BOSTON – NY ISLANDERS 2-1 (Period 1)
DETROIT – TAMPA 0-0 (Period 1)
• • •
Björnarna inleder med nästan samma slags anstormning som Rangers igår kväll och blitz-bombar in 1-0 redan efter fyra minuter.
Men sedan kommer de, till skillnad från Blåskjortorna, av sig och gästerna från Long Island upphäver dominansen.
För så är det med Isles. De har liksom inte accepterat att de är avsågade och spelar sin bästa hockey på hela säsongen just nu.
Då går det inte lyfta stöveln från deras hals ens under kortare sekvenser, de sprattlar till direkt.
• • •
I Detroit påminner de om att det just idag är 25 år sedan The Big Brawl mellan Red Wings och Avalanche.
Those were the days indeed.
Samma hetta går inte att spåra i dagens matiné men lite infekterat är det – och rödvingarna står upp bra mot mästarna.
• • •
I slutet av perren kokar B’s med gas igen, men så fort de fått in 2-0-målet slappnar de ånyo av och ni ser ju själva vad som händer.
• • •
De spelar mycket Foo Fighters i TD Garden.
Fint.
Själv var jag där, på final, när James Gandolfini helt chockartat gick bort i juni 2013 och det var lika då.
De pumpade ”Woke Up This Morning” oavbrutet – och jag fick mitt under intro-komponerande krama ur mig en snabb-nekrolog till tidningen.
• • •
Grattis i förskott, Sorgringo. 38 år en gloriös ålder.
• • •
Min kompis Laxen Eriksson vet hur man coachar slutspelsmatcher.
Sorry, brynäsare.
• • •
Wow, plötsligt spelar de Undertones och ”Teenage Kicks” också.
DJ:n i Gaaaaden är ju kung.
• • •
Det är inte långt ifrån att Lucas hänger både en och två inför Sverige-publiken.
I andra händer det, tror jag.
• • •
Nu väntar jag på att en delivery-springare ska komma till holken med brunch. Det ska bli en fröjd när han dyker upp.

