Kvällen vi längtat efter i decennier, del 5

CAROLINA – NY RANGERS 2-1 (Slut, OT1)
CALGARY – EDMONTON 3-1 (Period 1)

• • •
Av alla scenarier jag hade föreställt mig i detta historiska slag fanns inget som inkluderade 1-0 till Flames efter 26 sekunder, 2-0 efter 51 sekunder och 3-0 efter 6 minuter.
Vad säger vi såna gånger?
Ojvoj!
• • •
1991, när det här hände senast – vad gjorde ni då?
Själv var jag en 24-årig sång- och dansman, bodde i en legendarisk etta på Bygatan i Borlänge med en skönhet från Grycksbo och en katt som hette Dylan, skrev musik åt Borlänge Tidning och väntade på att livet skulle börja på riktigt.
Det gjorde det året därpå.
• • •
Fast den där klyschan om att det är svårt att leda med just 3-0 har inte uppstått ur ingenting.
Man slappnar omedvetet av själv, fast man vet inte ska – och så fort motståndarna reducerar får de blodvittring och det är precis vad som händer här.
Tro inte att ni vet hur detta kommer sluta.
• • •
Lagen i de andra serierna i andra omgången har för få Milan Lucic, ha ha.
• • •
Man vet, som vi konstaterat många gånger, aldrig vad man får av Mike Smith. Han är målvakternas motsvarighet till Forrest Gumps chokladask. Och nu kan man lugnt konstatera att Oilers Nation inte fick den goda nötpralinen
• • •
Det kändes givet att Hurricanes skulle vinna efter den tredjeperioden.
Däremot kändes det inte så givet att just Ian Cole skulle vispa in en strumprullare på Storken.
• • •
Lindy Lindholm har mer killer-instinkt än alla andra svenska målskyttar i hela ligan.
Det ser så enkelt ut när han stänker in pucken, så självklart.
• • •
Efter det blodfattiga Florida-derbyt igår var jag orolig att även detta skulle bli ett antiklimax, men nej du– Battle of Alberta lever upp till hypen.
Det händer mer i förstaperren i Saddledome än det gjorde i hela matcherna i Sunrise och Raleigh tillsammans.
Tack för det!

Kvällen vi längtat efter i decennier, del 4

CAROLINA – NY RANGERS 1-1 (Period 3, OT väntar)
• • •
Det hade nästan varit kriminellt om inte Canes till slut fått utdelning efter den ursinniga pushen i tredje – och den fenomenale Sebastian Aho räddar ju till slut kvällen åt hela North Carolina.
Nu har hemmalaget allt momentum och kommer avgöra rätt så snabbt, tror jag.
• • •
Kaapo kan komma att ligga vaken hela sommaren och tänka på sitt missade läge om Canes vinner ikväll och sedan tar över serien.
En professionell spelare ska inte kunna missa där, men tammefan.…
• • •
Det tråkiga med det här är förstås att det blir krock och dribblande med kanaler. Vi vill ju fokusera hundraprocentigt på The Battle.
Suck.
• • •
Mina hjältar: Seth Jarvis eller Laffe.

Kvällen vi längtat efter i decennier, del 3

CAROLINA – NY RANGERS 0-1 (Period 2)
• • •
Det händer inte så mycket – och det är precis så Rangers vill ha det.
De ser stängt ner matchen och tvångsmatar the caniacs med egen medicin.
Kul att titta på?
Kanske inte, men det handlar som bekant inte om att underhålla nu. Det handlar om att vinna – och ingenting annat.
• • •
Lagen begick varsitt regelbrott i andra minuten i första perioden.
Sedan har utvisningsbåsen gapat tomma.
Well, välkommen till andrarundan – fasen i slutspelet då alla lägger band på sig och slutar vara dumma.
• • •
Kommentator McDonough har definitivt rätt på en punkt:
Det är remarkabelt hur mycket långsammare Canes ser ut än mot Bruins och igen: Det är ju Rangers som saktar ner dem
Imponerande.
• • •
Ja, Vanessa. Emily regerar. Alltid.
Men utöver henne kan ESPN gå och dra en gammal baseboll-kepa över sig.
• • •
Märker ni nu då? Partycentralen i skogsdungen utanför Raleigh har tystnat fullständigt.
Efter orkanerna Storken och de andra kidsen tvingades uthärda i Pittsburgh måste detta kännas rätt behagligt.
• • •
Vad har unge Jarvis gjort för att bli manglad av K’Andre Miller två gånger inom loppet av 30 sekunder?
Han kommer känna det imorrn, som dom säger.
• • •
Precis i slutet av mittakten skruvade hemmalaget ändå upp intensiteten en smula och 1-0 är bara 1-0. Det är ju inte som detta på minsta sätt är avgjort.
Förlängning känns inte otänkbart – och i så fall kan nattmanglingen pågå för evigt.

