Matiné i Amerika, del 4
Slut, Devils står emot och vinner med 2-1.
Mer senare.
Slut, Devils står emot och vinner med 2-1.
Mer senare.
NEW JERSEY – SAN JOSE 2-1 (Period 2)
• • •
Till slut får vi alla fall några mål – varav ett riktigt snyggt – men länge är det nästan Varpu-läge i denna mittperiod.
De riktigt sega kvällarna i den här hallen hade hon – den finländska drottningen – alltid samma kommentar.
– Kill me now!
Riktigt så drastiskt vill jag inte uttrycka mig, men det händer under oändliga sekvenser provocerande lite i Whitney Houstons gamla hemkvarter denna eftermiddag.
• • •
Devils-fansen blir mäkta upprörda över att kapten Hischiers shorthanded-mål inte godkänns, men det är ju givet.
Han klackar in pucken som den värsta Göran Arnberg – Brages store mittbacksikon.
• • •
Ja, Vanessa, jag läste också om Yellbear Hjalmarsson i pausen.
Om det händer, om han gör comeback med HV, måste jag nästan flytta till Jönköping.
Nävars, men vad häftigt.
• • •
Sharangovich 1-0-balja är verkligen ett litet konstverk.
Jag tycker nästan synd om Kahkonen, som varit helt lysande i San Jose-kassen och i början av perren stod för årets hittills mest raffinerade räddning på ett Miles Wood-skott från nära håll.
• • •
Tack för vänliga ord om introt.
• • •
Hajarna slutar inte längre simma bara för att de hamnar i partär.
Det är något att glädjas åt, Silikon-Niklas.
• • •
Faktum kvarstår: Jeppe från Trånkan KOMMER hänga en cannoli idag.
• • •
Lay down your weary tune, som Dylan sjunger. Med den här ställningen borde tredje kunna bli en liten thrill ändå.
NEW JERSEY – SAN JOSE 0-0 (Period 1)
• • •
I introt uppehåll jag mig vid det bästa med matinéer – barnens stora ögon och de amerikanska frukostbjudningarna, till exempel.
Det sämsta, för att nu inta en mer negativ hållning, är förstås att matcherna i sig ofta blir så avslagna.
Ingen orkar vara aggressiv så tidigt på dagen, blodet pumpar inte i spelarna på normalt sätt, temperamentet uteblir.
Case in point:
Första perioden i The Rockhh idag.
Det händer i ärlighetens namn ingenting värt att skriva hem om – om man nu inte tycker att en procession av icings är det.
• • •
Profetian om Bratt håller på att slå in efter 28 sekunder, men nej – den ville hockeygudarna inte ge honom.
Eller mig.
• • •
Nope, Holtz får inte spela idag heller.
Nedslående.
Frågan är hur länge Devils tänker ha tre man på reservlistan. Risken finns nog att han – eller någon av Boqvist och Zetterlund – snart skickas till Utica för mer speltid.
• • •
Typisk balk i taket i The Rockhhh.
När bygget – som Paulie Walnuts och Vito Spatafore garanterat var inblandade i på något sätt – stod klart hösten 2007 var det ingen som kom sig för att med att tvätta bort målarfärgen.
Ja, finns det inget att särskilt att berätta om hockeyn som spelas får en bloggare försöka vara kreativ…
• • •
Domarna måste verkligen anstränga sig för att hitta åtminstone en utvisning i inledningsperioden.
Det beror inte på att djävlarna och hajarna är osedvanligt disciplinerade den här eftermiddagen.
Det beror på matchens låga blodtryck.
• • •
Håll i Silikon-Niklas. Om du tränar riktigt hårt ska det inte vara omöjligt att ta en plats i den här Sharks-upplagan – och jag har länga väntat på att få se en stammis från spåret på NHL-is.
Någon gång händer det…
• • •
Jaha, i slutminuten drar gästerna på sig en utvisning till. Hela mitt resonemang faller. Det här är ett vildsint sjöslag.
• • •
Bratten har ett fint läge även i ett övrigt harmlöst PP – och sedan ytterligare en gång när någon minut återstår.
Om det varit kväll hade pucken suttit.
• • •
Lindy står stadigt i båset. Ingen kräver hans avgång. Ännu.
• • •
Nu ska vi vara glada ändå. Ibland händer det ändå att det blir mer drag och action efter en sömnig förstaperiod och så kan det bli nu med.
