Den stora chansen, del 7 – The End

CAROLINA – NY RANGERS 2-0 (Slut)
CALGARY – EDMONTON 3-5 (Slut)

• • •
Meh, vi ville ju ha en sudden death-rysare.
Det förtjänar vi – och serien i sig.
Flames förtjänade dock inte att komma ikapp ikväll, för att vara helt ärlig. Oilers var bättre och helt klart värda sin seger.
Det fina i kråksången:
Vi vet att det blir ett långt Battle.

• • •
Chris Lee och blåser bort två helt korrekta mål. Ett åt vardera håll förvisso, så det jämnar på något perverst sätt ut sig, men ändå.
Chris Lee och Steve Kozari måste ha dömt färdigt i årets slutspel efter denna shitshow.
• • •
Sunny Jim, det löftet ska jag komma ihåg. Min ugn har bara varit på en gång på sjutton år – när man konditor till vän Bucklan var på besök för några år sedan – så du får prima utrustning att jobba med.
• • •
Nja, inte vill man slänga in Vladar i den här skärselden, Stefan – och fucka upp Markans självförtroende.
Han kommer studsa tillbaka och ta även några puckar han inte ska ta.
• • •
Tack för ikväll då, fina fåglar. Imorrn har vi bara en match men den ska vi såklart se.
02.00 svensk tid kör vi. Be ready!

Den stora chansen, del 6

CAROLINA – NY RANGERS 2-0 (Slut)
CALGARY – EDMONTON 3-3 (Period 2)

• • •
Connor McDavid måste vara från en annan planet.
En vanlig homo sapiens uppväxt med den syrehalt vi har i luften här på jorden kan inte göra sånt som han gör när han flyger in reduceringen i början av mittperioden.
Helt absurt att se, faktiskt. Helt absurt, säger jag.
• • •
Oilers har överhuvudtaget tagit över och äger momentum när vi kliver in i den infernaliska tredjeperren.

Om de inte slutar ta utvisningar, och inte klarar av att höja sig ett par snäpp, ligger Flames risigt till.
• • •
Här gnäller vi aldrig – well, nästan aldrig – på domarna, men jag har viss förståelse för att Woodcroft och hans spelare från norra delen av provinsen är missnöjda ikväll.
• • •
Oilers har tidigare varit ett litet spöke för Markan och även om han sliter som ett djur och har gjort ett par riktigt smaskiga räddningar tycker jag det känns som att han är lite uppjagad och stressad även ikväll.
Håller du med?
• • •
Jag skrockar gott för mig själv i korresoffan när jag läser domaren Kozaris läppar i tjafs-situationen på slutet
– Get in the fucking box, säger han tydligt och klart åt en Betjänten som står kvar på isen och pladdrar.
• • •
Sunny Jim, där knäckte du oss alla med bakverken i din ugn. Så vill jag att det ska lukta när jag vaknar imorrn också – men det kommer bara dofta dagen-efter-korresoffa-sittning och det är inte enkom angenämt, tro mig.
• • •
Sudden death-drama natten lång?
Ja, tack – det vill vi ha!

Den stora chansen, del 5

CAROLINA – NY RANGERS 2-0 (Slut)
CALGARY – EDMONTON 2-1 (Period 1)

• • •
Well, det tar i alla fall tre minuter – en chockerande tidsrymd i denna serie – innan Stone pangar in en puck den här gången. Men sedan smäller det i parti och minut igen och kom ihåg: Det var i andra perioden det verkligen blev åka av i onsdags.
• • •
Det här ser ut att bli ett Battle i ordets rätta bemärkelse.
De tacklas så flisorna ryker – inte hela tiden renhårigt, by the way – och hamnar i gurgel efter varje avblåsning och gapar och skriker mellan båsen.
Säg inget till nån, men jag tycker det är underbart.
• • •
Vilken givande intervju med Sutter mitt i matchen. En fråga – ett enstavigt svar.
Varför envisas de?
• • •
Om Flames vinner gissar jag att laget kommer ha kul när Backlunds missade friläge visas under nästa videomgång.
Det blev inte så bra…
• • •
Att Mike Smith inte bara ger upp efter den starten – och det hånet från Calgary-fansen – vittnar om ett psyke hårdare än stålet vi producerar hemma i Borlänge.
Okej, vi och vi – men alla är i alla fall stolta!
• • •
Jo, visst skulle Oilers kvittering ha räknats.
Mycket svagt av domaren att blåsa så tidigt och det vet han ju om.
• • •
Kantorn har vi redan på plats med en tallrik flingor (utgår jag från), nu väntar vi bara på att Julia och Stefan J vaknar så frukostklubben blir fulltalig.
Redan på förhand ber jag att få önska god morgon!

