NY RANGERS – ARIZONA 1-2 (Period 1)
• • •
Hur låter det när Turk – som Gallant ju kallas – höjer rösten?
Om inte Rangers-spelarna visste innan lär de bli varse nu, för kors i herrans namn vilken rutten insats de står för i denna förstaperiod.
Kreider & co blir totalt utspelade av den BETYDLIGT hungrigare, snabbare, mer aggressiva och allmänt vassare nästjumbon.
Man häpnar.
• • • 
Liam O’Brien…det låter som namnet på en mittfältare i Celtic, men det är han som spräcker nollan på Garden ikväll.
Så kan det gå.
• • •
Ja, Filip, egentligen är ju matcherna lika viktiga nu som någon annan gång, de poäng man tar i januari har precis samma värde som de man tar i sista omgången.
Det bara inte känns så.
• • •
2-15 har vi alltså i målskillnad efter femton minuter – och 4-16 efter tjugo.
Ja, Gallant borde skrika så tapeterna lossnar inne i omklädningsrummet.
• • •
Elak tweet från Washington:
”If Matt Murray needed more rest after recovering from his non-Covid illness, he’s getting it so far”.
Om Vejmelka i Yotes-kassen bara haft Covid nyligen hade vi kunnat säga detsamma om honom.
• • •
Jag gillar inte att Winnipeg har en spelare som heter Perfetti.
Det namnet låter som en förolämpning någon taskmört skulle kunna slänga efter mig.
• • •
Det är verkligen bra fart på Gotland-Larsson. Tänk vad några cannoli kan betyda för självförtroendet.
• • •
Det här ju också en påminnelse om att det absolut inte finns några givna segrar i NHL 2022.
Jobbar man inte på tillbörligt vis får man garanterat stryk – av alla.
• • •
Capobianco är däremot ett extraordinärt vackert namn, så honom håller jag en extra tumme för här på Garden.
• • •
Tråkigt att höra om din värkande höft, HEK. Hoppas LAGET kan lindra lite med blixtrande uppvisning ikväll.
• • •
Eftersom de håller ner siffrorna kan ju Rangers fortfarande vända på det här, men då krävs att de slutar dela min uppfattning om hur segt det känns under the dog days of säsongen…

Jon Cooper, mästercoachen i västra Florida, sa det bäst själv innan Bolts skitmatch i Orange County igår.
Det här, de mörka januariveckorna innan All Star-breaket, är the dog days of hockeysäsongen.
När avståndet till både kittlande start och ljuvligt slut ter sig oändligt, när inget som händer tycks ha särskilt mycket relevans, när det krävs orimligt mycket ansträngning för att mana fram åtminstone lite engagemang och upphetsning och passion.
Men du måste genom vintern om du vill se sommarn igen, som en nationalpoet från Baggensfjärden uttryckte det.
Man ska komma ihåg det dessa färglösa, intetsägande kvällar:

Det underbara som väntar sedan, i vår och sommar, skulle inte vara lika underbart om vi inte först hade tillryggalagt de här mastiga transportsträckorna.
Det är säsongens längd, och dess emotionella uppförsbackar i vintermörkret, som skänker grundseriespurten och slutspelet verklig mening och tyngd och brio.
Om vi bara hade någon månad av serielunk, eller ingen alls, och sedan gick rakt in i playoff skulle vi garanterat inte förnimma samma känsla av att något verkligt värdefullt – något som världens bästa hockeyspelare verkligen slitit och krigat och offrat sig för – står på spel.
Själv övervägde jag att stanna hemma i soffan ikväll, för det är återigen svinaktigt kallt i New York och Rangers-Coyotes…det låter inte som det mest givna succéreceptet för en lyckad lördagkväll.
Men jag tog mig till slut samman och gick hit – tack vare just insikten om att den här sortens non-happenings är förutsättningen för kommande blockbuster-happenings.
Om några månader kommer jag njuta så mycket mer av den förtätade dramatiken för att jag också upplevde the dog days of säsongen och och faktiskt såg NY Rangers spela mot Arizona Coyotes en isande kall lördagkväll i slutet av januari.
• • •
Såg ni Flyers för några timmar sedan?
Herregud vilket förbluffande ynk. Ett lag med välbetalda proffs, i världens bästa liga, ska inte kunna uppträda så blaserat och ointresserat efter tio raka förluster.
Viberg på Svenska Fans har rätt:
Det är dags att starta tidernas majbrasa, bränna ner hela organisationen och bygga om från början – helt och hållet.
• • •
Det kan finnas skäl att ha överseende med felpassningar och andra slags misstag på Garden i afton, för när jag tre timmar innan puckdrop stämplar in ser rinken fortfarande ut så här.