Kanske…
Det är tidig lördagsförmiddag sent i oktober och en man som för länge sedan passerat det som normalt skulle kallas hans bästa år sitter, med lätt värkande höft, på en kall stol i en jättelik ishall i det sjaskiga downtown Newark i norra New Jerseys wasteland och försöker klä sitt välbefinnande i ord.
Han inser att det ter sig obegripligt för många, men han kan svårligen tänka sig något saligare än en dylik stund.
Det är ett klimax i hans lilla värld, en situation som definierar själva essensen i det han kommit att tycka allra bäst om, och han älskar alla varma påminnelser om att han är hemma, alla detaljer och alla den stundande hockeymatinéns särpräglade kännetecken.
Hur rinkens nyspolade is lyser i dunklet innan de slagit på alla spotlights.
Hur det slamrar och smäller inne i ett korvstånd där ett par biträden förbereder öppnandet om en timme.
Hur zamboni-avgaserna blandas med fukten och stiger mot det korrugerade plåttaket som filmisk dimma.
Hur det rister i väggpanelerna när hallens DJ testar högtalarna med Aviciis ”Levels” på concord-volym.
Hur skrattsalvorna ekar från ett omklädningsrum dit spelarna just kommit och sitter hopträngda på bänkar runt en rektangulär, trådsliten heltäckningsmatta och pratar strunt.
Hur doften av isoleringstejp, suspensoarsvett, hockeytrunksludd, snus, liniment, sportdryck och blöt handske fortplantar sig ut i korridorerna utanför.
Hur det flimrar och blinkar och sprakar av grälla färger i den väldiga jumbotronen som hänger majestätisk över den frusna manegen.
Hur ett kort knaster hörs när speakern slår på mikrofonen och repeterar sitt ”One-two, one-two, one-two”.
Hur en ung rookie ovan vid att bära kostym lite valhänt rättar till slipsknuten när han kommer lommande från spelarentrén.
Hur materialförvaltare med sarkastisk uppsyn kånkar förbi med ett knippe klubbor, försvinner ut till båset och börjar rada upp plastflaskor på sargkanten.
Hur en slipmaskin på tandläkarborrsvis tjuter i en skrubb någonstans i närheten.
Hur fans i hemma-jerseys en timme innan officiell starttid väller in genom dörrarna.
Hur köerna omedelbart börjar ringla till barer där skummande öl tappas upp i platsmuggar.
Hur det lyser i ögonen på en knatte som för första gången fått följa med mamma och pappa på match, för den spelas ju mitt på dagen, och inte kan förstå hur stort och mäktigt och fantastiskt allt är.
Hur skridskoskenorna skär i isen och ger ifrån sig ett mycket mer ”knattrande” ljud än man tror.
Hur puckar smäller i sargerna – och klonkar i stolpar och ribba.
Hur några kids längst nere vid sargen dunkar i plexiglaset när en särskilt älskad favorit svischar förbi under värmningen, större och bredare och längre än de hade kunnat föreställa sig.
Hur hela arenan laddas med förväntningar och hopp och adrenalin minuterna innan nationalsången.
Det är NHL-matiné i Amerika och den lyckligt lottade mannen på den kalla stolen tycker inte att det finns något bättre.
• • •
Ja, goddag på er, stammisar och U-båtar och nytillkomna nyfikna.
Bloggen gick alltså upp i ottan idag – 08.30 är för mig vad 05.30 är för normala människor – och lät sig forslas out of state, genom Lincoln Tunnel, ut till New Jersey.
Här ska jag för tredje gången inom loppet av fem dygn följa…just det; San Jose Sharks.
Det hade man kanske inte kunnat tro innan seriestarten, att de svårt nederlagstippade hajarna från Bay Area skull bli föremål för den sortens punktmarkering, men faktiskt – det har varit självklart. När Erik Karlsson befinner sig inom tio mils radie måste hockeymurveln rycka ut, det är sen gammalt
Idag möter de New Jersey Devils i The Rockhhh och matchen i sig kanske inte välter några kiosker, men igen.
Erik spelar och…ja, se ovan.
Det är hockeymatiné i Amerika.
• • •
När chauffören baxar ut sin kantstötta gamla Lincoln Town Car – ni vet en sån med fjädring som en hel vattensäng – i det gnistrande solskenet på Jersey-sidan drar jag efter andan.
Igen.
För det jag upplever såna gånger blir aldrig gammalt. Det har känts likadant i snart arton år – eller rättare sagt i 43, år, sedan jag första gången satte fötterna på amerikansk mark hösten 1979.
