Det är inte ofta man ser ett lag ta ledning med 2-0 under straffavgörandet och ändå få stryk.
Jag hade faktiskt redan börjat knattra ner ett ”Pittsburgh vinner på straffar” när Crosby satt sin snygga och Ovetjkin åkte ut på isen.
Men den fick man ta och korrigera.
Så kan det gå
* * *
Först hostan, sedan den urtuggade lagningen och vad fan tror ni händer nu?
Just som jag sätter mig ner för att skriva och sätter på mig läsbrillorna går ena bågen av.
Vad har jag gjort? Vill Gud säga mig nåt?
Jävla skit.
* * *
Personligen tycker jag inte att det blev nåt riktigt hockey-fyrverkeri förrän möjligen under förlängningen, men slutperioden rymde i alla fall några läckerheter, med Semins short handed-balja som särskilt utropstecken.
Det var för övrigt Sid The Kid som stod för felpassningen Sasha dök på.
Ser man inte ofta.
* * *
Jag visste väl att Rob #4 till sist skulle dyka upp och fresta med Old Ebbitt.
Men nja, jag har lite för mycket att göra.
Tror jag…
* * *
Bäckis tycker det är lustigt att jag har ansiktsbehåring – som om det vore en nyhet?
– Har du börjat odla slutspelsskägg redan, fnissar han.
Själv rakade sig Valbo-Tarzan precis innan Pittsburgh-matchen, visade det sig.
– Fast det var bara att dra en frottéhandduk över hakan…jag får inte mycket till skäggväxt, säger han.
Nej, gästrikar brukar vara dåliga på det.
* * *
Blicken Crosby gav Verizon-läktarna efter sin galanta straff bekräftade i sanning misstanken att han älskar att platta till alla som skriker otrevligheter efter honom.
* * *
Nä, Storchen – Bäckis bror – är inte här ännu.
Men:
Han kommer på söndag!
– Ja, flinar Bäckis, och då lär det väl bli en 20-dagarsvistelse på soffan.
Det är ju det jag säger, ingen har det så bra som Storchen.
* * *
Mm, jag fick in min Staal där. Och det var Mike Green som laddade på skottet Fehr styrde in, vill jag dessutom påpeka.
* * *
Tarik på Post försöker få pilsnerfilmsskådisen, Boudreau, att kommentera domar insatsen.
– Nej, jag säger ingenting, flinar gubben.
Men, fortsätter Tarik, det var väl inte alldeles rättvist att…
– Ha, försök inte!
Det slutar med att coachen slår fast att fem utvisningar är för mycket och att hans gubbar inte kan ta så många när det blir allvar.
* * *
Ha ha, Dave Lozo på NHL.com om Henkes nolla på Garden ikväll:
– He was probably more tested when he applied for his driver’s license.
Man jag tackar ändå, nu blir det gött att träffa dörrvakt-Bazil, Islanders-supportern som ägnat avsevärd energi åt att tråka mig de senaste veckorna.
* * *
Så, är Pittsburgh och Washington predestinerade att stöta på varann i slutspelet?
Jag misstänker det.
De håller, när de svingar för fullt, en högre klass än andra lag i östra konferensen och borde kunna
I så fall står de mot varandra i vad som torde bli en konferensfinal för historieböckerna.
* * *
Till sist verkar det som att Babcock fått blandat rätt kemikalier i sina formationer. Kedjan med Zäta, Filppula och Bertuzzi är ju helt svinbra just nu.
* * *
Vem som vinner en sån konferensfinal är ju svårt att säga nu, men en sak är säker:
Hur Pittsburgh uppför sig i grundserien har ingen betydelse. Det är, numer, ett utpräglat slutspelslag och den som vill stoppa tåget från västra Pennsylvania lär få anstränga sig till det allra yttersta för att lyckas.
* * *
Jaha, tack och bock för ikväll då.
Vi hörs inom kort.
Och hörrni:
Visst ska vi ha fest här under playoff?
Satan vad skoj det blir då.

Capitalsvinner, på straffar. Återkommer.

Spelmässigt har Caps jämnat ut, men målmässigt ligger de under efter två.