Det har alltså spelats basket tidigare under dagen, på college-nivå, och det betyder att isen pojkarna får spela kommer vara sämre än den jag hade i mina seven & seven-drinkar på Neary’s igår kväll.
• • •
Det fanns fler alternativ för den hockeysugne i Metropolis ikväll – på samma klockslag.
Islanders möter ju Maple Leafs på Long Island och Devils tar emot Hurricanes i Newark och jag skulle inte protestera högljutt om någon hävdar att de matcherna är intressantare än den som ska spelas på Manhattan.
Men, ah, ni vet: Kylan. Och den krångliga logistiken. Bekvämligheten vann, kort sagt.
• • •
Igår kväll ringde det i Rangers väckarklocka igen.
Fansen verkade mest upprivna över att både Jesper Fast och Tony D fick baka revansch-canollis, men det var ju bara pikanta detaljer.
Det som verkligen borde bekymra är hur brutalt Hurricanes tydliggjorde skillnaden mellan Blåskjortorna och de verkliga elitlagen.
Den är fortfarande avsevärd och såvida ledningen inte spetsar anrättningen med några spektakulära trejder, eller det nuvarande laget på något sätt kan höja sig avsevärt, blir vårens playoff-äventyr kortfattat.
• • •
Här kommer tipsraden i repris – med kommentarer:

•Buffalo – Philadelphia 1/RÄTT
•Boston – Winnipeg 1/Rätt

•San Jose – Tampa 2
– Sorry hajar, Bolts gör aldrig två dåliga matcher i rad.

• • •
Springer in i John Giannone, han som leder Rangers-sändningarna från MSG, och frågar om han har Henke som gäst även ikväll.
– Nänä, han jobbar inte på lördagkvällar, svarar han med ett flin.
Haha. Nej, inte back-to-back heller, förmodligen. Karln är ju pensionär nu, han måste få ta det lite piano.
• • •
Vi ska förstås inte dissa Coyotes redan innan pucken släppts. De har sprattlat till på slutet och Johan Larsson, gotlänningen, är ju en av hetaste svenskarna i hela ligan just nu.
Dessutom ska det bli trevligt att se gamla vänner som Loui Loui och Strålle Strålman. De har varit med sedan bloggen startade och såna har vi inte så många av längre.
• • •
Islanders, och hela Long Island, har sorg. Clark Gillies gick helt tragiskt bort igår, bara 67 år gammal.
Han var tillsammans med Mike Bossy, Bryan Trottier och Devis Potvin själva symbolen för Islanders-dynastin i början av 80-talet och att han redan försvunnit in bland skuggorna känns förfärligt.
• • •
En annan detalj från gårdagen som borde oroa Rangers-fansen är Gallants beslut att starta bulgaren i den matchen och Storken i den här.
Det indikerar att han inte förstår nånting, höll jag på att säga.
• • •
Det verkar inte bättre än att jag har lite wojne wojne med wifi på pressläktaren – för första gången på flera år. Tills vidare funkar det med telefonen, men var redo på att det kan bli lite struligt.
• • •
Nu kör vi.
Ännu en dog day ska föras till handlingarna…

Ikväll blir det liveshow i bloggen igen men några matcher hinner ju börja innan dess, så tipsraden ska jag be att få leverera redan nu-

•Buffalo – Philadelphia 1
•Boston – Winnipeg 1
•Colorado – Montreal 1
•New Jersey – Carolina 2
•NY Rangers – Arizona 1
•Washington – Ottawa 1
•NY Islanders – Toronto 2
•Nashville – Detroit 1
•Minnesota – Chicago 1
•Edmonton – Calgary 2
•San Jose – Tampa 2

Hej och hallå, här kommer fredagens lilla tipsrad.

•Carolina – NY Rangers 1
•Columbus – Pittsburgh 2
•Detroit – Dallas 1
•NY Islanders – Arizona 1
•Chicago – Minnesota 2
•Vancouver – Florida 2
•Anaheim – Tampa 2
•Seattle – St Louis 2

Ha en fin afton, vi hörs imorrn igen.

BOSTON – WASHINGTON 4-3 (Slut)
BUFFALO – DALLAS 4-5 (Slut)
PHILADELPHIA – COLUMBUS 1-2 (Slut)
PITTSBURGH – OTTAWA 6-4 (Slut)
NASHVILLE – WINNIPEG 5-2 (Slut)
EDMONTON – FLORIDA 0-6 (Slut)
LA – COLORADO 1-4 (Slut)
VEGAS – MONTREAL 4-3 (Slut, OT)
SEATTLE – SAN JOSE 3-2 (Slut)
• • •
Starkt jobbat, allihop!
Ni fick ju ta hand om min 17-årsfest själva i spåret, i alla fall de avslutande timmarna.
Sorry, men det gick trögt att skriva annat och jag var dessutom allmänt oinspirerad.
Det blir bättring framöver, jag lovar.
Imorrn väntar dock samma visa igen, helt och hållet, enär er Biff har andra åtaganden under fredagskvällen.
Nu inväntar jag ett samtal från Vilde Bill i Las Vegas, sedan ska jag söva ner mig med några gamla Seinfeld-avsnitt.
Peace in the valley!

