Hockey-fun in the sun, del 3

Rangers har missförstått det här med thanksgiving.
Man ska ÄTA kalkon.
Inte vara en.
De är fullständigt utspelade och förnedrande.
Lightning leker sig inte bara till 5-0.
De leder skotten med 25-7 – och innan gästerna efter tretton och en halv minut fick sitt första, patetiska powerplay hade de bara avlossat fem skott.
Det är siffror som speglar händelserna mycket väl.
Man kan bara lida med Lundqvist, det här kan inte vara roligare än en rotfyllning utan bedövning.
* * *
Baby Björn Vigge vet att det är när bloggen är på plats man ska panga in säsongens första mål.
Härligt.
* * *
Tadd, tror att det bara var nån halvseg kyckling.
Mer behövs inte för att snålvattnet ska börja skölja över The Royal Oaks oxeltänder.
* * *
När Vigge gjort sitt mål zoomar de jumbotronansvariga in ett sällskap a’ 20 personer som står och jublar med Hedman-tröjor.
Det är Peter Walléns influgna sällskap som hyllar sina landsman.
Så gör en agent rätt för provisionen!
* * *
Nog är det lite underligt att Malone får två för goaltender interference när han blir inknuffad i Henke – och Prust samtidigt åker för diving.
Den kommer nog domare Martell själv att ligga och fundera på i hotellsängen i natt.
* * *
The Flash, det där kan jag ändå inte hålla med om. Han släppte returer på två Stamkos-rökare, men det gör ju alla. Problemet var att Malone fick stå där, fridfullt som vore han en fågelskådare på ensamt pass i den öländska gryningen (va?).
Och vad fan skulle han göra på den suveräna klapp-klapp-showen vid 3-0-målet?
Fyran och femma, tja, inte omöjliga kanske, men inga tavlor heller.
Likafullt lär vi få se Tåbiran i tredje, för så blir det alltid när man släppt in fem.
* * *
Nu har Du-Be-Du-Be-Doo för första gången i sitt liv varit handgemäng med en borlängekille.
Han lär inte glömma det.
* * *
Eric, det är en match för Wings. Det tål att påpekas att den äldste av dem alla, en viss Lidström, gör en Norris Trophy-säsong.
Så i år stämmer den där analysen väldigt dåligt,
* * *
Stammers 3-0-mål var ett av säsongens allra vakraste.
* * *
Mitt tips är att den tatuerade får sitt hat trick innan kvällen är över.
* * *
Mackan, det var en svavelosande salva…men jag förstår frustrationen.
* * *
Ja, inte nog med Henke tvingas släppa in fem när det skulle bli stor revansch.
En svensk gör mål också – och en annan, till på köpet från Borlänge, får assist på samma balja.
Rotfyllning utan bedövning, sa vi så?
* * *
Här kommer det att spelas slutspelshockey i vår, annars lovar JAG att gå igenom en rotfyllning utan bedövning.
Big Papa Wennerholm visste vad han talade om när han tippade i oktober.
* * *
Det är bara att luta sig tillbaka och njuta av det som säkert blir en finfin Bolts-show i tredje.
Slutrapport kommer senare – med bilder.