Som det hette i 90-talets största rocksång:
– Here we are now, entertain us!
Det är en uppmaning med särskild relevans när vi nu dukar upp för en duo riktigt tidiga matinéer denna avslutande marshelg 2022.
Tråkigt nog för er som bara har möjlighet att se live-matcher på klockslag som detta brukar NHL förlora mycket av sin lyster i dagsljus.
På samma sätt som rockkonserter är en företeelse som gör sig bäst efter mörkrets så kallade inbrott är hockey det – i alla fall på den här kontinenten.
Så här på förmiddagarna – ja, 12.30 lokal tid kvalar definitivt in som förmiddag i National Hockey League – är spelarna nästan alltid sömndruckna och sega, stämningen på läktarna däven och den allmänna intensiteten låg.
Men nu befinner vi oss, som bloggen var inne på redan på Garden igår kväll, i ett skede av grundserien då insatserna börjar höjas och utgången i åtskilliga matcher verkligen kan få långtgående konsekvenser.
Det gäller i högsta grad de två morgonmässor (ja, förmiddag är lika med morgon, det har jag alltid tyckt…) vi ska klippa nu.
Boston Bruins, som alldeles nyligen mobiliserat Hampus Lindholm i första backpar, har skarp blick både framåt och bakåt i tabellen. De vill jaga ikapp Toronto på andraplatsen i Atlantic-tabellen – och samtidigt hålla kvar Tampa i wild card-träsket. Och Tampa måste vinna för att inte fastna där.
Så vi kan på mycket goda grunder kräva det nu:
Entertain us!
• • •
Det är bara drygt tolv timmar sedan vi drog ner rullgardinen efter fredagskvällens urladdning på Garden och jo, sedan dess har bofinken hunnit inventera ett par nattliga vattenhål för vätskekontroll.
Men det blev inte alls särskilt blodigt och nu kör vi så det ryker – Saturday Night Live monumentale.
För det är ju inte nog med två osedvanligt sexiga matinéer. Kvällspasset är fullspäckat med attraktioner att slicka sig om munnen åt.
El Classico i Bell Centre mellan Habs och Leafs, Bäckis-ceremoni i DC, Marc-Andre Fleurys debut med Wild och framförallt, framåt sena natten: The Battle of Alberta.
Pojkar och flickor, håll i hatten. We’re in for a treat i många, många timmar,.
• • •
Nirvana-temat, med det där inledande citatet från ”Smells Like Teen Spirit”, vävde jag in i introt redan medan jag satt på Garden igår.
Sedan kom den förfärliga nyheten att Foo Fighters trummis, Taylor Hawkins, gått ur tiden.
Stackars Dave Grohl. Det bara en dryg vecka till årsdagen av Kurt Cobains dödsdag, han borde verkligen inte behöva utstå den här sortens tragedi igen.
• • •
Det är några riktigt fina svenska NHL-artister som för ovanlighetens skull får visa upp sig för hemmapubliken den här tidiga marskvällen.
Let’s see…
Hampus Lindholm, rookie-sensationen Lucas Raymond, Sunken i nya laget Detroit, Vigge Hedman och Islanders-doldisen Sebastian Aho (som delar namn med den finländske stjärnan i Carolina, det måste alltid påpekas).
Just Hampus, den nye skånske Boston-björnen, ska det bli särskilt kul att se igen. Han näst intill chockade sina nya lagkamrater, och sin nye coach, med sin femstjärniga insats i torsdags. David Pastrnak, som själv fullbordade ett hattrick och borde vara upptagen med sin egen storhet, bara flämtade på presskonferensen efteråt. ”Det är helt otroligt att Hampus spelade så bra, i ett helt nytt system, redan i sin första match. Jag är så lycklig över att vi har honom här nu”, hette det.
• • •
Jag har fortfarande Mikas och Kreiders lilla uppvisning i numerärt underläge igår kväll kvar på näthinnan.
Den passningen och det skottet…sicken dynamit!
• • •
How about ännu en penibel tipsrad? Jodå, jag har en på lager.

•Boston – NY Islanders 1
– Som om det inte räckte med att de just kunnat sätta samman ett av ligans bästa backpar. Idag gör Patrice Bergeron comeback också. Morsning, Islanders.

•San Jose – Anaheim 1
– Erik K kommer fira lördagkväll genom att spränga anka.

• • •
När nu Bolts för ovanlighetens skull uppträder på trallgök-tid såg ju fram emot att få sms-dividera med Ondskan Ekeliw hela eftermiddagen.
Men nä.
Repliken på mitt inledande pepp-mess lyder så här:
”Vet du vad, Ondskan har accepterat biljetter till SHL-kvalet, Djurgården-Timrå på Hovet. Hade inte en tanke då på att den krockar med Tampa…”.
Ur led är tiden – och Ondskan.
• • •
Ralle Anderssons soloshow i Saddledome igår var också ädelt hockeygodis.
Jäklar alltså, jag visste inte att det bor en Sigge Svensson i honom.
• • •
Någon där ute undrar kanske varför vissa lag, och särskilt då de kanadensiska, i praktiken aldrig syns till i matinéer.
Då kan jag upplysa om att det beror på tv-klassikern Hockey Night In Canada. Publikmagneterna Leafs och Canadiens ska enligt avtal alltid spela under de sändningarna och har man spelat lördag kväll går det ju inte att ha tidig match på söndag.
Tråkigt, men sant.
• • •
Största positiva svenska överraskningen i år: Jesper Bratt, utan tvekan. Han ligger alltså fyra i blågula poängligan med 63 poäng (21+42) – och ändå känns han lite osjungen. Det ska vi snart ändra på.
• • •
OK, nu går startskottet för detta ljuvliga maraton.
Kom igen, boys:
Entertain us!

NY RANGERS – PITTSBURGH 5-1 (Slut)
• • •
Kolla, här sitter ett radarpar.