BOSTON – WASHINGTON 4-3 (Slut)
BUFFALO – DALLAS 4-5 (Slut)
PHILADELPHIA – COLUMBUS 1-2 (Slut)
PITTSBURGH – OTTAWA 6-4 (Slut)
NASHVILLE – WINNIPEG 4-1 (Period 2)
EDMONTON – FLORIDA 0-0 (Period 1)
LA – COLORADO 0-0 (Mitten av Period 1)
• • •
Ja, nej…jag vet inte om det bara är jag, eller om det är baksmälla efter det underbara på Garden igår, men jag får ingen riktig feeling för kvällens omgång.
Men kanske de sena aktörerna kan kreera lite mer nerv.
Låt oss hoppas.
• • •
Zydden, vi diskuterade frågan om största besvikelserna i senaste podcast-avsnittet och ja, Stars och Flyers toppar min lista.
Islanders, sure, men deras flopp finns det ursäkter för. Stars och Flyers är i mina ögon självklara slutspelskandidater som bara underpresterat gravt – och de har inga alibin.
• • •
Bäckis fick in första målet för säsongen, men det hade han alltså inte mycket för.
Björnarna fick som väntat sin revansch – om än inte med den typ av blowout jag föreställde mig.
• • •
Flyers åkte på tionde raka förlusten ikväll – och det är andra gången den här säsongen de sitter med en sådan svit.
Så väldans värdelöst.
• • •
Kom igen nu, iskrigare där ute. Stegra!

BOSTON – WASHINGTON 2-2 (Period 2)
BUFFALO – DALLAS 4-3 (Period 2)
PHILADELPHIA – COLUMBUS 0-1 (Period 2)
PITTSBURGH – OTTAWA 5-1 (Period 2)
NASHVILLE – WINNIPEG 3-0 (Period 1)
• • •
Blir varm i hela bröstkorgen av att se just Preds och Jets tampas i Bridgestone.
Just de två utkämpade ju en klassisk serie andrarundan i slutspelet 2018 och jag vet inte om jag nånsin haft trevligare i Nashville än just då.
Ja, det skulle varit året innan då, i finalen.
Minns du de goda gamla tiderna, HEK?
• • •
Blidh har spelat färdigt för ikväll.
Det suger, men igen – tacklingen var ren.
• • •
Jets bjöd milt uttryckt bättre motstånd 2018 – och vann ju till och med Game 7 i Bridgestone.
Ikväll ser det ut som att HEK:s grabbar kommer mosa dem fullständigt.
• • •
Biffen tyckte det var gott med biff.
Så ni vet.
• • •
Stars kommer tillbaka från underläge i västra New York – men släpper de in ett mål till.
Typiskt lag på dekis.
• • •
Nu är det bara elva dagar kvar av januari. Man får ju tänka på det.

BOSTON. – WASHINGTON 1-1 (Period 1)
BUFFALO – DALLAS 2-1 (Period 1)
PHILADELPHIA – COLUMBUS 0-0 (Period 1)
PITTSBURGH – OTTAWA 3-1 (Period 1)
• • •
Den här festen känns ännu så länge lite väl timid, kvällen har definitivt inte kommit igång på samma sätt som den verkliga 17-årsskivan, sommaren 1984.
Men vi har ju knappt hunnit servera ens förrätterna, temperaturen kommer säkert stiga snart.
• • •
Rasmus Dahlin utför en fin soloräd vid 1-0-målet i Keybank Center, men kära nån – vad pysslar Dallas-backarna med? De står verkligen bara och tittar när västgöten seglar förbi.
Å andra sidan kan fråga vad Stars håller på med mest hela tiden.
De har tappat allt och spelar bedrövligt.
• • •
– Fuck Tom Wilson, skanderar hela TD Garden när Bliddan försvinner ut i omklädningsrummet efter en maffig tackling signerad just Wilson.
Men hur tråkigt jag tycker det är att just Anton åker på en sån propp kan jag faktiskt inte se något annat än att den är ren.
Framifrån, rakt i bröstkorgen…nä, sorry Reinholdsson, ni har inte mycket att komma med i en court of law…
• • •
Ah, Linyreg – du inledde alltså din amerikanska bana i Denver. How come?
• • •
Fansen i Philly har slutat gå på hockey, läktarna i Wells Fargo gapar sedan några matcher tillbaka nästan tomma – och ingen lär skynda dit igen efter perioder som den här.
• • •
Jaså, HEK, jag trodde att Eky fortfarande befann sig i Covid-protokoll.
Men om han ska spela ber jag att få ändra tipset.
Får jag det?
• • •
Nu väntar Biffen på en biff, från The Smith.
Är det 17-årsdag så är det.

