Ojvoj.
4-0 till måltorkans Rangers.
Men framförallt:
När det behövs som allra, allra mest, då lossnar det BIG time för Gabby Gabby Hey.
Två mål so far – och en assist.
Det kan ha varit det bästa som hänt Rangers sedan Malik flyttade härifrån.
Som Toronto – en sorglig syn – uppträder kan det dessutom bli mer, ett hat trick är definitivt inom räckhåll.
* * *
Beacuchemin var tydligen inte alls medveten om att Monstret behövde en bra kväll.
Första målet, det som får Leafs att falla ihop som en fylltratts dåligt uppställda tält på en regning midsommarcamping, orsakas ju helt av hans pojklagsuppträdande.
Synd att en viss kommentator sover och inte kan vara här och ge honom hell…
* * *
Det är och förblir oändligt underhållande att speakern ber Garden Faithful att avtå från ”foul language and obscene gestures” före matchen.
Det är som att be ett hungrig lejon att avstå från att jaga antiloper på savannen.
Lika lustigt är det att han påstår att det fula språket och de obscena gesterna kan leda till att man blir utkastad.
Om det vore sant hade Gris-Olle bara fått se en period i sitt liv.
* * *
Det är verkligen synd om Monstret. Han hade behövt en bra match ikväll, men nu sitter Toronto-reportrarna här och talar om att tredjemålisen måste plockas upp igen.
Giggy ser å andra sidan inte så mästerlig ut när han kommer in han heller. Det är nog svårt att skaffa sig självförtroende som målis när man tillhör det här laget.
* * *
Perkele, Varpu har så mycket att göra innan sin resa i österled att hon inte hinner hit, meddelas det i ett sms.
Därmed blev allting genast tråkigare.
* * *
Det är ett styggelse att Leafs, som egentligen har så grymma bortaställ, klätt sig i de här lökiga tröjorna ikväll. Lövet ska inte se ut så där.
* * *
Drury börjar bli expert på delay-of-the-game-puckar över plexit.
* * *
Nu är det inte bara norrmän i pressrummet, de börjar dyka upp på läktarna också.
Ett par stycken blir introducerade i jumbon före matchen och låter just så käcka som norrmän ska göra.
* * *
Bacon Berglund, chirre? Vad är chirre?
* * *
Det är löjligt trångt i pressboxen idag. Kanadensare…de borde i likhet med de reportrar som följer Islanders inse att säsongen är körd och spara in på bortaresorna!
* * *
Burkie måste nog börja om igen och iscensätta en jättetrejd – snart.
Men tro mig, på inget sätt tycker jag det är roligt att se just Leafs spela så här.
Det är en klubb som ligger mig varmt om hjärtat och någon jävla gång måste det bli ordning på det så kallade torpet.
Inte i år dock. Det här är för bedrövligt.
* * *
Hawkeye, är du The Assman? Biffen is getting upset!
* * *
Fast det är klart, dom saknar Fast Freddy. Det får man ha i åtanke!
* * *
Chazz Palminteri blir plötsligt inzoomad i jumbon.
Coolt.
Han är ju ändå mannen som nästan grep Kayser Söze.
* * *
Singapore, time is running out on Prospal. Det troliga är ett han inte spelar alls den här säsongen och i så fall finns ju risken att karriären är över helt och hållet.

Det är en blyertsgrå, fuktig, rå, slaskig, blåsig, ful, knastrade-grus-under-sulorna-torftig och sur jävla januarionsdag i New York.
Man borde vara hemma och titta på gamla Seinfeld-avsnitt, helst Fusilli Jerry och The Jimmy.
Men vi har Leafs på besök och en sån match-up känner bloggen att han inte kan missa.
Så han hänger på sig rocken, tar hissen 48 våningar ner, säger några väl valda till Islanders-Bazil, stånkar ut i vätan, får tag i en bil på första avenyn, blir körd till åttonde och 33:e, kliver in genom Gardens backstage-entré, får laptop-väskan kontrollerad av säkerhetspersonalen, tar New Yorks långsammast hiss upp till plan 6, smyger in genom dörren till det kokt-broccoli-stinkande sunkrummet, sätter mig på min plats och börjar skriva de här raderna.
Är det någon som tänker vara med och läsa och kommentera under kvällen?
Ni är i så fall hjärtligt välkomna.
* * *
I trailern till The Rite kan man höra Anthony Hopkins säga:
– Var försiktig, bara för att du inte tror på djävulen är du inte skyddad från honom.
Det borde Rangers tänka på.
Bara för att dom tycker att de spelat så bra att dom inte borde kunna missa slutspelet kan dom fortfarande göra det.
Det måste hända något nu.
Dom måste börja göra mål.
