NEW JERSEY – PITTSBURGH 3-2 (Slut)
BUFFALO – BOSTON 1-4 (Slut)
NY ISLANDERS – PHILADELPHIA 3-4 (Slut)
CAROLINA – COLUMBUS 2-3 (Slut, OT)
TAMPA – CHICAGO 4-2 (Slut)
FLORIDA – NASHVILLE 1-2 (Slut)
DETROIT – DALLAS 3-2 (Slut)
EDMONTON – WINNIPEG 2-1 (Slut)
COLORADO – MINNESOTA 5-1 (Slut)
ANAHEIM – ARIZONA 3-2 (Slut, OT)
• • •
Kenta tror, skriver han i DM, att jag somnade ikväll och i och för sig är jag lite utpumpad efter den här intensiva veckan – men faktum är att mitt wifi här i holken lade av under någon timme, därav radiotystnaden.
Sedan blev det mycket att rapportera också: Aho X 2, Oskar, Järnkroken och Gabbe Gabbe Hey.
Så kan det gå.
Nu är det godnatt och på återseende, i morgon tar jag min Mats ur fredagsskolan och återkommer till lördagens matinéer.

NEW JERSEY – PITTSBURGH 3-2 (Slut)
BUFFALO – BOSTON 1-4 (Slut)
NY ISLANDERS – PHILADELPHIA 3-4 (Slut)
CAROLINA – COLUMBUS 2-3 (Slut, OT)
TAMPA – CHICAGO 4-2 (Slut)
FLORIDA – NASHVILLE 1-2 (Slut)
DETROIT – DALLAS 3-11 (Mitten av Period 3)
EDMONTON – WINNIPEG 0-0 (Period 1)
COLORADO – MINNESOTA 2-0 (Period 1)
• • •
Det här måste vara första kvällen när både Sebastian Aho och Sebastian Aho gjort mål i NHL.
Den finländske stjärnan i Carolina stod ju för två mot Columbus – och den svenske backen i Islanders för ett mot Flyers.
Lustigt.
• • •
Uh, Flyers var riktig illa ute ett tag – och att tappa 3-0-ledning och torska idag tror jag hade svidit ännu mer än brottarförlusten igår.
Men fine Oskar från Gävle räddar kvällen åt The City of Brotherly Love.
Fint ändå.
• • •
Ah, John J smyger in på scenen mitt i natten.
Välkommen.
Men hörrdu, inlägget du skriver i är inte alls upplåst. Så du har kanske konto trots allt?
• • •
Som sagt: Järnkrok. Den hete från Gävle.
• • •
Tretton raka förluster…men Sabres får försöka trösta sig med att de i alla fall gjorde mål.
• • •
Avs hade alltså 20-1 i skott efter tio minuter mot Wild – och 25-6 nu i första pausen.
Holy hell!
• • •
Nu väntar lite referat-randande för Furman, på traditionellt vis. Vi hörs om ett tag.

NEW JERSEY – PITTSBURGH 3-0 (Period 2)
BUFFALO – BOSTON 1-3 (Period 2)
NY ISLANDERS – PHILADELPHIA 0-3 (Period 2)
CAROLINA – COLUMBUS 2-2 (Period 2)
TAMPA – CHICAGO 2-2 (Period 2)
FLORIDA – NASHVILLE 1-1 (Period 2)
DETROIT – DALLAS 2-0 (Mitten av Period 2)
• • •
Som de säger:
Det viktiga är inte att man åker på en smäll. Det viktiga är hur man reagerar på smällen.
Flyers visar definitivt rätt sorts respons efter gårdagskvällens förnedring på Manhattan.
Samtidigt:
Nog är det egendomligt att lag som ena kvällen blir fullständigt mosade av Rangers nästa kan spela så här bra mot mycket starkare Islanders.
• • •
HEK, det låter mer scary än ett tandläkarbesök, ja. Men allt kommer gå bra. Imorrn kväll dricker vi både vin och mår finfint.
• • •
Säger ju det, om Tårtan bara släpper ut Kevin Stenlund på isen göra han mål.
• • •
Idag meddelade guvernör Cuomo – helt otippat fortfarande kvar på sin tron – att både Yankees och Mets kommer få ha uppemot tio tusen åskådare på sina premiärer i april.
Däremot får hockeylagen i trakten nöja sig med tio procent ett tag till.
Men om smittan fortsätter gå ner kommer det, antydde han, snart tillåtas mer Gris-Ollar även på Garden och i Nassau Coliseum.
Please, högre makter, låt det hända.
• • •
Hygglig skräll på lut i The Rock. Den såg jag inte komma.
• • •
Ja, Järnkrok är inne i ett mäktigt stim nu. Han blir ju just så här het mellan varven – och då är han svår att stoppa.
• • •
Nu ska Baloo smeta lite cream cheese på ett par mackor.

