– Jaha, Bäckis…vad säger du om VM?
Ska man behöva komma dragande med den jävla frågan redan i veckan?
Det vore en bomb av historiska proportioner, men det är fara och färde nu.
Habs leder med 4-2 och Caps kommer de facto ingenstans mot det lugna, säkra, stora och äckligt disciplinerade Montreal-backar.
Ojvoj.
* * *
Tobias Waldefeldt-Lindner-kopian visar sig vara från Quebec och pratar – ivrigt – franska.
Med tanke på hur grov värmländska originalet talar känns det påfallande lustigt.
* * *
När FRWG – From Russia With Glove – står på huvudet i några svettiga sekvenser mitt i perioden blir Capstronauten så glad att han dansar till Varly-ramsorna.
Men i slutet av perioden sitter han väldigt stilla.
* * *
Ingen fattade nånsin varför Habs fjärde mål var under review, men det var det tydligen inte heller.
– Vi tittade på en tidigare situation, meddelade gamle skojaren O’Halloran efter att ha stått fånig ut i de där hörlurarna.
Say what?
* * *
Julia, jag tror vi gör bäst i att inte avslöja fler detaljer kring den drömmen. Vi talar om dom blåblodiga, då får man försöka vara lite diskret…
* * *
Men Caps-backarna fortsätter uppföra sig som flygplan som navigerat in ett askmoln. Motorerna har definitivt slutat fungera hos Green och Schultz.
* * *
Plötsligt tittar hyresgäst-Johan upp och säger:
– Du, om Corvo och er nye gästkrönikör går ut och äter ihop, då måste det bli Sibylla.
???
– Jo, Corvo Moose.
Jag är chockad…
* * *
Julia är helt mållös, ser vi i kommentatorsspåret…
* * *
Ja, Habbyhab, i Bell Center har ju ingen nånsin buat när det gått emot hemmafavoriterna.
* * *
Den – möjligen – viktiga reduceringen här på slutet känns det som att Bäckis brakar in på ren ilska.
With some luck innebar det ett wake up-call och i så fall kanske det ändå kan bli lite spännande i tredje.
Men Schultz och Green ska väl fortsätta spela…
* * *
EJN, här går planen fortfarande, så nog hinner jag dit jag ska.
* * *
Okej, you know the drill.
Slutrapport kommer när intervjuer och presskonferenser och omklädningsrumsinventeringar är klara efteråt.
Tills dess:
Fortsätta rocka i kommentatorsspåret, ni är briljanta.

Ojvoj, här händer det grejor.
Theo förvandlas åter till Three-or-More, släpper in två enkla och blir utbytt direkt.
Det är precis som i första matchen mot Rangers ifjol, men den här gången väljer pilsnergubben alltså att inte vänta på att nåt ska bli bättre och slänger in From Russia With Glove.
Effekten blir den önskade.
From Russia With Glove gör direkt några fina räddningar – och strax därpå kommer Eric Fehr loss i sett friläge och reducerar.
Då slutar dom vid det laget chockskadade hemmafansen i alla fall att bua.
Men, likafullt.
1-2 i första paus.
Det var ju inte så det skulle bli…
* * *
Ovie vill omedelbart markera att det är ny match ikväll och ägnar första bytet åt att försöka tackla tarmarna ur diverse Habs-backar.
Lite underhållande, men….det var skott och mål han skulle bidra med.
Det har vi inte sett mycket av nu heller.
* * *
Exklusivt avslöjande:
Dom serverar goda kakor på pressläktaren idag.
* * *
HabbyHabs Theo-psykningar har alltså effekt även ikväll.
Den där första pucken han släpper in – Theo alltså, inte HabbyHab… – är en groda av samma magnitud som den Dubinsky knäckte honom med ifjol.
* * *
Ser en niopoängskopia av nöjeschefen Tobias Waldefeldt Lindner på pressläktaren.
Då blir man omedelbart glad.
* * *
Three-or-More drämmer till plexit på väg ut från rinken – och sen sitter han på bänken och ser ungefär lika glad ut som Paulie Walnuts i baksätet i Tonys bil efter Pine Barrens-äventyren.
Det är förståeligt, men han måste ju samtidigt inse att det där är ett mentalt problem han har.
Släpper han enkel puck blir det gärna ytterligare ett par strax efter.
Det var riktigt av pilsnergubben att ta ut honom och spelar From Russia With Glove sina kort på rätt sätt ska han stå i fortsättningen, i synnerhet i ett Bell Center som bara sitter och väntar på att få stämma in i Habbyhabs kör…
* * *
Nothing else matters-introt är en liten rysare idag också.
* * *
Royal Oak och T-Pain är även ikväll här bakom och smyger och letar efter lediga platser.
Det är nåt lugubert över dom två.
* * *
Capstronauten blir också glad när Three-or-More tvingas gå ut.
Han leder hela Verizon i ”Varly, Varly Varly”-ramsor.
* * *
Till Theos försvar ska dock sägas att några av Caps backar – Green, Schultz och Carlson-på-taket – agerar som knattespelare innan målen, och spelat i mittzonen är ingenting annat än en disgrace.
Ska det vara så svårt?
* * *
Mja, Rob#4. Jag åkte med Oak Man till träningen igår. Hela vägen till New York skulle jag aldrig låta honom skjutsa mig. Jag ska dessutom nån annanstans i morrn.
* * *
Det har alltid varit nåt skrämmande över Gionta. Han är en som alltid gör just dom mål man inte vill ska bli av.
* * *
Inga utvisningar på hela perioden. Vad är det för ynk?
* * *
Dagens chock.
När jag berättar för Dan Rosen, NHL-skribenten, att jag såg hans pappa, MSG-kommentatorn Sam Rosen, på Grand Hyatt igår svarar han:
– Vi är inte ens släkt.
Det har jag varit hundraprocentigt övertygad om i flera år. Nu kommer jag inte kunna sova.
* * *
Hyresgäst-Johan kom just med en rykande het kopp kaffe.
Excuse me while I sörplar i mig den.
Nästa paus, ok?