Framförallt måste han som är här enbart för den uppgiften göra det.
Gabby Gabby Hey har inte satt en endaste puck på åtta matcher och det är ju faktiskt inte acceptabelt.
Brooksie skrev det igår och jag är rädd att det är alldeles sant:
Om inte Gabby Gabby Hey får igång målproduktionen blir det inget playoff på Manhattan i vår.
* * *
Alltså, Eric, han…nä, skoja bara!
* * *
När Leafs är här brukar det bli bra liv i bloggen för i Leafs spelar ju Fast Freddy Shoestring – vår särskilde skyddsling och ständigt upphov till bra bloggmaterial
Men han går fortfarande och dras med sin lårkaka monumentale och är kvar och rehabbar uppe i Big Smoke idag.
Det är en besvikelse av Hindenburg-format.
* * *
Noterar att ni diskuterar gamla samlarbilder och det kan man kalla sammanträffande.
Jag satt häromdagen och bläddrade i hockeyalbum som flöt upp ur gamla flyttlådor när jag tömde min gamla lägenhet i Stockholm i somras.
De är från säsongerna 72-73, 73-74 och 74-75 och kan sannerligen inte påstås vara i mint condition, men de är fulla av underbara bilder en sexårig Biffen och hans storebror Big Biffen satt på Slingergatan i Borlänge och klistrade in med största omsorg för alla dess decennier sedan.
Jag minns att jag redan då tyckte det var fult att alla i Leksand hade matchtröjor på sina bilder utom Gunnar Andersson – underskattat backgeni – som uppträdde i en gul t-shirt och känslorna sitter i. Jag blir fortfarande irriterad när jag ser det.
Favoriterna är annars – då som nu – Sergej Kapustin, Kjell Brus, Seppo Repo, Dick Yderström, Veli-Pekka Ketola, Alexander Jakusjev, Kjell-Rune Milton, Vaclav Nedomansky, Karl-Johan Sundqvist och Stig Östling.
Dom såg allra coolast ut, eller hade fränast namn.
* * *
I sin krönika igår – mycket omdebatterad, kan man konstatera redan i hissen upp hit –  slår Brooksie fast att lösningen på Gabby Gabby heys problem är att låta Duby Duby Doo agera center åt honom.
Tårtan använder ju helst honom som vänsterforward, men Post-pennan menar att det bara är med honom Gabby har riktig kemi.
Jag vet inte jag, jag kan snarare tycka att ingen i Rangers nånsin får chansen att utveckla någon kemi eftersom tårtgubben blandar och ger som en blackjack-dealer i Vegas.
Det vore nog av godo om han bestämde sig för några kedjekombinationer och lät dem få spela ihop sig några matcher, även om inte alla är en perfect match direkt.
Men det är bara min försynta åsikt.
* * *
Wilson tänker tydligen köra Monstret ikväll, så trevligt nog – vi får blågul målvaktsmatch.
Hoppas nu att någon bara upplyst Beauchemin om att det är viktigt för Monstret att få vinna den matchen…
* * *
Det här är ju riktigt kittlande – och tack, Axelot, för länken.
Jag börjar faktiskt se fram emot den där All Star-draften, det kan nog bli underhållande att se Lidas sitta på ett podium och välja spelare som en skolgårdskung.
Kul för den som blir kvar sist…
Rosen är förresten väldigt skojig, inte minst när han kallar Toby Orr den bäste Tobias sedan Arrested Development slutade sändas.
* * *
Zuke Zuccarello får beröm av Tårtan i Daily News idag – för sitt fysiska spel.
– Han och Stepan var de som fullföljde sina checks mot Flyers  och därigenom såg de till att skapa det vi skapade offensivt, heter det.
Det är ju fint, men tänk att lagets minste – och då talar vi verkligen den överlägset minste – ska vara den som står för hårdheten.
* * *
Päronmannen, TT-Anders, kommer fram och säger,  helt obesvärat:
– Du ser trött ut idag.
Man får tacka. Ät ett päron till, hörrdu.
Men då vet ni, Biffen är pömsig idag också.
* * *
I NHL 11 är Gabby fortfarande en kraft att räkna med.
Han gjorde två när Rangers, tämligen enkelt, avfärdade Leafs med 4-2 i eftermiddags.
Fast Freddy var fräck nog att göra ett av gästernas tröstmål – he wishes, mot Henke och allt! – men fick plikta med en så rungande Boogard-tackling på offensiv blå att han låg kvar och skrek på isen (vilket ser väldigt skojigt ut, visst gör det?).
* * *
Och just när vi inlett Duby Duby Doo-debatten kommer uppgiften att han blir borta tre-fyra veckor med stressfaktur.