Husen, bilarna, vägbanorna, bensinmackarna, industrilokalerna, skräpet i vägrenen…allt. Det är som i en film, eller i en solkiga kriminalroman, eller i en Tom Waits-låt.
Så känns det ingenstans hemma i Sverige, bara här, och ibland tror jag att det är därför USA kommit att bli mitt riktiga hem.
• • •
Både Devils och Sharks gjorde den gångna veckan med sina säsonger vad laxermedel gör för tarmsystem.
Devils lyckades först vända underläge mot Anaheim och följde framförallt upp med en tung 4-1-viktoria på Long Island, medan Sharks som ni vet bröt en fem matcher lång förlustsvit mot Rangers på Garden.
Det borde betyda att spelet denna vackra eftermiddag blir betydligt mindre krampartat än det hade varit för…ja, tja säg förra helgen.
• • •
Hör att Niklas Holmgren har den förträfflige Yayo – alltså Jacob Josefson – som bisittare idag.
Men då väljer Viaplay att sända dagens andra matinén istället, mellan Bruins och Wild.
Hallå, Yayo spelade här i The Rockhhh i sju säsonger och har hur mycket som helst att berätta om Devils.
• • •
David Poile, Nashville-hövdingen som ”Gustaf” inte helt utan fog ifrågasätter i spåret, gör sanslöst nog sin 3000:e match som GM ikväll.
Han har kort sagt varit med ända sedan Moses fortfarande befann sig i målbrottet.
Frågan är om han får fira med en seger mot Flyers hemma i jamboree-ladan. Så borde det, sett till de grundläggande förutsättningarna, bli men precis som Sharks har Preds haft alla möjliga problem sedan de återvände hem från Prag och så är det alltid.
Lagen som inleder säsongen i Europa suger när de kommer hem igen.
Något måste göras åt det – utan att besöken borta hos er ställs in helt och hållet.
• • •
Sedvanlig varning i The Rockhhh: Här har de ett wifi som går att lita på lika mycket som det gick att lita på Paulie Walnuts försäkringar om att han aldrig ljög.
Just nu förlitar jag mig på något slags backup-nät, men det finns inga garanter för att det håller hela eftermiddagen.
Risk föreligger följaktligen för oväntade sändningsuppehåll.
• • •
Killgissningar var det, ja. Här kommer mina för denna Saturday Splash.
•Boston – Minnesota 1
•New Jersey – San Jose 1
•Edmonton – St Louis 1
•Ottawa – Arizona 1
•Winnipeg – Toronto 1
•Montreal – Dallas 1 (OT)
•Washington – LA 2
•Tampa – NY Islanders 1
•Columbus – Pittsburgh 2
•Nashville – Philadelphia 1 (OT)
•Vancouver – Buffalo 2
•Vegas – Colorado 1
•Calgary – Carolina 1
• • •
Devils såg på förhand ut att bli ett tvättäkta Svensklag i år – ett sådant som Niclas Viberg på Svenska Fans älskar, ni vet – men de blågula nyanserna har bleknat betänkligt på slutet.
Andreas Johnsson skickades till farmen redan innan seriestarten och trion Alexander Holtz, Jesper Boqvist och Fabian Zetterlund satt alla på pressläktaren och åt popcorn som healthy scratches i torsdags.
Idag finns tydligen en liten chans att Holtz – som förstås ska lira i Top 6 eller inte alls – gör comeback eftersom Bastian kanske inte kan spela, men tills vidare får vi finna oss i att Newark vad gäller vikingar är Jesper Bratt Country.
Han, Jeppe från Trånkan (Trångsund kallas så, har jag fått lära mig…) regerar å andra sidan med desto mer pondus och aplomb.
Just nu delar han andraplatsen i assistligan med självaste Nikita Kutjerov och vänta ska ni se – idag gör Sveriges mest underskattade stjärna mål också.
• • •
På förekommen anledning vill jag ha sagt att jag inte direkt älskar ordningsvakter som ser sig själva som Secret Service-agenter och får en regelrätt kick att utöva makt över andra – även fast uppgiften bara består i något så meningslöst som att övervaka en avspärrning ingen egentligen bryr sig om.
• • •
Oskar Lindblom stod för en styv insats på Garden och belönas med fortsatt förtroende i Sharks-uppställningen i kväll.
Finfint.
• • •
Den lyster i riktigt unga ögon jag nämnde i den inledande tiraden är det avgjort bästa med NHL:s matinéer.
Vanliga matcher börjar i allmänhetför sent för att de minst glyttarna ska kunna vara med, men idag släpps pucken 13.00, lokal tid, och hundratals pojkar och flickor gör sin debut som åskådare – och får sina oförstörda sinnen översköljda av överväldigande intryck.