NEW JERSEY – PITTSBURGH 1-0 (Period 1)
BUFFALO – BOSTON (Period 1)
NY ISLANDERS – PHILADELPHIA 0-0 (Period 1)
CAROLINA – COLUMBUS 0-1 (Period 1)
TAMPA – CHICAGO 2-2 (Period 1)
FLORIDA – NASHVILLE 1-0 (Period1)
DETROIT – DALLAS 0-0 (Mitten av Period 1)
• • •
Åh, det känns nästan liten vemodigt att trampa vidare från jubileumsinlägget och se magiska siffran 10 000 ticka bort i räkneverket.
Det här har varit en riktigt fin dag, med så mycket kärlek och värme och generositet.
Tack ska ni ha för alla vänliga ord, verkligen. Jag blir glad och rörd och lite förlägen. I love you right back – och känner starkt att jag vill fortsätta blogga om NHL tills de gräver ner mig i backen.
Så det är dags att lämna den grandiosa milstolpen i backspegeln.
Nu kommer fortsättningen,
Mot 20 000!
• • •
Granato-effekten dröjer i Buffalo, verkar det som.
Om de ändå fick möta Flyers någon gång, då skulle de kanske kunna få ett break.
Nej, förlåt – det var lite elakt mot Kentas grabbar.
• • •
Ursprungligen hade jag förstås tänkt fira ikväll, men dels är det regnigt och räligt i New York, dels ska jag tillbaka till tandläkaren i morrn förmiddag.
Så det får bli en Friday Night-urladdning istället – med skumpa, I assure you.
• • •
Barzal fortsätter ta utvisningar i offensiv zon. Mannen utan hals kommer snart leva ut sin inre Tårtan.
• • •
”Tandläkaren – igen!?”.
Erkänn att du tänkte så.
Men inget dramatiskt väntar, jag ska bara få i den permanenta lagningen efter rotfyllningen här om sisten.
• • •
Man ska inte vara dum på det sättet, men hur kan en person med en så plågsam röst som Rick Jeannerets vara kommentator?
Fattar inte riktigt det.
• • •
Inget spektakulärt har hänt ännu, såvitt jag kunnat se. Men lugn. Det här är NHL. Innan kvällen är över kommer det finnas saker att debattera, analysera och skriva hem om.

Trumvirvlar och trumpetstötar, konfettiregn och smällande champagnekorkar, darrande stämband och tårar i ögonvrån.
Det här, mina damer och herrar, är ingenting mindre än inlägg nummer 10 000 i NHL-bloggen.

Jo, sedan 10 oktober 2007, när jag under den klatschiga rubriken ”Goddag” fyrade av debutposten, har jag vid tio tusen tillfällen låtit allsköns tankar och iakttagelser flöda ut över bildskärmen och sedan tryckt på ”Publicera”-knappen.
Exakt hur många tecken det rör sig om är oklart, många inlägg har varit väldigt korta och andra långa som ryska 1800-talsromaner, men i genomsnitt talar vi antagligen om 3-4000 tecken
Alltså, sammanlagt, 30-40 miljoner stycken.

