Les Magnifiques!
Dom gjorde det!
Det är ju alldeles otroligt.
Att som åtta först slå ut överlägsna President’s Trophy-vinnarna och sedan regerande mästarna…oj fucking jättevoj.
Själv var jag dock så nervös i den här tredje-perioden att jag till slut fick ge mig själv en örfil och fråga vad jag höll på med.
Habs är ju liksom inget av mina lag.
Men som sagt, deras playoff-run har varit rena sagan och det var en dröm som slog in här ikväll.
* * *
Skönt att vi fick hör av dig till sist, Juuuuulia.
Blev lite orolig där ett tag.
Nu hoppas jag du ser till att fira hela, långa helgen.
* * *
Då vet vi definitivt att vi för första gången sedan 2007 får två helt nya lag i Stanley Cup-finalen.
Jag finner det…upphetsande.
* * *
Det är en av de sista klassiska hallarna som försvinner när ridån nu går ner över Mellon och nånstans känns det förstås lite trist att sista föreställningen skulle behöva bli så dyster för pingvinerna.
Själv har jag , om jag räknar rätt, sett åtta matcher uppe i den där jobbig backen och minns förstås den som spelade 4 juni 2008 allra bäst. Det var då Wings säkrade segern och vi murvlar fick efteråt. Det är, lätt, ett av topp 3-ögonblicken under mina drygt fem år som Bladet-korre här borta,
* * *
Av det jag såg nu i tredje var Boston betydligt vassare än i de närmast föregående matcherna
Game 7 på fredag kan bli en riktigt ryslig holmgång.
* * *
Ser Sid göra intervjuer efteråt och han är såklart besviken, men ger ett betydligt mer samlat och proffsigt intryck än vid, exempelvis, finalförlusten för två år sen.
Så i får ta tillbaka det där med Crybaby nu.
* * *
You’re welcome, Pigfeeder. Men här är klockan bara strax över tio, så uppoffringen är inte fullt så imponerande…
* * *
Gonchar och Malkin kanske vill joina Ovetjkin, Kovaltjuk och Datsyuk i Tyskland och ta revansch för OS-fiaskot. Deras insatser idag tyder på det.
* * *
Få se, vad är det för tänkbara finaler vi har i nuläget:
San Jose-Boston
San Jose-Montreal
San Jose-Philadelphia
Chicago-Boston
Chicago-Montreal
Chicago-Philadelphia.
Vilken tycker ni låter mest exalterande? Jag röstar på Chicago-Montreal eller San Jose-Philadelpia.
* * *
Ett löfte är ett löfte, så någon gång i morgon trampar jag bort till sjätte och köper min Montreal-tröja.
Bildbevis kommer att presenteras här på bloggen
Men i morgon är det, första gången på flera veckor, helt hockeyfritt. Då tar vi alla paus och andas en stund, okej?
Vi hörs på fredag.

2-4.
Efter att Habs varit uppe i 4-0.
Och så fort Kunitz brakade in reduceringen (med benägen assistans av domaren; där får konspirationsteoretikerna nåt att analysera framöver…) kände jag att det var match igen.
Får pingvinerna minsta liv, minsta chans att andas, då hjälper det inte hur stor ledning motståndaren har.
Nu är Mellon on fire också.
Så jag förstår om Julia håller sig gömd, det här blir en fullkomlig gastkramning i sista 20.
* * *
Sikta som Kennholt (lysande nick!): Du ska se att Wings nyper Yellbear Hjalmarsson när han nu inte får plats under Chicagos lönetak.
Han skulle förstås passa perfekt i röd-vit tröja.
* * *
Jag satt just och tänkte att det känns som att Staal blir större och längre – och dessutom bättre – för varje gång jag ser honom.
Då gjorde han mål.
Där en av alfa-pingvinerna, det.
* * *
Habbyhab, min vän, nu tar vi det lilla lugna.
* * *
Man Gonchar, han måste väl göra karriärens slappaste och sämsta slutspelsmatch?
* * *
Noterar att de spelar ”Hajen”-temat innan powerplayen i Mellon.
Det ska de nog låta bli om de går till final och får möta San Jose.
* * *
Nån som har mer att rapportera från Wachovia? Det blev ju paus ungefär samtidigt, så jag hann inget se. 1-0 låter inte som någon betryggande ledning precis.
* * *
Skogens, inte behöver du bjuda. Jag står för oljan om du tar mig till något bra ställe i Chi-town.
* * *
Habs bör nog hålla tätt under den här utvisningen i början av perioden.
Annars tror jag faktiskt att Pittsburgh vänder det här.
Vi hörs när vi, åtminstone, har den ena konferensfinalisten i öst.

