NY RANGERS – TAMPA 4-0 (Slut)
• • •
Hallå från holken.

Hit har jag åter tagit mig efter ännu en DJ Zbad-show på Broadway – läs om’et på Sportbladet-sajten – och här ska jag nu unna mig en skön söndag med NFL-drama, lite Hawks-Flames, tv-serier, några svärtade kycklingvingar och kanske rentav en kall Stella eller två.
Redan imorrn är det nya tag på Garden, med världens bäste hockeyspelare på plats, så hörrnini – vi hörs då.

Slut, Rangers vinner med 4-0.
Mer kommer men det dröjer en stund.

NY RANGERS – TAMPA 4-0 (Period 2)
• • •
Kepsarna flyger över isen i The Woooorld’s Most Famous Arena, för naturligtvis:
Mika bakar en cannoli till och fullbordar ännu ett hattrick!
Törs ni svära på att det inte kommer ännu mer i tredje?
Det gör inte jag.
• • •
I övrigt blir det mer bröt och stök och saftig kamp i en andraperiod när Bolts försöker bräcka sig in i showen men inte lyckas skapa särskilt mördande chanser – och när de väl gör det är Storken alltjämt bäste ryssen på isen.
• • •
Att, som Kreider-Greider, slänga sig rätt i vägen för ett Victor Hedmanskt slagskott tycker jag är lika modigt som att korsa Tjärnavägen i Borlänge, till fots, i rusningen.
• • •
Min föraning om att hajarna skulle hugga i Pittsburgh var inte så välgrundad…
• • •
Domarna tar en jäkla tid på sig att godkänna Mikas tredje mål och det hade minst sagt varit ett präktigt växtgötaklimax om det blivit bortdömt.
Men till Jon Coopers uttryckliga besvikelse – mungiporna är nere vid skuldrorna – blir det inte så.
• • •
Jag tycker fortfarande man ska sätta ett P framför Jan Ruttas efternamn.
• • •
Coacher som påstås sitta i the hot seat just nu:
Dave Hakstol, Dave Tippett och Tvekeliws gamle kompis Bob Boughner.
Men, frågar vän av ordning, vem ska ersätta dem?
Det finns ingen mer Bruce Boudreau där ute.
• • •
Kommunikationen med Tvekeliw har upphört, han svarar inte längre på sms.
Haha.
• • •
Häng med i tredje nu, det kan bli verklig Mika-fest igen…

NY RANGERS – TAMPA 3-0 (Period 1)
• • •
Javisst!
Det är en riktigt bra, explosiv, känsloladdad och händelserik tungviktsmatch som pågår på Broadway.
Sån här action får man ytterligt sällan se i dagsljus, men svallar känslorna så gör de och vi kan bara bocka och buga.
• • •
Som sagt:
Bloggen behövde bara hålla sig från kontinenten ett par veckor för att Mika skulle återerövra sitt gamla groove och nu står han mycket riktigt i begrepp att att explodera.
Två cannolis i ugnen reda i första akten idag och ni vet mycket väl vad som brukar hända när det börjar så för den hårfagre från södra Stockholm:
Det kommer mera.
• • •
Efter en pigg inledning saggar Tampa – det ska sägas – ihop rätt avsevärt under andra halvan av perioden.
Det händer ibland, de blir lite nonchalanta och frustrerade när det inte går som de vill.
Men det accepterar coach Cooper naturligtvis inte. Han kan få furiösa utbrott när det ser ut så här – och inte sällan ger de utbrotten resultat.
Så ingen ska inbilla sig att detta är avgjort redan.
• • •
Plötsligt dyker en gammal folkhjälte i New York City, kallad Henrik Lundqvist, upp på jumbon och pratar om sin retirement night i slutet av månaden – och öronbedövande jubel utbryter.
Om det är därför ska jag väl som det heter låta vara osagt, men från det ögonblicket spelar Storken helt lysande i föregångarens gamla målgård.
• • •
Han är korthårig och prydlig igen, Victor.
Mamma Elizabeth måste vara nöjd.
• • •
Vasilevskij är inte bäste ryske målisen på isen idag, nej.
• • •
I princip håller jag med dig, Tino – men just ”Wenny” låter väldigt klatschigt i mina öron.
• • •
Långa, utdragna nationalsånger utlöser mikrofrustration hos mig – hur bra pipa den som sjunger än har.
Rappa på, goddammit – vi vill se hockey, ju.
• • •
Haha, Johan Forslund, jag ser det som en ren ära att på minsta vis bli associerad med Björn Hellberg!
• • •
I hockey kan vänner snabbt bli fiender. Kommer jag att tänka på när Heddy och Barclay Goodrow står och rycker i varann i ett av periodens talrika scrums.
• • •
Tjenare! Storkens tv-räddning i slutsekunderna…det är med såna man blir stor i New York på riktigt.
• • •
Ekeliw?
Han har försenad födelsedagsmiddag med flickvän och föräldrar i Örby och meddelar barskt att det är mycket viktigare än såna här poänglösa hockeymatcher…