Först krigar Knuble in 1-0 (och var det inte nån som sa att just han skulle göra mål?), men strax efter styr Talbot in kvitteringen – och några minuter innan pausen är det klapp-klapp-uppvisning av Sid The Kid och Big Papa Guerin.
Så kan det gå.
* * *
Nej, fan vet var Capstronauten tagit vägen. Antigen är han skymd bakom jumbotronen – eller så har de låst in honom på institution igen.
* * *
Den riktiga urladdningen får vi fortsätta vänta på. Mittperioden är till och med lite avslagen emellanåt, trots målen.
Men minns matchen före OS:
Det var i tredje den förvandlades till varje hockeyälskares våta dröm.
* * *
Så Max Talbot har, med baljan idag, bara prickat in två mål i år?
Hm.
Han gjorde alltså lika många i den sjunde avgörande Stanley Cup-finalen ifjol som han gjort på hela den här säsongen.
Snacka om att vara
* * *
Mannen med näverluren hörs inte av han heller. Det kanske varit upprensning bland dårgökarna i huvudstaden
* * *
Jag ser inte vem det är, men en pingvin försöker sänka Bäckis med en open ice-propp strax innanför blålinjen – och kör rakt in i en vägg.
Ja, Valbo-stålet är hårt.
* * *
Det är mitt i perioden en äldre herre som gör det där man ska akta sig för:
Friar till sin dam i jumbotronen.
Till skillnad från den stackars saten i Garden strax före OS får han dock ett ja till svar – och den här väluppfostrade publiken jublar faktiskt.
* * *
Men vad fan, är det inte sin egen klubba Pruppen får i sitt ansikte när Semin blir utvisad.
Devorski…
* * *
Ja, Mathias, inte nog med att det FINNS koskällor här. Det är dom som sitter precis framför Biffen som plockat med sig skrotet hit. Grrrr…
* * *
Men om Bäckis blir nominerad för Selke ska han, Ovie och – troligen – Mike Green till Vegas samtidigt. Det låter som en livsfarlig sequel till ”The Hangover”…
* * *
”Referee sucks”, skanderar publiken taktfast under de sista minuterna.
Den har Devorski hört förr, det kan jag försäkra…
* * *
Precis på slutet har Caps några fina chanser, emellertid. Då är det Fleury som visar varför han får så mycket pengar av Pittsburgh Penguins.
* * *
Fast vi ska ge Devorski att han inte köper de filmningar framförallt Fleischmann radar upp när stämningen är som mest hätsk.
Såna brukar han gå i de lägena.
* * *
Bra Tuben, kan jag få höra mer om läget i The Joe?
* * *
Då hoppas vi på en klassisk tredjeperre då.
Sen återkommer jag med slutrapport nån gång framåt småtimmarna, som alltid.

0-0 efter första i drömmatchen i Washingtons Chinatown.
Det beror på en man och en man allena:
Jose Theodore.
Han har varit helt psykedeliskt bra och hindrat ett Pittsburgh som dominerar rätt kraftigt från att rycka åt sig både två- och tremålsledning.
Det är svårt att tro att det är samma man som stod här och fumlade in puckar mot Rangers i slutspelet förra våren och sen fick lämna över spaden till From Russia With Glove.
* * *
Jag uppfattar aldrig namnet, men han som sjunger nationalsången gör det i samma hastighet som Helm i Detroit åker skridskor.
Det tackar man för, långa nationalsånger kan utlösa eksem.
* * *
17-9 har Pittsburgh i skott.
Den statistiken ljuger inte.
Capitals lyckas bara utmana i ett och annat ströanfall och måste ta sig i lilla kragen om det här ska sluta lyckligt.
* * *
Ett och annat säte här inne gapar faktiskt tomt.
Det är en närmast chockerande syn, en sån här kväll.
Men livat kan jag försäkra att det är ändå.
När Devorski – den gamle stollen – och hans medarbetare inte dömer som hemmafansen anser att de ska låter det ungefär som när de där Tea Party-människorna under helgen vakade några kvarter härifrån.
* * *
Det är ju inte långtifrån att Orpik gör hamburgerkött av Brendan Morrison bakom Fleury i mitten av perioden.