Kvällen vi längtat efter i decennier, del 2

CAROLINA – NY RANGERS 0-1 (Period 1)
• • •
När man möter Hurricanes finns inget mer centralt än att se till att de inte får ledningen.
Då är de svårare att komma till tals med än konspirationsteoretiker på en antivax-demonstration, så det är synnerligen lyckat för Rangers att Chytil ser till att det blir tvärtom istället.
Fast det har överhuvudtaget varit en lyckad öppningsperiod för Blåskjortorna.
Eller rättare sagt:
Ullbrands killar har varit oväntat tama och inte gjort det så svårt för gästerna från storstan.
Man kan nog utgå från att Rod The Bod höjer rösten i pausen.
• • •
Trycket i PNC Arena är, som ni vet, besinningslöst. Men – atmosfären blir aldrig lika fientlig som i exempelvis PPG Paints. Sydstatsborna är för artiga för att piska upp verklig hatstämning. Och när Canes inte har uppvisning och inte leder tystnar de rätt abrupt.
• • •
För att travestera Arne Hegerfors:
Ojdå, Tony DeAngelo, det här har inte börjat bra.
När han ger bort pucken innan Chytils 1-0-mål kan man rentav fråga sig om han minns att han inte spelar för Rangers längre.
• • •
MSG hade ändå en Pre-Game Show, men utan Henke. Istället satt Martin Biron i studion.
Uh-uh, det har aldrig gått bra för Rangers när Marty ersatt Mister Lundqvist…
• • •
När drömmen om The Battle of Albeta nu slår in finns inte så många klassiska rivalries kvar som inte fått utlopp i sentida Stanley Cup-bataljer.
Det är väl i praktiken bara den här i New York. Rangers och Islanders har inte sett till varann i en showdown om våren sedan första omgången 1994. Det vore en nåd att stilla be om.
Toronto vs Montreal skulle också vara välkommen igen – på riktigt. De möttes ifjol, för första gången sedan 1979, men då var det tomma läktare och långt ifrån så laddat som det borde varit.
• • •
Det är kanske så jag borde göra för att få ordning , Forslund – börja träna.
Vilken revolutionerande idé…
• • •
I slutet av Pittsburgh-serien försvann den omhuldade kids-kedjan, men Canes tycks ännu inte ha insett att även Chytil, Laffe och Kaapo måste stängas ner och här är de igen.
Chytil hade ju faktiskt gjort ett till om inte Antti gjort en femplus-räddning.
• • •
Hemmalagets chanser? Jag såg inte en enda.
• • •
Hurricanes har gjort vad de kunnat för att hindra Rangers-fans från att få tag i biljetter, men som synes inte lyckats särskilt väl och det är som Dave Maloney säger till John Giannone i pre game-showen:
– Du som vuxit upp i Queens vet ju: Om en New Yorker verkligen vill ha något går han eller hon inte att stoppa.
• • •
Fan vad livlösa och torra och trista de här ESPN-kommentatorerna är.
Sam och Joe, kör en fulsändning nånstans! Vi betalar!
• • •
Nu ska jag äta en kaka.

Kvällen vi längtat efter i decennier

The longer the waiting, the sweeter the kiss.
Det konstaterade Anna Ternheim i en förträfflig duett med Nashville-originalet David Ferguson på albumet ”The Night Visitor” för ett drygt decennium sedan och jag kommer osökt att tänka på detta evangelium när världen ikväll får uppleva The Battle of Alberta i Stanley Cup-slutspelet – för första gången på över 30 år.