Ojvoj, ojvoj, ojvoj.
2-0 – till Habs!
Vad är det som håller på att hända?
Jag tror ingenting ännu, törs inte, Penguins har vänt förr, men är det någon gång Montreal är riktigt frustrerande att spela mot är det när de får ledning.
Fråga Washington.
* * *
Men Juuuuuuulia, var är du? Vi klarar ju inte det här utan dig!
Kom igen nu.
* * *
Men behöver dock inte vara Tarasov för att haja att allt inte är som det ska när Crosby, som en annan Markström i JVM-finalen häromåret, tar en utvisning efter tio sekunder – och de sedan fumlar som knattespelare under sitt första PP.
Har regerande mästarna plötsligt fått nerver?
* * *
Tellus, Hedbä har, som tillfällig gästkrönikör, ingen aftonbladet-mail och jag kan inte lämna ut hans privata adress.
Däremot kan du, om du vill, maila mig så vidarebefordrar jag och sen avgöra han själv om han vill svara eller inte.
* * *
Det var inte alldeles lyckat av Orpik att stå kvar och brottas bakom målburen strax innan Moores 2-0-balja.
* * *
Virror, det var Washington jag jämförde Pittsburgh med i det inlägget. Inte Montreal.
* * *
Jag tror jag satsar på en Subban-jersey om jag får anledning att söka mig mot sjätte avenyn.
Om inte annat vore det coolt att gå omkring med det namnet på ryggen hemma i Sverige i sommar.
Men visst, en hyllning till Hal Gill skulle också vara nåt…
* * *
Oskar, jag ska försöka följa båda matcherna. Just nu känner jag mig dock mest engagerad i den här sinnesvidgande tillställningen.
* * *
Visst är det makalöst att det sitter 20 000 i Bell Center och tittar på bildskärmar.
Det är sån information som gör att man blir lite kär i Kanada, trots allt.
* * *
Nu hoppas vi på mer fest och, framförallt, på mer Julia!

Tar slutspelets bästa story slut i natt?
Risken finns – Penguins är ett lag som vet hur man vinner Game 7-thrillers och de vill garanterat inte lämna ett så dåligt minne i Mellon Arena innan grävskoporna kommer rullande uppför den där branta backen i downtown Pittsburgh
Men alldeles oavsett utgången i denna avslutande dans mot Pens måste man hylla Habs för årets playoff-run – helst med ett par karnevaler, en marsch till parlamentet i Ottawa och några nya helgdagar.
Den show dom iscensatt den senaste månaden (ja, kan ni fatta att det redan är en månad sedan vi såg dom där första matcherna i Verizon), det är den typen av stuff som gör slutspel till såna magiska, exalterande happenings.
Ett lag som saknar fixstjärnor och inte gjort nåt väsen av sig i grundserien växer plötsligt samman till en enda kollektivt knuten näve. En slovakisk målvakt får en lidnersk knäpp och börjar spela som en gud. En sniper som underpresterat i flera år skaffar lasersikte och skjuter skarpare än Zeb Macahan. En oprövad junior slår igenom med ett brak. En hånad jätteback med begränsad rörligt förvandlas till rena Lidas. Och så förs skräll till skräll i en triumfens parad.
Det är så…vackert. Så JÄVLA vackert, till och med.
Om Montreal nu, mot alla odds, chockvinner ikväll också, då går jag till NHL-shoppen på sjätte avenyn i morrn och köper mig en Canadiens-jersey, det är ett löfte.
Jag tror inte det kan hända, men i några timmar till lever drömmen.
* * *
Dom spelade Journey på radion på dinern där jag satt och åt frukost i morse. ”Don’t stop believing”. Det kändes nästan lite ledsamt. Jag fick visionen av en Joe Louis Arena som ligger tom och tyst och undrar varför det inte, som brukligt den här tiden på året, sitter 20 000 på läktarna och sjunger den sången.
* * *
Jag har en kollega som bott i Boston och därför håller benhårt på Bruins. Vi kan kalla honom Marco Polo-Persson. Det är nämligen så han heter. I alla fall den här bloggen. Han brukar vara rätt högljudd när det går bra för favoriterna, men nu är det påfallande tyst i mailburken. Marco Polo-Persson är helt enkelt nervös och orolig. Och det med all rätt. Vinner Flyers även i natt, och det tror jag dom gör, då är det upplagt för en historisk vändning på fredag kväll. Det, i sin tur, skulle betyda att vi som känner Marco Polo-Persson får ha väldigt roligt på hans bekostnad under resten av våra liv…
* * *
Håller med, Tellus. Ännu värre var uttalandena i Expressen.
Där kläckte Karlskoga-Tarzan ur sig nåt i stil med att ”ja, det kanske var bra att Samuelsson fick komma till nån ö, eller vad det var, och sola lite”.
Sen undrar folk varför NHL-proffsen inte vill spela för den här landslagsledningen.
Mårts, sällan har någon varit så välkommen som du kliver in på ditt nya kontor på förbundet.
* * *
I just den här bloggen har vi ju de senaste veckorna också blivit Habs-fans av respekt och beundran för vår eminenta kommentatorsdrottning Julia.
Vi är med dig ikväll, girl, det vet du.
* * *
Vigneault hara fortfarande kvar jobbet. Det är chockerande.
* * *
Det är grått och regnigt och kallt och blåsigt i New York.
Men än sen?
Nu är det hockeyfeber, som Håkan Södergren diktade en gång.
Skriv historia åt oss, Habs, skriv historia åt oss.