Den ena öser in mål, den andre brer mackor som hela Gateau Hantverksbageri.
Eller som coach Turk säger:
– Mika…han får Kreider att se rätt bra ut, eller hur?
Jo.
• • •
Om pingviner haft svansar hade de lämnat New York med de svansarna mellan benen i afton.
Det här blev verkligen inte som de hade tänkt sig.
Men de får chans till revansch pretty fast. Redan på tisdag möter de Rangers i PPG Paints – och sjunde april kommer de tillbaka till Manhattan.
Något säger mig att det blir rätt livfulla matcher.
• • •
Bloggen tar på sig ansvaret att fråga Mika vad det betyder att nå milstolpen 500 poäng.
Då svarar Kreider.
– Det betyder att han kommit halvvägs.
Ja, så kan man förstås se det. Men 500 är ingen notering att fnysa åt det heller, vill jag påstå.
• • •
Flames har ett Battle of Alberta att tänka på, men det ser ut som de tänker använda Coyotes som aptitretare ikväll.
• • •
Gallant och hans spelare är överens:
Det här var nog bästa matchen på hela säsongen.
Och vi vid sidan kan bara instämma. Fortsätter de så här är de, som Ulrika uttrycker det, i sanning på riktigt.
• • •
Därmed säger jag godnatt. Planen är att jag ska hinna med några kalla på byn nu ikväll – och ändå vara uppe och braka igång maratonblogg vid lunch imorrn.
Säg åt Ekeliw, på Twitter, att ringa och väcka mig om ni inte hört av mid 17.20 er tid…

Rangers vinner, 5-1. Liten lutrapport kommer.

NY RANGERS – PITTSBURGH 4-0 (Period 2)
• • •
Inte helt oväntat kommer pingvinerna i en rejäl push i början av andra.
Men det har de inget för.
Även Storken vill, visar det sig mycket riktigt, revanschera sig för det som hände i Newark och stoppar allt.
Sen tar ett Rangers on a mission över igen och nu skulle det ändå förvåna om de klappar ihop på nytt.
• • 
Det är en sekvens som tar andan ur en, den när Mika och Greider-Kreider kommer loss i numerärt underläge och svensken slår passningen i exakt rätt ögonblick och amerikanen bara nyper in den med ett så fruktansvärt snabbt skott.
• • •
Trist för Tristan – han får åka och sätta sig i båset efter fjärde pucken i nätmaskorna.
Istället kommer DeSmith in och gör faktiskt några fina räddningar.
Dags att tänka om inför slutet, no?
• • •
Brian Burke står i pausen utanför det lilla pressläktarpentryt och håller hov för en liten grupp storögda turister och han ser ut precis som det han är:
Den nordamerikanska hockeyvärldens åldrande lejon.
Det är svårt att inte bli lite öm i hjärtat.
• • •
Om ni har möjlighet, kolla Goalofssons 3-2-mål mot Caps uppe i Buffalo.
Supersnyggt.
• • •
Inte för att vara gnällig men när vi nu har de sista timmarna med gynnsam tidsskillnad kan man tycka att det borde vara lite mer hallabaloo i spåret.
Ut på dansgolvet i sista, folks.
• • •
Mja, Julia, dubbelnamn är intressanta – och i Sverige verkar de helt ha försvunnit.
Ingen döper som sagt sina barn till Sven-Erik eller Anna-Karin längre. Men när jag gör en Mick Jagger och får barn som 80-åring ligger Billy Bob bra till och likaså Emmylou, om nu det ska räknas som dubbelnamn.

För övrigt heter jag Georg i andranamn och har ibland funderat på att använda Per Georg i dagligt tal…
• • •
Kvällens största jubel utbryter när Eli Manning – Giants-ikonen – zooomas in i jumbon.
Tror jag.
Men ögonblicket därpå zoomar de in en viss Henrik från Åre och Götet också – och DÅ lyfter taket.
• • •
Det blir lite gurgel efter paussignalen och mer av samma vara lär vi få se om inte Penguins får häng på en gång i tredje.
Ryan Reaves – håll ögonen på honom.
• • •
Annars då?
Jag känner mig efter de här två perioderna piggare än jag gjort på hela veckan.
Man måste ut, bort från tanken att man är sjuk – det är tricket.