Den stora chansen, del 4

CAROLINA – NY RANGERS 2-0 (Slut)
CALGARY – EDMONTON 0-0 (Precis börjat)

• • •
Carolina Hurricanes, man.
Nu har de spelat sex hemmamatcher i det här slutspelet – och vunnit samtliga.
De räkans till Stanley Cup-favoriterna av en anledning.
• • •
Man måste göra mål, annars går det inte att vinna hockeymatcher. Någon borde upplysa Rangers om denna elementära omständighet.
De har inte satt en puck i nätet sedan inledningsperioden i första matchen och visst, Hurricanes har en snuskigt tät och väldresserad defensiv, men man tycker att Kreider & co ändå borde gjuta mer desperation i sina attackförsök.
Nu åker de hem hit till Manhattan och måste obönhörligen vinna på söndag, annars är det godnatt.
• • •
OK, let The Battle begin!
Vad skoj det ska bli!

Den stora chansen, del 3

CAROLINA – NY RANGERS 1-0 (Period 2)
• • •
15.54 in i andra perioden avgörs Game 2 mellan Carolina Hurricanes och NY Rangers i PNC Arena.
För då får hemmalaget – i numerärt underläge – in det efterlängtade första målet och jag säger eder, de GÅR inte att slå i så här stora matcher när de har övertaget.
Men trots att de drog på sig okaraktäristiskt många utvisningar hade de något slags momentum under andra, så det är bara logiskt.
• • •
– Skjut för fan!
Varianter på det utropet måste ha ekat i miljontals vardagsrum i både New York och North Carolina under den här perioden,
Båda lagen har fullständig dille på att passa och passa och passa igen.
• • •
Canes tar bort Mika och Kreider lika effektivt som Pittsburgh gjorde i de fem första matcherna.
De lyckades till slut bryta sig loss ur geggan då – framförallt för att Crosby blev skadad – och har inget annat val än att försöka göra likadant nu.
Alternativet består i att bli frustrerad och slasha motståndarna och som Kreider-Greider blir varse är det ingen framkomlig väg.
• • •
Aho är alltid livsfarlig – inte minst i numerära underlägen. Fantastisk hockeyspelare, han borde vara större stjärna än han är.
• • •
Får man gissa att även en så snäll person som Emil Ullbrand riktat en och annan svordom mot domarna?
• • •
Det kan vara sömnig och ofokuserad stämning i NHL-hallar under grundserien, inte minst Madison Square Garden, och klackkultur finns inte alls, men tro mig – när det drar ihop sig i slutspelet blir det ett jävla tryck:
Vad sa pampen från Vingåker?
Jag har sett det, jag har växt upp i det, jag älskar det…
• • •
Det är lite frapperande att Rangers försöker etablera sina PP-uppställningarna på precis samma sätt om och om igen fast de bevisligen inte fungerar.
Definierar man inte vansinne på ungefär det sättet?
• • •
Jo, Mrs. Kaplan är visst på plats. Tänkte väl. Och som vanligt räddar hon hela sändningen.
• • •
Om Rangers på något sätt får in en tidig kvittering kan det här bli match igen, men don’t count on it.
Nu ska jag dinera.