Regnet blänker i Manhattans asfalt, en elak vind viner i de dåligt tätade fönstren på 48:e våningen och de sista svenska superstjärnorna är utslagna ur Stanley Cup-slutspelet.
Lite snopet känns det, lite trist är det.
Men nu ser i alla fall jag, verkligen,  fram mot Hawks-Sharks.
Det är en konferensfinal som har alla möjligheter att bli klassisk.
* * *
Yellbear säger på telefon från Vancouver att han tycker att Hawks gjorde sin bästa match i årets slutspel.
Där ser man.
Själv tycker jag det kändes som att de inte behövde spela särskilt bra. De behövde bara utnyttja misstagen grundserielaget Vancouver bjöd på under de två sista perioderna.
* * *
Tack Skogens, det var ju ett vänligt erbjudande. Men jag styr förbi under konferensfinalerna istället. Då får du ge dig till känna.
* * *
Det är förstås inte mer än logiskt att vi får ettan mot tvåan i en konferensfinal i väst.
Annat än i öst, det.
Där är ettan, tvåan och trean sedan länge eliminerade.
I bästa fall får vi fyran mot sexan i konferensfinal. Men det kan bli sjuan mot åttan också.
OS-år…då kan vad som helst hända.
* * *
Ett tips till Canucks-ledningen:
Ersätt Vigneault med Uffe Samuelsson.
Han räddade Phoenix säsong när allting hängde i luften i höstas och förtjänar större uppdrag.
* * *
I ena ringhörnan: Seabrook, Keith, Campbell, Yellbear, Kane, Toews, Byfulingen, Sharp, Hossa, Versteeg…
I den andra: Thornton, Heatly, Marleau, Pavelski, Boyle, Blake, Setoguchi…
Jodu, det kan bli hockey att titta på framöver.
* * *
Nu styr Biffen stegen mot bingen.
Väl mött i morrn, då vi hoppas att vår drottning – Julia – får poppa champagnen framåt natten.
Godnatt.

Och där gav Vancouver bort säsongen.
Det var en av de sämsta perioder jag sett ett såpass bra lag göra i ett så enormt betydelsefullt läge.
Nu ligger de under med hopplösa 0-3.
Vad FAN hände?
* * *
Kalleballe, jag har inga särskilda kläder för de här två lagen, så jag är helt civil i T-shirt och jeans.
Sorry.
* * *
Vad en sån som Demitra alls gör på isen är ett mysterium.
Han spelar ju bara bra i slovakiska landslaget. För Canucks förstör han bara – som nu, när han bjöd Hawks på ett helt avgörande mål i numerärt underläge.
* * *
Det tristaste med det här är att jag verkligen hade bespetsat mig på en Chicago-resa på torsdag
Vad ska jag nu hitta på istället?
* * *
Bröderna Brothers får ovett av Engblom i pausen, för att de inte producerar mer när det väl gäller. Det är ingenting mot de sågningar som väntar i lokalpressen i morgon.
* * *
Yellbear har varit nära några gånger. Jag tror han sätter en i tredje.
* * *
Trikåmännen verkar i alla fall inte ge upp. Det är hedervärt. Eller nåt.
* * *
Titta noga på Vigneault i tredje perren. Det är garanterat det sista vi ser av honom.
* * *
Offroad, var är du?
* * *
Naturligtvis kommer inga utslagna Vancouver-svenskar till VM heller.
* * *
Då betar vi av det här då – och börjar sen ladda för en episk konferensfinal mellan Sharks och Hawks, de två bästa lagen i väst i år.