Hockey-fun in the sun, del 2

Rangers har en del att tampas med i Florida, om det lilla skämtet ursäktas…
Lightning är klart bäst och leder med 2-0 efter två PP-kassar av den brutalt tatuerade Malone.
Surt som för Henke, men det har verkligen inte varit hans fel.
Det handlar mer om att Bolts varit väldigt bra i PP och Rangers usla i PK.
Jag har svårt att se hur Rangers ska kunna slå tillbaka, men ett är säkert:
De kan inte ta fler utvisningar.
* * *
När man hör den under introt kan man nästan få för sig att AC/DC:s ”Thunderstruck” skrevs exklusivt för Lightning.
Den är ju perfekt.
* * *
Page Six Sean verkar ha blivit lite grinig av värmen här nere.
Det är bra det.
* * *
Att MC Hammer får agera publik-instigator på jumbotronen känns däremot bara sådär…
* * *
Jag vet inte, Offroad, jag har aldrig sett någon slå korken av en bira på pressläktarna.
Men Scotty Bowman, som bor i närheten och har en fast plats här uppe, kanske tar sig en klämtare emellanåt.
Det har han i så fall gjort sig förtjänt av.
* * *
Mesiga Blueshirts-fans på plats.
De vågade inte fyra av ett enda ”Let’s go, Rangers” under nationalsången.
* * *
Det hinner gå nio minuter innan The Oak Man kommer upp på pressläktaren.
Orsak:
– Det var god mat där nere.
Han är i alla fall ärlig med sitt frosseri.
* * *
Henke får åtminstone rädda Boogard vid ett tillfälle. Det är en prestation.
* * *
Dajje, jag föreslår att du går in på Youtube och kollar efter mig och Håkan Hellström.
En oförglömlig natt.
* * *
Scotty Bowman sitter för sex-sju platser till vänster om Bjuppe.
I’m not worthy.
* * *
Ja, Rangers hade sån liten box i de där numerära underlägena att man knappt fått in en telefonakatalog i den.
Men samtidigt…när Stammer, St. Louis och Malone ställer upp sig i powerplay känns det lika kört för motståndara som när Ovie och Caps är som hetast.
Och då ska man komma ihåg att det här laget kan spetsa laguppställningen med Lecavalier och Gagne också.
Ojvoj.
* * *
Det var länge sen, så nu tror jag att jag ska liva upp periodpausen med lite popcorn.
* * *
Både Papa Björn och Baby Björn har sett stabila ut i första.
* * *
Det är thanksgiving i USA och det är som bekant en helg när amerikaner reser till sina familjer.
Och eftersom Florida i första hand bebos av människor från andra platser är det ganska tomt här nu, vilket påverkar stämningen i den här matchen.
Bell Centre it ain’t, om man säger så.
* * *
Okej, mot popcorn-byttan.
Vi hörs i paus nummer två.