Det är en helt bunt biblar, det. Bara om slagskott, pressläktarkaffe, Gris-Olle-ramsor, slipsar, snus, Henrik Lundqvist, finsk lakrits, den lugubra doften utanför The Joe i Detroit, Hästpolo-Gustavs dyra vanor, dry martini, zamboni-avgaser, honky tonk, Russnäs, suspensoarstank, Fast Freddy Shoestrings bredbenta åkstil, tikibaren i Tampa, flygresor, tågresor, bilresor och nervösa promenader genom downtown St. Louis.
Mindblowing.
Men varför, undrar säkert vänner av ordning både här och där. Varför tugga vidare med samma format i 14 år och posta samma typ av inlägg gång efter gång efter gång i all evighet?
Let me tell you:
För att det det är roligare och mer givande än allting annat jag gjort i det här yrket.
Jag kan i denna blogg skriva vad jag vill, hur jag vill, när jag vill och var jag vill – och den frihet det innebär får mitt gamla hjärta att dunka lika euforiskt idag som det gjorde den där första oktoberkvällen 2007.
Dessutom 1: NHL var en overklig dröm i min barndom och att få följa denna i mina ögon alltjämt sägenomspunna liga på detta sätt, dygn efter dygn efter dygn, känns som det största privilegium en människa kan föräras.
Dessutom 2: Jag har världens bästa läsare i kommentatorsspåret. Det låter kanske som jag smörar, men jag talar dagens sanning. Interaktionen med er som sluter upp runt var lägereld varje natt har stor, stor del i att bloggen lever och frodas.
Så tack till er amigos – och hurra för oss alla idag.
• • •
Bloggens urfader, Tomas Ros – kallad Front 242-Åke sedan jag back in the day blev varse att han heter Åke i andranamn och till min oändliga förvåning älskar belgiska syntbandet Front 242 – skriver så här om hur allt började:
– Jag blev nästan beordrad att NHL-blogga. Hade ju redan en blogg om svensk hockey sedan 2005 och hade lite ångest. Såg att det fanns en frustande, passionerad hockeymas i Bjurre och det är nog mitt bästa ragg i livet. Vi, två runda masar, uppfostrade bloggen lyckligt ett tag. Nu fyller den 10000 och är tonåring i statistiken och sinnet. Den är unik i sitt slag och hoppas den lever många år till.
• • •
De absoluta höjdpunkterna frågar kollegorna efter och jag vet inte, det är inte lätt att sortera bland biblarna. Men som ni känner till: Ju större det blir, ju mer som står på spel, desto mer börjar det spritta av eufori Baloo – och det brukar spegla sig i superlånga intros de kvällarna. Så the greatest hits återfinns rimligen i skördarna från OS i Vancouver 2010 respektive Sotji 2014, från World Cup i Toronto 2016, från monster-event på Big House i Michigan och Wrigley Field i Chicago samt från ett oändligt antal gastkramande playoff-draman över hela kontinenten.
• • •
Två spelare som verkligen förgyllt bloggen genom åren är ju kamraterna Henrik Zetterberg och Hästpolo-Gustav Nyquist, så jag kontaktar dem för några kommentarer om det 10 000-jubileet.
Zäta:
– Tänk att världens bästa blogg har 10000 jubileum. Bättre läsning är svårt att hitta.Framförallt har jag tyckt det varit roligt att följa Gustav Lille Skutt Nyqvist, även känd som Hästpolo. Otroligt att bloggen har porträtterat den lille krabaten så sanningsenligt. Nu håller vi tummarna att han får vinna Calder Trophy denna säsong!
Hästpolo-Gustav:
– Bara ganska otroligt att dom inte flyttat bloggen till Klick ännu! Men det kommer väl.
Haha, menar du att den är skvallrig?
– Äh,  men grattis! Fantastisk jobbat! Men ja, en hel del skit har skrivits om stackars mig, om än väldigt underhållande.
Zäta tycker den är bra…
– Ja, det faktum att han aldrig fått något illa skrivit om sig är helt jävla ofattbart, ni måste ha mördat någon tillsammans, så mycket som ni håller varandra om ryggen!
Haha.
– Lägger på nu.
• • •
Här är första inlägget någonsin – det med kioskvältaren till rubrik.