Morsning korsning, nu kändes det plötsligt som att slutspelsstrecket kom väldigt nära.
* * *
Idag får vi försöka njuta extra mycket av Varpus närvaro, för i morrn flyger hon österut för att träffa sin svenske man.
Ni har, vad jag vet, fortfarande inte lyckats reda ut vem det är och inga särskilt avancerade gissningar har heller inkommit.
Men fortsätt, först rätta svar belönas med ett fri-ex av Svenskan på måndag…
* * *
En stressfraktur, hur förhåller sig en sån egentligen till en vanlig fraktur? Har den mer bråttom?
* * *
Så Flyers fick in Brie-Osten i All Star-wanschet till sist ändå – som ersättare för Iginla. Allt är alltså frid i The City of Brotherly Love igen.
* * *
Vi har de senaste dagarna firat min gamla parhäst lo fi-Håkan – ja, musikskribenten Håkan Steen alltså – och förmodligen är det därför jag idag har Television i lurarna under det här introskrivandet, vilket leder vidare till Magazine (oj, vad på tok för länge sen man hörde dem) och Psycedelic Furs.
Man kan inte vara säker, men jag kan vara den ende i historien som suttit i det här rummet och lyssnat på ”A Song From Under The Floorboards”.
* * *
Rangers kör jubileumströjorna ikväll igen.
Därmed får matchen lite mer glans än den borde ha; de är ju så satans snygga.
* * *
Nu blev det lite The Fall också. ”Mountain Energy”. Vilken låt.
* * *
Går ut för att kolla värmningen –den brukar ju rymma viss excitment när de här två lagen möts  – och det första jag ser är en bjässe med Börje Salming-tröja på sektionen ovanför Leafs bås.
Då är det ju svårt att inte bli hysterisk Leafs-fan, det erkännes.
Någon särskilt händer för övrigt inte ut på isen, men det är lite kittlande att se Phanuef och Page Six Sean blänga på varandra på varsin sida om rödlinjen.
* * *
Time to rock.
Låt oss som vanligt hoppas på fest.
Jag återkommer i första paus (jag vet, det är en väldigt tjatig upplysning, men den är till för de eventuella nya läsare som kommer in och kanske tror att jag bloggar hela matcherna)

Länge var tredje perioden mer avslagen än en sockerdricka gjord med trasig sodastream.
Men Rangers fick in två snabba mål i mitten och sen fick matchen faktiskt liv.
Det var ju skoj, men ingen ska låta sig luras; att det här blev jämnt berodde på att Flyers trodde att det var över och  slog av på den så kallade takten.
Sett till helheten är det klasskillnad på de här lagen och jag önskar Flyers lycka till i konferensfinal-klassikern mot Penguins i maj….
* * *
Tårtan har inte bara en anskrämlig, randig skjorta på presskonferensen efteråt.
Han är grinig och stingslig också.
* * *
Sodastream förresten, finns det fortfarande? Det var en sensation när familjen Lång, våra legendariska grannar på Slingergatan i Borlänge, skaffade sån i slutet av 70-talet. Plötsligt kunde man liksom göra sin egen läsk. Men det var fan aldrig gott.
* * *
Ja, Eric, och att du håller på olika spelare och därför byter sympatier fick du ju beröm för. ”Tecken på flexibel tankeförmåga och äkta kärlek till hockey”, tror jag det stod i första inlägget.
Vad jag inte förstår, och inte har fått någon förklaring till, är varför du INTE gillar vissa lag och aldrig kan ge dem cred, oavsett vilka som spelare där och oavsett hur bra eller kul eller inspirerande de spelar.
Zuccarello till exempel…är inte det en alldeles underbar hockeyspelare? Eller Datsyuk? Eller självaste Carolinas Jeff Skinner?
Det är inget angrepp, du får verkligen göra och tycka som du vill även här, det är en fråga. Orkar du inte förklara så är det väl så, då glömmer vi hela diskussionen.
* * *
Det är ett sant nöje att höra Velvet Underground säga ”Hello Bjurre” på klingande finsk-engelska.
* * *
Bra idé, Andreas. Bergfors kan göra mål, det kan ingen annan här. Och ja, det vore verkligt skoj med en till svensk här. Men vem ska Atlanta få i utbyte? Gabbby Gabby Hey kanske. Producerar han inte mer än han gör just nu finns det ingen anledning att ha honom i laget.
* * *
Larry läktardansare fick riktigt bra drag på Garden Faithful under sitt framträdande ikväll.
Hoppas Rangers ersätter honom för de där insatserna – i synnerhet som han ofta får så mycket skit av sina fellow fans för dem.
* * *
Velvet Underground-Ville har förresten just skaffat sig några Elliott Smith-skivor.