Öh, det slutade lite tvärt där.
Jag vill ju också meddela att jag, på känt manér, återkommer i första paus.
Och så ville jag säga att jag inte vet varför det blir så konstigt med bildtexterna. Överhuvudtaget är det en mess att ladda upp bilder här.
Sorry, hoppas det funkar någotsånär ändå.
Nu åker vi – det här blir fantastiskt.

God afton där borta i askmolnen.
Bloggen är tillbaka i Verizon, redo för en den urladdning Capitals aldrig iscensatte i torsdags men nu är rätt så piskade att implementera (ha ha, ett jädra löjligt ord, men jag gillar löjliga ord).
Innan vi ordar vidare om det tänkte jag dock att ni skulle få se lite bilder av den sort som burkar
Here goes – den visuella sagan om slutspelsdagarna i DC.

Verizon Center unleashar the fury

Ambitiös hyllnbing till Ovie, Semin och From Russia With Glove.

Hyresgäst-Johan strikar en av sina mest klassiska Terry Ericsson-poser.

The Royal Oak. Han läser i alla fall pressreleaser. Och fokuserar då så hårt att alla runtomkring blir helt suddiga.

Capstronauten, ser ni? Klassiskt

Game 1, sedd mellan axlarna på två hipster. T-Pain och The Royal Oak

Här, i basketlaget Wizards träningshall, hålls presskonferenserna efter playoff-matcher. Coolt.

Capitals träningshall, på taket til ett shopping-center. SÅ när John Carlson tränar är han verkligen – Carlson på taket…

Själva rinken. Rätt ful. Som alla träningsrinkar.

TV-teamet har just fått beskedet att Bäckis inte är på plats. Wojne, wojne. Men Hyresgäst-Johan tycker det är väldigt kul.

Ovie försöker förklara varför han inte längre skjuter på mål.

Bäckis klubbor. Det oroar mig att de är olika. Vad är dealen med det?

Jag trodde det var Bäckis som var kung i DC, men se vem dom uppkallar sina byggnader efter…
* * *
Ja, som sagt – världens mest underhållande hockeylag måste se till att vinna idag.De låg i och för sig under med 2-0 efter de inledande matcherna ifjol också, men att komma upp till ett rödglödgat Bell Center med två torskar i röven tror jag är betydligt krångligare än att komma till New York i samma situation.
Det hänger på The Great Eight.