En tråkig detalj är att alla kommentarer från de inledande åren raderats efter ett antal byten av plattform och nu svävar herrelöst någonstans i cyberrymden.
Där fanns många pärlor, alla var inte lika snälla på den tiden. Framförallt menade somliga att jag var lite partisk när sju respektive åtta favoriter från hemlandet gick upp i finalerna mot Penguins 2008 och 2009. Jag? Partisk? När Lidas, Homer, Zäta, Kron Wall of Pain, The Mule, Lilja, Samme och Big E spelade final? Näää…
• • •
Det är många som borde tackas en sån här gång, framförallt bland spelare och er läsare, men det känns kymigt att välja somliga framför andra och kanske rentav glömma några.
Så jag säger hjärtligt, hjärtligt tack samtliga som läst och kommenterat under 10 000-racet – och till alla spelare jag mött, plågat med frågor, gett fåniga smeknamn och skrivit så mycket trams om.
Det finns dock några särskilda sidekicks som måste nämnas särskilt – kompanjoner som funnits vid bloggens sida under några tusentals pressläktarsessions, i omklädningsrum (samt korridorer utanför omklädningsrummen, där vi sammanlagt slösat bort några dygn på att vänta), på flygresor och inte minst i i barer – och gett stöd, inspiration och grejor att skriva om
Följaktligen : I owe you, Henrik ”Eken” Ek, Varpu, Höken, Steven Åsberg, Niklas Holmgren, Calle Johansson, Päronmannen, Björn Oldeen, kollegorna och promenadfascisterna Ros och Abris, Big Papa Wennerholm, Uffe Bodin, Linus Hugosson, The CEO of Everything, Lönta Lindqvist, Simba Sjöberg, Kajsa Kex, Arvika-Anton, Viberg, Sebbe, Broccolipajen Ekeliw, Scottie, Chris, Pierre, Katie, Frank, Zeis, Don, Joey Mac, Dan, Isabelle, Spector, Larry, Arpon, Ryan, Don, Reander, Sven och Maja, Påsen, Gris-Olle och – inte att förglömma – surkålsmannen.
Nu siktar vi vidare mot 20 000.
• • •
Häpp, stopp och belägg, vi har en helt vanlig grundserieomgång kommande natt också, så nu får vi lägga undan nostalgin och avlossa ett redigt tips.
Det kommer här.

•New Jersey – Pittsburgh 2
•Buffalo – Boston 2
•NY Islanders – Philadelphia 1
•Carolina – Columbus 1
•Tampa – Chicago 1 (OT)
•Florida – Nashville 1
•Detroit – Dallas 2
•Edmonton – Winnipeg 2 (OT)
•Colorado – Minnesota 2 (OT)
•Anaheim – Arizona 2

Jag återkommer med inlägg 10 001 när de spelat en period i de tidiga matcherna.

P.S Det här jubileumsinlägget lämnades olåst, så ni som inte deltar under lägereldsnätterna ser vad ni missar. Kom igen, lös ett Plus-abonnemang och gör oss sällskap!

NY RANGERS – PHILADELPHIA 9-0 (!) (Slut)
• • •
Det har gått en timme sedan slutsignalen ekade i Broadway-ladan och jag är fortfarande stum.
Rangers vinner med nio fucking noll. Mot Flyers. På ett Garden som kokar – fast bara tio procent av stolarna är upptagna.
Inget liknande har hänt under mina sexton år i den här stan.
Men framförallt:
Mikas uppvisning i andra perioden var en knockout-upplevelse av samma kaliber som den för nästan precis ett år sedan, när han gjorde fem mål i en och samma match mot Capitals.
Ja, det här var nästan ännu mer häpnadsväckande.
Som jag tjatar om i sociala medier i den sena New York-kvällen:
NHL har funnits i över 100 år. En enda gång under de drygt 100 åren har en spelare – Bryan Trottier i december 1978 – gjort det Mika gjorde i natt: Sex poäng i en och samma period.
Det är verkligen otroligt.
Men uppenbarligen karaktäristiskt.
När DJZbad får riktig feeling, då börjar det alltid vina från historiens vingslag…
• • •
Nu drar jag för gardinen. En stund. Men om inte alltför många timmar blir det klang och jubel-föreställning.
För så här stod det på verktygssidan precis innan jag publicerade detta inlägg.

Dra egna slutsatser – och god natt.

NY RANGERS – PHILADELPHIA 9-0 (!) (Slut)
• • •
– We want 10, skanderar De aderton hundra under hela slutperioden.
Men det blir det inget med. Det är, tyvärr, dålig stil att vinna tvåsiffrigt i NHL, så den mest osannolika matchen på Garden sedan Broadways trampades upp på 1100-talet slutar 9-0.
Med det tackar jag för mig – härifrån.
Slutrapport kommer från holken på andra sidan Manhattan om någon timme eller så.