Hockey-fun in the sun

Välkommen till Florida.
Här ska vi titta på Papa Björn och Baby Björn ikväll.
Det är nämligen så Vigge Hedman och Mattias Öhlund kallas av sina lagkamrater.
– Det började med att dom kallade Mattias Papa Bear efter en rejäl tackling förra året. Sen fick nån höra att bear heter björn på svenska och nu heter vi så, säger Hedman och flinar efter en lätt morgonvärmning St. Pete’s Times Forum.
Vackert, tycker jag.
* * *
Solen gassar 30-gradig värme från en nästan klarblå himmel, det rasslar stilla i någon palm och genom den öppna balkongdörren i hotellrummet hör jag hur en båt puttrar förbi i den lätt brisen i kanalen nedanför.
Det är alldeles underbart att vara här och vore jag hockeyspelare skulle jag be intensiva böner om att bli draftad av Lightning.
* * *
Tampa-spelarna ställer helhjärtat upp för den kampanj som syftar till att öka medvetandet om prostatacancer och i NHL yttrar sig på så sätt att spelarna spar ut feta, porrfilmsaktiga mustascher.
Men det går inget vidare för svenskarna.
Inte ens Papa Björn Öhlund, som ju ändå hunnit bli 34 år gammal, har fått ut mer än några fjun.
– Men det är bättre än Victor i alla fall. Ska du se hans muscha får du gå väldigt nära, säger han.
Inte ens det hjälper, faktiskt. Baby Björn  har inte mycket kraftigare mustasch än Eva Longoria.
Han kanske borde göra som kompisen Stamkos. NHL:s hetaste skytt har helt sonika färgat sin fjortispröjsare kolsvart och eftersom han i övrigt är snudd på Johnny Winter-blek ser han inte riktigt klok ut.
– Om det nu är kampanj måste den ju synas, säger Stammer och rycker lite generat i sina strån.
* * *
Det är ingen lätt match Henke får göra ”comeback” i.
Lightning har flera snipers som är red hot, men framförallt Stamkos, som osannolikt nog gör mål på 25 procent av sina skott.
När han efter morgonövningarna sitter på sin lilla bänk i omklädningsrummet och lyssnar på något tjatiga frågor om får jag av de lågmälda, lätt sammanbitna svaren ändå samma intryck som på Garden senast:
Han tänker göra en monstermatch ikväll.
– Fast jag försöker att göra så stor sak av att jag suttit två matcher. Det är inget konstigt, det var sagt från början att jag inte ska spela varje match. Nu får jag försöka göra så bra ifrån mig som möjligt, säger han.
* * *
Jag har aldrig varit i hockeyomklädningsrum där det spelats så bra musik som i Tampas.
Först är det Tom Petty, sedan Dylan och därefter Stones.
– Vem som är DJ? Jag vet inte. Det varierar. Det är inte jag i alla fall. Jag hade förstås valt Håkan Hellström, säger Vigge och puttar flinande till mig i axeln.
Sen tar han sig äntligen mod och frågar vad som hände den där gången på Nalen.
Det har Baby Björn enligt mina källor varit väldigt förbryllad över länge, fast inte riktigt vågat ta upp. Men nu skjuter han alltså från höften.
Mitt svar är enkelt:
It seemed like a good idea at the time.
* * *
Eken är på plats också – för att hjälpa till och filma ett gäng glada hockeyamatörer Vigges agent Peter Wallén arrangerat en resa med till Florida.
Och under eftermiddagen spelar matvraket från Strömsbro hockey med det sällskapet, i St. Pete’s.
Jag har tyvärr inte möjlighet, vilket gör The Royal Oak vansinnig?
– Va? Ska du inte se mig spela? När jag är på en NHL-is? Struntar du i det? Jag trodde vi var vänner, ylar han sårat.
Well, alla kan inte bara glida omkring hela dagarna…
* * *
Ryan Malone i bar överkropp är en syn.
Han har fler tatueringar än en genomsnittlig kåkfarare.
* * *
När jag frågar om han hunnit bättra på brännan under spricker det där sammanbitna upp i ett roat leende.
– Nej, tyvärr. Vi kom in igår och tränade direkt. Det är bara hockey på den här resan, säger han och låter låtsas-ledsen.
Det är ju för bedrövligt!
* * *
Rudolf, Eric har tagit sin avstängning på exakt rätt sätt och håller sig sedan comebacken på mattan, så nu får du inga angrepp på honom publicerade.
* * *
Mattias Ritola är tillbaka från avstängningen – ja, såna får man ju räkna med om man släpper ut något så tufft och hårt som borlängepöjkar på isen – och spelar mot Rangers.
– Det såg ju inte så snyggt ut där, men han vände sig om precis när jag skulle tackla honom. Det blev fel, säger han på sitt vackraste tunhuksmål.
* * *
Återvänder till hallen för match samtidigt som Tårtan kliver in genom dörrarna.
Det är som att se Barack Obama – fast med hockeyfrilla – working the ropelines efter ett kampanjmöte
Alla vill trycka hans hand, alla vill prata.
Han är kung här i Tampa-bukten, Tårtgubben.
Men så ledde han också Lightning till Stanley Cup-titel och den allmänna uppfattningen är verkligen att det aldrig hade gått utan honom.
Som Fredrik Modin sa när vi diskuterade den koleriske amerikanen för nåt år sedan.
– Jag har enorm respekt för vad han fick oss att göra där nere.
* * *
Ritola behöver inte bekymra sig om den där mustaschtävlingen.
Som den borlängehårding han är har han redan helskägg.
* * *
Zäta-kampanjen fungerar!
När NHL igår publicerade ställningen i All Star-oröstningen låg Njurunda-Gretzky på fjortondeplats bland forwards och eftersom två lag ska ställas samman torde en resa till North Carolina i slutet av januari vara oundviklig.
Reaktionen från Detroits nordvästra förorter:
Handleden har redan börjat krångla…
* * *
Mäktig syn på pressläktaren.
Pat Burns stol står kvar, med hans namnskylt.
* * *
Enligt en Brooksie-drapa i dagens Post är det redan gjutet i sten att Sather kommer att försöka knyta till sig Brad Richards och ge Gabby Gabby Hey den playmaker han behöver.
Det troliga är dock att den sällsamme general managern  väntar tills Dallas-stjärnan blir free agent i juli, så han slipper avyttra ung talang.
Den sortens klokskap vore en nyhet i sammanhanget.
* * *
Phil Esposito, en inventarie i den här hallen, uttalar sig om Stamkos skott i Tampa Tribune i dag.
– Det är ett av de bästa skott jag sett och jag har sett dem alla.
Åh, Henke. Det krävs Tretjak-konster idag.
* * *
De har byggt om lite i ligans kanske trevligaste pressbox, men de har fortfarande bira i små kylskåp ute vid hissen.
Jag finner detta mycket underhållande och önskar att jag någon får komma hit och vara ledig…
* * *
Vad sjyssta dom är mot Oliver, i Phoenix.
Igår kallades han upp till matchen mot Edmonton – och i dag skickades han tillbaka till San Antonio.
WTF?
* *
Man får intrycket att de har väldigt trevligt i Lightning och Ritola bekräftar.
– Det är helt otrolig sammanhållning i det här laget och jag är verkligen glad över att ha hamnat här. Visst, det finns mer hockeykultur uppe i Michigan, men stämningen i laget slår allt. Och så är ju klimatet lite bättre…
Det kan man verkligen säga.
* * *
Det är gott om Rangers-jerseys på läktarna, kan man konstatera redan under värmningen.
Inte oväntat.
I Florida bor många ex-new yorkers – och den här tiden på året förstår jag dem fullständigt.
* * *
Ritola hörde förresten av sig och ville ha Liljas nummer häromsisten.
Då vet man vad som hänt:
Snuset är slut.
– Ja, Lilja är ju våran snuskran, bekräftar Borlänges bäste sedan Tomas Forslund.
* * *
Amen kolla!
Baby Björn Vigge värmer utan hjälp.
Det är det ingen ny svensk som vågat göra sedan Bäckis, så bloggen ställer sig spontant upp och applåderar.
* * *
Eric, bilder kommer givetvis – men först i slutrapporten. Det tar för lång tid att sitta på pressläktaren och ladda upp.
* *
Du-Be-Be-Doo ser riktigt hungrig ut under värmningen.
Det är inte omöjligt att han bestämt sig för att stjäla showen av Stammer.
* * *
Ni får ursäkta, men det känns rätt fintsitta här och gå in på bladets hemsida och läsa att ni har snökaos och rekordkyla hemma gamla swiiiiden.
Hur känns det egentligen?
* * *
Del Zotto, en av Stamkos bästa kompisar, ser också ut att ha en bra match på lager.
* * *
Jag har lite svår att acceptera att Lightning-coachen Guy Boucher inte ens fyllt 40.
Det är illa nog att spelare som är yngre än jag kallas ärrade veteraner – att vara äldre än coacherna känns riktigt olustigt…
* * *
Trots taskigheten om vinterstormarna där hemma hjälper ni Bjuppe-Biffen med rapporter från de andra matcherna, väl?
* * *
Fan, här har de en zamboni med sittplatser på hela motorhuven.
Där sitter sex-sju personer – plus en jädra maskot.
I den borde jag få åka med, jag lovar till och med att inte nita maskoten.
* * *
Nä, nu lägger vi en prilla och gör oss beredda för gametime.
Jag tror det här kan bli riktigt roligt.
Häng med i kommentatorsspåret – så hör jag sedan av mig i pauserna.