Att tvingas vänta länge, att åtrå och törsta efter något som aldrig händer, är förfärligt frustrerande och själsdödande och plågsamt. Fråga de som som håller på Toronto Maple Leafs. Eller fråga de olyckligt kära.
Men saligheten tillhör de som håller ut och till sist, efter hela decennier, får sina drömmar besannade och sin längtan stillad. Det är, som Anna och David slog fast, ljuvligare än något annat.
Calgary Flames och Edmonton Oilers – rivaler med samma känslor för varandra som AIK och Djurgården, City och United och Canadians och Maple Leafs – har inte mötts på den största scenen sedan våren 1991 och det är bara att reflektera en stund över allt som hunnit passera under de senaste 31 åren för att inse hur länge klubbarna, deras fans och alla andra som älskar hockey fått vänta på ögonblicket när de släpper pucken i gamla Saddledome i downtown Calgary om några timmar.
Hela Nicklas Lidströms NHL-karriär, till exempel. Hela min karriär på Aftonbladet (inga jämförelser i övrigt…). Hela Bill Clintons, George W Bushs, Barack Obamas och Donald Trumps respektive presidentskap. Hela internets levnad. Alla ”Friends”- och ”X-Files”-säsonger. Hela Jonathan Ekeliws liv…
Men nu är det över.
Nu händer det som så många längtat efter så länge.
Nu går Calgary Flames och Edmonton Oilers äntligen upp i en matchserie som gäller nästan lika mycket som livet självt och får en hel provins ute på den kanadensiska prärien att stanna av.
Det kommer bli så sweet, så sweet…
• • •
Själv längtar jag på att få sova ordentligt en hel natt och när det sker kommer det verkligen vara som alla världens himmelska kyssar.
I natt trodde jag att det var dags, för jag kände mig alldeles lugn och fin när jag och la mig och somnade på bara några sekunder – men vaknade lik förbannat flera timmar innan klockan skulle ringa, uppjagad och oförmögen att somna om.
Besvärligt.
Men vad göra? Hela kroppen är just nu inställd på action och blir stissig och orolig när adrenalinet inte strömmar genom systemet.
Sånt är livet så länge kampen om Stanley Cup rasar där ute, det får en lallare med NHL-hockey som personlig religion helt enkelt bara acceptera.
• • •
Innan den efterlängtade history-in-the-making-clashen i det kanadensiska flacklandet har vi som bekant en annan happening, down south, att grotta ner oss i.
Första ronden mellan Carolina Hurricanes och New York Rangers ska avgöras i PNC Arena – redo för ett nytt, backanaliskt utbrott av öronbedövande lycka – och den kan bli nog så sevärd den också.
Canes är på goda grunder tunga favoriter, i all synnerhet på hemmaplan, men med nya No Quit Rangers vet man aldrig.
De kan vara fullständigt tillplattade efter två perioder – vilket det definitivt finns risk att de kommer vara om de ger den här väldrillade motståndaren lika mycket space framför kassen som den förra – och på något förunderligt vis krångla sig tillbaka in i matcherna.
Det ska bli mycket spännande att se vad serien får för karaktär och hur den sedan utvecklas.
• • •
De stora ytorna på europeiska rinkar är alltid en liten chock, men ändå: Det var trevligt få värma upp med lite VM-drama mellan Finland och Tre Kronor i Tammerfors, visat live på NHL Network här borta.
Jag tycker gamla bloggen-bekantingar som Nordy Nordström, Emil Bemström, Buffalo-rasmusarna, OEL, Bemström, Big Adam Larsson och Grundström såg riktigt pigga ut.
Men, really, det kändes lite konstigt med Grundström. Det var bara något dygn sedan vi såg honom stångas i en Game 7 mot Connor McDavid. Nu åker han plötsligt omkring i Tre Kronor-tröja.
Det går för fort för en gammal bofink ibland.
• • •
Det verkligt speciella med stora, betydelsefulla sjöslag som utkämpas mellan klassiska rivaler är att så mycket mer än det som går att se med ögonen sätts i rörelse.
Plötsligt genljuder ekon från svunna epoker över Albertas slätter igen. Spöken och demoner träder fram ur skuggorna, minnen som legat i träda i decennier väcks till liv igen, historien tvinnas in i nuet.
Just därför kan man inte utgå att Flames kommer vinna bara för att de, som helhet, är ett bättre hockeylag än Oilers. Det finns så många andra faktorer som spelar in och så mycket mer än det som händer på isen man måste hantera.
Vilka, lyder kort sagt frågan, kväser det förflutna mest effektivt?
Vi får se.
• • •
Vi får ropa förgäves på Chall i spåret ikväll. Hon satte sig i eftermiddags på ett plan på klassiska Memphis International – där Elvis ständigt lyfte och landade med planet Lisa-Marie! – och är efter mellanlandning i Chicago (tror jag) nu på väg mot gamla Sweden.
Det blir tomt utan henne, men vi önskar såklart en fin flight och en underbar vistelse i det gamla landet – och ber samtidigt att få uttrycka en förhoppning om kraftig jetlag, så du är vaken på nätterna och kan vara med runt lägerelden i alla fall!
• • •
I Rangers laguppställning återstår två spelare – Kreider och Mika – sedan klubben senast, våren 2017, uppträdde i andra Stanley Cup-omgången.
I Hurricanes, däremot, finns fem spelare som var med då. I Rangers alltså. Jesper Fast, Derek Stepan, Brady Skjei, Brendan Smith och Antti Raanta var alla blåskjortor då – och har sedan, på olika sätt, hamnat i Raleigh.
Det är ju direkt komiskt. Addera Tony DeAngelo, som också hade Madison Square Garden som hemadress från hösten 2017 till hösten 2021 – och faktum står klart:
Det är Rangers North och Rangers South som möts i Metropolitan-finalen.
• • •
Ifall någon undrar:
Ja, jag hade oerhört gärna varit i Calgary ikväll. Och sedan stannat och legat på rull mellan de två Alberta-metropolerna hela serien. Det tar ju bara tre timmar mellan Saddledome och Rogers Place, längs Highway 2. Det är helt perfekt – och dessutom har jag gott om journalistvänner som kommer bevaka varenda match och träning och morning skate.
Men – Covid.
Smittspridningen har eskalerat igen och för att komma tillbaka in i USA måste jag testa negativt inom ett dygn innan återresan. Om jag istället testar positivt blir jag kvar i Kanada på obestämd tid och den risken törs jag inte ta. Inte nu.
Först om endera laget i denna serie når Stanley Cup-final kommer jag korsa gränsen.
Alright?
• • •
Vi tar väl och försöker tippa igen – men bara som förströelse, Filip Wiklund. Jag är inte med i the competition längre.