Det är ändå märkligt.
Alldeles nyss satt jag vid ett köksbord i ett anonymt kvarter i en perifer provins i ett litet land i norra Europa och stirrade ut över en öde skogsdunge täckt i gnistrande vit snö. Det var alldeles tyst, alldeles stilla. Vid något enstaka tillfälle promenerade en åldring förbi med hund i koppel, någonstans i närheten gick det då och då höra en bil gasa förbi. I övrigt: Ett djupfryst stilleben ute i ett evigt ingenting, långt från världens allfarvägar.

Och nu, bara något dygn senare, befinner jag mig plötsligt i universums kaotiskt bullrande centrum igen, mitt på det våldsamt pulserande Manhattan, i en väldig arena som kallas världens mest berömda, och känner hur varje sinne oavbrutet attackeras med nya, spektakulära intryck.

Nä, rent tekniskt är det inget mirakulöst med a change of scenery av den sorten. Man tar tåget från provinsen till Arlanda, hoppar på ett plan, flyger till Newark, tar sig in till Manhattan och letar rätt på Madison Square Garden.
Men emotionellt och själsligt är kontrasten och det brutalt tvära kastet en veritabel chock.
Det känns som att hela systemet, hela livet, får en ”jolt” – som ett rostigt bilbatteri skakat till liv med startkablar.
Följaktligen:
Det nya årets allra första besök i The Woooorld’s Famous Arena är mycket mer än bara ännu en eftermiddag mitt i serielunken.
Det är en brakande nystart, sprungen ur en snabbt resa från inget till allt, som får själva tillvaron att sjunga till.
Välkommen att dela den med bloggen.
• • •
Som jag konstaterade redan igår har det nu, när de alldeles strax släpper pucken på Garden, bara gått elva timmar sedan nyårsdagens maratonblogg nådde mållinjen.
Sedan dess har det förstås inte hunnit hända så jättemycket, men till skillnad från normala tider gick jetlaggade bofinken faktiskt och la sig på en gång, sov ett försvarligt antal timmar, gick upp i gryningen, åt frukost (!), klädde sig och gick ut i vinterdiset, korsade Manhattan och klev in genom Garden-entrén utvilad, uppspelt och hungrig på action.
Så vi ska nog kunna fylla det här introt med lite stoff i alla fall.
• • •
Nog för att jag vet att omicron går som en gräsbrand över Manhattan, och går det att undvika vill inte jag heller bli förkyld, men det känns som att den lokale kollegan som sitter bakom mig i pressrummet i skrivande stund uppförstorar hotet en smula.
Han har – och jag skojar inte – gasmask på sig.
Så kan det gå när The Fear Industrial Complex får göra sitt…
• • •
Matinén vi ska se här idag har rätt hög potential, skulle jag vilja påstå.
Regerande mästarna har ju kommit till stan och de är alltid en happening.
Nu råkar det dessutom vara så att Rangers och Bolts möttes i Amalie Arena för bara två dygn sedan, på själva nyårsafton, och en hel del bad blood lär fortfarande koka i åtskilliga bröstkorgar där ute.
Såna gånger kan det, av bara farten, börja slå gnistor även om matinéer
Då, i Tampa, vann Rangers som bekant på straffar och det innebär att Pansarkryssaren från Fäbodvägen och hans kompisar lär vara extra motiverade, ty de är väldigt rädda om sitt rykte som ett lag som aldrig förlorar två matcher i rad.
Sätt er tillrätta, ni som gillar den här sporten!
• • •
Alla andra utgår, verkar det som, från att de överlever även den här vågen utan gasmask, men faktiskt – det är återigen obligatoriskt med munskydd i Gardens environger.
Tidigare under säsongen kunde vi ta av den där ansiktsblöjan i pressrummet och på pressläktaren, men no more.
Tråkigt och irriterande, men rimligt. Jo, även om jag är extremt kritisk mot folkhälsotyrannerna ser jag en poäng med sådana preventiva, måttligt inkräktande åtgärder.
• • •
Dagens tipsrad ser ut så här:

•NY Rangers – Tampa 2
– Som sagt, mästarna förlorar nästan aldrig två matcher i rad.
•Detroit – Boston 1
– B’s övertygade inte igår. Lucas Raymond gör minst ett.
•Pittsburgh – San Jose 2 (OT)
– Sju raka imponerar, men hajarna biter idag, jag känner det på mig.
•Colorado – Anaheim 2
– Det blir lite miniskräll här med. Igen: Bara en känsla jag har.
•Washington – New Jersey 1
– Ett ord: Ovetjkin
•Vegas – Winnipeg 1
– Spik.
•Chicago – Calgary 2
– En till spik.

