Nu är det mer killer-instinkt i hemmaspelarnas avslutningar och de lyckas gå upp i helt logisk 3-1-ledning.
Men sen  skiter Boucher en duktig lök i sin kasse, så nu står Flyers i alla fall inför en gastkramande tredjeperiod.
Blir det den sista i Wachovia för säsongen?
Troligen.
* * *
Men Kimpa, för satan, Big Kjell Samuelsson!
* * *
Det kräver åtskilliga närstudier på tv-monitorerna för att få klarhet i hur Boucher lyckas söla in 3-2-pucken.
Jag säger ju det – in med Backlund!
* * *
Efter de båda målen börjar Flyers-fansen göra vissa försök att leva upp till sitt rykte som ligans vildaste fan.
Fast det är mer drag i Chicago redan under nationalsången…
* * *
Visste ni att Springsteen gjort 51 utsålda spelningar i Philly?
Det har han, det står på en baner som hissats i taket i Wachovia.
* * *
Springer på flera av murvlarna som till vardags hänger i Garden, bland annat den mytomspunne Snackare.
Det är alltså HIT dom åker när det blir golfsäsong på Manhattan-
* * *
Billy Joel har gjort 48 också.
* * *
På en läktarsektion alldeles till vänster om pressboxen sitter det en ensam kille i Bruins-jersey mitt i det brandgula infernot.
Han har det inte lätt. Hånet vet inga gränser. Men han får trösta sig med att det varit ännu värre om Boston varit i ledningen. Då hade han fått stryk.
* * *
Hjärtat slår alltid ett litet extraslag när Michael Ryder gör mål.
För mig kommer han alltid att vara leksing.
* * *
Allra mest jubel blir det när dom zoomar old heroes of The city of brotherly love.
Både John LeClair och Keith Primeau föräras varsin grundlig standing ovation.
Ta hit Per-Erik Eklund och zooma in honom också, det är ett rent krav.
* * *
Nu gör de reklam för sommarens Tom Petty & The Heartbreakers-turnén.
Då blir man ju lite till sig.
* * *
Akta er för Satan nu, för satan. Det är i de här lägena han brukar sabba kvällarna för slutspelsmotståndare.
* * *
OK, nu ska vi nog ta och dricka lite kaffe med Big Kjell.
Ni kan upplägget – slutrapport kommer såsmåningom.

1-1 efter första.
Och det är då för väl att Brie-osten lyckas kvittera i sista minuten.
Annars hade det känts …ja, jag vet inte..helt sjukt i huvet.
Flyers har dominerat fullständigt och skapat fler chanser än Rangers gjorde på hela säsongen och nån gång måste fan rättvisa få råda också i hockeyvärlden.
* * *
Vad som än händer, hur det än går, vad för slags kvalitet det än kan tänkas på bli på denna matchen, är det här en alldeles oförglömlig kväll.
Jag har nämligen hälsat på Big Kjell här uppe på pressläktaren.
Så stort.
* * *
Å andra sidan – när man skapar en sådan mängd chanser MÅSTE man gör fler mål, även när man möter en gigant som Tuukka.
Annars är man chanslös i playoff.
* * *
It’s not over, står det på jumbotronen under introt.
Sen pumpar dom på med bilder på, och musiken från, Rocky.
Såklart.
Han var ju härifrån – och ska det här funka bör Flyers krama fram lite av hans spirit.
* * *
Bruins är ju samtidigt coola som spelar så lugnt och tålmodigt och sen hugger så fort det finns ett misstag att hugga på.
Just Recchi, målskytten,  vet förstås exakt hur en sådan burrito ska grillads.
* * *
Något snopet att så många stolar gapar tomma på läktarsektionerna – i en do-or-die-match i andra slutspelsomgången.
Vad är detta, Newark?
* * *
Visst, John J. It’s all about the lakrits.
Och vad tror du är det som första som händer?
Varpu berättar att hennes syster hemma i Helsinki vill ha min adress så hon kan skicka över ”en grej”.
* * *
Hade glömt att Ville Leino ju ingår i Flyers-upptällningen. Det innebär att jag plötsligt är engagerad. Cineaster som lyssnar på Velvet Underground måste stödjas.
* * *
De har dansande män klädda i gröna kroppsstrumpor här också.
Det känns något otippat.
* * *
Van Riemsdyk har bränt många chanser, men också sett väldigt het ut.
Räkna med honom i protokollet.
* * *
Man sitter som vanligt högt som i helvetet i Wachovia, men det är inga problem för hyresgäst- Johan. Han är som Skräddarbacken-bo van vid att se ner på folk.
* * *
Apropå just ingenting:
Brage!
Superettans bästa grön-vita lag…
* * *
Äh, in med Backlund nu.
* * *
Nu kommer Varpu inte med lakrits, men väl med glass och det får väl ses som ett helt OK substitut.
Vi hörs sen.