Publiken blir upprörd då också, men uh-uh – det är en helt sjysst tackling.
Vi får akta oss så inte alla slags tacklingar blir förbjudna bara för att spelarnas huvuden ska skyddas.
* * *
Någon hockeypropaganda av den sort som gör en religiös har vi inte sett ännu, men det är under andra halvan de här slagen brukar hetta till på riktigt.
Så ni vet.
* * *
En av Devorskis medarbetare, alltså en linjedomare, heter Champoux. Är han släkt med Espen Knutsen, tror ni?
* * *
Men det blir ändå lite härligt gafflande mellan båsen när Orpik kommer tillbaka för att byta.
Sånt gillar jag, då brukar det bli åka av.
* * *
Jodå, motviljan visavi Sid The Kid är stor här också. Det buas högt och indignerat så fort han är i närheten av pucken.
Men hittills är det i alla fall ingen som, likt Gris-Olle, börjat skandera USA-ramsor…
* * *
Jag vet inte, Örebro. Men den här tiden på året – när det är varmt och skönt och det börjar dra ihop sig till slutspel – brukar Storchen se till att parkera på brorsans soffa.
Han har ett väldigt skönt liv, tycker jag det låter som.
* * *
Rupp – eller Prupp, som Grängesarslet vill att han ska kallas – blev väldigt arg där på slutet….
* * *
Jo, det var klart. Nu smäller det förstås på Garden.
Tacka mig, det är alltid min frånvaro som utlöser sådana explosioner.
* * *
Ja, Tuben, var har du varit egentligen?
* * *
Bäckis slår dock en diagonalpassning till Knuble man skulle kunna skriva episka sånger om.
* * *
Pensfan, argsint eller inte, det är roligt att se dig här i alla fall.
* * *
Mot kaffeautomaten.
Återkommer i nästa paus.
Då får det gärna ha varit lite mer aktivitet i spåret, okej…?

Rubriken ljuger inte.
Uppgörelsen mellan Washington Capitals och Pittsburgh Penguins ÄR verkligen det bästa NHL kan erbjuda, numer.
Det spelar båda underbar hockey, de har varsin spektakulär och omstridd superstjärna i Ovetjkin respektive Crosby, de hatar varann med ungefär samma hetta som Israel och Palestina och de ställer i princip alltid till med häpnadsväckande draman.
Senaste bataljen, här i Verizon Center strax före OS, kan mycket väl ha varit säsongens match.
Och jag glömmer ju aldrig playoff-fajten förr året, när Ovie och Sid The Kid gjorde varsitt hat trick. Det är en av de fem, om inte tre,  bästa hockeymatcher jag nånsin sett.
Inget talar för att det blir mindre underhållande, mindre uppseendeväckande eller mindre dramatiskt i kväll.
Så vänner, ni är väl med?
Den som säger nej är en stolle.
* * *
Först som sist en liten varning: Det verkar vara nåt tjall med uppkopplingen – som så ofta i arenan en av de stora leverantörerna givit namn åt.
Jag jobbar as of now med mobilsticka och erfarenheten säger att det kan bli rätt segt.
Så nu vet i det. Det kan gå långsammare än vanligt. Men det kommer.
* * *
Ovie och Crosby, ja.
Vem är bäst?
Svaret brukar bero på om den man frågar har sina sympatier hos Capitals och Ryssland eller Penguins och Kanada.
Men när Pittsburgh Tribune-Review nu gjort enkät bland de främsta hockeyskribenterna på den nordamerikanska kontinenten visar det sig att 13 av 24 väljer Ovetjkin, 7 Crosby och 4 någon annan.
Stora siffror? Well, när vi gjorde enkät med samtliga spelare i den svenska OS-truppen och frågade vem som är bäst i världen just nu svarade ingen Crosby. Fast det berodde nog i rätt många fall på personliga motsättningar – Crosby är en ingen jättefavorit hos motståndarna, för att nu uttrycka sig med maximal försiktighet.