Det är så supportrar föds – och framtida stjärnor. För i några små hjärtan tänds garanterat en eld som kommer att föra dem ut på NHL-isarna om femton-sexton år.
• • •
Svenska målskyttar denna lördag, utöver Jeppe från Trånkan: Adrian Kempe, Hackspetten från Kusmark, Filip Forsberg och Rasmus Dahlin.
• • •
Det näst bästa med matinéer är att det serveras amerikansk frukost i pressrummet några timmar innan showtime. Bacon, korv, pannkaka med sirap, äggröra, homefries…
Filmiskt det med, slutar jag aldrig tycka.
• • •
Rasmus Dahlin skrev historia när han häromkvällen gjorde mål för fjärde matchen i rad – för med en sådan svit har ingen back i NHL:s 105-åriga historia tidigare inlett en säsong.
Det behövs dock cannolis i fyra matcher till för att han ska tangera den längsta målsvit en back överhuvudtaget tvinnat ihop.
Den stod Bäckis gamle kompis Mike Green för vintern 2009.
Mig förvånar det inte alls om Rasse fixar det också.
• • •
Bäste svenskarna i Devils genom tiderna: 1. Patrik Sundström, Tommy Albelin, 3. Jesper Bratt, 4. Johnny Oduya, 5. Henrik Tallinder.
Hedersomnämnande till Rico Persson och Hedbä, för att…ja, de är ju Made Men i bloggens universum.
• • •
Ingen har skrikit ”Fire Lindy” ännu – och då är det ändå bara tio minuter kvar tills matchvärmningen börjat…
• • •
Bästa svenskarna i Sharks genom tiderna: 1. Erik Karlsson (jag räknar in hela karriären, ja), 2. Ulf Dahlén, 3. Niklas Sundström, 4. Douglas Murray, 5. Marcus Ragnarsson.
Hedersomnämnande till Melkman Karlsson, Garpen och Hästpolo-Gustav.
• • •
Nu tar vi några djupa andetag och låter all spänning som byggts upp i The Rockhhh under förmiddagstimmarna utlösas.
Välkommen till en matiné i Amerika.
Greetings from Korresoffan!
Här sitter – eller snarare halvligger – jag och väntar på tre fina hockeymatcher.
Först har vi ett nuförtiden mycket hett Florida-derby, sedan gamla klassikern Hawks vs Wings i United Center och sist men inte minst Burras återkomst till Ball Arena i Denver med Seattle Kraken.
Det kan bli fint, tror jag.
Dock:
Bloggövningarna blir begränsade. Vi hade en rejäl brisad igår och imorrn bitti kommer en bil och hämtar mig för skjuts ut till The Garden State.
Så jag vill och behöver spara lite på krutet, om ni ursäktar.
Men tipsrad följer här nedan och faller andan på kanske det kommer några rader då och då – om inte annat så i spåret.
Arvika-Anton, är du med – eller ute och suger musten ur nöjeslivet runt Glafsfjorden?
•Florida – Tampa 2 (OT)
•Chicago – Detroit 2
•Colorado – Seattle 1
NY RANGERS – SAN JOSE 2-3 (Slut, OT)
• • •
Klockan är 02.33 och äntligen kan jag ta tag i denna lilla slutrapport.
Sorry, men det blev mycket att rapportera efter en så matig omgång – och sedan skulle en nöjeskrönika färdigställas också.
Nu är jag pretty utpumpad men på samma gång uppe i varvtal som Henke Lundqvists senaste Ferrari efter ett race längs West Side Highway, så jag tror jag behöver en jamare innan jag drar mig tillbaka.
• • •
Ni tror mig inte, men jag kan kalla in Sombrero-Johan som vittne.
Efter full tid lommade han över till mig på pressläktaren och frågade vem som skulle komma att avgöra.
– Det gör Erik, svarade jag.
Och 49 sekunder senare vispade Landsbro-estradören mycket riktigt in 3-2.
Men det var ju givet, Garden ÄR hans scen.
• • •
Nu när jag ändå är på sånt skrythumör kan jag ju ta och hänvisa till placering 6 i Veckans Lista i introt också.
Fast det kanske tvärtom visar att jag är en byfåne som inte förstår att Rasmus borde haft en ännu högre placering.