Flammor på Manhattan, del 5 – The End

Shit i kokarongen vilken Kron Wall of Pain-tryckare Marc Staal – av alla – ger Stajan.
Det är rätt otäckt att se honom vingla omkull när han försöker resa sig och vi lär få debatt om blindside och avstängning och what not, men huvudproblemet – no pun intended – är ju att Stajan åker och tittar ner i sen.
Då smäller det, det får hockeyspelare lära sig redan i myggåldern.
Att Flames-spelarna sedan blir arga som Tjuren Ferdinand på julafton och försöker ge igen i varenda närkamp får man förstå, det är inte kul att se en lagkamrat så illa tilltygad.
* * *
Mr Dilkington, var det under Pers konsert du hånglade?
* * *
Matchen – och läktarna – får helt nytt liv efter Staals
Ibland är det så lite som behövs…
* * *
Tåbiran får egna ramsor under tredje perioden.
Återigen undrar jag:
Vad känner Henke, innerst inne?
– Jag är glad. Vi behöver komma uppåt i tabellen, intygar han efteråt.
Well, vi får tro på det då.
* * *
Mooooooooooooooooooooose!
Uj, vad kul att få skriva.
* * *
Dörren till Flames omklädningsrum är stängd betydligt längre än dörrar brukar vara stängda.
Sedan kommer Sutter-gubben ut och ser surare ut än nånsin.
– Ja, det har ju inte gått så bra på slutet, så det var dags för en utskällning, säger Mickis Baklund.
* * *
Bäckis hade kunnat ha en roligare 23-årsdag, om man säger så.
Och Lille Fridolf ett roligare treårsjubileum som Caps-coach.
Vad är det som händer?
* * *
Backlund hörde till de piggare i Flames, och det finns en förklaring.
Pappa Janne är ju i New York.
– Ja, han kom med tre polare igår. Det är andra matchen han ser mig spela här borta, så det är klart…det är kul att ha gamla gubben på läktaren, säger han och flinar.
* * *
Elvis86, tack för den.
Ska omedelbart börja hacka om det.
* * *
Mikkis har förresten just fått tillåtelse att skaffa lägenhet hemma i Calgary, så nu är det i princip klart att han får stanna i NHL säsongen ut.
Kul det.
* * *
Han insisterar på att han är helt lugn med den uppkomna situationen och säger att han behöver få tid att komma igen både mentalt och tekniskt.
Men av Henkes sammanbitna tycker jag mig kunna utläsa att han kommer att göra en monstermatch mot Tampa på onsdag.
* * *
En gång till då:
Moooooooooooooooose!
* * *
Nu ska jag gå hem, spela en NHL 11-match och sen sova. Bagarväckning monumentale väntar i morgon. Ni får i sinom tid veta varför.