Den stora chansen, del 2

CAROLINA – NY RANGERS 0-0 (Period 1)
• • •
Ja ni, nu har även den här serien fått liv.
Det är ett helt annat temperament i Game 2, en helt annan glöd och en helt annan stridslystnad – i bägge ringhörnorna.
Mer öppen hockey spelas det också och därmed blir det roligare att titta, men det är samtidigt en indikation på att Rangers inte förmår att vrida av syrekranen för Canes på samma sätt som i onsdags.
Fortsättningen blir minst sagt intressant – och första målet får, gissningsvis, oerhörd betydelse.
• • •
Det är fredag även i Raleigh, så tailgating-partyt på parkeringen utanför PNC har pågått hela eftermiddagen och stämningen runt matchstart påminner om den längst fram vi scenen på Sweden Rock under Iron Maidens extranummer.
Holy Hilda.
• • •
Rangers kommer inte få så många öppna chanser, det kan jag garantera, så när Strome och Lindgren har identiska jättelägen och rundar kassen…well, det är en bra idé att sätta pucken där.
• • •
Såg ni någon high-sticking på Aho? Jag var lika frågande som Brind’Amour.
• • •
Det är tillika en god idé att göra mer av sina powerplay än vad Blåskjortorna gör i denna period.
Snacka om att inte tillvarata sina chanser. Men – Canes kill är grym också.
• • •
Det här jävla ESPN kan sticka och brinna med sina kreativa kameravinklar och sina trista kommentarer och sitt totala ointresse av stämningshöjande inramning.
Ikväll verkar inte ens Emily Kaplan vara på plats, så det finns inga förmildrande omständigheter alls.
• • •
Det verkar inte så skönt att vara Ryan Lindgren just nu.
Men han vägrar lägga ner sina vapen – likt Monty Pythons riddare.
• • •
Ja, Rie och Derfel – då har vi helt enkelt olika åsikter och får försöka leva med det.
• • •
Brendan Smith har alltid haft en exempellös förmåga att krypa under skinnet på sina motståndare – ja, på alla – och det känns som den förmågan håller på att hamna i fokus i denna matchserie.
• • •
Nu är det dags att fundera över middagsalternativ här i holken.
Vad tror ni om liten köttbit från Smith & Wollensky?

Den stora chansen

Börje Salming, Patrik Sundström, Mats Sundin, Markus Näslund, Daniel Alfredsson, bröderna Sedin, Henrik Lundqvist…
Vad har de gemensamt – förutom att de var storartade hockeyspelare?
Svar:
De fick aldrig vara med och vinna Stanley Cup.
Några kom väldigt nära. Alfie och Henke och tvillingarna spelade allesamman i finaler – ja, de sistnämnda till och med i en Game 7 på hemmaplan. Men trots att de offrade precis allting som gick att offra, trots att de pressade sig bortom det möjliga, trots att de använde allt de kunde och visste tvingades de gå i pension utan vetskap om hur det känns att dricka dyr champagne kortvarigt lagrad i Lord Stanleys grandiosa silverbuckla.
Så i deras hjärtan finns en sanning huggen i sten och den borde ringa som en helig predikan även i alla som utkämpar den ultimata hockeystriden varje vår.
När man får chansen måste man ovillkorligen ta den. Det kan vara den enda i livet, det finns inga som helst garantier att man får en ny – och plötsligt en dag är hela sagan över.
Naturligtvis var deras karriärer inte bortkastade eller betydelselösa bara för det. Resan är, som alla ständigt understryker, nästan lika stor och viktig som slutmålet och de fick uppleva mycket oförglömligt och fantastiskt.
Men jag kan försäkra att det i privata stunder, till exempel när de ligger vakna om nätterna, fortfarande händer att de tänker på vad som inte blev, hur nära det var och hur innerligt de skulle vilja kunna återvända och göra om det.
Så när Elias Lindholm om några timmar åter ställer upp sig för tekning på den blanka isen i Saddledome förstår han förhoppningsvis att han ska suga varje uns ur ögonblicket – för det kan vara sista Battle of Alberta hann får vara med i.
När Jesper Fast tar sina första skär på den nyspolade isen i det vrålande dånet i PNC Arena är det på samma sätt avgörande att han vet att han ännu en gång ska göra sitt livs match och hjälpa Canes att skaffa 2-0-seger i matchserien mot Rangers – för det är inte alls givet att han någonsin igen spelar i ett så bra lag, med så goda chanser att förverkliga den livslånga drömmen.
Medan Mika Zibanejad, på andra sidan rinken, måste vara införstådd med att han genom att, som Vito Corleone sa, ”use all his powers and all his skills” kan skapa de bästa förutsättningarna han och lagkamraterna får att åstadkomma det de längtar så desperat efter – för ingen vet om de nånsin kommer så här nära igen.
Det här är chansen och den måste tas. Måste. Annars finns risken att även de i framtiden ligger vakna och viskar ”Tänk om…”
• • •
Som planerat – Bofinken fick systemet ordentligt rensat under sin lediga torsdagskväll och är nu redo för blixtrande action igen.