Om man gör något som vare sig Bobby Orr, Lidas, Phil Housley, Victor Hedman, Doug Harvey, Larry Robinson, Erik Karlsson, Ray Bourque eller någon annan back i NHL-historien gjort – alltså mål i var och en av de första fyra matcherna under en säsong – ska man fan toppa Veckans Lista.
• • •
Rangers tredjeperiod i kväll var sämre än…jag vet inte vad, jag hade aldrig föreställt mig att de kunde sjunka så lågt.
– Genant, sa Turk.
Ja, 2-16 i skott. Mot Sharks. Vad ÄR det för nånting?
• • •
I och med att Flames, Stars och Hurricanes alla torskade i natt har vi inga obesegrade lag kvar.
Lika bra det, annars får folk nippran och tror att deras favoriter är finalklara i oktober.
• • •
Det är chockerande hur dåligt med taxi det finns kvar i New York. Man kan bara glömma att få tag i en ledig runt Garden efter en torsdagsmatch. Det är Uber som gäller – eller promenad med dålig höft.
• • •
Inom loppet av två dygn ser Sabres alltså till att sänka både Oilers och Flames.
På bortaplan.
Det kallar jag succé.
• • •
Ja du, HEK. Vad ska man säga? LAGET är på dekis.
• • •
Såg ni Rakells mål i Pittsburg? Abstrakt konst, skulle jag vilja kalla det.
• • •
Ja, Arvika-Anton, välkommen in i värmen. Nu hänger du i och gör oss sällskap kväll efter kväll – och så ser förhoppningsvis andra som tvekar att spåret verkligen är öppet för alla, inte bara redan etablerade stammis.
• • •
OK, nu häller jag lite bourbon över isbitarna i ett fint old school-glas.
Det vill jag påstå att jag gjort mig förtjänt av.
Erik avgör, så SJ vinner – och de gör det rättvist.
NY RANGERS – SAN JOSE 2-2 (Period 2)
• • •
Jo, det händer igen.
Sharks tappar ledningen och blir omåkta och ingen är det minsta förvånad.
Men – den här gången följer ingen kollaps. De har uppenbarligen gett sig själva fan på att inte förlora igen, visar ilsken desperation i varenda sekvens och stångar sig in i matchen igen.
Detta är inte avgjort.
• • •
Ojvoj, klapp-klapp-uppvisningen Fox och Brödmannen sätter i verket vid 2-1-målet är hockeygodis monumentale
• • •
Som jag hoppades att Oskar skulle få näta när han kom fri, men det är Storken som står i Rangers kasse och honom är det i såna lägen svårare att utmanövrera än en dörrvakt på Stureplan när man är klädd i skitig träningsoverall och har druckit tolv gin tonic.
• • •
Det är inte lika mycket gift i Kreiders avslutningar i år, tycker jag redan man kan konstatera.
Han träffar stolpar och ribba och målvakterna istället för nätet.
Ifjol var det precis tvärtom. Fick han ett läge blev det mål, punkt och slut.
• • •
Nä, jag har aldrig försökt forcera några dörrvakter i skitig träningsoverall – i alla fall inte efter tolv gin tonic – men man kan ju tänka sig.
• • •
För mig är och förblir det ett mysterium att ALLA som blir inzoomade på jumbotronen tycker det är så fantastiskt roligt.
• • •
Nu måste Julia snart tillbringa en natt med oss runt lägerelden.
The Youngbloods i Bell Centre regerar ju big time denna mörka höst.
• • •
James Reimer var förträfflig redan på Long Island och är ännu bättre ikväll.
• • •
Oskar sliter ändå exemplariskt – och belönas med en assist under stöket som leder till kvittering.
• • •
Nils Åman står för sitt första mål i NHL.
Hurra!
• • •
The kaffe shortage på Garden består. Fortsätter det likadant kräver jag att FN:s säkerhetsråd ingriper.
• • •
Det finns skäl att hoppas på en sevärd tredjeperiod på Broadway, såp gå ingenstans.
NY RANGERS – SAN JOSE 0-1 (Period 1)
• • •
Vad sa Turk?
Om man inte gör sitt bästa i den här ligan får man stryk oavsett vem man möter.
Precis.
Rangers gör verkligen inte sitt bästa i inledningsperioden – ett mått av underskattning HAR trots allt prat om motsatsen smugit sig in – och hamnar som på beställning i underläge.
Dåligt.
Nu är det ju å andra sidan så att Sharks tagit ledningen i samtliga fem matcher och fått stryk i alla fall.
Allt som behövs för att få dem att vackla på nytt är förmodligen en cannoli hemma-ugnen.