•Carolina – NY Rangers 1
– Jag tror till och med det att börjar med en blowout. Innan Rangers acklimatiserat sig i PNC-dånet och fått mer grepp om hur de ska handskas med den här hungriga motståndaren kommer de se ut som England i Tammerfors.

•Calgary – Edmonton 2
– Se ovan. Något säger mig att allt som sjuder i luften nu blir för mycket för Flames under öppningskvällen. Darryl Sutter hinner rätta till allting till Game 2, men nu blir det problem.

• • •
Men det går ju att resa till andra platser, söder om 49:e breddgraden, och jadå, lugn, nästa vecka packar vi väskan igen – och blir nog kanske ute ett tag, beroende på vad som händer
• • •
Mitch Marner råkade alltså ut för en carjacking hemma i Toronto, under pistolhot, något dygn efter Game 7-förlusten mot Tampa.
Nog för att jag förstår att Leafs-fansen är besvikna på sina stjärnor, men det var väl att gå lite långt…
Nä, förlåt. Sånt ska man inte skämta om. Scary shit.
• • •
Svenska målskyttar ikväll: Mika, Quickie och Mickis Backlund.
• • •
MSG får tyvärr inte sända fler av Rangers matcher, de hade bara rättigheterna till förstarundan. Nu tar ESPN och TNT överallting. Så sorry, Linyreg och Ulrika LGR och M.R – ni har hört det sista av Sam och Joe för säsongen.
• • •
Apkoppor, har ni hört talas om såna? Well, nu sprids såna tydligen i Kanada och framförallt Montreal. Det är en härlig era vi lever i. Not.
• • •
Lady Byng-kandidaterna presenterades idag: Kyle Connor, Jaccob Slavin och Jared Spurgeon.
Jag tror jag hade samtliga på min talong, men det är och förblir en underlig kategori att rösta i. Vad fan vet jag om vilka som är de främsta gentlemännen på isen? Som jag sagt i många år: Domarna och inga andra än domarna borde utse Lady Byng-vinnaren.
• • •
Ben Chariot får fem tusen dollar i böter för sin skallning igår. Hur ska han stå ut med denna skoningslösa bestraffning?
• • •
Tydligen tränade Sammy Blais, som fick ett knä söndetrasat i november och skulle vara borta resten av säsongen, med Rangers i morse.
Intriguing.
• • •
Okej, nu börjar den – kvällen som så länge tett sig som en omöjlig dröm.
Den kommer vara som som kyssen vi längtat efter hela vår liv.
Så sweet, så sweet…

Rond 2 i racet mot solen, del 8 – The End

FLORIDA – TAMPA 1-4 (Slut)
COLORADO – ST LOUIS 3-2 (Slut OT1)