Jamen, titta här nu då.
Bloggen är på en match som i praktiken helt saknar svenskintresse.
Flyers mot Bruins
Stort, va?
Sanningen är att jag hade lite annat att göra här i trakten och då passar man ju på.
Det bör kunna bli och jag räknar med sällskap av Flyers-entusiaster som Wille i kommentatorsspåret.
* * *
Just för att jag haft andra ärenden blir dock detta ”intro” betydligt kortare än vanligt.
Har inte haft tid vare sig att samla tillräckligt mycket iakttagelser eller att skriva.
Men under själva matchen ska det bli som vanligt, hade jag tänkt.
* * *
Dyningarna efter The Mules urladdning igår har fortfarande inte lagt sig.
Jag kommer, i bilen ner längs Jersey Turnpike, flera gånger på mig själv med att bara sitta och flina gott åt smålänningens fantasiska uppvisning.
* * *
Fast det är klart, lite svenskprägel kan den här matchen också få.
Om Boucher gör bort sig eller – att föredra i det här laget, faktiskt – skadar sig får ju Johan Backlund hoppa in.
Det vore en rätt fet jackpot att råka vara här om han kommer in och räddar säsongen åt Flyers.
* * *
När jag kör till Wachovia från hotellet, längs självaste Broad Street, påminns jag om en av Philadelphias mest frapperande egenheter.
De parkerar bilarna mitt i gatan här, på själva refugen.
Det ser man ingen annanstans i hela USA.
Kan du Wille, som bott här, förklara den sedvänjan?
* * *
Flyers överväger att chansa med den ständigt skadade Gagne ikväll.
Ja,  det kan väl inte – häpp – skada.
* * *
Jag tycker mig redan på parkeringen, och vid ölstånden som slutspelet till ära smällts upp runt den futuristiska arenan, märka att de vanligtvis sturska Flyers-fansen är lite stukade.
Sen går några Bruins-fans förbi ett tailgate-party vid ett par rostiga stadsjeepar och blir grundligt trakasserade.
– Bums, hojtar en idiot.
– Fucking faggots, gormar en annan.
– Boston assholes, go home, fortsätter den förste.
Allt är alltså som vanligt,  0-3-underläge till trots.
* * *
Tribbs, du är alldeles rätt ute. Ignatius O’Reilly är en av mina största hjältar.
* * *
Så stänger lagmaskinen den här serien redan ikväll.
De flesta verkar tro det.
Men om det är några som borde veta hur man vänder ett 0-3-underläge.
Dom var ände dom senaste som gjorde det, mot Islanders, för 35 år sedan.
* * *
Rätt vackert att se att så många hemmafans fortfarande sportar Forsberg-tröjor.
* * *
Det är gametime-beslut på om huruvida Brad Marchand eller Trent Whitfield ersätter skadade Krejci för Bruins.
De känns väl båda som den typ av spelare som går rakt in i den här typen av lag utan att det märks så mycket.
* * *
Om ni nånsin kommer till Wachoiva och hör ett dörrlarm som aldrig slutar pipa vet ni att ni står vid pressentrén.
Så har det varit i alla år här, de gör aldrig något åt att det där larmet tjuter så länge dörren är öppen.
Det känns närmast hemtamt.
* * *
Jag saknar Pebben.
* * *
Eazy, det hade inte varit en teaser. Det hade varit en killer!
* * *
Det känns som att en sån som Pronger just ikväll borde vara angelägen om att visa att Flyers gjorde rätt som kastade så mycket pengar efter honom inför den här säsongen.
* * *
Nej, nu ska jag gå och sätta mig med Varpu.
Egentligen är det förstås för hennes skull jag åkt hit…
Vi hörs i första paus.

Hej på er. Det blir liveblogg ikväll. Från en stad strax söder om New York. Det hade ni inte räknat med, men bloggen gillar att överraska.
Vi hörs frampt 01, er tid.