Flammor på Manhattan, del 3

Flames gör två mål och Rangers ett.
Ändå är det Rangers som leder med 2-1.
Boyle får visserligen 1-0-målet, men det är ju Flames-backen Mikkelson som mycket elegant styr in den på Kipper.
Sånt upphör aldrig att vara underhållande.
Sen gör den pånyttfödde Iggy 1-1 efter fint klapp-klapp-anfall, men Danny G ser med en fin rökare från blå till ge Blueshirts ledningen igen.
Se där en liten sammanfattning.
* * *
Matssoon, Älvdalen ÄR Dalarnas Nashville.
* * *
Önskar att redigeringskämpen Kingfors fick se nåt roligare när han nu äntligen tagit sig hit.
För tyvärr – trots att vi får se tre mål är det en påfallande sömnig och trist andraperre. Ja, så sömnig, faktiskt, att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva här.
* * *
Told you, om Devils.
Det bara kändes som att fördämningarna till slut skulle brista där ute.
Fast jag hade inte trott att det skulle stå 5-0 och det går inte att låta bli att undra om Lille Fridolf håller på att förlora sitt lag.
Så här såg det ut innan de gjorde sig av med Hanlon, I’m just saying.
* * *
David, här publiceras inga jinxar!
* * *
In med Backlund!
Äh, vet inte varför jag just skrev det. Fick lust bara.
* * *
Knattarna som är inne och slår straffar i pausen orsakar mer jubel än något som hände under den där andraperioden.
* * *
Matssoon – är du efter publiceringsrekord i kommentatorsspåret?
Du är välkommen, förstås, men tycks ha fel om Shoestring. Han har i alla fall inte fått målet ännu.
* * *
Stamkos, alltså, Helvete vad rykande glödhet han är.
* * *
Visst jubel blir det också här inne när de i pausen visar gårdagskvällens matcher på jumbon och påminner om att Islanders åkte på 13:e förlusten på raken.
There’s nothing like skadeglädje.
* * *
Det finns enligt reklamen för Radio City Music Hall ett band som heter Goverment Mule.
Dom borde vara stora i Vetlanda.
* * *
Äh, nu kommer jag inte på nåt mer.
Slutrapport kommer senare i natt.