NY RANGERS – PHILADELPHIA 9-0 (!) (Period 2)
• • •
Ursäkta mig, men vad i hela helvetet pågår?
New York Rangers kör över, utklassar, sliter sönder och förödmjukar förmodade topplaget Philadelphia Flyers.
Det ska inte kunna hända – såna kvaliteter besitter inte den här NYR-truppen ännu – men det händer i alla fall.
Jag tror faktiskt inte mina gamla blå gluggar.
• • •
Nummer 93 – Mika Zibanejad! Haha, karln gör hattrick! Det är mars 2020 igen, folks!
• • •
Just nu vore det lätt att tänka att ”åh, om det ändå vore lapp på luckan ikväll, vilket satans tryck det varit ” – men det behövs inte.
De aderton hundra ser till att det är ett satans tryck som det är – fast de saknar 16 200 bänkgrannar.
Jag kommer le i taxin hem ikväll också.
• • •
Medan Rangers egentligen ska kunna vara så här bra ska Flyers egentligen inte kunna vara så här dåliga heller.
Men – ja, ni ser ju.
De är rena Sabres light och försöker inte ens.
Det känns nästan lite chockerande att se.
• • •
Och så få som de är – nog ser de aderton hundra till att det regnar kepsar över isen efter Mikas tredje kanonstrut.
• • •
Som någon ropar på pressläktaren:
Jack Adams till Kris Knoblauch!
Well, lite måste ju Quinn klia sig i sin välfriserade hjässa där han hulkar i sin karantän.
Är det så HÄR vi ska spela?
• • •
”Till och med Mika”, ska vi inte vara oförskämda och skriva, han har varit på G i ett par veckor, men en sån här förlösande kväll är naturligtvis precis vad doktorn ordinerat för estradören från Estocolmo.
Ska vi ta och göra fem ikväll också?
• • •
Först Berube, sedan Hakstol – och nu Badtofflan?
Ja, det är ju inte konstigt om Flyers efter den här bajsomeletten vänder sig mot honom på samma som de gjorde mot de två föregångarna.
Inte förvånande. Det är vid den här tidpunkten, under andra halvan av andra säsongen, man brukar få känslan att han overstayed his welcome…
• • •
Senast jag såg Rangers leda med 9-0 efter två perioder?
Det har aldrig hänt – i alla fall inte på den här sidan Moses.
• • •
När Flyers väl har en bra chans briljerar Georgiev också. Då slutar de spela. Helt.
• • •
Nu blir det givetvis transportsträcka monumentale i tredje, det är ju i princip olagligt att göra tvåsiffrigt i NHL, men…ja, 20 minuter av Garden försatt i fullständig yra kan man ju stå ut med ändå.

NY RANGERS – PHILADELPHIA 2-0 (Period 1)
• • •
Jamen, se på fan vilken rivstart Blåskjortorna sätter i verket inför de aderton hundra Gris-ollarna – alla förstås kända för snille och smak .
Det är som att det är föräldrafritt i Rangers-land ikväll.
Chefen sitter isolerad, i karantän, och tittar på tv och plötsligt vågar hans underlydande, känns det som, spela ut.
Det kommer säkerligen en nota när han DQ lämnar protokollet och leder en träning igen, men ändå.
Vad kul det i ett slag blev att titta.
• • •
Hittills kan man inte precis beskriva Badtofflans förändringar i uppställningen för coach-triumfer.
Långa stunder är det ju faktiskt så att Rangers har Flyers på hälarna.
Och ja, stämningen bland Grittys svenska kompisar på Twitter mörknar som intrigen under de sista avsnitten i ”Game of Thrones”
• • •
Utan den barske kommendanten i båset tar sig hemmaspelarna friheter defensivt också.
Vid ett tillfälle precis efter Brödmannens 2-0-mål får Flyers ett tämligen unikt tre-mot-noll-läge – i five-on-five—spel.
Ha ha.
Under vissa Defcon-5-situationer tycker jag somliga i Rangers agerar som jag när jag ser en råtta på stan. De får panik och vill bara ställa sig och hoppa upp och ner och vifta med armarna. Ser det ut som.
Komiskt. Men inte så lyckat.
• • •
Självklart – de aderton hundra klämmer i med det klassiska ”Let’s go, Rangers” vid precis rätt ögonblick i nationalsången.
Allt är som vanligt, i mindre skala – men med större hjärta.
• • •
Nu är det en gubbe som står upp på pressläktaren, inte så långt från mig.
Det gör mig alltid nervös.
Sitt ner, för fan.
• • •
Adam Fox får dock aldrig panik. Vilken juvel Manhattan-klubben har där.
• • •
Imorrn, rätt så tidigt, blir det jubileumsfest här i bloggen.
Lägg skumpan på kylning.
• • • 
Nu skulle det – verkligen – smaka med en St. Patrick’s-Guiness.
Men – vatten är ju också gott.