NY RANGERS – PITTSBURGH 3-0 (Period 1)
• • •
Men nyp mig i dubbelhakan.
Vad är det som händer?
Rangers inleder med en veritabel stormning – en blitz! – och går upp i 3-0-ledning på en gång.
Det är i sanning imponerande, det slår blixtar om Mika & co – men samtidigt uppträder pingvinerna som om de utnyttjade New York-klubbarnas generösa öppettider igår kväll.
Så saggigt får man inte starta.
Well, vi vet ju alla att 3-0 inte är någon säker ledning, snarare tvärtom, och vi blev så sent som i tisdags påminda om att det händer att Rangers lätt blir belåtna och styva i den så kallade korken när de dominerar i förstaperren.
Så nej och nope, detta är ingalunda avgjort.
• • •
Laffe visar vad han tycker om degraderingen genom att baka cannoli på en gång.
Så skickar man budskap till sin coach.
• • •
Nähä, vi får inte alls se Pittsburgh nya, tänkta radarpar på Garden.
Malkin är sjuk och spelar inte. ”Non Covid-related”, kallas sjukdomen.
Den är bekant, ja.
• • •
I princip är detta en slutspelsmatch och givetvis – då börjar Tristan släppa in puckar mellan benen…
• • •
Kreider på 43 mål. i 65:e matchen. Det går inte riktigt att ta in.
• • •
När Mike Sullivan tar timeout efter drygt fyra minuter, och tre mål i arslet, ska du vara glad att du inte är Pittsburgh Penguins-spelare.
Han är, ska man komma ihåg, Tårtans bäste kompis och kan helt följdriktigt bli vettlöst ursinnig.
När en spelare här i byn en gång fick frågan om Sully – då assisterande i Rangers – var ”good cop” och Tårtan ”bad cop” svarade han med en suck.
– Nej, vi har bad cop och worse cop…
• • •
Crosby är på dåligt humör ikväll.
• • •
Efter urladdningen de första fyra minuterna borde stämningen i den gamla ladan vara mer euforisk, särskilt som det är fredagkväll och allt, men Gris-Olle & co minns väl även de vad som hände i The Rock och väntar med att leva ut sin lycka.
• • •
Mika står för magnifika framspelningar till både Kreiders och Frankie Five Angels baljor – och når med de assisten milstolpen 500 poäng.
Hurra för honom.
• • •
Meh, det slår mig plötsligt att det här är sista helgen vi har den extra, magiska timmen tillgodo.
Imorgon natt ställer ju även ni om till sommartid.
Men vi får trösta oss med att USA snart ställer om till sommartid forever. Då får vi halvårslånga sjok i detta förtrollade tillstånd.
• • •
JF Chaumont, Julia. Han är en av de ledande på Habs-beatet sedan många år.
• • •
När signalen går föräras Rangers ändå en standing ovation av Gris-Olle & co och det är de väl ändå värda.
• • •
Nu ska jag börja fila på intro inför matinéerna imorrn. Vi har ju två fina och om jag nu ska gå ut och försöka få bort det här saltkornet i halsen efter kvällens match är det nog bäst att ha något klart redan nu…