Det började med utsökt middag på fisk- och skaldjursfavoriten Dock’s på andra avenyn och fortsatte med sittning hos Duffy – ”min” bartender – på Neary’s på 57:e gatan och ja, det blev kanske onödigt sent och därför studsade jag inte ur sängen i förmiddags, men det var det värt, för nu känner jag mig helt ny.
Så – let’s go!
• • •
En annan aspekt som kidsen på jakt genom Stanley Cup-tyfonen oftare borde bli upplysta om att de ska tillvarata mer omsorgsfullt är äventyret i sig. Upplevelsen. Atmosfären runt matcher som de som spelas ikväll.
Det brukar Foppa prata om när han håller anföranden under våra Watch-It-Live-resor, hur han önskar att han varit bättre på att njuta av stunden under karriären istället för att bara tänka på att vinna nästa match, för som sagt – plötsligt en dag var sagan slut och inga fler matcher fanns att vinna.
Då blir livet genast mindre, för det finns i inget i den grå vardag vi vanliga dödliga får hålla till godo med som genererar tillnärmelsevis lika intensiv energi som Stanley Cup playoffs. Det pratade Sudden om i sitt Sommarprogram för några år sedan, om svårigheterna att hitta något i det civila livet som ger samma puls och samma förnimmelse av att själva livskänslan liksom skärps och förhöjs.
Så, unga män, se till att de här dagarna inte bara passerar. De är de bästa i livet och ska tas om hand och verkligen levas.
• • •
Ni vet väl att man ska ha en egen bartender? Frank Sinatra hade Jilly Rizzo, som han hittade på Jilly’s Saloon på 52:a gatan (den finns kvar) på 50-talet och sedan hade med sig över världen resten av karriären. Idag ligger de begravda sida vid sida i Cathedral City utanför Palm Springs – och så tänker jag mig att det ska bli även med mig och Duffy!
• • •
Visste ni det inte innan vet ni nu, efter gårdagskvällens dolkstöt i Florida hjärta, varför Bolts är dubbla mästare och mycket väl kan bli det igen.
Såna avgöranden, med mindre än fyra sekunder kvar av ordinarie matchtid, står bara sanna vinnare för.
Trötta? Mätta? Slitna? Det kan ni fortsätta kalla dem, men de är i alla fall bättre än alla andra på att vinna slutspelsmatcher.
• • •
Jaha, Rick Bowness lämnar båset han också. På egen begäran. Så Dallas Stars står utan coach – precis som Detroit, Philadelphia, Winnipeg, Vegas och Chicago.
Han kan välja och vraka, Barry Trotz…
Bowness tror jag blir assisterande nånstans. Han verkar vara en väldigt bra person och sån passar bättre i den rollen, som spelarnas polare.
• • •
Avalanche blev jag grymt besviken på igår. Det är inte okej att göra en sån skräpmatch och schabbla bort hemmaplansfördelen i serien på det viset.
Det går inte att tolka på annat sätt än att de fortfarande inte utvecklat nödvändig killer-instinkt och det är ju helt häpnadsväckande.
• • •
Eric Lindros, Marcel Dionne, Pavel Bure, Paul Kariya, Pat LaFontaine, Dale Hawerchuk, Adam Oates, Pierre Turgeon, Jeremy Roenick, Brad Park och Ricard Persson är andra superstars som aldrig vann Stanley Cup och ja – de kan berätta om chanserna som måste tas, de också.
• • •
Evander Kane passade på att vara lite elak när han tidigare idag fick frågor om sin nemesis Milan Lucic.
– Åh, vi välkomnar Milan Lucic på isen när som helst.
Alltså: Ju mer istid Lucic får, desto bättre för Oilers.
Hihi.
• • •
Vad gäller chanser och vikten av att ta dem tror jag Rangers hade sitt gyllene tillfälle mot Hurricanes i förrgår. Om de lyckats stå emot hela tredjeperioden – eller utnyttjat några fler av sina egna lägen; hallå Kaapo! – hade de stulit en match i PNC och det skulle varit rena drömmen för dem.
Nu vet Canes vad som väntar och de kommer garanterat göra det mycket, mycket svårare för sina gäster.
• • •
Det var lögn förut, men nu har jag försetts med de verktyg som behövs för att moderera spåret och kan stänga av den som inte uppför sig.
Ta er i akt, småfåglar…
• • •
Ja, det är klart att Brady Tkachuk ska stödja sin brorsa i Calgarys matcher i slutspelet, men det finns ju mer diskreta sätt att göra det än som hela Flames inofficiella hejarklacksledare.
Om jag vore Ottawa Senators-boss, som betalar honom över 80 miljoner kronor per säsong, skulle jag nog tycka sådär om att se honom på läktaren i Saddledome, skrålande och high-fajvande med en annan klubbs supportrar.
• • •
Undrar ni varför Brödmannen inte använder sina spektakulära moves i playoff-matcherna?
Det beror, berättade han vid en presskonferens i morse, på att Gallant inte tillåter något onödigt risktagande just nu.
– I would love to do some stupid shit on the blue line, but I can’t, hette det.
Årets citat, typ.
• • •
OK, Furman har tittat i kristallkulan och kommit fram till att kvällens två matcher slutar på följande vis.