O Danny Boy, the pipes, the pipes are calling
From glen to glen and down the mountainside.

Ja, det är St. Patrick’s Day idag och då stämmer hela New York in i den mest irländska av alla världens ballader.

O Danny Boy, O Danny Boy, I love you so.
When winter’s come and all the flow’rs are dying,

Sedan firar vi med med de aderton hundra på Madison Square Garden.
För yes, ladies and gentleman – vi har i afton ny folkfest i ladan på Broadway och får magiskt nog återuppleva extasen från i förrgår.
Det blir inte samma högtryck som när 18 000 Gris-Ollar på traditionellt sätt värmt upp på irländska pubar hela eftermiddagen detta festprissarna heliga datum, men i några timmar kommer vi ännu en gång ha ett konstant långfinger i ansiktet på pandemin och ägna oss åt allt som den vill förvägra oss:
Samvaro och glädje och gap och skrik och skratt och dans och ramalama och…livet!

O Danny Boy, the stream flows cool and slowly;
And pipes still call and echo ’cross the glen.

• • •
Enough är slutligen enough även i Buffalo.
Raffe Krycka får gå.

Det var oundvikligt och borde egentligen ha skett för flera veckor sedan, men en sen reaktion är antagligen bättre än ingen reaktion alls.
Lite tråkigt att det inte funkat, kan jag tycka. Renässansmannen från Duisburg är av allt att döma en klok och älskvärd och spännande person, och coach-skrået i Nordamerika behöver vid min gud nya influenser utifrån då och då, men han har nu fått två chanser att lotsa NHL-lag tillbaka till anständigheten och misslyckats bägge gångerna och tyvärr, därmed får det ses som bevisat att han inte har what it takes på den här nivån.
Huruvida någon annan kan rädda Sabres låter jag vara osagt. Det börjar ju, som vi varit inne på vid åtskilliga tillfällen de senaste åren, se ut som att rötan – den förödande förlorarkulturen – satt sig i klubbens grundfundament och de verkligt tunga coacherna lär knappast ställa sig i kö utanför Keybank Center.
• • •
Apropå coacher:
Samtliga i Rangers tränarstab har hamnat på Covid-protokoll-listan – vilket inte betyder att de är smittade, bara att de befunnits i miljöer där viruset kan ha spridits – och missar kvällens match.
Istället får Hartford-bossen Kris Knoblauch ställa sig i båset, med bland andra Chris Drury (!).
Om det inte vore för att Covid är så allvarligt skulle jag här skoja om att det ju i alla fall inte kan bli sämre…
• • •
Om ni lyssnar på det nya poddavsnitt Ekeliw redigerar och lägger ut under natten får ni till och med Baloo sjunga ”Danny Boy”.
Åsögatans egen Chris Johnson var mycket imponerad.
– Du har ju sångröst, flämtade han.
Kalla mig Caruso.
• • •
Eftersom jag testade negativt i förrgår behöver jag – i enlighet med nya förordningar – inte testas på nytt idag utan glider rakt genom media-entrén, som en Fred Astaire som just fått första filmrollen, och hämtar min ackreditering och susar upp till pressläktaren.
Återigen får jag den där extatiska känslan av att allt – nästan – är som vanligt igen.
• • •
Carson Soucy förtjänade ett betydligt hårdare straff än han fick, anser jag.
Men Wild-fansen har, får man anta, någon förklaring till varför inte heller den vidriga armbågen i ansiktet på Garland, egentligen var oschysst.
MN Johan, har vi hittat något om man tittar ”frame by frame”?
• • •
I vanliga fall är St. Patricks här i New York, om vi ska vara helt ärliga, ett rätt tröttsamt fyllslag monumentale.
Kids som inte vet hur man dricker tar över hela Manhattan, spyr ner gatorna, ställer till det för sig själva och andra – och däckar slutligen i parker och rabatter.
Inte i år dock, till och med paraden längs femte avenyn är inställd och jag trodde aldrig jag skulle säga det, men – lite saknar jag kaoset.
Nästa år lovar jag måla mig själv grön och hänga med kidsen till de värsta monsterbarerna och dricka tequila ur slang, bara allt blir normalt igen.
• • •
Trots att Flyers vann i måndags stuvar Badtofflan – vår gamla vän i Garden-korridorerna – om rätt ordentligt i laguppställningen ikväll.
Ghost, Prosser, Oskar, Aube-Kubel och Hart petas alla – till förmån för Hägg, Erik G, Andreoff, Bunnaman och Brian Elliott.
Den som vill veta vad mer koleriska fans än vår Kung Kenta tycker om det kan med fördel kolla de tre svenska Philly-musketörerna Viberg, Allvin och Gärtner på Twitter.
Låt oss säga så här: Tårtan efter Columbus-indianare mitt i slottet är jämförelsevis mild och samlad.
• • •
Det är alltså NBC som sänder kvällens föreställning på Broadway och de mobiliserar the best of the best.
Kenny Albert och Brian Boucher har varit framme och hälsat på bloggen och skrockat åt gamla anekdoter.
Som den gång i Nashville när vi tog gemensam Uber till en presskonferens med Ducks i stadsdelen The Gulch och Boucher vid ankomst utbrast:
– Meh, här ser ju ut precis som i Jönköping.
Fnissar ni inte ens?
Well, det var kul då i alla fall.
• • •
Förresten:
Bunnaman?
• • •
Rangers, å sin sida, får tillbaka Adam Fox och Pavel Buchnevich – och Howlin’ Pelle Reunanen är scratchad. Synd, jag gillade honom. Han var main offender i måndags, if you catch my drift.
Också:
Bulgaren startar i kassen.
• • •
Efter matchen i Dallas igår försökte Victor Hedman förklara för rookien Ross Colton att hans fina straff var en kopia av Magnus Wernbloms klassiska variant hemma i Ö-vik.
– Men jag vet inte riktigt om han förstod, skrockade den blivande Norris-vinnaren.
Hehe, nej, antagligen inte.
• • •
Påminner om tipsraden från förspelet:

•Ottawa – Vancouver 1
•NY Rangers – Philadelphia 1 (OT)
•Winnipeg – Montreal 1
•Vegas – San Jose 1
•LA – St. Louis 1
•Calgary – Edmonton 1 (OT)

• • •
Det är ju synd att Dan Girardi inte är kvar i Rangers, så vi kunnat klämma i med ”Danny Boy” på riktigt.
Eller också är inte det synd alls.
• • •
Instämmer helhjärtat med Robin Lehner. Det är väl fan att folk ska vara så förbannat fördomsfulla och trångsynta och snara att dra slutsatser om situationer de egentligen inte har en aning om.
• • •
I skrivande stund är det en halvtimme till matchstart – alltså trekvart med NBC-klocka – och…nä, ”läktarna börjar fyllas” är inte en korrekt beskrivning.
Men Gris-Olle och hans 1799 närmaste vänner sprider ut sig över sektionerna och det känns så där igen.
Livet återvänder i några timmar, pandemin finns inte.
Det är så jävla underbart.
• • •
Mika ser extremt sammanbiten ut under matchvärmningen.

Kan det här vara kvällen när han tar det slutgiltiga klivet ur sin funk?
Inte omöjligt.
• • •
Nä, jag har aldrig riktigt köpt Rangers alternativa Statue-of-Liberty-logga, använd ikväll igen. Den borde vara snygg men är det inte.
• • •
Gamla kompisarna Kreider och Hayes verkar ha det lite trivsamt på rödlinjen under värmningen, men skenet bedrar gissningsvis rejält.
Eviga rivalerna Blueshirts och Flyers i clinch för andra gången på två dygn, med viktiga poäng – det kommer bli krig.
• • •
O Danny Boy, We pray that angels met you on the shore;
And you’ll look down, and gently you’ll implore us
To live so we may see your smiling face once more

Okej, nu gör vi det här – med de aderton hundra.