Plötsligt börjar det bli spännande.
Plötsligt betyder fler och fler matcher väldigt mycket.
Plötsligt får det som händer på NHL-rinkarna konkreta konsekvenser.
Det är det allra bästa med den här fasen i grundserien, när spurten inletts och det pampiga spaljévalvet mot slutspelets slottsportar går att skönja bakom nästa krön.
Nästan varje kväll har vi matcher med potential att stöpa om förutsättningarna inför det stora avgörandet, matcher vars utgång handgripligen påverkar hackordningen i toppen av de olika tabellerna, matcher laddade med verklig nerv och splash och bang.
Som kvällens showdown i The Woooorld’s Most Famous Arena.
Det är ingenting mindre än ett regelrätt fyrapoängsdrama, mellan tvåan och trean i Metropolitan-tabellen.
Gästerna från Pittsburgh står på 88 poäng med 65 matcher spelade och hemmalaget, känt som New York Rangers, står på 85 med 64 matcher under bältet.
Om Penguins vinner drar de ifrån och får till och med häng på ettan Carolina – medan Blueshirts halkar efter och börjar känna flåset från wild card-laget Washington i nackhåren.
Om istället Rangers vinner geggar det ihop sig riktigt ordentligt och blir rent infernaliskt.
Dessutom: Chansen är överhängande att just de här två gamla rivalerna möts i första playoff-rundan, så i potten ligger även positionering på det sättet – och inviduella uppgörelser om vem som dominerar vem.
Framför oss i denna stund har vi med andra ord inget annat än en happening av bästa tänkbara post-trade-deadline-sort.
Spännande, betydelsefull, consequential.
Följ den med bloggen, amigos!
• • •
Yes sir, Bofinken har lämnat korresoffan och är ute bland folk och fä igen.
Hundraprocentigt frisk kan jag inte kallas – när kan jag å andra sidan det? – men jag mår klart mycket bättre än i tisdags och onsdags och ytterligare ett test, det tredje på fyra dygn, ger vid handen att jag inte har pesten, så med lite DayQuil och Fisherman’s Friend ska nog denna comeback gå bra.
Alldeles oavsett:
Bloggen kan ju inte missa en sån här kväll!
• • •
När jag träffade Rocket Ricky Rakell i New York för tio dagar sedan, på denna pressläktare, sa jag faktiskt att ja, vi ses väl här igen alldeles snart.

Så blir det mycket riktigt nu – men inte på det sätt jag hade föreställt mig.
Det var ju Rangers som skulle trejda till sig den gode snipern från Sollentuna, men istället hamnade han i västra Pennsylvania och jag misstänker att GM Drury redan ikväll kommer bli varse vilket misstag det var att inte förhindra det.
Han är overdue för ett mål, Rickard.
• • •
I natt drömde jag att jag skrivit något som på något förunderligt sätt drog in Montreal Canadiens i kriget i Europa och det slutade med att Julia, Dan Augustsson på Svenska Fans och ett antal spelaragenter ledde en demonstration – som lockade tusentals – mot mig och Sportbladet på Sergels torg.
Huh?
Vad ska det betyda?
Well, jag säger ju att jag aldrig kan kallas frisk.
• • •
Det gick tidigare i eftermiddags rykten om att Rangers skulle starta bulgaren ikväll, eftersom Storken plötsligt börja svaja lite på slutet, men nope. Unge herr Igor får chansen att revanschera sig för den mindre inspirerade insatsen på andra sidan Hudson River i tisdags.
• • •
Som ni noterade försökte jag nyligen skoja lite om att Leafs kan tvingas upp mot Bruins redan i förstarundan i år igen, men det skämtet sätter de facto en rätt bedrövlig omständighet i blixtbelysning.
På grund av det ologiska och orättvisa playoff-formatet kommer åtskilliga lag vi betraktar som tänkbara Stanley Cup-vinnare försvinna på en gång.
Det är obegripligt att klubbarna går med på det. Självfallet borde det vara rak seedning i slutspelet, så ettan möta nummer sexton och så vidare.
Med det upplägget skulle vi, utifrån tabellen som den ser ut inför kvällens omgång få följande match-ups i Round 1

•Colorado – Dallas
•Florida – Edmonton
•Carolina – Nashville
•Pittsburgh – LA
•Toronto – St Louis
•NY Rangers – Washington
•Boston – Minnesota
•Calgary – Tampa

Grymt, ju.
Mycket resor?
Ah, det löser man genom att spela enligt basketens gamla hemma-hemma-borta-borta-borta-hemma-hemma-formel.
• • •
Det kanske inte riktigt passar sig att skämta om ännu, men jag kan inte låta bli. När jag läser att försvaret uppmanar medborgarna att ”hålla koll på U-båtar” tänker jag omedelbart att hey, det gör vi ju alltid i den här bloggen…
• • •
Får en lallare från Nedre Tjärna i Borlänge smyga in en tipsrad idag också? Tack, då gör jag det.