• • •
MN Johan, har du tinat upp ännu? Vi väntar fortfarande på din rapport från the deep freeze igår
Som sagt, jag utgår från att allt var domarens fel…
• • •
Patrik Nemeth har ett av de bästa svenska smeknamnen i hela NHL.
Nemo.
Bara Andreas Johnsson (Mango), John Klingberg (Klinger/Burger), Alex Wennberg (Wenny), William Karlsson (Wild Bill) och Gustav Nyquist (Hästpolo) är på samma nivå.
• • •
Om det inte lät så förmätet skulle jag berätta hur värmande det känns att fina kollegor kommer fram och säger att det är trevligt att se mig här igen…
• • •
Hur var det nu, visst började Mika få upp temperaturen medan bloggen var borta? Det brukar ju bli så och nu är det väl dags att explodera på riktigt.
• • •
I fantasyn har jag helt chockerande 10-0-0 på på kollegan Martin Björkmans Gurraberg Bone Breakers (don’t ask…) inför dagens avslutande omgång.
Det ser ju betryggande ut, men New York Dolls har traditionellt mycket tungt på söndagarna. Det är som att general managerns normala lördagskvällsvanor smittar av sig på hela laget.
• • •
Breaking news:
Panarin har Covid och spelar inte idag.
Därmed känns ju tvåan i tipset här ovan ännu mer solid.
• • •
Eftersom jag är en sådan som alltid utgår från the worst case scenario tänkte jag mörka tankar när jag lämnade Garden sista gången innan jullovet.
”Det kommer säkert dröja evigheter innan jag får se den här hallen igen”, muttrade jag dystert för mig själv.
Men här är vi igen, med energin hos det där nyladdade bilbatteriet, och ser fram emot en show så spektakulär att det det om några timmar går en bris av upphetsning till och med genom den där avlägsna skogsdungen på Hagalund i Borlänge.
Nu åker vi!

BOSTON – BUFFALO 4-3 (Slut, OT)
FLORIDA – MONTREAL 5-2 (Slut)
COLUMBUS – CAROLINA 4-7 (Slut)
NASHVILLE – CHICAGO 6-1 (Slut)
NY ISLANDERS – EDMONTON 3-2 (Slut, OT)
MINNESOTA – ST LOUIS 4-6 (Slut)
TORONTO – OTTAWA 6-0 (Slut)
SEATTLE – VANCOUVER 2-5 (Slut)
LA – PHILADELPHIA 6-3 (Slut)
• • •
Ja, det här blev ju en fin rivstart till comeback – som pågick i drygt tolv timmar och avslutades med grandios La La Land-show av Hackspetten från Kusmark.
Man kan kan lugnt slå fast att bofinken kommit in i ’et på en gång igen.
Ljuvligt!
Nu ska jag sova i några timmar och sedan är det dags för live-comeback på Garden också.
Om bara elva timmar börjar matinén mellan Rangers och Tampa.
Vi hörs då, tycker jag.
Tills dess:
Peace!

BOSTON – BUFFALO 4-3 (Slut, OT)
FLORIDA – MONTREAL 5-2 (Slut)
COLUMBUS – CAROLINA 4-7 (Slut)
NASHVILLE – CHICAGO 6-1 (Slut)
NY ISLANDERS – EDMONTON 3-2 (Slut, OT)
MINNESOTA – ST LOUIS 4-6 (Slut)
TORONTO – OTTAWA 6-0 (Slut)
SEATTLE – VANCOUVER 0-2 (Period 1)
LA – PHILADELPHIA 1-1 (Slutet av Period 1)
• • •
Tänk om Lille Fridolf basat i båset redan från start och sett till att de spelat så här hela tiden.
Då hade Canucks varit ett klockrent topplag vid det här laget.
• • •
Carl-Folke, har du lirat orgel på hockey någon gång?
Det känns som du skulle vara perfekt i den rollen, så nu ska jag försöka sälja in dig på Garden.
Han som sitter där nu är rätt beige.
• • •
Faktum är att canuckerna, nyss nere i själva bottenslammet, har häng på en wild card-plats om de håller den här ledningen i Climate Pledge-arenan.
Med betydligt fler matcher spelade än många andra förvisso, men ändå.

Bruce Boudreau-effekt är en real thing.
• • •
Såklart.
När jag frågar Sunken om det var kallt i Minny svarar han:
– Tja, inte jämfört med i Boden.
Haha, vi sa ju det!
• • •
Hej på’re!