Flammor på Manhattan, del 2

0-0.
Men om inte Kipper spelat så lysande första tio hade Rangers haft ledning med sådär en två mål.
Flames var under den sekvens klart märkta av holmgången mot Wimgs igår.
Sen gaskade de upp sig något och jämnade åtminstone ut skottstatistiken, men fan – är de så trötta ska Blåskjortorna kunna köra över dem i de kommande perioderna.
* * *
Sal, vår game pressläktarväktare, är tillbaka igen.
Han har tydligen varit svårt sjuk, men säger mig med skrovlig röst att han nu känner sig bättre.
Lättnaden är mycket stor.
* * *
Jokinen är avstängd, så han slipper Gris-Olles eventuella vrede.
Det var ju synd.
* *
JMJF, PS3.
Men jag är nybörjare och gör aldrig några fem mål.
Däremot är jag en jävel på slagsmål, det är över en månad sedan någon av mina spelare fick stryk i en fajt.
* * *
Backlund är väldigt nära att spräcka Tåbirans nolla precis på slutet.
Det kommer i andra.
* * *
Den väldigt lilla flickan i den väldigt stora tröjan som släpper första pucken är rasande gullig att vi sitter här och åååar oss som de värsta kafferepstanter.
* * *
Lite grinigt har det varit, men mest mellan Saurkraut-pojken och Kostopoulos.
Vad har dom för fin beef?
* * *
Det är lite Yngsjö kyrka här också, vad gäller antal åskådare.
Men de som de facto kommit hit är oväntat peppade och högljudda.
* * *
Kostopoulos vill ju jag gärna kalla Rastapopoulos – ni vet, den obetalbare skurken i Tintin-böckerna.
Så nu heter han så.
* * *
De hade en fin liten Pat Burns-hyllning här också, i en reklampaus,  och påminde om ett av hans bästa citat:
– You’re not sorry it’s over. You’re happy it happened.
Det är så man får försöka se på livet.
* * *
Mja, Hannes, vänta tills trading deadline får du se. Om Panthers är borta från slutspelsdiskussionen vid det laget – och allt annat skulle ju förvåna – skickar de iväg Free Agent-färdige Vokoun och plockar upp Markström.
Då kan det ändå motiverat att låta mig leva livet nere i Fort Lauderdale, inte sant?
* * *
Ros, som helt legendariskt föreslagit mentometrar på elitserieläktaren, skulle jubla om han fick se två Garden-sektioner tävla om vem som kan vifta mest armarna – och därigenom vinna en dragkamp mellan två zambonis på jumbotronen.
Övriga läktarsektioner är dock inte så imponerade och buar intensivt åt spektaklet.
* * *
Ja, Kjelle, Henrik Karlsson är in the house. Men som Kipper spelat i den här perioden är det inga bra odds på att vi får se honom in action.
* * *
Tror ni, by the way, att det var någon annan här på pressläktaren som googlade efter stavningen på Rastapopoulos den här perioden?
* * *
Till och med Eken rynkar på näsan åt den eländiga maten och kräver att få en smörgås istället.
Då vet man att det verkligen är illa.
* * *
Sauer fajtas med Meyer också – efter två danser med Rastapopoulos.
Fick han adrenalin till frukost i morse?
* * *
JB, jag skulle ÄLSKA köttbullsmacka med rödbetssallad. Herregud, vad sugen jag blev.
Varpu hälsar tillbaka, hon undrar vad du är för en spännande filur.
* * *
Legendarer på pressläktaren i pausen:
Marco Polo-Persson och redigerarkung Kingfors.
* * *
Nu har kaffet kommit och det ska avnjutas.
Återkommer i paus nummer två, som vanligt.

