Årets första hotellrumsblogg, del 7 – The End

FLORIDA – BOSTON 6-1 (Slut)
VANCOUVER – EDMONTON 5-4 (Slut)

• • •
WTF?!!?
Oilers hade ju det här, de var överlägsna under första halvan och skulle bara stänga ner matchen när de gick upp i 4-1-ledning.
Men vi fick sista 35 minuterna se den allra sämsta, bohemiska sidan hos stjärnorna från Alberta.
De tog för givet att de redan hade vunnit och bara slutade spela.
Sånt ynk.
Men grattis, Andreas Wahl – pålitlig krigare i spåret alla nätter när Canucks är in action. Jag kan dra dig både fram- och baklänges om du vill.
• • •
Letten hade det inte så lätt –häpp! – men at the end of the day var han ändå mer lyckad än Stuart Skinner.
Han som var så bra mot LA – ska han bli ett problem igen?
• • •
Ni bryr er väl så lagom, gissar jag, men det var galen fest på Madison Square Garden ikväll igen, för Knicks vann även sin andra match mot Indiana Pacers – under dramatiska former.
1994-magin vill inte klinga av…
• • •
Till slut bröt Nils Höglander sin poängtorka, med en assist, så nu finns alla återstående svenskar med i den blågula poängligan.
Ja, utom Nils Lundkvist då, men han får ju knappt spela, så han är ursäktad.
Det rörde överhuvudtaget på sig en hel del så mitt lilla skötebarn har nu denna look:

1. Mika Zibanejad, NY Rangers – 11 poäng (3+8)
Victor Hedman, Tampa Bay Lightning – 7 poäng (1+6)*

3. Filip Forsberg, Nashville Predators – 6 poäng (2+4)*
4. Adrian Kempe, LA Kings – 5 poäng (4+1)*
5. Elias Lindholm, Vancouver Canucks – 5 poäng (3+2)
6. Gustav Forsling, Florida Panthers – 5 poäng (1+4)
7. Gustav Nyquist, Nashville Predators – 4 poäng (1+3)*
8. Hampus Lindholm, Boston Bruins – 4 poäng (1+3)
9. William Nylander, Toronto Maple Leafs – 3 poäng (3+0)*
10. Viktor Arvidsson, LA Kings – 3 poäng (0+3)*
Elias Pettersson, Vancouver Canucks – 3 poäng (0+3)
12. Pierre Engvall, NY Islanders – 2 poäng (1+1)*
Oliver Ekman-Larsson, Florida Panthers – 2 poäng (1+1)
Mattias Ekholm, Edmonton Oilers – 2 poäng (1+1)
15. Erik Gustafsson, NY Rangers – 2 poäng (0+2)
Mattias Janmark, Edmonton Oilers – 2 poäng (0+2)
William Karlsson, Vegas Golden Knights – 2 poäng (0+2)*
18. David Gustafsson, Winnipeg Jets – 1 poäng (1+0)*
19. Jesper Boqvist, Boston Bruins – 1 poäng (0+1)
Kevin Stenlund, Florida Panthers – 1 poäng (0+1)
Andreas Englund, LA Kings – 1 poäng (0+1)*
Timothy Liljegren, Toronto Maple Leafs – 1 poäng (0+1)*
Alex Wennberg, NY Rangers – 1 poäng (0+1)
Nils Höglander, Vancouver Canucks – 1 poäng (0+1)
*Utslagen

• • •
Nu är det sleepy time down south.
Vi hörs imorrn igen, från BBQ-oset i PNC Arena.

Årets första hotellrumsblogg, del 6

FLORIDA – BOSTON 6-1 (Slut)
VANCOUVER – EDMONTON 2-4 (Period 2)

• • •
Man får ju ge Canucks att de inte struntar i alltihop och sätter sig ner och grinar inför övermakten.
De kommer ut riktigt starkt i andra och lyckas ju faktiskt reducera – bara för att få se ett väl avslappnat Edmonton göra två enkla utan att anstränga sig.
Men inte heller då ger de upp utan jobbar sig återigen tillbaka i protokollet och har lite känning inför tredje.
Typ.
• • •
Min vän CEO of Everything står för kvällens jinx.
”Nu har han hållit tätt en stund ändå, silen”, messar han från ranchen i Florida.
Exakt då släpper han in två muffins – inom loppet av 40 sekunder.
Sibner, Sibner…
• • •
Gästriken Lindholm kom aldrig riktigt till sin rätt i Vancouver under grundserien, men nu är han ju inte bara lagets bäste Elias.
Han hör överhuvudtaget till de som gjort och gör mest under slutspelet.