– Jag har inte hört honom ännu, det är ett nytt field för mig, förklarar han.
Man blir ju avundsjuk. Att få upptäcka Elliotts två första för första gången är en lisa.
* * *
Stefan, det är en läxa fler – till exempel jag – borde ha lärt oss medan vi fortfarande var mottagliga för lärdomar.
* * *
Annars ägnar sig Velvet Underground-Ville mest åt att samla på sig gammal vinyl just.
– Det finns två-tre bra börser i Philadelphia. Men jag kan tänka mig att utbudet är bättre här.
Kan man säga, ja. Nästa gång får vi nog leda den finländske stjärnan till Greenwich Village.
* * *
Det norska mediauppbådet ser rätt moloket ut när det står 0-3. I det läget är det svårt att hitta vettiga vinklar till reportagen.
Men under slutet av tredje stiger stämningen i det röd-vit-blåa lägret avsevärt,
Det är ju tack vare två suveräna Zuke-passningar Rangers kommer in i matchen.
* * *
Apropå finländska stjärnor.
Hurra för Teemu.
1300 poäng…det är gloriöst.
* * *
Naturligtvis önskar bloggen att Fast Freddy Shoestrings lårkaka monumentale snart läker så han kan spela igen, men det måste inte nödvändigtvis ske redan till matchen här på Garden på onsdag. I så fall snuvas vi nämligen på en yster utgång kvällen innan.
I vilket fall hörs vi senast då, på onsdag.
So long till dess.

Jaha, det blev lite spännande i alla fall, främst för att Flyers slutade spela. Men Rangers kom igång för sent – igen. 2-3 slutar det.
Ytterligare utläggningar kommer sen.

Flyers är, utan att ens behöva spinna för fullt,  mycket bättre och leder rättvist med 3-0.
Det känns som när Chicago eller Detroit eller ett Washington i form är här.
Rangers möter ett lag som befinner sig på en annan nivå, ett sånt som kan vara med när de verkligt stora matcherna spelas framåt senvåren och prestera på en scen där Tårtans grinding boys inte ens har något att göra.
En nyttig påminnelse för oss som suttit här och tyckt att Blueshirts varit så bra under vintern
* * *
Temperamentsmässigt börjar det dock likna en klassisk Rangers-Flyers-match.
Det håller på att härlig kalabalik vid Rangers bås och Page Six Sean slår på liggande spelare.
Såvida inte Rangers lyckas peta in en skitpuck i början av tredje och får lite vittring – och ingenting tyder på att de ska lyckas med det – kan det bli riktig high chaparall här i tredje.
* * *
Jag förstår verkligen att det kan vara svårt att motstå Flyers modell 10-11. Det är ett jädra attraktivt hockeylag just nu.
* * *
Nu har Rangers powerplay inte bara tagit ur lösgommen.
Det har amputerat båda benen också – och den store Mike Richards får sätta ett elegant short handed-mål.
Man tager sig för pannan.
* * *
Sorry Eric, men det funkar inte så i världen. Skriver man så mycket och har så många starka åsikter, då kan man inte bara slå ifrån sig med ”jag orkar inte förklara”  när man själv blir ifrågasatt.
Men nu blev det ju inte det. Du fick beröm – och blev sur i alla fall.  Vad ska jag ta mig till med dig…
* * *
Efter 3-0 börjar Garden skandera efter ”HEN-RIK” igen.
Som att Tåbiran har något ansvar för det här – eller som att Henke skulle kunnat förhindra slakten.
It ain’t a målvaktsproblemsom som plågar detta lag.
* * *
Idag har päronmannen från TT äpplen med sig istället.
Jag har resignerat och blir inte förvånad om han så kommer med spenat och joggingdress, men Varpu är inte lika uppdaterad på kollegans livshållning och får ett utbrott.
– You’r disgustingly healthy, ropar hon åt TT-hållet.
* * *
Det som plågar detta lag får vi istället hisnande exempel på under de sista minuterna av den här perioden.
Rangers skapar trots allt ett koppel chanser, men jeeesus. Det är inte Boucher som är bra. Det är hemmaspelarna som har Frankenstein-artad kramp när de ska avsluta. Jag har knappt sett på maken.
* * *
Hubbish, ja, jag hade väl tänkt att Page Six Sean skulle bjuda upp Carcillo på en schottis.
Han hålls visserligen i kort koppel av Tårtan numer, men just Carcillo tror jag kan locka fram den riktige Avery.
Nu räckte det för övrigt med Matt Carle för att han skulle få igång humöret lite grann…
* * *
Pronger, ja. Där kan man snacka om att Flyers dessutom har rätt fint sparkapital…
* * *
Van Basten, jag har aldrig sett hans grillor, så det är bara en gammal – dålig – lek med hans namn. Men nu ska jag såklart spana in antikviteterna nästa gång jag ramlar in i det där målvaktshörnet.