•Buffalo – Washington 1
– Sabres är on a mission just nu, så jo: Jag tror de skräller även mot Caps. De, Caps, har dessutom tankarna på morgondagens hemmamatch, då Bäckis ska hyllas officiellt för 1000:e poängen.

•Calgary – Arizona 1
– Och i det här med.

• • • 
Om något är tråkigt med den här tiden på året, när trade deadline tillhör historien, är det att det blir väldigt sparsmakat med off ice-nyheter.
Man rycker inte längre till varje gång sådana som Frank Seravalli, Pierre LeBrun, Chris Johnston och Elliotte Friedman postar en ny tweet.
Men att klaga på det är förstås att medvetet söka något att klaga på och så gör bara trallgökar.
• • •
Det låter som att Rakell får spela med Malkin i afton. Det var så de planerade när de bestämde sig för den trejden och here we go. Jag misstänker att det kan bli starten på a beautiful friendship.
• • •
Soft Cells och Pet Shop Boys färska ”Purple Zone” är helgens anthem.
Så ni vet.
• • •
Turk, som de ju kallar Gallant, stuvar om ordentligt efter kraschen i New Jersey – en av de värsta där ute sedan Hindenburg.
Det är förståeligt att han vill ruska om truppen, men att Laffe skickas ner i tredjekedjan…jag vet inte jag.
• • •
Går förbi zamboni-entrén när gästerna kör sin traditionella fotbollsvärmning och noterar att Rakell ”gör” en Bengan Hörnqvist.
Nej, han skäller inte ut någon. Han står på en stege och försöker få loss en boll som fastnat ovanpå en en takpanel.
Det är Sollentuna-grabbarna som griper in såna gånger!
• • •
Får mail om att jag är dum i huvudet som inte fattar att det är trepoängssystem även i NHL – vilket det alltså inte är, om någon inte vet det – och kommer osökt att tänka på budskapet på en T-shirt jag såg nyligen:
”People? Not a fan”.
• • •
En konferensfinal i öst mellan Pittsburgh och Boston känns plötsligen helt tänkbar.
Lindholm mot Rakell…det vore fett.
• • • 
Nästa vecka hålls general manager-möte i Palm Beach och egentligen har jag inget där att göra, NHL är inte fullt så stort i Sverige att mina chefer ser min närvaro på en sådan grej som det minsta nödvändig, men jag kanske svänger ner för mitt höga nöjes skull. Många festliga kollegor kommer vara på plats och om inte annat lockar kvällarna.
Vi får se.
• • •
En sak jag ofta tänker på när spelare blir trejdade är hur jobbigt det skulle vara för mig att kliva in i ett nytt omklädningsrum och bekanta mig med helt nya lagkamrater och karva ut en egen plats i gruppen.
Men det verkar vara helt naturligt för NHL-gossarna och det är väl bara en av alla saker som skiljer mig från dem.
De tror på sig själva på ett sätt som en vanlig människa aldrig gör, finner sig i alla situationer och har ingen ångest för nånting.
Kul för dom…
• • •
Har ingen mindre än den store JF från Montreal som bänkgranne ikväll.
Julia, något som ska framföras – bortsett från det du skrek på demonstrationen i natt alltså?
• • •
Om jag fortfarande är i någorlunda form när vi är klara här ikväll tror jag att jag ska gå och sätta mig vid lämplig bardisk.
Det var så länge sedan…
• • •
Ok, fågelungar, sätt er till rätta nu.

Det här blir, tror jag, en riktig kanonmatch.