• • •
Erik ser mer inspirerad ut än i förrgår och har redan en assist, men så är ju detta också skådeplatsen för några av hans mest oförglömliga stunder som Ottawa-senator.
Den där 2017-resan jag aldrig slutar tjata om nådde till exempel flera crescendon på Garden.
Blotta minnet får det förmodligen att brusa i hjärtat.
• • •
Man kan vara säker på att Quinn poängterat att det är en dödssynd att ta utvisningar mot Mikas och Brödmannens Rangers – och håller på att få en propp när hans skärrade hajar i alla fall drar på sig två innan det ens gått tre minuter.
Men blodtrycket går förmodligen ner när han ser hur tajt och aggressivt de återigen spelar i PK.
Hemmalagets vanligtvis mördande PP-formationer åstadkommer just ingenting.
• • •
Bra, Zydden och Chall. Nu behöver vår vän i Värmlandsskogarna höra det från fler håll: ”Välkommen in i värmen, Arvika-Anton!”.
• • •
Det är inte så att Rangers inte tar i, de är bara mindre skärpta, mindre fokuserade och mindre noggranna med de små detaljerna.
En allvarlig synd i hockey, det.
• • •
Oskar Lindblom gör, som ni kanske noterat, comeback i hajstimmet efter en match på torra land.
Bra så, hoppas han krigar in en puck på Storken.
• • •
I första reklampausen har Garden ett gyllene tillfälle att hylla Quinn – men istället får DJ Ortiz dra ett mini-set med sina skivtallrikar
Hm.
• • •
Jo, in Ottawa är det nog dags för ett coachbyte.
• • •
Sharks penalty kill håller faktiskt förbryllande hög klass. Mika & co får ju faktiskt tre tillfällen och – nada.
• • •
Till slut blåser de, helt hastigt, upp en ”Thank you David Quinn”-hälsning på jumbon och trist nog – Gris-Olle buar.
Det har han ändå inte förtjänat.
• • •
Nu är frågan:
Hur länge klarar Sharks av att hålla den här ledningen?
God afton, systrar och bröder.
Efter en välbehövlig night off, utan ens referat-plikt, är bloggen tillbaka i tjänst och sitter på sin stol på Madison Square Garden och väntar på en duell mellan heta New York Rangers och kalla San Jose Sharks.
Det kan bli en rungande urladdning och det tycker jag vi firar med säsongens allra första Veckans Lista.
Reglementet är det gamla vanliga. Moi, Bofinken från Nedre Tjärna i Borlänge, listar det jag tycker varit bäst och sämst senaste tiden – och urvalet är strictly subjektivt.
Så – let’s do it.
VECKANS LISTA
1. Mika & Brödmannen
– Det är väldigt tidigt indeed, men att de här två kompisarna omedelbart beslagtagit både första- och (ett tag) andraplatsen i poängligan vittnar inte bara om att de själva rivstartat som Lewis Hamilton och Max Verstappen på Monza. Det förklarar också varför Rangers åtminstone tre av fyra kvällar gett ett oslagbart intryck.
2. Calgary Flames
– Det ska inte vara möjligt när två superstars som Johnny Gaudreau och Matthew Tkachuk försvunnit, men jo. So far ser Flames faktiskt ännu bättre ut än i fjol. Mina favoriter Oilers kommer få häcken full med sin värsta rival, det är helt klart det.
3. Pasternackan
– Vad Bruins till slut än erbjuder den charmigaste hockeystjärnan i världen när det blir dags för kontraktsförlängning kommer det vara för lite. Han är enorm.
4. Philadelphia Flyers
– De här trodde jag aldrig att vi skulle få se på Veckans Lista 2022-2023, men de har skrällt värre än Herreys i Melodifestivalen 1984. Risken finns dock fortfarande att resten av säsongen blir en flopp av samma kaliber som resten av de dansande deodoranternas karriär blev.
5. Logan Thompson
– Hit med dumstruten. Det var ju jag som påstod att Golden Knights inte har någon målvakt nu när Robin Lehner inte kan spela. I själva verket har de den bästa av allesamman…
6. Rasmus Dahlin
– Nu händer det. Nu slår draftettan från 2018 igenom – med ett brak. Nu blir han en av våra största. När World Cup-truppen tas om ett drygt år kommer Rasmus vara given i första backpar. Kom ihåg var du läste det först.
7. Carolinga Hurricanes
– Jävla bra lag.
8. Sid The 25-åring
– Ja, jag vet att Pittsburgh-ikonen är 35 nu. Men precis som i slutspelet i våras har han under serieupptakten uppträtt som han vore tio år yngre. Det, i sig, betyder att Penguins verkligen BLIR farliga i år.