* * *
Zamboni-föraren är fanimig mer resolut än vad Gabby Gabby Hey, Duby Duby Doo och allt vad de heter.
* * *
Stefan håller en påfallande låg profil ikväll,…
* * *
Okej, nu tar vi några djupa andetag inför tredje.
Låt det onda blodet koka.
Slutrapport – inklusive, kan jag föreställa mig, träffsäkra Laviolette-ord om Avery – kommer nån timme efter slutsignalen.

0-2 efter första och ingen är förvånad.
Flyers är för snabba för Rangers – och Rangers drabbas av rent patetisk kramp när de närmar sig något som ens liknar målchans.
Det kan bli storseger för Bullies.
* * *
Teorin att många Philly-fans kört I-95 norrut bekräftas med råge när Flyers gör mål.
Det jublas, nästan, lika mycket som om hemmalaget scorat – och sen följer ”Let’s go Flyers”-ramsor på sektion efter sektion.
Måste kännas rätt bra för serieledarna i den här pausen.
* * *
Vill minnas att jag sa nåt om att vi skulle hålla ögonen på Velvet Underground-Ville.
Hat trick is coming.
* * *
Hemmapubliken jublar också – men bara när den får klart för sig att Jets krossar Patriots ute i Meadowlands.
I övrigt buar den mest, och i första hand då åt blåskjortornas häpnadsväckande oförmåga i avslutningarna.
* * *
Äh, Hanson Brother Carcillo är ju scratchad.
Vilken let-down.
* * *
Inte sedan jag för 20 år sen hälsade på en sjuk farbror som plötsligt tog ut lösgommen har jag sett något så tandlöst som Rangers powerplay.
* * *
Om jag inte ser alldeles fel sitter legendariske musikjournalisten Dave Marsh precis ovanför mig, två stolar från Gris-Olle.
Det är riktigt stort.
* * *
Sure, Mudhead – men alla dom lagen har chansen att övertyga och gör dom nåt bra får dom min oreserverade kärlek. Som i fallet Skinner i Hurricanes. Han är en stor favorit.
Men jag påstår ju inte jag är perfekt heller, det finns säkert mycket att reta sig på i mitt sätt att vara och tycka.
* * *
Jag vet inte om det är Flyers som lockar ut det ur dem, men Gris-Olle och hans vänner är på sjövilt humör ikväll.
Det skriks och svärs och vrålas runda ord så vi nedanför blir både döva och generade.
* * *
Eric, det var i så fall koden, jag har inte tagit bort nåt.
Men i huvudsak fick du ju beröm i det inlägget, det var ju huvudtemat.
Jag fattar inte det här, du älskar att själva håna och driva med folk – men når du får tillbaka, eller nån bara vill ha en debatt, då sparkar du bakut och ska sluta skriva för 100:e gången.
Ger man får man ta, det är väl fan bara att acceptera?
* * *
28-14 till Jets…undras hur Marco Polo-Persson mår nu då.
Han kan alltid trösta sig med att Rangers får stryk ikväll.
* * *
Hittills har det varit onödigt snällt på isen, tycker jag. Ska det vara så svårt att bli lite grining och irriterad på en divisionsrival.
* * *
Kaffe på väg, vi hörs i paus två

Yesbox.
Äntligen är det söndag kväll och därmed dags för holmgång mellan Rangers och Flyers.
Det är en match-up som mer eller mindre garanterar känslosvall, spänning, kontroverser och rolig hockey.
Av de uppskattningsvis 30 Rangers-Flyers-fajter jag sett sedan jag flyttade hit för sex år sedan har på sin höjd två eller tre varit lama.
Dessutom känns det som att the bad blood mellan lagen bara blir mer och mer bad för varje år som igår.
Så ta och kamma er ordentligt nu, det här kan bli ett fyrverkeriartat slut på veckan.
* * *
Som några av er tydligen noterat att har yours truly Biffen ägnat större delen av helgen att rapporta om en svensk kunglighets äventyr på Manhattan
Inget konstigt med det, sånt ingår i korrespondentens uppdrag.
Och jag förstår inte heller varför det ska behöva bli sånt liv om den där järdra stolen på Boathouse. Det var en klackspark-text, gjord med glimten i ögat, och såna ska också produceras.
* * *
Ett annat skäl till att det kan bli livat i bloggen ikväll är att Flyers råkar vara troublemaker Erics favoritlag i år – och Rangers alltid ett rött skynke för samme man.