•Carolina – NY Rangers 1
– Canes kommer vara betydligt aggressivare och mer fysiska och ta hand om även Rangers omhuldade kids-kedja, Får de bara första målet, och det kommer de försöka få direkt, blir det mycket besvärligt för gästerna.

•Calgary – Edmonton 1
– The shootout in Tombstone igen? Nä, nu torde det bli en mer normal slutspelsmatch i sadeldomen. Tajt, hård, fysisk. Och det gynnat Flames, tror jag. 3-1. Backlund sätter sista i tom kasse.

• • •
Åskan går över Manhattan ikväll och det brukar betyda att fukten åtminstone tillfälligt jagas på flykten, men inte den här gången. Det ska bli 34 grader varmt både lördag och söndag.
Isen på Garden kommer vara som den slush försäljarna på åttonde avenyn säljer innan matcherna – och jag är mycket tacksam över att huset jag bor i äntligen fått igen a/c-aggregaten.
• • •
Vad kul att Lill-Nyllet flyger till Tammerfors för VM. En och annan surmagad hockeygubbe kommer förstås gnälla tills korna gått hem, men ni har underhållning att se fram emot.
• • •
Alberta-derbyt startar alltså officiellt vid 20.30 lokal tid och de kommer ju inte släppa pucken förrän framåt nio. Hallå. Visserligen är det fredag, men vilket skämt. Den är ju 23 här ute på östkusten vid det laget och gissa hur många kids som kan vara uppe och kolla hockey vid det klockslaget.
Men så går det när man säljer sig till en kanal som egentligen skiter i hockey.
• • •
Absolut – om Avalanche misslyckas igen måste Jared Bednar ersättas.
Personligen tycker jag han borde tvingats bort redan ifjol, för han coachade bedrövligt i den där serien mot Vegas, men gjort är gjort och Grönborg kan komma dit nu istället…
• • •
Svenska mål ikväll: Mika, Quickie, Lindholm och Backlund.
Ja, det blir en del.
• • •
Den är där ute nu – i Raleigh, North Carolina och i Calgary, Alberta.
Det är bara att gå ut och ta den.