BOSTON – BUFFALO 4-3 (Slut, OT)
FLORIDA – MONTREAL 5-2 (Slut)
COLUMBUS – CAROLINA 4-7 (Slut)
NASHVILLE – CHICAGO 6-1 (Slut)
NY ISLANDERS – EDMONTON 3-2 (Slut, OT)
MINNESOTA – ST LOUIS 4-6 (Slut)
TORONTO – OTTAWA 6-0 (Slut)
• • •
Well, Wild stod i alla fall för en värdig tredjeperiod.
Om de bara haft JEE på isen under den där sista pushen…
Men det hade de inte och, well, Blues vinner ändå årets Winter Classic rättvist.
• • •
Ja, vad sa jag, Chall? Mosa skulle Leafs – och mosade gjorde de.
Heja.
• • •
Nu ska jag ringa Sunken och få veta att det inte alls var kallt i Minny och sedan skriva en liten text åt min redaktör.
Om de två sena matcherna blir det måttligt med bloggande, särskilt som det börjar kännas att jag varit i farten sedan 07.00, men hang in there – några synpunkter kommer jag säkert med vad det lider.

BOSTON – BUFFALO 4-3 (Slut, OT)
FLORIDA – MONTREAL 5-2 (Slut)
COLUMBUS – CAROLINA 4-7 (Slut)
NASHVILLE – CHICAGO 6-1 (Slut)
NY ISLANDERS – EDMONTON 3-2 (Slut, OT)
MINNESOTA – ST LOUIS 2-6 (Period 2)
TORONTO – OTTAWA 3-0 (Början av Period 3)
• • •
Den djupfrysta folkfesten på Target Field håller på att dö.
Utan Joel EE, Bacon Brodin och Spurgeon räcker Wild helt enkelt inte till mot bluesmän som inte bryr sig ett skvatt av vad det står på termometern utan bara kör.
Så kan det gå när nordanvinden blåser över isen.
• • •
Ja, Zydden, där sa du ett sant ord. Sunken fryser garanterat inte. Håller Blues det här – och det lär de som sagt göra – tänker jag ringa honom efter slutsignalen och jag vet redan att han kommer säga att ”Nä, det var inte så farligt”.
• • •
Stackars MN Johan, det var inte så här han hade tänkt sig att det skulle bli när han satt sig tillrätta i permafrosten.
Men känner jag honom rätt är alltihop domarens fel…
• • •
För att vara en stjärna som bett om att få bli trejdad verkar Tarasenko trivas rätt bra i St. Louis.
• • •
Vilken Winter Classic minns ni bäst?
Ingen står ut som helt oförglömlig som hockeymatch hos mig, men den i Big House i Ann Arbor 2014 var onekligen ett rätt häpnadsväckande spektakel – och om det inte varit för att vissa av Detroit Red Wings spelarfruar lurat i mig så många hot shots i hotellbaren kvällen innan hade jag sett det som en stor upplevelse att hänga på ikoniska Wrigley Field 2009…
• • •
Cam Talbot har gjort bättre matcher än den här, det kan vi slå fast.
• • •
Sunken hänger en i tredje.
Kom ihåg var ni läste det först.

BOSTON – BUFFALO 4-3 (Slut, OT)
FLORIDA – MONTREAL 5-2 (Slut)
COLUMBUS – CAROLINA 4-7 (Slut)
NASHVILLE – CHICAGO 6-1 (Slut)
NY ISLANDERS – EDMONTON 3-2 (Slut, OT)
MINNESOTA – ST LOUIS 1-1 (Period 1)
TORONTO – OTTAWA 2-0 (Period 1)
• • •
Ja, det är ju som vanligt med de här utomhusövningarna.
De är kul – ja, någorlunda kul i alla fall – jippon men inte mycket till hockeymatcher och eftersom nyhetens behag lagt sig efter femton år eller vad det är, så…gäsp.
• • •
Minus 22 är det alltså när matchen startar.
Tjugotvå.
Det är ju ingenting annat än absurt.
Fatta bara hur det, som Chall påpekar, ska svida i kinderna i vinddraget.
Fy fan, det är så jag sätter på mig mössa, halsduk och vantar här i korresoffan.

• • •
En tråkig detalj är att Wilds två värmländska stjärnor missar den här historiska kvällen.
Joel Eriksson Ek är skadad och Jonas Brodin har Covid. Det fanns en förhoppnings om att han skulle testa negativt i morse, men tydligen inte.
Så taskigt.
Men Victor Rask är med – och hos Blues har vi ju den utmärkte Sunken in action.
• • •
Någonstans på de där väldiga läktarsektionerna sitter vår vän MN Johan just nu.
I honom är det bra virke, men jag oroar mig ändå. Det kommer ta en vecka innan han tinat upp igen.
• • •
Sa ju det, Chall. Självfallet kommer Leafs mosa Seantors ikväll. Mosa, säger jag.
• • •
Nu ska det ätas lite thai i holken. Inte mer än rätt, anser jag.