Som dom konstaterade i Washington Post idag:
Ovetjkin har spelat sammanlagt 418 grundserie- och playoff-matcher för Capitals – och en enda gång avlossat noll skott mot mål. Det var i torsdags det.
Ändring måste ske på den punkten, annars går det här inte-
* * *
Ledsen för blogguppehållet igår, men jag var tvungen att bromsa lite. De två första playoff-dygnen blev något intensiva.
Vi hade för övrigt en fin liten kväll i sportbaren i källaren på Grand Hyatt-hotellet. Tidvis pågick fyra matcher samtidigt, alla på saftiga storbildsskärmar.
Det kallar jag porr för en hockeypojke.
* * *
Till och med de nervklena stackarna i San Jose lyckades, efter många om och ännu fler men, utjämna sin serie mot Colorado igår.
Det betyder att det står 1-1 i samtliga serier som fullbordat två omgångar.
Det kan bli ett rekordjämnt slutspel det här.
* * *
Fråga mig inte varifrån det kom, men i natt drömde jag att prinsessan Madeleine hade blivit strandad i New York på grund av det där isländska molnet och, något otippat, bad om att få slagga i min lägenhet.
Hon kanske hade insett Biffen är en man att hålla i handen när askan går…
* * *
Gjorde under fredagen mitt första besök i Capitals träningshall, Kettler Iceplex, som ju säreget nog ligger på taket på en shoppingmall i Arlington.
Men det hade jag inte så mycket för.
Bäckis inte bara underlät att träna – han stack innan vi hann säga så mycket som ”vad kallt det är här inne”.
Det var dock värre för duon Oak Man-T-Pain, som åkt ner enkom för att göra tv-reportage från den träningen
För första gången någonsin gick det nästan att spåra något slags irritation hos Eken – och den lade sig först när det visade sig att Caps PR-gubbar bjöd på fina mackor.
* * *
Ni såg väl att vi har städslat självaste Hedbä som gästkrönikör?
Han hade sitt första aktstycke i tidningen i går och det kan bara beskrivas som succé.
Ofta får man, för att nu avslöja lite yrkeshemligheter, hjälpa till att få ihop såna där gästkrönikor, men den gode masen skrev alltihop för egen hand.
Mer kommer i veckan, så håll ögonen öppna.
* * *
Ovie är medveten om att det faller på hans axlar att vända den här serien.
– Jag spelade inte alls min hockey första matchen och det berodde inte alls på Montreal. Det berodde på mig, slog han fast på det där Arlington-taket igår.
* * *
Det var Oak Man som körde till träningshallen igår och det var också en first.
Även då gick att spåra något nytt. Han genomgick nästan samma dramatiska förvandling som Höken och blev i roaring monster.
Hade jag inte räknat med.
* * *
Hawks spelade emellanåt så underbar hockey igår att jag höjde den skummande Henieken-sejdeln till deras ära vid flera tillfällen, men mot en maskin som Nashville måste man fanimig utnyttja alla chanser man får.
* * *
Jag tycker som jag tyckte under finalserien ifjol:
Ett bra lag ska inte kunna förlora mot en motståndare som har plats för Hal Gill.
* * *
En timme och fem minuter innan nedsläpp spelar de Stones ”Paint it black” i Verizon.
Det får beskrivas som berömvärt.
* * *
Eken sitter här och talar om vad han –  på sann kvällstidningsprosa – menar var ”hatattacken i morse”.
Några av mina och T-Pains kommentarer om hans musiksmak blev helt enkelt för mycket och nu tycker han att det får vara nog.
Det får vi allt se…
* * *
Ted Leonsis, Capitals ägare, berättade i en Post-artikel igår att Ovie nyligen sammanfattade hela sin hockeyfilosofi för honom.
Den löd så här:
Get puck, score.
Ja, varför krångla till det.
* * *
Zäta-Filppula-Bertuzzi var ungefär lika heta som den isländska vulkanen igår,
Det som verkligen borde oroa Phoenix är att trion Datsyuk-Franzén-Holmström få ett likadant utbrott.
* * *
Jag och hyresgäst-Johan har ikväll fått pressläktarplatserna precis under ett omtalat kall-utblås och  sitter redan med stelfrusna fingrar och hackar.
Vad får inte en bloggare utstå…
* * *
Fast det ÄR inte bara Ovie som måste höja sig ikväll. En sån som Semin behöver definitivt uträtta mer också. Och Green.
* * *
Coolt att Arturs Irbe sitter några platser till höger, visst är det?