Själv har jag tidigare sagt att Crosby är mer komplett som hockeyspelare, men Ovetjkin en större offensiv naturkraft och dessutom mer underhållande att titta på och även om skillnaden vad gäller den där helheten blivit mindre gäller den beskrivningen fortfarande.
* * *
Biffen har idag en elak hosta, byggd på lika delar Röda Marlboro och miniförkylning.
Jag lovar att försöka hålla baseluskerna på behörigt avstånd från Bäckis efteråt.
* * *
Capstronauten håller förmodligen på och putsar visiret som bäst, han med näverluren övningsblåser nere på puben och alla andra väntar på att få unleash the fury.
Verizon kommer ikväll att explodera som bara Verizon kan explodera.
Men gästerna lär, har jag under dagen kunnat konstatera med egna ögon, få tillbörligt stöd de också.
När jag tog traditionsenlig promenad runt Vita huset (ja, det måste man alltid göra när man är här) i eftermiddags såg jag minst fem stycken i Penguins-jerseys stå och hänga vid staketet med öppna munnar.
Och sen kom det en tjomme i Malkin-tröja stövlande genom hotellkorridoren också.
Det är när man ser sånt man vet att nåt verkligt speciellt är i görningen.
* * *
Igår såg det inte precis ut som att målvaktsfrågan blir något större problem för Chicago i slutspelet.
Niemi, jisses!
* * *
En liten smolk i den just nu bubblande, kokande, pysande glädjebägaren är att Malkin inte kan spela i kväll heller.
Hans duster med landsmannen i tröja nummer 8 brukar ge en extra dimension åt de här kanonmatcherna.
* * *
Till den som till äventyrs surar över att jag inte är på Garden har jag följande att säga:
Säsongen är över där. Inte en chans i hela helvetet att det laget hämtar in sju poäng. Det enda roliga som återstår är att höra hur många decibel fansen kan få upp i sina ”Fajjer Säjjter”-ramsor. Men det hinner vi kolla i de sista två matcherna i april…
* * *
Som om det inte var nog med hostan bet jag igår ur en gammal lagning.
Jovisst, jag satt som en idiot och tuggade på en milkduds-kola under visningen av sanslösa skitfilmen ”Brooklyn’s finest” och plötsligt lossnade en av Folkungatandvårdarnas mästerstycken i det brittiska garnityret.
Man kan få raseriutbrott för mindre.
* * *
Brooks Laich kan inte spela, han heller. Han fick en puck i ansiktet på träning häromdagen.
Den skyldige:
Unge backen John Carlson.
– Så nu spelar han med Hershey igen, skojar pilnserfilmsskådisen Boudreau.
* * *
Crosby är inte särskilt populär här heller, förstås, men det ska bli intressant att se om hatet efter OS tagit samma sällsamma proportioner som i New York, Detroit, Philadelphia och Newark.
Caps ska hoppas att det inte är så, för Sid The Kid blir – som han själv säger – bara bättre när folk gapar mycket åt honom.
* * *
Bäckis kallas en av Washingtons ”unsung heroes” av Dan Rosen på nhl.com idag.
En sanning med modifikation, skulle jag vilja säga.
I den här bloggen sjunger vi oss ofta hesa om det bästa som kommit från Valbo sedan Ikea lanserade Ivar.
* * *
Popcornen vid kaffemaskinen ser väldigt goda ut idag, men med urbiten lagning är nog dom ingen bra idé.
* * *
Det är en besvikelse att de inte kör de där gamla videon med Gus i jumbotronen under uppvärmningen.
Den hade nog lättat upp den redan spända stämningen en smula.
* * *
Tro på fan, sedan Biffen varit borta och kört ett par Kapten Haddock-ramsor med PR-människorna började Verizon-nätet fungera igen.
Håll en tumme för att det håller hela vägen.
* * *
Apropå värmningen ser Mike Green ut som att han vill ha väldigt kul ikväll.
Kom ihåg var ni läste det först.
* * *
Så hårt som hans schema varit de senaste veckorna tycker man ju att Obama, med en grandiose seger i ryggen dessutom, borde komma hit och koppla av med en sån här klassisk match.
Men det sker väl först när Blackhawks kommer hit under finalserien…
* * *
Historien om hur nakna finskor förstörde koncentrationen för vitryssarna i OS är ju alldeles underbar.