Exakt, John J.
Nu ska jag ringa The Mule.
Men jag misstänker att det kan ta ett tag innan jag får den där försiktiga småländska stämman i luren.
När man gör fyra mål och spelar fram till två, tangerar tidernas Stanley Cup-rekord för flest antal poäng i en period (samt krossar några klubbrekord i samma veva) och plötsligt går upp i delad ledning i slutspelets poängligan, då brukar man få stå och gaffla med närvarande media rätt så länge.
* * *
Att Playoff Joe var lite frustrerad i tredje kan man ju förstå.
Men vad skulle han riva ner Lidas för?
Puckat.
* * *
Dom brukar inte hylla enskilda utespelare i The Joe.
Just därför var det rent rörande att se, och höra, hur hela jävla hallen till slut stod upp och skanderade:
– Franzen, Franzen, Franzen.
* * *
Montreal fortsätter verkligen jävlas. Jag tror ju fortfarande att Pittsburgh, in the end, tar den här serien, men på vägen dit får de i sanning smaka på den frustration som kommer att förfölja Washington hela sommaren.
* * *
Babs ville tydligen också att Tunaslätten skulle få fira ett playoff-mål, för ni såg väl, Ritola var inne i powerplay på slutet.
Då stod jag upp och det kan jag inte erinra mig att jag nånsin gjort när det stått 7-1 i en match.
* * *
Julia, din polare får ju lov att fatta. Du följer en klassisk cinderella-story om nätterna.
I vilket fall lär hon inte klaga på att det är ostädat…
* * *
Det bästa med Journey-hymnen var ju att DJ:n var tvungen att slå av den i förtid, varmed publiken sjöng Detroit-raderna a capella.
* * *
Ken Danyeko i Versus aftergame-show.
– Nabakov är lite ojämn. Ena matchen kan han vara helt briljant och sen klarar han inte av att stoppa ens en badboll i nästa.
* * *
Tack för i natt; detta var ju lätt en av de festligaste aftnarna under det här slutspelet.
Och vad som än händer i fortsättningen kan vi säga att vi var med när The Mule exploderade.

6-1.
Det är ganska så över i The Joe,.
Men man vill ju titta ändå, om inte annat så för att se om The Magic Mule kan samla ihop ytterligare några poäng och gå om Crosby i poängligan.
Han slet sig till en assist i den här perren också, och är alltså uppe i fem poäng – på 40 minuter.
Otroligt.
* * *
Det är dock i Bell dramat utspelas.
Ja, den här upplagan av Montreal går inte att skaka av sig så lätt.
Men stackars Julia, har du skurat sönder parketten nu? Tiden går långsamt såna här gånger…
* * *
Jodu, Dahlgren, nånstan längst in i hjärteroten finns en liten, liten, liten obehaglig insikt om att det vore väldigt typiskt Sharks att bli först på 35 år att tappa 3-0-bollen…
 * * *
Halak!
* * *
Big Joe var väl inte alldeles fel ute när han påstod att Zäta filmade lite innan den där utvisningen. Men i Njurunda vet dom när det är dags att förstärka ett fall
* * *
Nä, Hockeytown. Det är bara muskler på Dogge. Precis som på mig!
* * *
Rit-Ola borde få göra ett mål också, det är Tunaslätten värd.
* * *
Det må vara sant, plz. Men inte fan har Bettman nånting med saken att göra.
* * *
En kväll när slutspelsmonstret Mule vaknar kan man kanske önska sig ett par kronwallska Open Ice-bombet också.
* * *
Nu tar vi Bell Center-rysaren i hamn. Ojvoj.

The Muuuuuuuuuuuuuuuuuuule!
Ha ha ha!
Vad
i
helvete.
är
det
som
händer!?!
Fyra jävla mål inom loppet av sex minuter, i en förstaperiod.
Ja, det första kommer kanske vad det lider att tillskrivas Bertuzzi, enligt kommentatorerna här borta han styrde nog den där pucken, men det VAR ju hans mål det också.
Och alldeles oavsett.
Super-Mule, han som är ett monster i slutspelsmatcher och bar Detroit till titeln 2008, har vaknat igen och då går fan ingen säker.
* * *
Det näst bästa som händer under den här perioden är att de presenterar Ritola på tv:n.
Plötsligt står det, på en sån liten skylt:
”Native of Borlange, Sweden”.
Då hojtades det glatt här i Midtown.
* * *
Jag trodde Penguins skulle få en svettig kväll när Flower gjorde sig skyldig till den inledande praktgrodan. Det är när de får ledningen Habs brukar vara riktigt besvärliga att spela mot.
Men Talbot, som alltid gör mål när det behövs som mest, fick kvittera för fort och nu är det nog snarare hemmalaget som får det svettigt
* * *
Det är förstås nån som , till sist, upplyst The Mule om att masen i New York plockat fram vita kavajen.
Nävars, förklaringen till den monstruösa perioden är snarare att han, på sitt väldigt småländska sätt, blivit riktigt heligt förbannad över situationen och gett sig fan på att säsongen inte alls ska ta slut ännu.
* * *
Lustigt med konspirationsteorierna om att domarna dömer på ett visst sätt för att tillgodose kommisionär Bettmans önskningar.
Jag misstänker att lagens ägare, de som anlitat Bettman, skulle ha en och annan synpunkt på ett sånt förfarande…
* * *
Dogge Crankshaft börjar få ett riktigt respektingivande, grottmansartat slutspelsskägg.
* * *
Lite rörda blir ju vi borlängebor också när vi ser Zäta ge Ritola – eller ska vi ta och börja kalla honom Rit-Ola, tycker ni? – en klapp på axeln efter ett byte.
* * *
Nu har Boyle börjat sparka puckarna igen. Då brukar det gå bra för motståndarna.
* * *
Nu ska jag lyssnat på nåt småländskt, varför inte The Ark, och slå en liten stepp på parketten.