Hallå, jag är rädd att ni får klara er utan bloggen i natt. Jag får ingen snurr på några streams och ska därför parkera i en sportbar och kolla.
Sorry, men det kan ni väl unna mig…
Återkommer från rond 2 i Verizon i morrn.

Vilken skrällfestival den här första slutspelsrundan håller på att arta sig till.
Pittsburgh har fått stryk, Detroit har fått stryk, Devils har fått stryk och här fick alltså den största favoriten av dem alla stryk också.
Jag är förvånad – och ändå inte.
Big picture-wise är det ju högst överraskande att Caps faller mot Habs, men sett till spelet under andra halvan av den här matchen var det inte alls konstigt.
Det kändes under hela förlängningen som att Montreal skapade mer, vårdade pucken bättre och var vassare när de störtade in i anfallszonen.
Jag förstår definitivt de Montreal-fans som tyckte att rättvisan segrade med Plekanecs avgörande.
Nu blir det här mycket mer ovisst och spännande och intressant än det var tänkt
* * *
Habbyhab, bra jobbat med dina overseas-psykningar av Theo, det måste man  ge dig.
Jag såg att han blev alldeles knäckt under sudden-perioden…
* * *
Nåt är inte som det ska med The Great Eight.
Caps avlossade alltså 50 skott mot Halak – och inte ett enda av dem hade signatur Ovetjkin.
Habs-backarna bevakade honom extremt hårt, men ändå – lite mer ska han få uträtttat.
– Ja, han var dålig idag. Mer är det inte med det, konstaterar pilsnerfilmsgubben Boudreau.
Undrar om det är hela sanningen. Det har gått rykten om att ryssen inte är hundraprocentigt fysiskt skick…
* * *
Men Julia, igen, man ber att få buga sig i respekt. Classy att sätta Plekanec som hjälte.
Och väldigt kul att du blev så nervös att du började städa köket, ha ha. Det är sånt jag gör själv när blir riktigt svettigt.
* * *
Bäckis  ansikte är hopvridet i en sammanbiten grimas, men han tar sig tid och gör sina after game-intervjuer.
– Dom var bra, men vi kan höja oss ytterligare en klass, lyder en förklaring han drar i några olika varianter på svenska och engelska.
* * *
Jag är själv så byxis under förlängningen att jag långa stunder är uppe och går i environgerna bakom pressläktaren – och till slut är det jag som står och hukar över axeln på Oak Man.
Man får ju passa på att ge igen…
* * *
Det var i första hand gamle Färjestad-backen Spacek som höll Ovie i herrans tukt och förmaning och hen är inte helt missnöjd efteråt.
– Han hade inte ett skott på mål, men hade tio som blev täckta, säger han och sträcker på sig.
Den värmländska charmen sitter i!
* * *
I morrn – eller snarare idag – fredag ska ni inte missa Sportbladet.
Där presenteras vår nye, högst exklusive Stanley Cup-krönikör – och han är alldeles lysande.
* * *
Gomer var rätt bra. Ja, i alla fall bättre än brukade vara i Rangers.
* * *
Fattas bara att Kings knäpper Canucks i GM Place också.
Då börjar vi närma oss det surrealistiska.
* * *
Stämningen var fantastisk hela kvällen – och ”Unleash the fury”-vrålet höll verkligen på att välta hela pressläktaren.
Men när avgörandet blev det, för att citera ett mail från en konsertpianist vi hör av alldeles för sällan nuförtiden ”tyst som i en obesatt viktoriansk torrklosett”.
* * *
Rob #4 har inte varit inne och frestat med några Old Ebbitt-scenarion på hela natten och det är bra, för nu måste jag ta mig till hotellet och vaka in Vancoveur-matchen.
Later, människor.

Snyggt, Julia. Plekanec avgör. 3-2 till Habs i sudden. Skaplig skräll. Mer kommer sen.

Jaha, det är här det blir förlängning.
2-2 efter full tid.
Dessvärre får Caps börja en man kort, eftersom Green här på slutet lyckas flippa pucken över plexit.
Helt korrekt utvisning, och uj, det blir gastkramande för hemmafansen, det här.
Själv ska jag nu passa på att gå på hemlighuset och lätta på det så kallade trycket.
Återkommer , vänner.