0-0, men det har varit en lysande period, spelad i Formel 1-tempo och med intensiteten i the shootout i ”Heat”.
Det är för hockey av den här sorten man älskar slutspelet.
* * *
De gröna trikåmännen är tillbaka och såg ut att ha rätt kul när Brouwer slog ner ändalykten i utvisningsbåset. Tur inte EJN tittar. Han hade inte de övningarna.
* * *
Väckte grannens bebis med ett förfärans skri när de visade reprisen på hur Edler ben vek sig åt alldeles fel håll.
Men jag tror som Blackhawk – jämtlänningar låter sig inte stoppas av lite felböjda knän…
* * *
Nog verkar Bobby Lou vara på rätt sorts humör. Han var till exempel Lucky Luke-snabb med plocken vid Sharps friläge. Hans bäst räddning i årets slutspel, hojtade tv-kommentatorerna. Jag kan bara hålla med.
* * *
Det var en fantastisk spagetti med tomatsås dom kom hit med från Osteria Laguna.
Nu ska det bli ännu godare med en stor jävla kanna blaskigt, amerikanskt kaffe.
* * *
Trots tempo och frenesin är det något litet som saknas hos Hawks, tycker jag. Kane och Toews kan definitivt höja sig ett par snäpp.
* * *
Ja, vad var det för Loligt med det påståendet då, Rudolf? Pittsburgh har fler kompletta kedjor, bättre backar, vassare målvakt, mer rutin och större insikter om hur man vinner slutspelsmatcher.
Det kallar jag fler vapen.
* * *
Offroad, du har väl inte bitit ur några gamla lagningar av ilska?
* * *
Niemi har inte precis varit kass han heller. Då blir Mats Hallin glad. Ja, det var faktiskt Hallin – numer scout åt Hawks – som ”hittade”  Niemi häromåret.
* * *
History Will Be Made-snutten med Roy är bra också. I den får man ju se Tomas Sandström – och honom ser man alldeles för sällan.
* * *
Första målet…det blir viktigt det. Och i den här perioden kommer det.
Nu – mot kaffekannan.

Nu är det tätt på given med fantastiska hockeydraman.
Här kommer ett till:
Game 6 mellan Canucks och Hawks, i GM Place. Canucks måste vinna, annars är säsongen slut. Och Chicago måste vinna, annars väntar en gastkramande Game 7 hemma i United Center på torsdag.
De förutsättningarna borgar för nånting alldeles underbart, tror jag.
* * *
Jag börjar känna som Julia, vår underbara kommentatorsdrottning.
Jag vill också ligga med Cammalleri och Halak.
Dom – och resten av Montreal Canadiens – har blivit det här slutspelets vackraste saga och det vore alldeles magiskt om de kunna fullborda en superskräll till.
Nu lär det inte gå, Penguins är inte laget som förlorar avgörande matcher i Mellon. De har fler vapen än Washington i sådana situationer. Men man kan väl få drömma…
* * *
Det verkar som att Sami Salo ska spela ikväll, trots allt.
Man kan alltså konstatera att han har – häpp! – balls…
* * *
Såg ni, Velvet Underground gjorde mål igår igen? He’s on a roll. Det är resten av Flyers också. Men framförallt har Boston tappat det mesta, förmodligen på grund av den trötthet Velvet talade om i fredags, och jag börjar misstänka att vi får se historia skrivas i den serien.
* * *
Jag tror Canucks kommer att vinna ikväll, men det blir betydligt hårdare. Hawks kommer knappast att vara lika bleka och ovilliga att jobba en gång till.
* * *
Classy av The Mule att bara prata med Mister Posten om sitt VM-nej igår.
Man ska supporta the local talent.
* * *
Jag har varit och fått slutspelsskägget ansat idag. Ett vanskligt ingrepp, jag vet, det kan få vilka effekter som helst. Men jag tror jag hjälpt Bröderna Brothers att komma igång på allvar.
* * *
Men vad är det med Flyers och deras målvakter? Snacka om förbannelse. Det kommer att sluta med att Johan Backlund tar the bullies till final.
* * *
Vad gäller förhoppningarna om Montreal-vinst i morgon vill jag för snarstuckna Penguins-fans understryka att de, i alla fall vad mig anbelangar, inte är rotade i några negativa känslor visavi Pittsburgh.
Jag tycker det är ett förträffligt hockeylag och till skillnad från många som uttalar sig i kommentatorsspåret har jag väldig respekt för Sid The Kid, men Habs story har blivit så fantastisk att jag vill att den ska fortsätta.
* * *
Det är helt avgörande att Bobby Lou inte är på skulle-till-och-med-ha-svårt-att-stoppa-badbollar-humör ikväll.
Men man vet aldrig med honom.
* * *
Får ni se de här baklängesspelade History-will-be-made-filmerna de pumpar under tv-sändningarna här borta?
Jag älskar dem och ryser varje gång. Här är, förstås,  en Biffen-favorit – och ni kan klicka på fler i spalten ute till höger.
* * *
Nu kommer delivery-spagettin.
Dags att servera den – och ladda för rock ’n’ roll i Vancouver.
Vi hörs senare under kvällen.