Flammor på Manhattan

Petad.
Det är kvällens ord på Garden.
Kung Lundqvist fick ju sitta på bänken senast, som högst healthy scratch, och i hans ställe gjorde Tåbiran ännu en kanonmatch.
Och tydligen fortsätter Tårtan med reserven idag.
Det betyder att det, för första gången på fem år,  inte är helt givet att Rangers förstemålis heter Henrik Lundqvist
Hur hanterar han det? Och vad tycker vi – bortsett från att det såklart blir betydligt tråkigare att följa laget?
Blir intressant att följa, detta
* * *
En liten rättelse:
Jag har inte alls bara varit i 25 NHL-arenor.
26, lyder den korrekta siffran, inser jag helt plötsligt under den långa bilresan hem från North Carolina.
Devils gamle arena, plåtlådan ute i Meadowlands, såg ju också sin beskärda del av Biffen.
Det känns mycket viktigt att påpeka detta.
* * *
Nä, de här matcherna mot Northwest-lagen har inte varit så upphetsande, men ikväll tror jag faktiskt att det blir kul.
Framförallt för att Jarome Iginla är den typ av spelare Avery verkligen, verkligen kan komma in under skinnet på.
Så sluta gäspa där hemma. Gnugga händerna istället.
* * *
När Bazil, dörrmannen med olycklig fäbless för Islanders, ser mig komma ut ur hissen springer han in i postrummet och gömmer sig.
Man får förstå honom.
Tretton raka förluster är ingenting annat än skamligt.
Och värre kan det bli. Losar de fem till har de slagit alla tiders rekord.
Hoppas. Det vore ett lämpligt straff för en organisation som är så värdelös att den stänger av journalister som har fräckheten att framföra kritiska åsikter.
* * *
Tårtan försöker hävda att Henke fortfarande är the bona fide keeper i Rangers organisation, men att han behöver få lugn och ro att träna på sin teknik.
Really?
Kanske vore det bättre om han fick lite uppmuntran av sin coach dåd och då istället.
Tårtgubben är inte precis generös med beröm visavi sin svenske stjärna.
När Lundy gör brukar coachen på sin höjd säga att ”Hank är Hank” – och lägga till att det är den sortens insatser han förväntar sig.
När det sedan går sämre
Kan inte vara så kul.
Som John McEnroe en gång konstaterade:
– Även en världsetta behöver ibland få höra att han är bra.
* * *
The Holiday Season är över oss och med hutlösa folkmängder i kvarteren runt Macy’s och Garden.
Det gör mina resor hit till ett så blodtryckshöjande hustle att jag lovar taxichauffören att tillbringa resten av vintern i Florida.
Vad tror ni om den idén?
* * *
Betydligt märkligare är förstås att Devils står på samma poäng som ett lag som förlorat tretton matcher i rad.
Men i strid med allt förstånd tror jag att de slår Capitals ute i The Rock ikväll.
* * *
Det luktar så fruktansvärt illa från byttorna ute i loungen att jag sitter här och får kväljningar.
RBC Center, how I miss you!
* * *
Det är alltså så att Islanders tagit säsongsackrediteringen av Chris Botta – mångårig, omtyckt bloggare som, inte helt obefogat, haft synpunkter på GM Snows lagbyggen.
Detta sitter inte bra hos oss som tycker att det fria ordet är rätt bra.
* * *
Ikväll är lakritsdrottningen i form.
Att Kipper och Jokinen kommer hit är för henne som det skulle vara för mig att ha, typ, Sedin brothers på besök.
* * *
Har just varit på mitt första medlemsmöte med the New York chapter of Professional Hockey Writer’s Association, här i pressrummet och sjunger nu på Billy Braggs ”There is Power in a Union”.
* * *
NHL 11-versionen av den här matchen, avgjorde i förmiddags, var mycket dramatisk.
Länge stod det 1-1, efter mål av Du-be-do-be-doo och Jokinen, men med bara sex sekunder kvar stänkte Marc Staal in en dundrande mörsare från blå.
Det kan ha varit så att lagledare Biffen skrek ganska högt just då…
* * *
Undrar hur en sån som Henke innerst inne känner och tänker under en sån här match.
Gläds han verkligen om Tåbiran gör en kanonmatch och håller nollan?
Jag vet inte, jag har aldrig kommit in på så djupa resonemang med några målvakter, men måste man inte ha mixed emotions i en dylik situation?
* * *
En viss konsertpianist lämnar följande, briljanta live-rapport från The Rock:
– Publikbeläggningen påminner mig om när jag spelade i Yngsjö kyrka och dom hade glömt att sätta in annons…
* * *
Det ska bli intressant att se om Gris-Olle med vänner minns att det var Olli Jokinen som med sin eländiga straffmiss nere i Philly förstörde våren och den tidiga sommaren för dem.
Man vet aldrig, ibland har Olle bra minne och ibland inget alls.
* * *
Matssoon, klart jag är bekant med Älvdalen.
Och det ursprunget förklarar ju fullständigt varför du valt Nashville som favoritlag.
* * *
Mikael Backlund ska bli en trevlig, ny live-bekantskap.
Särskilt som han – tro mig – kommer att sätta minst en puck på Tåbiran.
* * *
Nu skulle det smaka med en snus.
Och…yes, där satt den.
* * *
Backlund har farsan har också, rapporterar en Varpu som förstås var på morgonvärmningen.
Det gör bara saken ännu bättre.
* * *
Nä, nu tar vi och sätter oss tillrätta.
Game on.
Ni vet att jag återkommer i paus.

Sida 1137 av 1355