Så sällsamt.
Första halvan av perioden är det bara Caps och vi sitter här och tjatar:
– Snart smäller det, snart smäller det, snart smäller det.
Sen vänder det plötsligt och sista tio handlar det plötsligt bara om Habs.
Och nu är det istället i hemmakassen det känns som att det ska smälla.
Hade man inte riktigt räknat med, nej.
* * *
Det finns inga särskilda skäl att radera första periodens rader om att Theo är i bättre slag i år..
Shit, han fick ju formligen RADA upp brottar-räddningar under den där brutala Montreal-forceringen på slutet.
* * *
Exakt, silviosaint. Det är ordet. Pondus. Bäckis har pondus nuförtiden.
* * *
Halak är ju ingen sopa, han heller. Det fick vi ju lära oss i OS också, om ni minns…
* * *
Det är ju fan att dragskottet Bäckis stänker iväg –  lika överraskande som en orm gömd i högt gräs hugger mot intet ont anande flanör –  inte får gå in.
* * *
Nu har Royal Oak i alla fall hittat en plats på den vanliga läktaren.
Det är i och för sig ledsamt att inte få ha honom intill, men folk som står och hänger över axeln när jag skriver…det är som att bli konstant hakad.
* * *
Du är ursäktad, Kometen. Men låt det inte fortgå…
* * *
Kan Montreal fortsätta på samma nivå som under andra halvan av den här perioden, då får Caps mer att göra i den här rundan än de nog hade tänkt sig.
* * *
Capstronauten sitter mycket riktigt där han ska. Men han verkar lite avslagen. Nån får bjuda honom på en rackarbajsare så han kommer igång.
* * *
Utan att ha sett en sekund av matchen i HSBC Arena tror jag att vi får årets första förlängning där uppe.
* * *
Ju närmare Habs kommer ett mål, desto hårdare smattrar franskan i mikrofonerna de kanadensiska radiorapportörerna intill har framför sig.
Det är rätt lustigt att höra.
* * *
Nu, nu ska här boostas med kaffe.
Slutrapport kommer när krutröken lagt sig, ok?

19-7 i skott till Caps.
Och ändå känns det som att hemmalaget på något ska vara nöjt med att det står 1-1.
Habs tar ju ledningen, i ett av sina patenterat livsfarliga powerplay, och trots sitt övertag skapar Ovetjkin & co inga riktigt superheta chanser.
Men till slut får ju Corvo in en hygglig skräppuck på en skymd Halak.
Nu borde det kunna lossna.
* * *
De har trummat ihop ett häftigt – om än aningen konstigt – slutspelsintro i Verizon.
Till tonerna av ”Nothing else matters”  pumpar de säsongens gloriösa statistik på jumbotronen, i rött. Sen kommer en bild på Ovetjkin och texten ”But we’re no done yet”. Och ögonblicket senare får vi se Stanley Cup-bucklan plus just orden Nothing else matters.
Nu är ju den gamla Metallica-dängan en tragisk skilsmässosång, och en sån känns kanske inte klockren i sammanhanget, men ändå, det knottrar sig lite tunhukarnas armar.
* * *
Lyckoslanten-Eken gör ändå ett försök att hitta en ledig stol på pressläktaren, men det misslyckas förstås och istället står han ett tag och hänger över min axel.
Mycket obehagligt.
* * *
Ja, emellanåt är det redan sånt vansinnigt tryck här inne att det nästan känns som att ögongloberna ska ploppa ut ur huvudet.
* * *
Grattis, signaturen Modo. 18 år…det var jag 1985. Och jag var just på väg att skriva att jag aldrig haft roligare än då, men det har jag ju nu, as we speak.
* * *
Härmed skriver jag, i mitten av perioden, att Theodore – vi slutar jinxa med det där elaka smeknamnet nu… – redan gjort mer bra saker än han gjorde under hela första matchen mot Rangers för ett år sedan.
Och jag lovar att inte ta bort det, vad som än händer….
* * *
Ett hemmafan på redan nedanför pressläktaren har en stor jävla ryssmössa på sig.
Det kallar jag genomtänkt hyllning till Ovie, Semin och From Russia With Glove.
* * *
Bäckis har några otroligt snygga uppåkningar genom banan, det vill jag bara säga.
* * *
Är Kometen så tagen av Buffalos ledning  att han inte får ur sig några kommentarer?
* * *
Ja, bara paus-rapporter, Anders. Annars hinner jag inte.
En ny kommer efter den här, som jag tror, helt grymma andra-perren.