Men jag, som ständigt har en finska i närheten, förstår precis. Hon lockar med lakrits snarare än naken hud, men ändå – dom vet hur man distraherar, dom där.
* * *
Jordan Staal ser emellertid jävligt peppad ut han också. Räkna med minst ett mål från hans klubba.
* * *
Det var länge sedan argsinta Pittsburgh-fans besökte vårt fina kommentatorsspår. Kan vi hoppas få se någon ikväll? Det vore kul.
* * *
Ovie? Han gör två. Båda på assist av Storchens brorsa – också känd som Bäckis.
Det är den här sortens matcher de två lever för – i synnerhet en säsong när sista fjärdedelen av grundserien bara är en lång väntan på slutspel.
* * *
Nä, nu släpper vi pucken.
Game on!
Jävlar vad roligt det här ska bli.
Och vi, vi hörs i första paus.

Ja, bloggen är i Washington. Härifrån blir det liveblogg monumentale i natt. Start vid midnatt (ja, vi har sommartid här) er tid.
Häng med!

Jamen, kolla.
Karlskogas egen Julio Iglesias!
Tänk om vi fått se lite av den här passionen i båset i Vancouver förra månaden…
Bilden är från en rätt så hiskelig musikvideo Washington Capitals spelade in på 90-talet. Den som har fördragsamhet med andras tillkortakommande kan se hela mästerverket här (”Gus” gör entré 1.20 in i videon…)
Nu hoppas vi förstås att Bäckis och Ovetjkin och deras kompisar replikerar med en 2010-version.
* * *
Leafs gick till och med och spöade lede fi från Montreal ikväll.
Trots att Fast Freddy Shoestring höll sig vaken hela tiden.
Annars är det tydligen bäst när han sitter på bänken och sover.
Kolla intervjun med coach Wilson från 18 mars på Leafs hemsida.
Klassiskt.
* * *
Men, vad är dealen med Red Wings och de sista tiondelarna av matcherna?
Mot Edmonton i fredags smackade Rafalski in kvitteringen med fem tiondelar kvar av ordinarie matchtid – och i natt avgjorde Zäta med tre diton kvar av övertiden mot Vancouver.
Man kan tycka att Wings-fansen redan får utstå dramatik så det räcker, liksom…
* * *
Yours truly har i första hand ägnat en här helgen åt den stundande omröstningen om sjukvårdsreformen i kongressen, men jag håller förstås koll på hockeyn med åtminstone ett öga och kan konstatera att det finns vissa likheter mellan slutspelsracet och den pågående kalabaliken i Washington.
Framförallt väcker de bindgalna motståndare som samlats utanför kongressen associationer till Matt Cooke och Wisniewski…
* * *
Jag trodde Thrashers skulle göra en Hindenburg och bara implodera efter Kovaltjuks flykt till New Jersey, men det har ju blivit precis tvärtom.
De har samlat ihop sig, blivit ett riktigt lag och är efter segern mot Flyers en poäng från Boston på åttondeplatsen.
Kul. Jag har alltid gillat Atlanta, utan att riktigt veta varför, och ser gärna att Hedbä, Toby Orr, Johnny O och Bergfors får dansa med Caps i första slutspelsomgången.
* * *
Och Per, vad roligt det ska ha varit!
Ett mål av Alex Steen i första perioden – sedan inget mer.
Folkfesten i Newark fortsätter.
* * *
Förmodligen är Sharks bara nertränade.
För det kan väl inte vara så att Jumbo Joe upptäckt att slutspelet börjar om mindre än en månad och REDAN börjat darra?
* * *
Jo, Jensens och LeBlonds  fajt pågick häpnadsväckande länge.
Men det var inte precis Ali mot Frazier.
Snarare en scen ur Helan & Halvan.
* * *
Någon frågade häromsisten om jag tror att Niclas Bergfors kan bli en contender för Calder Trophy  Las Vegas i juni.
Ja, som det ser ut just nu borde han vara den som nomineras ihop med Matt Duchene och Tyler Myers.