Jag har de gula och röda korten beredda i bröstfickan, bara så han och alla andra vet…
* * *
På grund av den där Madde-bevakningen har det dock blivit begränsat med sömn under de senaste dagarna, så idag är bloggen lite – just det – pömsig.
Och klumpig.
Det första som händer när jag satt mig vid mitt lilla bås i sunk/pressrummet är att jag välter ur en kopp kaffe över skrivbordet med presskitet.
Hinner rädda dator, kläder och snusdosa undan den svarta vätskan, så ingen stor skada sker, men ändå – det är ingen helt lyckad start på kvällen.
* * *
Det jag uppskattar mest med Eric är dock att han faktiskt är så prestigelös att han byter favoriter från säsong till säsong – beroende på vilka lag och spelare han fattar tycke för.
Jag vet att inte många håller med, men jag föredrar den hållningen framför det där jag-skulle-kunna-gå-i-döden-för-det-här-klubbmärket-dravlet (som jag själv håller på med när det gäller Brage och Leksand, men det behöver vi ju inte ta upp nu….)
Det vittnar om flexibelt tankeförmåga och äkta kärlek till hockey.
Det enda man skulle kunna önska sig är en liknande attityd vad gäller lagen han INTE gillar, no matter what. Det skulle vara ännu mer imponerande om han kunde inse, och erkänna, att även lag och spelare som av olika anledningar bara förtjänar hån kan göra bra saker.
How about it?
Oj, vad mycket Eric det blev nu då, men jag har tänkt på det här och vill få det sagt.
* * *
Som med all önskvärd tydlighet framgår i press/sunkrummet spelar det ingen roll att vi har Flyers på besök – det som händer på Garden spelar andra-fiolen i New Yorks sportvärld ikväll
Just nu pågår nämligen playoff-drama i den amerikanska fotbollen och glitzy New York Jets går ikväll upp mot hatade New England Patriots.
Så de få journalister som är här sitter klistrade vid tv-apparaterna i press/sunkrummet och hojtar.
Det lär betyda mindre folk än vanligt på läktarna också. De som gillar sport är helt enkelt hemma och kollar på tv.
* * *
Han måste väl vila nävarna efter sina Mike Tyson-övningar i Bell Centre igår, så Henke vaktar båsdörren ikväll. I kassen står istället Tåbiran.
* * *
Efter övertidssegern mot Columbus igår störtade några av Red Wings-svenskarna över till Ford Fields för att se sista timmen av en Kid Rock-konsert.
Frivilligt.
Det är ju som  att medlemmarna i ett briljant rock ’n’ roll-band efter sista låten skulle hasta iväg för att se tredje perioden mellan Grums och Bofors juniorer.
* * *
Ja, Sofie, jag har vanlig aftonbladet-mail – per.bjurman@aftonbladet.se
Huruvida jag ignorera dig eller inte beror förstås på vad du skriver.
* * *
Rangers-spelarna lär vara slitna efter urladdningen i sista perren uppe i Montreal igår, men ska man tro vissa rykten kan även gästerna från the city of brotherly love ha problem med vätskebalansen idag, trots att de vilat i flera dagar.
Efter det geniala beslutet att träna på rinken i Central Park igår – bilderna på nhl.com från den tillställningen var i sanning underbara –  hette det nämligen att laget skulle ut och ”bonda” i New York-natten.
Hm.
Sånt slutar sällan med bra söndagar.
* * *
PB Subban är tydligen trött på att framställas som kaxig glappkäft.
När ämnet kom upp efter matchen igår suckade han och sa:
– Nej, jag är inte den nye Sean Avery.
Alla som behöver klargöra den saken har ändå problem.
* * *
Det finns bladet-chefer – vi kan kalla honom Marco Polo-Persson – som tycker att till och med jag borde vara hemma kolla fotbollen istället
I ett mail i morse skrev denne Marco Persson, känd från USA-bloggen och för att älska allt från Boston med samma hetta som milismän i Arkansas skogar älskar burkmat.
– Jag tycker k att du ska stanna hemma i tevesoffan och se när Brady sparkar Ryans feta arsle!
Meddelas kan att Ryans Jets i halvtid leder med 14-3…
* * *
När nu Knicks inte haft match idag trodde jag vi skulle slippa den vanliga plågan under Rangers sena söndagsmatcher.
Men inte fan.
Istället har det varit fucking college-basket på Garden under eftermiddagen. Två timmar före första nedsläpp plockade personalen
Ni vet vad det innebär.
Kvaliteten på Garden-isen kommer att vara sämre än den ni har hemma i frysen.
* * *
Men LiJo, grejen med Clitsome är att han i vissa delstater kan bli bötfälld för osedlighet enkom genom att uppge sitt namn…
* * *
Det verkar som att Caps vaknade i tredje perren mot Ottawa. Fin spurt, det där. Var det någon som såg och kan lämna en liten lägesrapport?