Nu ska vi ha fest, mina vänner, för bloggare Furman fyller 17 år idag.
Jo, faktiskt.
Jag blir sjutton på just detta datum.
Som New York-bo alltså.
Det var 20 januari 2005 jag ramlade ner på Newark, mitt i en snöstorm – och sedan har jag bara blivit kvar.
Mindblowing, tycker jag själv. Sjutton år – det är ju mycket det. Ett halvt liv. Och det känns sannerligen inte som några sjutton år passerat. Tiden går verkligen förbluffande fort.
Men nu firar vi – med en sittning i korresoffan. Nio fina NHL-matcher ska spelas och hey – det var ju huvudsakligen för att titta på NHL-matcher jag kom hit…
• • •
Själv satt jag på Rangers presskonferens efter matchen på Garden igår, så jag missade tyvärr Sheldon Keefes lilla utbrott.
Han var av förklarliga skäl inte glad, kallade sina spelare ”weak” och ”purposeless” och ”soft”.
Hårda ord – men sanna.
De är ju så bra, Leafs, men måste komma tillrätta med den dåliga attityd som tar sig uttryck i alla dessa tappade ledningar.
Någon gång måste de väl börja fatta att matcherna inte är över för att de går upp i tidig ledning, no?
• • •
Det coolaste vore förstås om jag kunde säga att jag kom som ett yrväder den där januarieftermiddagen 2005, men jag kom snarare under ett yrväder.
En rejäl vinterstorm rasade i nejden, SK903 var ett av de sista planen som fick landa, sedan stängde de Newark. Och för att överhuvudtaget komma in till stan fick jag och några medpassagerare dela på en av de få taxibilar som behagade dyka upp utanför terminalen.
På den satt blankslitna sommardäck och chauffören var så ovan vid vinterväglag att han någonstans mitt ute på Jersey Turnpike började gråta.
Därmed var tonen satt…
• • •
Det blev lite salt och peppar i spåret igår kväll, minsann.
Kul – så länge alla bara kommer ihåg att visa andra respekt och inte blir för bryska.
Det gäller bloggaren själv också…
• • •
Fler tunga jubileum väntar framöver. I april är det, absurt nog, 30 år sedan jag första gången klev in på Aftonbladets redaktion – och tillika första gången jag fick en text publicerad i tidningen.
Mindblowing, det med.
• • •
Oj, snart tillåts 50-procentig publikkapacitet i Ontario igen, så både Leafs och Sens får ha lite fans på läktarna igen.
Rim och reson vinner mark även norr om gränsen.
• • •
Tipsraden:

•Boston – Washington 1
– B’s tänker revanschera sig för megafloppen mot Hurricanes och Caps får betala.

•Seattle – San Jose 2
– Nä, det blir ingen segersvit för krakarna.

• • •
Jag kom igång lite sent idag, främst för att sent var vad det blev även igår, så introt är kanske lite kort men, ah, det kan det väl få vara nån gång.
Nu smäller vi igång Bofinks 17-årsdag.
Hurra!

NY RANGERS – TORONTO 6-3 (Slut)
• • •
Jovisst.
Nog blev det ett underbart, skimrande avbrott mitt i den nattsvarta vintermisären.
En lika exalterande föreställning har inte, vill jag nog påstå, fyrats av på Garden på hela säsongen.
Som inpiskad januarihatare ber jag att få uttrycka min stora tacksamhet,
• • •
Ryan Reaves säger att han tog sina vitaminer idag.
Hehe.
Sedan säger han något som får det församlade pressuppbådet att dra efter andan:
– Vi har bevisat att vi kan hänga med stora grabbarna. Ja att vi är en av de stora grabbarna. Jag tycker vi visar det hela tiden, inte minst för oss själva, att ja, vi är en contender.
Ojvoj.
• • •
Det är ingen som lyckats bena ut vad NHL menar med ”distinct kicking motion” och just det Matthews gjorde med fossingen ikväll har godkänts tidigare, så jag förstår verkligen Idsints och Challs upprördhet.
Personligen tycker jag alla sparkar borde godkännas. Man får passa med fötterna – då borde man få göra mål med fötterna också.
Även det kräver skicklighet.
Basta!
• • •
Nu ska jag gå ut och dricka några kalla med Toronto-kamrater, så jag ber att få tacka för denna stund vid lägerelden.
I morrn hörs vi från korresoffan igen.
Tills dess:
Lyssna på det färska podcast-avsnittet.