• • •

The Manson Family jublar…alltså John Mansons familj, för det är mot alla odds han som avgör.
Det förutsåg absolut ingen i hela världen, törs jag påstå.
• • •
Så Avs har förmodligen hört varningssignalen ringa nu. Blues ska tas på allvar, de är betydligt bättre än Predators och kommer bara gå att sänka med maximal satsning.
• • •
Det finns gissningsvis inget som får en general manager att mysa så mycket som ett trejdfynd som avgör en slutspelsmatch på övertid.
• • •
OK, nystarten är överstökad. Nu börjar stämningen förtätas igen. Imorrn blir det riktigt häftigt. Först har vi öppningen mellan Canes och Rangers i galna PNC och sen…wow!
Vi hörs då.

Rond 2 i racet mot solen, del 7

FLORIDA – TAMPA 1-4 (Slut)
COLORADO – ST LOUIS 2-2 Period 3, OT väntar)

• • •

Ojvoj!
Sudden-drama direkt i Denver.
Det hade jag inte räknat med, men Avalanche blir påminda om en av de äldsta sanningarna i bibeln:
Om man underlåter att sätta sina chanser och låter motståndarna hänga kvar i matcherna, då kan det gå åt helvitte hur stort spelövertag man än har.
• • •
Jag håller som vanligt inte på någon särskild, men jublar just den här gången ikapp med Julias nioåring när Kyrou kvitterar.
Så unga maskotar i spåret måste man stödja, känner jag.
• • •
Binnington har inte varit någon stor favorit i den här bloggen de senaste två åren, men ikväll är han onekligen lysande. Man börjar ju nästan tänka på Oettinger i Saddledome i söndags.
• • •
Schenn är inte glad på botbänken i slutet…jag har inte sett nån så arg sedan Ralphie Cifaretto hade ihjäl Tony Sopranos häst.
• • •
Mina hjältar:
Burra (jag har ju sagt att han gör enda svenska målet ikväll…) eller Buchnevich.

Rond 2 i racet mot solen, del 6

FLORIDA – TAMPA 1-4 (Slut)
COLORADO – ST LOUIS 2-1 (Period 2)

• • •

Nu har lavinen gått i Denver.
Avalanche dominerar ju fullständigt och skulle ha mycket större ledning om det inte vore för Ekeliw-kopian Binnington – och för att puckarna fortsätter att klonka i stolparna.
Hur Blues ska kunna stoppa den här naturkraften från att bara rulla över dem…jag fattar inte.
• • •
Det känns som det kommer vara mer nerv i matcherna i morrn.
Eller – jag hoppas i alla fall.
Det har överlag varit påfallande tamt ikväll.
• • •
Eftersom de ända sedan i fredags vetat att de ska möta NHL:s eget Ecuador utgår jag från att Blues tog sig till Denver redan i lördags eller i söndags.
I så fall ska har de precis anpassat sig till höjden och slipper kippa efter andan. Om inte kommer det bli jäkligt jobbigt i tredjeperren.
• • •
Ni ser, va? Burras utlovade mål kommer i tredje.
• • •
Hej Linyreg, det är du och jag i den sena natten, verkar det som. Tack för sällskapet.

Rond 2 i racet mot solen, del 5

FLORIDA – TAMPA 1-4 (Slut)
COLORADO – ST LOUIS 0-1 Period 1)

• • •

Öppningsperioden i Ball Arena går så fort att jag inte hinner samla tankarna och sålunda har jag inget att säga nu.
Mer än att man sällan ser Cale Makar bli bortgjord, att Ryan O’Reilly är en fantastisk playoff-musketör, att Avs har lite oflyt med tre stolpträffar, att matcher mår bra av fler avblåsningar än så här och det var en rätt fin pizza Domino’s nyss skickade hit.

Rond 2 i racet mot solen, del 4

FLORIDA – TAMPA 1-4 (Slut)
COLORADO – ST LOUIS 0-0 (Början av Period 1)

• • •

Det där blev ju inte alls som man hade föreställt sig.
Matchen skulle vara vansinnigt intensiv men kändes inte frejdigare än ett serielunksmöte, spelarna skulle hata varann men var snälla, Florida skulle göra säsongens match men gjorde en av de sämre och Tampa skulle få svårt men vann med cruise-kontrollen intryckt.
Okej, är det så vi ska ha det?
• • •
Nu ser vi om lavinen går i Klippiga bergen.
Det tror jag den gör, men det dröjer kanske en period.

Sida 214 av 1355