Inte blev det någon dimma igår.
Det tog så lång tid att få tag i folk uppe i Chicago att Hyresgäst-Johan till slut gick hem och kvar satt jag och såg så dum ut som man bara gör när man är för plikttrogen.
Men det tänker jag ta igen ikväll. En fin runda är planerad på Upper East Side.
Det betyder att det blir hockeyfritt och tyst i den här bloggen när den östra konferensenfinalen, eventuellt, spikas.
Som tröst får ni titta på spridda bilder jag tagit här och där under slutspelsresorna.
Here goes

Capstronauten! Som jag saknar honom.

Organisten i United Center. Vad han ska hata The Fratellis. Dom har ju stulit hans show…

Foppa-tröjor i Philly. Jag tycker det är lite rörande att man fortfarande ser såna.

Eken och Hyresgäst-Johan på United Center.

En gång i tiden var de här killarna med i slutspelet också…

Kronwalls corner. Det var just här han släckte lyset för Havlat för ett år sedan. Holy ground alltså.

Samme Samuelsson får äran att prata med Hyresgäst-Johan.

Ojvoj.

Va? Vad hände nu? Well, Soon-to-be Papa Shoestring är så snygg på den här bilden att jag var tvungen att publicera den.
* * *
Jag tror för övrigt att Flyers skräller i Boston och jag tror att Pittsburgh blir klara för konferensfinal, i synnerhet om inte…ja, jag trodde aldrig att jag skulle skriva det här, men det är ju sant…i synnerhet om inte Hal Gil kan spela.
Återkommer när det är dags för big drama i GM Place i morrn.

Jaha, 1-4.
Burish, fasten your seatbelts – det blir ytterligare en lång, trälig flygresa till västra Kanada.
Ha så kul, låt jordnötterna smaka.
* * *
Neil Young i Sharktank i går, Sudden i United Center ikväll.
Detta är ett slutspel med gnistrande stjärnglans.
* * *
Såna här kvällar får man onekligen intrycket att det fortfarande är något lite omoget över Chicago, att de efter några vinster blir för kaxiga och självsäkra och slutar göra det dom ska.
De attitydproblemen kan bli kostsamma
* * *
Meh, Mathias, var du ordningsman i skolan, eller? Det är på söndagskvällarna proffsen kliver ut på scenen. Fredag och lördag, that’s amateur night, you can tell.
* * *
Dom säger att Bobby Lou rakade av sig slutspelsskägget innan den här matchen.
Ja, man måste ha fingertoppskänsla när det gäller vidskepelserna och veta när det är dags att bryta mot konventionerna.
Själv funderar jag på att färga en vit kavaj gul till nästa säsong.
* * *
Jodå, Canucks vinner på tisdag också.
Sen blir det en Game 7 på torsdag.
Fy fan vad kul.
* * *
Nu häller jag upp en liten pruttare och inleder försöket att komma ikapp Hyresgäst-Johan.
Vi håller kontakten, eller hur?