9. Detroit skyline
– Det underbara namnet på Red Wings-kedjan med Big Melker (202 centimeter), Michael Rasmussen (197 centimeter) och Sunken Sundqvist (190 centimeter). Move over, små pluttar i alla andra linor.
10. Kidsen i Montreal
– Det finns inte mycket som är mer uppfriskande att vara vittne när gudabenådade knattar som Caufield och Suzuki får verklig feeling.
Bubblare: Dallas Stars, Shayne Gostisbehere (!), JJ Peterka, Adrian Kempe, Jake Oettinger.
VECKANS BU
•Två av tre Kalifornien-lag
– I Kings har den största delstaten en värdig representant, men Ducks och Sharks är just nu för Kalifornisk hockey vad Liz Russ tid som premiärminister var för Storbritannien. Inte a source of pride, om man säger så.
•Minnesotas defensiv
– Vad fan, de försvarar sig plötsligt sämre än vad Beecher gjorde när han först kom till fängelset i ”Oz”.
•Tappade ledningar
– Jag frågar igen: Vad är GREJEN med detta obskyra tema?
Bubblare: Phillip Grubauer, den korta avstängningen på Kuznetsov, Dallas Eakins, NY Dolls i Sportbladets fantasyliga och Tampa.
• • •
Jaha, ni tror förstås jag var ute på byn och härjade igår kväll, bara för att jag hade ledigt
Men alls icke.
Jag var hemma och vårdade min stackars höft. Den är, har vi kommit fram till, inflammerad – och det är den för att jag för några veckor sedan sparkade på en papperskorg i vrede (don’t ask…), stukade en tå och sedan belastat fel som David Quinn belastar åldringarna i sina lag.
Det tar sin lilla tid att få ordning på och man kan inget annat göra än att försöka vila och utföra lite övningar på vardagsrumsgolvet. Det skulle ni bra gärna vilja sa, kan jag tänka. Men så skoj ska vi ingalunda ha.
Skulle det bli värre får jag ringa Bäckis och höra om han kan hooka upp mig med den schweiziske specialisten.
Fast det kanske inte är något man gör på – häpp! – en höft…
• • •
Han fick en försmak av sina gamla jaktmarker på ön i förrgår, men ikväll väntar David Quinns verkliga hemkomst.
Tack-för-allt-video lär visas i jumbotronen och trots att jag, som bekant, inte har överdrivet höga tankar om honom som coach hoppas jag Gris-Olle & co på Garden-läktarna kan låta bli att bua åt honom.
Han är trots allt en hygglig karl och som framgår av denna Vince Mercogliano-blänkare har vi glömt att Rangers var på väg att pressa sig ur mörkret under slutklämmen av hans regim.
Jag menar, bara en sån här sak: Det var Quinn som stod i båset den där förtrollade kvällen när Mika piskade in fem mål.
Sen kom den förbannade pandemin…
• • •
Den här veckan blev det till sist höst i New York City. Det blåser kallt där ute. Så kallt att jag ikväll bär en polotröja under kavajen och följaktligen ser ut som en Elitserietränare på 90-talet – minus Trygg-Hansa-logga på kragen.
Stora vinterrocken vägrar jag dock gräva fram ur garderoben förrän det står November i almanackan. Det får bli hur svinkallt det vill, det är inte dags ännu.
• • •
Rangers ville egentligen inte släppa Dryden Hunt, men de har inget svängrum alls under taket så de var tvungna att sätta upp honom på waivers – och i eftermiddags högg Colorado Avalanche.
Så kan det gå.
• • •
Så sent som igår kväll gnuggade jag fortfarande händer åt en stundande morning skate med Sharks, för jag har inte sett Erik Karlsson in person sedan 2019 och är det någon gång det produceras matnyttigt material till en blogg som den här är det i möten med EK65.
Men de ställde helt snopet in i sista stund.
Och det är klart, när man börjat så övertygande behöver man ju inte hålla på och finslipa grejor…
• • •
Det är med kvällens långa tipsrad jag blandar mig i toppstriden i Filip Wiklund-racet igen, bara så ni vet.