Men risken är uppenbar att NHL på klassiskt Crosby-manér vill köra ner Tavares i halsen på världen och därför väljer honom istället.
För övrigt hålls NHL Awards på Biffens 43-årsdag och den borde jag kanske ta och fira i Vegas, eller hur?
* * *
Hela världen är överens om att Wisniewskis överfall på Seabrook var något av det värsta som setts i en NHL-rink de senaste åren (fast coach Quenneville gick kanske aningen långt när han beskrev tacklingen som ”den fulaste i hockeyhistorien”…)
Men i Anaheim gnälls och gnölas det om att det trots allt var en normal tackling och att avstängningen på åtta matcher är åt helvete för lång.
Så låter det alltid när någon av de där anklortarna ställer till med dylik skit.
Oj, vad skönt att dom inte ska få spela playoff-hockey i år.
* * *
Ibland måste man lyssna väldigt mycket på Dinosaur Jr-albumet ”Where You Been”. På högsta volym.
Så ni vet.
* * *
Ha ha, vilket fint krig det blivit mellan EJN och de fåtagliga Hurricanes-fansen.
Replik, EJN, du har väl en på lager?
* * *
Becks granne, Atlanta-coachen John Anderson alltså, har ibland mer att säga än man tror.
Som efter den finfina matchen mot Philly i natt:
– Jag tycker vår andraperiod var…konst.
* * *
Han försökte, men leendet som sprack upp i Bertuzzis väderbitna anlete i båset efter målet på de forna lagkamraterna i Vancouver gick bara inte att hindra.
Lite vackert att se, det.
* * *
Nu har det gått över två dygn sedan Varpu senast bjöd på lakrits.
Jag förstår inte att jag fortfarande står upprätt.
* * *
Omröstning om vårdreform i Washington, Leksand i kvalserien och så dramat mellan Rangers och Bruins i Boston.
Ojvoj, vilken söndag.
Gör er gärna hörda i kommentatorsspåret, det står öppet hela dagen.

Rangers lyckas ju faktiskt komma ikapp, trots att de sumpar ett långt fem-mot-tre-läge under vilket Gabby & co fan är mer gun-shy än själve Josh Macahan.
Men Redden – av alla – hinner inte mer än kvittera förrän Paul Kariya går upp och gör 4-3.
Sen är det morsning och goodbye.
Och jo, nu har Atlanta gått om Rangers också.
* * *
Biffens vänstra ögonlock uppför sig nästan som det ska igen. Jag, som är så hypokondrisk att Woody Allen framstår som Dirty Harry jämförelse, trodde ju ett tag att jag drabbats av en stroke och var på väg att springa hem och ringa mamma.
Men förmodligen var det bara ögat som protesterade mot att det återigen skulle tvingas registrera så mycket skithockey.
Nu, när matchen är över, kan det tänka sig att hålla öppet igen…
* * *
Bitterheten hänger som en tjock dimma i Henkes omklädningsrumshörn.
Jag orkar inte ens gå in och störa, jag hör honom bara säga att han måste spela bättre och så mycket mer finns det nog inte att tillägga den här kvällen.
* * *
Omnämnde John Davidson – JD – får skriva autografer när han lämnar pressläktaren, både till Blues- och Rangers-fans.
Det händer sällan Säjjtär, misstänker jag.
* * *
Jag tror jag sa det redan efter förra omgången, men det tål att upprepas: Fan vad synd att Leafs ligger så långt efter. De hör ju helt klart till östra konferensens bästa och mest sevärda attraktioner just nu.
* * *
Alex Steen sitter på sin omklädningsrumsstol och ser ut att må rätt bra efteråt.
Och det beror inte, som jag tror, bara på att det är kul att jäklas med Rangers.
– Nej, vi behövde de här två poängen vi också. Vi har inte gett upp, det kan fortfarande gå. Det gjorde ju det ifjol, så varför inte igen, säger han på sin mest stabila norrländska.
* * *
Tycker jag fick alldeles för lite cred för kommentaren att det nånstans känns fel att två så endimensionella lag som Rangers och Islanders får äran att spela den första hockeymatchen som sänds i 3D.