* * *
Jaha, nu snubblar jag på oknutna skosnören när jag reser mig för att hämta laguppställningen också.
Det är inte Biffens söndag
* * *
De vet att odla sin myt i Philly och det här är onekligen en rätt cool fear-the-fist-tischa.
Eric, du borde skaffa en.
* * *
Oops, i hissen upp till pressrummet berättar  MSG-kommentatorn/reportern John Giannone att han har en svensk granne som läser den här bloggen och hela tiden sms:ar honom stycken ur.
Då får man alltså passa sig noga.
Men käre Giannone-granne, hej på dig, du kan berätta att jag alltid tyckt att John är bäst och trevligast och coolast!
* * *
Kalla mig barnslig, men jag hoppas verkligen att det blir nåt riktigt jättegruff med Hanson Brother Carcillo och Hartnell i huvudrollen.
Det skulle verkligen liva upp den här kalla söndagen.
* * *
Nu har vi tack vare Zuke ett helt koppel norska kollegor i press/sunkrummet, från såväl tv som tidningar.
Absolut inget illa ment, I love våra morsamma vänner från väst, men det är ett lustigt språk att höra i de här sammanhang.
* * *
I Philadelphia-media är de upprörda över att Brie-osten inte blev uttagen till All Star-matchen.
Några synpunkter på det?
* * *
Superkul Roscoe, men Johansson har också varit väldigt bra. Han förtjänar Lille Fridolfs förtroende.
* * *
Påståendet att det blir lite folk verkar förhastat. I Philadelphia är fotbollssäsongen slut och Flyers, etta i hela östra konferensen och allt, kungar. Så åtskilliga Flyers-fans verkar ha gjort den knappt två timmar långa resan norrut och fyller nu läktarna, iklädda Broad Street Bullies-tröjor.
Det kan bli en hemmamatch away from home för Carcillo & co i New York.
* * *
– Men det var väl hyggli, är det just nu nån som säger på hurtfriskt Oslo-mål precis bakom mig.
Priceless!
* * *
Håll koll på Velvet Underground-Ville i den här matchen. Han är en sån som kan prestera även om det råkar vara dagen efter en bonding på Manhattan.
* * *
Vad ska vi tro om det här då?
Å ena sidan har Flyers förlorat fyra av de fem senaste matcherna på Garden, å andra sidan är Rangers i år mycket sämre hemma än borta.
Jag tror på oavgjort, 2-2,  och straffar och vem som vinner där vet jag inte, men vi är alla glada att Olli Jokinen spelar i Calgary i år.
* * *
Peter Puck, ofta känns det snarare som 165.
* * *
Nu ska jag klättra upp till pressboxen.
Hoppas vi får kul.
I’ll be back i perrepauserna.

Jag minns inte om det var Granvista eller Rob #4, men någon av dem gav mig bannor för att jag inte klarar av att publicera Biffens Lista på fasta dagar.
Well, det tog – så fortsättningsvis siktar jag, med start idag, på att presentera mina favorit
Here we go.

1. Rangers-Canucks.
– Den roligaste match jag sett live den här säsongen, bristen på mål till trots. Tänk om det alltid var samma excitment på Garden, vilken förhöjd livskvalitet vi som springer där hela tiden skulle få.
2. Åtta All Star-svenskar.
– Även jag har gått och fnyst om hur meningslöst hela All Star-jippot är. Tills det plötsligt meddelade att Kung Henke, Lidas, Loui Loui, bröderna Sedin, Toby Orr, Erik Karlsson och Oliver Ekman-Larsson alla ska vara med. Då blev det genast säsongens happening. Det är bara en, ursprungligen från Njurunda, som saknas.
3. Robin Lehner.
– En inställd nolla är också en nolla. Bara det faktum att tonåringen gick ut och sa att han skulle spika igen i debuten är så underbart osvenskt kaxigt att jag omedelbart blev kär i honom
4. Tårtan.
– En bully, en skränfock, en troublemaker. Men också en jävel på att bygga lag och få average joes att överprestera.
5. Mästarna rån Chi-Town.
– Till sist verkar det faktiskt som att Hawks har firat färdigt och är berett att play some hockey igen.
6. Pömsig.
– Finfint ord som ska användas ofta i den här bloggen och bara betyder trött, inget annat.
7. Matt Duchene.
– Av all the young dudes, för att nu få in en första Mott The Hoople-referens i bloggen, är den här virvelvinden från Klippiga bergen just nu mest kittlande att se.
8. Marcus Johansson.
– Årets svenska rookie.
9. Vinny Vinnerborg på Garden.
– Smålands Koharski klarade the fire baptism alldeles utmärkt.