•Boston – Anaheim 1
•Montreal – Arizona 1
•Toronto – Dallas 2 (OT)
•Pittsburgh – LA 1 (OT)
•Columbus – Nashville 2
•NY Rangers – San Jose 1
•Ottawa – Washington 1 (OT)
•NY Islanders – New Jersey 1 (OT)
•Minnesota – Vancouver 1 (OT)
•Edmonton – Carolina 1 (OT)
•Calgary – Buffalo 2
•Vegas – Winnipeg 1
• • •
Några av de nya ”Reverse Retro”-tröjor Adidas presenteade idag var väldigt snygga – och särskilt då Detroit Red Wings.
https://twitter.com/ThatsHockeyTalk/status/1583114795091259394/photo/1
Men Coyotes…vad fan. Det där ser ut som en T-shirt man fick på Club 33 i Benidorm 1983.
• • •
Minns ni bloggens sidekick Arvika-Anton? Det borde ni göra. Han hör till de mest underhållande karaktärer som valsat förbi i de här spalterna.
Vi hörs fortfarande frekvent om det som avhandlas runt lägerelden och jag försöker få honom att hedra oss med sin närvaro i kommentatorsspåret.
Han svarar att han kanske borde börjar skriva där, men – hör här nu – ”Jag vill ju inte stampa in och sno utrymme från spårets riktiga legendarer som varit med i ur och skur”.
Nämen hallå. Så får ju ingen känna. Alla är välkomna i vårt spår och ju fler vi blir, desto bättre.
Det håller ni stammisar med om, tar jag alldeles för givet. Så ta nu och avfyra några ”Välkommen Arvika-Anton, vi vill ha dig här” ikväll – och säg sedan åt några av era kompisar att de också ska vara med.
• • •
Svenska målskyttar ikväll: Rasmus Sandin, Carl Grundström, Filip, Mika, Alexander Holtz, Nils Höglander, Elias Lindholm.
• • •
Tråkiga nyheter att Gabe The Babe Landeskog blir borta i tolv veckor.
Men halva glaset fullt och allt det där – det blir desto roligare när han gör comeback.
I’ll be there.
• • •
– Tror man någon gång att det ska bli lätt får man stryk vem man än möter, varnar Gallant under sin presskonferens två timmar innan matchstart.
Må så vara, men just ikväll ser jag det faktiskt som dåligt om Rangers inte ställer till med en regelrätt blowout.
Sharks, som Sharks sett ut i match efter match, ska inte ha större chans än vad jag har att slå världsrekordet på 110 meter häck – med inflammerad höft.
• • •
HEK, ikväll gäller det. Om inte LAGET vinner ens mot Blue Jackets, då är det riktigt illa.
Är du redo med krav på Hynes avgång om det behövs?
• • •
Sharks har en match kvar under det här New York-besöket, men det är först på lördag eftermiddag de går upp mot Devils och imorrn är de lediga, så jag tror jag törs slå fast att den här torsdagskvällen åtminstone för vissa i laget slutar på lokal nånstans downtown.
Man ska ju leva också.
• • •
Jag tycker det är dags för en trade snart. En stor en. Kom igen, sega liga.
• • •
The Athletic har just publicerat en lista över vilka coacher de tror sitter säkert och vilka som inte gör det.
Den ser ut så här och stämmer på det stora hela överens med min egen syn på saken.
Supersäkra
Jon Cooper, Tampa
Mike Sullivan, Pittsburgh
Darryl Sutter, Calgary
Också väldigt säkra
Jared Bednar, Colorado
Rod Brind’Amour, Carolina
Craig Berube, St Louis
Dean Evason, Minnesota
Gerard Gallant, NY Rangers
Tämligen säkra
Jay Woodcroft, Edmonton
Martin St Louis, Montreal
Don Granato, Buffalo
Andre Tourigny, Arizona
Fortfarande på smekmånad med sin klubb
Rick Bowness, Winnipeg
Bruce Cassidy, Vegas
Pete DeBoer, Dallas
Derek LaLonde, Detroit
Lane Lambert, NY Islanders
Paul Maurice, Florida
Jim Montgomery, Boston
John Tortorella, Philadelphia
Luke Richardson, Chicago
David Quinn, San Jose
Det börjar bli lite hett
John Hynes, Nashville
Sheldon Keefe, Toronto
Peter Laviolette, Washington
Todd McLellan, LA
Osäkra
Brad Larsen, Columbus
Dave Hakstol, Seattle
Riktigt svettigt nu
Bruce Boudreau, Vancouver
DJ Smith, Ottawa
High alert
Dallas Eakins, Anaheim
Lindy Ruff, New Jersey
Todd McLellan och Dean Evason kan byta plats, tycker jag. Annars så.
• • •
Are you ready, amigos?
Nu är det showtime igen.
Mycket nöje.