Den var jag nästan lite nöjd med…
* * *
Det enda som grämer Alex är att han inte får hänga något mål på Henke.
– Nä, det har jag aldrig lyckats med och idag fick jag inga riktiga lägen. Det var ju synd
Nåja, Henke lider så det räcker just nu.
* * *
EJN, din resplan är inte dum. Ibland – men verkligen bara ibland… – önskar jag att du var min chef.
* * *
Nu har det börjat klia intensivt i ett knäveck istället. Vad är det nu då?
* * *
Som sagt, det är upplagt för riktigt klassiskt sjöslag uppe i Boston på söndag.
Rangers säsong hänger på den matchen, känns det som.
Så Tårtan får se till att varje swinging dick i laget swingar för fullt då,
* * *
Nu har jag inget mer att säga, faktiskt.
Godafton.

Som vanligt här. Rangers jagar med tom kasse på slutet, men det blir inget. 3-4 slutar matchen. Mosning korsning. Mer i nåt slags slutrapport framöver.

Ja, tänka sig.
Rangers har lyckats fumla bort den här matchen också.
2-3, står det nu.
Man häpnar.
Det fortsätter dock vara sådär oförutsägbart – och därmed hyggligt underhållande – som det bara blir när lag från väst och öst drabbar samman.
* * *
Ha ha ha, John J – du är ju en alldeles mästerlig lakritsskribent.
Hundra guldstjärnor för det inlägget.
* * *
Efter halva matchen har Blues gjort tre mål – på åtta skott.
Och Erik Johnsons 3-2-balja är dessvärre en softie som får mjukost som legat på en sommarveranda i två dygn att framstå som dynamit.
* * *
En ännu rimligare förklaring till att du ser mycket folk på läktarna, Kubb, är att matchen går i Toronto…
* * *
Inte kalla folk för gristryne nu, EJN. Det har ju gått så bra ikväll.
* * *
Fajjer Säjjtär, Fajjer Säjjtär, Fajjer Säjjtär.
Det är den ramsan som går hetast här inne nu.
Förstås.
* * *
Liknelsen med mjukost och dynamit vet jag inte om jag ens förstår själv, men jag försöker vara som matchen – det som händer i min trötta hjärna får hända, liksom.
* * *
Del Zotto vågar inte riktigt fullfölja mot Backes. Synd det. Backes är en man som bör smiskas upp då och då,
* * *
ADHDTV, chansen att Brage vinner Champions League det närmaste decenniet är större än att vi NÅNSIN får se en Stanley Cup-final mellan dom här brödgängen.
* * *
Rangers gamle målis och tv-kommentator John Davidson – numer GM i St. Louis – sitter här uppe hos oss.
Han ser lite förlägen ut när några av Gris-Olles kompisar slänger in några ”We want JD” i Fajjer Säjjtär-kören.
Men jag håller med, det vill jag också. Han är en gentleman och han verkar kunna hockey. Något dylikt har inte setts till i den här hallen sedan Neil Smiths dagar.
* * *
Jadu Per, det vore väl fan om det inte var lapp på luckan i en ren dvisionsfinal.
Om anonyma Blues dykt upp där ute hade man kunnat lyssna på sitt eget eko i The Rock, det kan jag garantera.
Den debatten, om var det är mest folk, har du ändå inte en chans i.
* * *
Nu i pausen kör Ron Gilbert och ytterligare några Rangers-legendarer trampbil på isen.
Och eftersom dagens blåskjortor så ofta är ute och cyklar är väl det helt okej…
* * *
Per, Brashear-Colton-rockaden var bara en av många idiotiska piruetter Säjjtär på klassiskt manér utförde inför den här säsongen.
Nu lirar Bräschan AHL-hockey i Hartford, medan Colton frälser Toronto.
Men ingen är förvånad, det är så det fungerar i den här organisationen.
* * *
Det verkar som att Rangers i alla fall får lite hjälp av Penguins.
Därmed är det upplagt för en duktig matiné-rysare på söndag.
Ska man ta sig till Beantown, månne?
* * *
Okej, då får vi se om bluesen består i New York – för att nu vara extremt dubbeltydig.
Slutrapport kan komma när ni minst anar det.