Tipsextra 19/5

Hej birdies!
Nu har jag vevat på i arton dygn i sträck – det var mycket som skulle produceras även i måndags, liksom den där lördagen i Tampa – så ikväll tar jag en högst tillfällig men välbehövlig paus från allt skrivande. Annars skär sig motorn snart.

Men ni ska förstås få en färsk tipsrad med er ut i natten. Den ser ut så här.

•Florida – Tampa 1
– Eftersom de redan gjort vad de ska, alltså snott en match på bortaplan, slappnar nog Bolts av litegrann, varmed Panthers får mer utrymme för sin skridskoåkning och sin offensiv.

•Colorado – St Louis 1
– Spik, höll jag på att säga. Det är det såklart inte, men om Avs spelar lika bra som i förrgår och bara lyckas vara lite mindre ineffektiva skaffar de sig 2-0-ledning i serien.

PS. Predators förlänger med John Hynes – i två år. HEK, ta fram högaffeln och åk ner till Nashville!

Kvällen vi längtat efter i decennier, del 7 – The End

CAROLINA – NY RANGERS 2-1 (Slut, OT1)
CALGARY – EDMONTON 9-6 (Slut)
• • •

Haha.
Vilket spektakel till match.
Oilers lyckas kvittera direkt i tredje – men då gör Flames helt ologiskt ett ryck och vinner till slut med 9-6, sedan Matthew Tkachuk fullbordat ett hattrick i tom kasse.
Sånt kan inte hända i playoff, men – jo, det kan det tydligen visst det.
• • •
Att Lucic och Kassian och den typen av råskinn hamnar i handgemäng i slutet av en sån här urladdning förvånar absolut ingen, men Mickis från Västmanland?
Då vet man att stämningen på isen verkligen gone sour.
• • •
Jag hade gärna sett OT, men man kan inte få allt.
Nån gång kommer den här serien dock att nå sådana klimax, det är jag övertygad om – och det kommer vara must-see entertainment.
• • •
Tack för ikväll, alla nattugglor och frukost-konnässörer.
I morgon kväll, torsdag, tar jag faktiskt en night off för att ombesörja åtaganden med en vän som haft det tufft ett tag.
Men på fredag – oh, yes, då tänder vi brasan på nytt.

Kvällen vi längtat efter i decennier, del 6

CAROLINA – NY RANGERS 2-1 (Slut, OT1)
CALGARY – EDMONTON 6-5 (Period 2)

• • •
Holy hell! Plötsligt ÄR Det 1991 igen!
På den tiden såg matcherna alltid ut så här. Alla bara körde, utan mycket till funderingar på struktur, och vräkte in mål.
Det var inte riktigt det jag menade med att gamla spöken skulle kliva fram ur skuggorna och historien tvinnas ihop med nutiden, men för fan – inte mig emot.
En galen vilda väster-show sitter rätt fint efter de tillknäppta icke-matcherna på östkusten.
• • •
Vid det här laget borde Edmonton-stjärnorna ha koll på att perioderna faktiskt börjar när de börjar, men ännu en gång står de och tittar när Betjänten under öppningsminuten trampar fram och pangar in en puck till.
• • •
Även om Flames till slut skulle vinna detta – men vem vet nu? – är jag glad att jag inte behöver gå fram till Markan och ställa frågor om vad som hände i andra.
Han kommer vara Kapten Haddock när professor Kalkyl inte hör vad han säger.
• • •
Betjänten – Blake Coleman alltså – måste det vara skönt att hålla i handen såna när kvällar.
Han har trots allt vunnit två raka Stanley Cup och vet precis hur man rider genom skärselden helskinnad.
Å andra sidan var Bolts aldrig inblandad i såna här All Star-urladdningar.
• • •
Det verkligt egenartade är att Darryl Sutter står i Flames bås. Då ska sånt här inte kunna hända. Men – nu har det gjort det ändå,
• • •
Låt oss rekapitulera: Oilers låg under första halvan av mittperioden under med både 5-1 och 6-2 – men nu står det 6-5.
Herregud.

Sida 213 av 1355