God afton från korresoffan.
För nä, Jonsson, jag är ledsen  – jag har inte haft någon möjlighet att förflytta mig till Michigan idag.
Men dramat ska förstås följas från den här bedagade gamla skinnpjäsen, numer lappad med gaffatejp, och jag lovar intensiv aktivitet.
* * *
Vancouver Sun går hårt Bröderna Brothers efter förlusten mot Hawks igår natt.
”Visst, dom spelar fortfarande som tvillingar. Sutter-tvillingarna”, skriver osentimentale krönikören Iain MacIntyre.
Ousch.
Huvudspåret i kritiken är att bröderna, och framförallt då Daniel, förlorade behärskningen i match tre och för första gången någonsin blev arg på isen.
– If the Sedins, Vancouver’s best and most important skaters, are going to lose their focus, the Canucks have no hope of advancing, menar MacIntyre.
Låter förstås inte alldeles ovettigt.
* * *
Så, blir Wings svepta ikväll?
Risken är uppenbar, men stoltheten i det där omklädningsrummet borde vara tillräcklig för att förhindra en sån
Om de klarar det ska jag inte påstå att vad som helst kan hända – de behöver fortfarande vinna tre raka, varav två i hajtanken –  men håll med: Vore det inte lite typiskt San Jose att bli det första laget sedan 1975 att tappa en 3-0-ledning…
* * *
Sedinarna kan dock trösta sig med att ingen av dem heter Iain.
* * *
Som bloggen kunde berätta redan löser försöker Babcock alltså lösa krisen genom att slänga in – Mattias Ritola.
Borlänge rules!
Och eftersom även Lilja återvänder har vi sammanlagt åtta svenskar i hemmalaget.
Rätta mig om jag har fel, men jag tror det är playoff-rekord.
* * *
Julia, finns det nånting kvar att städa i din lägenhet? Köksskåpen kanske? Dem glömmer man ofta bort.
* * *
Henke Sedin, har mailledes, svarat på Hedbäs påståenden om att Dalarnas egen Tretjak alltid vann i ”På spåret” under sin säsong i Vancouver:
– Han slog oss jämt och vi har aldrig haft så kul som när vi tävlade i allt mellan himmel och jord! Det var nog första gången ”På spåret” spelades på ett flygplan här borta. Men han borde vinna, han är ju trots allt bra mycket äldre än oss!!!!!!!
* * *
Jag är rädd, Jonsson, att det ligger något i dina teorier om den vita kavajens geografiska begränsningar. Men jag har den ändå på mig, för säkerhets skull. Och jag har beställt friterad bläckfisk från dinern nere på hörnet. Och jag lyssnar bara på Four Tops, MC 5, Smokey Robinson, Mitch Ryder, Stooges och Journeys låt om han som växte upp i södra Detroit.
Kort sagt:
Jag gör ALLT jag kan ikväll.
* * *
Vi får förstås inte veta vad det var Bolland sa som gjorde Daniel så fruktansvärt förbannad igår.
– Jag undrade jag med. Det måste ha varit något riktigt bra, skrockar Versteeg i Vancouver Sun.
Den oskrivna regeln om att det som sägs på isen också ska stanna på isen måste nån gång upphävas.
* * *
Inga Detroit-svenskar till Köln, det kan jag nästan ta gift på – vad som än händer.
* * *
Nu börjar det i Bell Center.
Jag tror Habs utjämnar där.
Sen vetifan – men spännandet blir det.
Vi hörs under kvällen.

Jaha, så är Vancouver illa ut också.
Tungt slutspel för de stora svenska profilerna det här.
Men Chicago har börjat spinna på nästan alla cylindrar och då är det inte lätt, för någon.
* * *
Ledsen att det inte blev mer aktivitet här, men jag har tvingats koncentrera mig på texter som ska vara klara nu på morgonen.
Utlover bättring under torsdagen, okej?

Babs har ringat in problemet nu:
Det är för LITE svenskar i årets upplaga av Detroit….
Så inte nog med att Lilja lär återvända på torsdag (Lebda är ingen Wings-back, det har jag sagt förr).
Bobby Ewing-frillan överväger att slänga in Mattias Ritola också.
Jo, han säger det i Free Press idag. Han är besviken på Jason Williams och vill testa med borlängegossen istället.
Så Skogens, din vision är nästan på väg att bli verklighet..
* * *
Ikväll har jag en del annat att skriva, så det lär i alla fall till en början bli sparsamt med blogginlägg.
Men kommentatorsspåret är öppet. Välkomna att spinna loss där.
Flyers slår för övrigt tillbaka nu, with a vengeance.