10. Grant Clitsome.
– Jag delar John J:s uppfattning, det här är ju ett av de mest spektakulära namnen i NHL:s historia.

BIFFENS BU

•Coltons knä.
– I love min Colton, men knätacklingen på Couture var verkligen bad ass.
•Rangers måltorka.
– Dom spelar bättre än väntat och de vinner fler matcher än någon hade föreställt sig på förhand. Men fan, tänk hur det varit om de gjorde mål också.
•Sharks.
– Huh, den här hajen är just nu inte i bättre slag än den i filmversionen efter att Rob Cheif Brody skjutit sönder de där syrgastuberna precis i slutet.

CITATET

”Ingen ska tro att det här är en match vi vinner med 1-0”.
John Tårtan Tortorella till New York-media innan matchen mellan hans Rangers och Canucks…

Kung Henrik har just inlett presskonferensen i sitt lilla hörn när bjässen Boyle, på väg mot duscharna, avbryter.
– Wine, wine, wine, skriker han så det rister i takpanelerna.
Det är ju så när Herr Lundqvist håller nollan. Han får inga brownies längre. Istället köper han tre flaskor utmärkt vin och lottar ut i laget.
– Ja, det börjar bli dyrt nu, flinar han.
– Men det får det vara värt, det känns väldigt bra att hålla nollan i sån här match.
* * *
Fan, att det alltid ska bli fel.
– Nu är det väl ändå Daniel jag pratar med, säger jag.
Han jag pratar med ler brett.
– Nej, det är Henrik…
En vacker dag kommer också Biffen slippa göra bort sig…
* * *
Nej, Eric, den Stefan du tänker på – känd som Marco-Polo Persson – håller stenhårt på Bruins och har mindre till övers för Rangers än vad du har, rentav.
Men det är roligt att du uppskattar en sån Sportbladet-stjärna.
* * *
Någon fjärde assist i rad blev det alltså inte för Lunkan.
– Nej, jag kollade efter lägen några gånger, men såg inga. Det var ju lite synd, men jag tar nollan istället, skrockar han.
Det kan man förstå.
Sista minuten, och under firandet efter slutsignalen, vibrerade hela Garden av ren Lundqvist-feber.
* * *
Staren, nu började man ju längta till Rangers nästa möte med Bruins, så man får se Zuke och Chara skuldra vid skuldra – eller skuldra vid höft, som det ju skulle bli.
* * *
Jag trodde domarna lämnade arenorna snabbare än skott, men först en halvtimme efter att Canucks-spelarna satt sig på bussen för vidare färd mot DC tittar Vinny Vinnerborg ut domarrummet, med badhandduk om livet.
Han är glad.
– Madison Square Garden…det är ju en arena man drömt om sedan man var liten, säger han och det fullkomligen gnistrar i de småländska ögonen.
* * *
Mycket cute, Jonsson. Men bättre.
* * *
Jag säger ju det, Gabby Gabby Hey måste ringa Zeb Macahan och få siktet inställt.
* * *
Landsmännen på isen var också nöjda med Vinnerberogs insats.
– Ja, jag tycker han gjorde det bra. Han kändes säker och stabil, säger Henke Sedin.
Hans namne i Rangers-kassen tycker likadant.
– Fast det var först när han kom fram och pickade mig på axeln jag förstod att han var här. Det var kul, vi snackade lite när det fanns tillfälle, berättar Lundy.
* * *
Canucks  har tillbringat fem dagar i New York, men ändå haft mycket begränsade möjligheter att njuta av the greatest city in the world.
– Nä, det känns lite surt, suckar Henke Sedin.
– Först var vi på Long Island i tre dagar, sen kom vi in på onsdagen och hade en massa åligganden och idag var det match.
Den alltmer imponerande Alex Edler såg dock till att inmundiga lite New York Experience.
– Ja, jag åkte in från Long Island en dag. Vi är bara här en gång varannat år, då måste man passa på, säger han.
* * *
Götet-Richard, det lär vara den där lårkakan monumentale som spökar för Fast Freddy fortfarande.
* * *
Inga jinxar fick fäste i natt. Det var således magi luften, på alla sätt och vis.
* * *
Henke Sedin är ärlig när han får frågan hur det känns att få stryk under ordinarie matchtid för första gången på så länge.
– Konstigt, svarar han.
* * *
Ja, Prytzen, det är nog dags att ompröva tipset att Rangers missar slutspel. De har inte varit så här gedigna så här långt in i säsongen sedan Jagr-eran..
Liksom att Devils ska utmana om titeln….
* * *
Nu bryter vi ihop och åker hem.
See you soon, fina läsare.

Slut, 1-0 till Rangers.
Mer sen.