Ett mål och en assist ikväll är alls ingen tillfällighet.
• • •
Om nu den som orsakar too-many-men-utvisningar begår en av hockeyns dödssynder – vilka är de övriga?
Jo, det kan berätta
•Självmål när egna laget tagit ut målvakten.
•Missat friläge, vid enmålsledning, när motståndarna tagit ut målvakten.
•Delay-of-game-puck över plexit.
•Spearing.
•Butt-ending.
•Knee-on-knee-tackling
•Matt Cooke
• • •
Nej, Andreas Wahl, du har helt rätt – Ian Cole ska verkligen inte vara på isen. Hans tid är förbi.
• • •
Ah, nyss gick det upp för mig att ni har helgdag i Sverige denna torsdag – och att morgonredaktör Glader inte kommer till redaktionen förrän vid 07.00.
Därmed sjunker stressnivån något.
Likafullt ska jag nu börja pilla med den Forsling-intervju jag just gjorde.

Årets första hotellrumsblogg, del 5

FLORIDA – BOSTON 6-1 (Slut)
VANCOUVER – EDMONTON 0-2 (Period 1)

• • •
Klasskillnad är ett starkt uttryckt.
Men…jag frestas nästan att ta det i bruk efter första playoff-perioden mellan Canucks och Oilers på 32 år.
McDavid & co mosar ju sin granne – i grannens eget kök.
Fortsätter det på samma sätt blir det en mycket kortfattad kvartsfinal längst bort i väst.
• • •
Det är de svenska blålinje-bombernas onsdagskväll i Stanley Cup-slutspelets andrarunda.
Först plaskade Forsling från Linköping in en rykande puck i södra Florida och i Vancouver är det Ekholm från Rättvik som imiterar kanonerna i Columbus.
Som det heter: Tufft att skjuta, tufft att göra mål!
• • •
Vad sa vi?
Too-many-men-klanteri är en av de sju dödssynderna.
Och vad gör Canucks?
Tar en too-many-men – efter 40 sekunder. Varpå världens bästa powerplay släpps loss och går för the kill på en gång.
Morsning korsning.
• • •
Nu har de stängt baren, så ni kan sluta hoppas…det blir inga uppsluppna bilder på Bofinken och Brooksie.
• • •
Att citera sig själv är inte helt kosher, men nu gör jag det i alla fall.
Så här skrev jag om unge Silovs i mitt kvartsfinal-tips:
”Stackars tredjemålisen Silovs kommer få se mer gummi än en död skunk på en genomfartsled i New York och det skulle jag bli förvånad om han klarar av att hantera.”.
Ännu har jag inte behövt ångra de raderna.
• • •
Det här klippet från Sunrise är ju ingenting annat än otroligt roligt

Årets första hotellrumsblogg, del 4

FLORIDA – BOSTON 6-1 (Slut)
• • •
Det kan man kalla statement.
Katterna jagar självaste Skalman ur kassen och plattar till nallarna med sex-fucking-ett.
Ojvoj.
Men – man ska inte glömma:
Bruins kommer hem från Sunrise med en seger under bältet och innan den här serien började var nog det de facto vad de på sin höjd hoppades på.

Nu – säger jag igen – är detta en serie.
• • •
Ledsen att göra er besvikna, ni som bespetsade er på yster barblogg.
Det var livat nere i lobbyn, men den ende bekante jag såg i baren var Brian Boucher – kollegorna från New York hade nog inte kommit tillbaka från middag på byn ännu.
Vi får ta den specialaren en annan gång.
• • •
Det blev onödigt grinigt och stökigt och fånigt i tredje, men, tja, vem trodde något annat?
It’s the playoffs, då är såna scener I en sån period lika givna som en och annan icing.
• • •
OK, nu blir det riktigt intressant.
The Battle of The True North är här.
Ojvoj.

Årets första hotellrumsblogg, del 3

FLORIDA – BOSTON 3-1 (Period 2)
• • •
Tänkte väl det.
Katter gillar ju inte att bli ryckta i svansen och krånglar sig till slut ur björnarnas otrevliga grepp.
När världens bäste östgöte i mittperiodens sista sekund plaskar in 3-1 vill jag rentav påstå att rollerna är ombytta.
Panthers har klorna inträngda i björnens hals.
Nu blev det här en serie – på riktigt.
• • •
Ibland kan en room service-burgare på Marriott, i all sin enkelhet, vara det bästa i hela världen.
Ville bara säga det.
• • •
Steve Lorentz är ytterligare ett exempel på den typ av oslipade diamant bara Bill Zito ser, tar till Florida och förvandlar till något han inte var förut.
Nej, han är ju ingen stjärna, ingen ny Barkov, men en värdefull grinder av just den sort som kliver fram i akuta lägen och gör mål som det ikväll.
Zito for president.
• • •
ESPN har uppenbarligen förstått att inte heller Emily – vår vän Kaplan alltså – inte klarar av att vara på resande fot precis varenda dag.
Så ikväll sitter hon i studion i Connecticut med Kevin Weekes och Buccigross.
Fint.
• • •
Det är, tycker jag, oförlåtligt att ta too-many-men-utvisningar i så här viktiga matcher.
Vore jag coach skulle jag ha svårt att inte börja bitas i båset när enskilda spelare är så ouppmärksamma att de begår den dödssynden.
• • •
Ingen förväxlar Amerant Bank Arena med Rogers Arena, om man säger så.
• • •
Lindholm är jag osäker på, men Kevin Stenlund – han kommer få namnet i protokollert
• • •
Nu tar jag ändå och smyger ner i baren och ser kollar vad som händer…