BOSTON – TAMPA 3-2 (Slut)
MONTREAL – FLORIDA 3-4 (Slut)
CAROLINA – DALLAS 3-4 (Slut, Straffar)
NY ISLANDERS – DETROIT 5-2 (Slut)
WINNIPEG – OTTAWA 2-5 (Slut)
ST LOUIS – PHILADELPHIA 2-5 (Slut)
MINNESOTA – VANCOUVER 3-2 (Slut, OT)
EDMONTON – SAN JOSE 5-2 (Slut)
VEGAS – NASHVILLE 6-1 (Slut)
LA – CHICAGO 3-4 (Slut, straffar)
• • •
Goda nyheter från Vegas:
Brett Howden mår okej, är vid medvetande och kan röra alla kroppsdelar.
Mycket bra, då kan jag sova i natt också.
• • •
Erik K, som gjorde ett mål i Edmonton men också orsakade ett bakåt, ombes beskriva sitt mål av media efteråt.
– Vilket av dem? Det bra?
• • •
Det ska fan vara tippare när lag som St Louis, Winnipeg och LA skiter såna lökar.
Usch, som Ekeliw skulle sagt.
• • •
Så, Toronto kan i förstarundan i slutspelet mycket väl få möta…Boston!
Jag säger ingenting så har jag ingenting sagt.
• • •
På sportbladet.se finns nu – eller alldeles strax – färska intervjuer med Hampus Lindholm och Joel EE, den senare hjälte i Minnesota efter ett briljant, Zuccarello-inspirerat sudden death-mål.
• • •
Mot John Blund, för nu ska jag verkligen försöka vila ordentligt så jag kan gå på Garden och se Ricky Rakell i fyrapoängsmatchen mellan Rangers och Pens i morrn kväll.
Håll tummar och tår så hörs vi där och då.

BOSTON – TAMPA 3-2 (Slut)
MONTREAL – FLORIDA 3-4 (Slut)
CAROLINA – DALLAS 3-4 (Slut, Straffar)
NY ISLANDERS – DETROIT 5-2 (Slut)
WINNIPEG – OTTAWA 2-5 (Slut)
ST LOUIS – PHILADELPHIA 2-5 (Slut)
MINNESOTA – VANCOUVER 2-1 (Period 2)
EDMONTON – SAN JOSE 2-1 (Period 2)
VEGAS – NASHVILLE 2-0 (Period 1)
LA – CHICAGO 0-1 (Period 1)
• • •
Usch, obehagliga scener i T-Mobile.
Brett Howden faller underligt samtidigt som Filip ska tackla honom och kör huvudet rakt i sargen.
Sedan blir han liggande väldigt länge innan sjukvårdare för honom av isen på bår.
Hoppas verkligen det inte är fullt så allvarligt som det ser ut.
• • •
Blues och Jets förstör tipskvällen med sanslösa magplask mot lag de bara SKA slå – och för Jets, jagande i klungan under strecket, är det ju katastrof.
• • •
Luften går ur hela upplevelsen efter den där incidenten med Howden. Det behövs ett besked om att han efter omständigheterna mår bra för att det ska bli kul att titta igen.

BOSTON – TAMPA 3-2 (Slut)
MONTREAL – FLORIDA 3-4 (Slut)
CAROLINA – DALLAS 3-4 (Slut, Straffar)
NY ISLANDERS – DETROIT 4-1 (Mitten av Period 2)
WINNIPEG – OTTAWA 1-1 (Period 2)
ST LOUIS – PHILADELPHIA 2-3 (Period 2)
MINNESOTA – VANCOUVER 2-1 (Period 2)
EDMONTON – SAN JOSE 0-0 (Period 1)
• • •
Ja, se på fan.
Den hårdkokta Pastan fullbordar ett hattrick och Bruins häver sig upp på tredjeplats i i Atlantic-tabellen.
Och det betyder att vi har Bolts på Wild Card-plats. I slutet av mars.
Oh boy, didn’t see that coming.
• • •
Grattis Zydden. Stars seger i Raleigh är en av säsongens tyngsta. Fast det gäller å andra sidan alla segrar de tar nu.
• • •
Björnarna – det är nog dags att varna för dem nu. Leafs, till exempel, bör på något sätt undvika att få träffa på dem redan i förstarundan.
• • •
Nu ska jag inta kvällsvard.