Årets första hotellrumsblogg, del 2

FLORIDA – BOSTON 0-1 (Period 1)
• • •
Det blev aningen hektiskt det här, att bara slänga resväskan på sängen och börja blogga som en vettvilling – jag har inte riktigt lyckats samla ihop mig och hämtat andan.
Men jag hinner definitivt notera att björnarna från Boston återigen har greppat tag katterna i svansen och svingar dem fram och tillbaka i luften.
Man, något hände verkligen när de till sist tog sig förbi förstarundan. De är förlösta och spelar slutspelshockey som man bara gör när man känner att man inget har att förlora.
Det här håller på att bli någonting ingen hade räknat med.
• • •
Hotellet jag – och alla andra i murvelhopen från New York – bor på ligger en bit utanför Raleigh, i en av alla otaliga skogsdungar som utgör default-läge i denna del av världen och nä, det känns inte direkt som att jag checkat på Ritz i Paris.
Men tv:n är stor och sängen hyggligt bekväm och det är smidigt att ta sig till PNC, så jag klagar inte.
Här är en liten bildkavalkad – så ni får in känslan.

Ett rum som skulle kunna vara var som helst

En hotellutsikt som också skulle kunna vara var som helst

Rejäl tv. Det uppskattas.

Bofink på rum -givetvis i Hank Williams-tischa.

• • •
Panthers har ju sina stunder, framförallt i inledningen, men det går inte längre att göra mål på Skalman.
Hur gick det till? När blev han – förre Vezina-vinnarens backup – världens bästa målis?
• • •
Jim Montgomery förstod snabbt att rumpmasar inte ska sitta på läktaren.
Mycket bra.
• • •
Kollegorna – ja, vännerna – sitter för övrigt i hotellbaren och kollar på den härmatchen.
Fatta vilken disciplin som krävs för att jag inte ska joina dem.
Men vi får se, framåt tredje perioden och sena matchen kanske det blir lite barblogg istället…
• • •
Nu ska jag dock hugga in på room service-burgare, har inte hunnit äta på hela dan.

Kort notifikation

Hey folks!
Planet down south är lätt försenat, så jag kommer antagligen inte hinna fram till min hotell-tv redan till matchstart mellan Panthers och Bruins.
Beklagar detta, men mina möjligheter att påverka den amerikanska luftfarten är begränsade.
Jag vevar igång så fort jag hinner och The Big Canadian Battle ser vi definitivt från start (givet att allt går bra…ta i trä!)
Hampus Lindholm och Kevin Stenlund gör för övrigt båda mål i andra perioden i Sunrise.

The ultimate thirill, del 8 – The End

NY RANGERS – CAROLINA 4-3 (Slut, OT2)

DALLAS – COLORADO 3-4 (Slut, OT1)

• • •
Somliga bara gör vad som helst för the ultimate thrill…
Och så här får ju andrarundan gärna fortsätta – med ohyggliga sudden-pärser i en enda lång parad.
• • •
Som dom säger:
Forecheck, backcheck – och Trocheck.
Nu är han kung, som hon i VM-krönikan säger.
Scenerna efter det avgörande han, utan att först förstå själv, fixar efter Mikas skott från kanten hör till de mest tygellösa jag upplevt på Garden.
Det var som att hela New York bara förenades i ett djuriskt…rytande.
Ojvoj.
• • •
Förre Jersey-djävulen Miles Wood var inte precis mannen man trodde skulle släcka lyset för Stars, men that’s Colorado for you:
De har så många vapen och så många matchvinnare.
• • •
Canes borde ha avgjort Game 2 innan det blev övertid, för de dominerade kraftigt i tre perioder.
Men sedan var de inget vidare – framförallt inte i de två powerplay de helt korrekt tilldömdes.
Nu är de absolut piskade att vinna bägge matcherna hemma i PNC Arena.
Annars är ännu ett år under en era som BORDE leda till himlen bortslösad.
• • •
Nu ska jag packa väskan och försöka lugna ner mig såpass att jag kan sova några timmar.
Imorrn väntar årets första hotellrumsblogg.
Be there!

Sida 18 av 1355