NEW JERSEY – NY RANGERS 2-4 (Period 2)
NY ISLANDERS – BUFFALO 4-1 (Period 2)
PITTSBURGH – PHILADELPHIA 3-3 (Period 2)
NASHVILLE – FLORIDA 1-1 (Period 1)’
• • •
Åh hå-hå, här trodde man Adam Fox mål var nånting att komma med.
Hold my beer, säger Mat Barzal i en arena en knapp timmes bilväg österöver – och gör ett underverk mellan benen a la Marek Malik.
Mycket ska man se.
• • •
Ingen kan då längre anklaga Devils för spela defensiv, tråkig hockey.
De har ju inget försvar alls – och så tenderar det bli när man anlitar Lindy Ruff…
• • •
Och Sabres, man…Nu dånar larmet igen: Mayday, mayday, we’re going down.
• • •
Men dra mig i dubbelhakan, HEK – spelar Preds hockey redan från start idag?
Som sagt:
Mycket ska man se.
• • •
Harrington på Buffalo News skräder inte orden:
– This team is a disgrace, konstaterar han nu på Twitter.
Ojvoj.
• • •
Det är ändå svårt att inte gilla att både Gusev och Maltsev ingår i Devils laguppställning.
• • •
Man vet att världen inte snurrar längs sin normala axel när Libor Hajek gör mål – och Mika Zibanejad inte gör det.
• • 
En kaffetår – det var denna paus tarvar.

NEW JERSEY – NY RANGERS 2-3 (Period 1)
NY ISLANDERS – BUFFALO 0-1 (Period 1)
PITTSBURGH – PHILADELPHIA 1-1 (Period 1)
• • •
Fox on the run indeed!
Vilket mål han gör, Adam Fox, vilken soloräd han utför.
Man sätter ju brunch-kaffet i halsen av häpnad.
• • •
Målfest monumentale pågår i The Rock.
Det kanske man borde förstått när två försvar som tycker att öppna autostrador genom zonerna är en fin grej – jag menar, hur många ”odd-man rushes blir Rangers bjudna på? – går i clinch.
• • •
Inte nog med att det är ett år sedan sista utsålda showen på Garden. Facebook påminner plötsligt om att jag och Ondskan för precis två år sedan befann oss på roadtrip i Texas och just denna kväll satt och ölade på Billy Bob’s i Fort Worth – världens största honky tonk.
Vi skulle ha åkt på roadtrip även efter New York-resan ifjol, i Kanada, och brukar med viss fasa prata om hur vi kunnat bli strandade i Winnipeg, utan möjlighet att ta oss tillbaka till USA – eller till Europa.
Hade just varit snyggt.
• • •
Efter senaste dygnens härva, när regelrätt Mayday-larm ekat över västra New York, borde Sabres verkligen samla sig till decenniets insats idag och hittills ser det onekligen lovande ut.
• • •
Hej, tokiih, vad trevligt att se dig. Var har du hållit till as of lately?
• • •
Lite tycks osämjan ändå börjat fräsa och pysa i Pittsburgh, det känns bra.
• • •
Här är låten som borde eka på Garden när den nye Brian Leetch gör bra saker.

• • •
Nu ska grabbarna på Gemini Diner få göra ett par mackor och sedan springa hit med dem

Ett år senare…
Ja, det är vad det är idag – i alla fall i bloggens lilla värld.
Denna lördag ifjol – den första i mars – var den sista i New York i det normala NHL, med publik på läktarna och media i fysisk kontakt med spelarna och allt det andra.
Sedan tog Covid-19 över tillvaron och våra arenor – Madison Square Garden, Nassau Coliseum, Barclays Center och The Rock – lades i träda.
Minnet av den sista kvällen på Garden, när Rangers gick upp mot Devils, ger fortfarande obehagliga rysningar. Sportbladet var på plats med Foppa och en fin grupp från Watch-it-Live och bara några dagar innan hade vi sett Mikas otroliga femmålsshow och under tidiga eftermiddagen spelade jag och Ekan otroligt nog in podd med Foppa på Ekans sunkiga hotellrum.

Den allmänna känslan borde alltså varit euforisk, men oron och olusten bara tätnade för varje timme som gick under kvällen och när jag lämnade pressläktaren framåt halv tio-tiden hade jag en bad, bad feeling.
Hur ettårsdagen av en sådan upplevelse egentligen ska uppmärksammas vet jag inte, särskilt inte i ljuset av allt hemskt och skrämmande och deprimerande som hänt sedan dess. Man vill ju inte fira den, inte heller högtidlighålla.
Men jag vill ändå påminna om den, för att uppmuntra lite tacksamhet – över att vi fortfarande är här, att vi har tagit oss så här långt, att det finns hopp och att vi en lördag ett år senare kan slå oss ner vid vår tv-apparater och se ett koppel kittlande NHL- matinéer.
Det är ett år senare – och livet fortsätter.
Halleluja.
• • •
Hej då, Tom Wilson.
Förövaren från TD Garden igår har kallats till fysiskt möte med NHL-ledningen – mitt under pandemi, när den typen av kontakter egentligen är en big no-no.
Det kan bara betyda en sak:
En ny, lång, svidande avstängning väntar.
Han får skylla sig själv, säger jag. Tommy W vet att han för alltid har ögonen på sig, vad som än står i kollektivavtalet, och behöver inte kasta sig in i den tacklingen – som dessvärre slutar med att Brando Carlos huvud vibrerar som Markus Mustonens cymbaler under en Kent-konsert.
En spärr borde ha installerats i hjärnan efter tidigare avstängningar och det senaste säsongernas mer renhåriga uppträdande tyder väl också på att så skedde, men tydligen börjar mekanismen i den spärren bli lite rostig….
• • •
Lyckas Mika – The man of the hour för ett år sedan – ta sig ur sin funk efter bänkningen i torsdags? Kan Sabres på något sätt ta sig samman och åtminstone visa lite sisu – och om inte: Överlever coach Krueger helgen? Det lät inte så på GM Adams igår. Vidare: Går alla proppar i tredje Pennsylvania-derbyt på fem dagar? Och klarar Predators av att spela anständig hockey i fler perioder än den tredje?
Vi har verkligen en uppsättning intressanta frågor som förhoppningsvis besvaras under de stundande eftermiddagsduellerna.
• • •
Dental rapport:
Er vän Baloo har inte minsta känning i tanden förtjusande Doctor Lee rotfyllde igår.
Som pappa, salig i åminnelse, alltid sa:
Det är bra läkkött i alla Bjurman…
• • •
Efter gårdagskvällen statement i United Center kan ingen tvivla längre.
Chicago Blackhawks är säsongens stora skräll-lag.
Det skulle dröja ytterligare några år innan Collitons unga manskap var redo för större saker, särskilt som både Jonathan Toews och Kirby Dach försvann redan innan seriestarten. De var mer eller mindre självskrivet bottenlag i år.
Men istället jagar de i Central-toppen med Lightning, Panthers och Hurricanes.
Enastående
Och kommentatorsspårets särskilde Chicago-vän, Stefan Johansson, har helt rätt.
Patrick Kane håller Hart Trophy-klass. Ingen annan enskild spelare betyder lika mycket för sitt lag och det är just den faktorn som ska avgöra vem som får mest-värdefulla-priset.
Han har min röst – i alla fall ännu så länge.
• • •
Dagens tipsrad – inringd till morgonsur Paulie – är lång som ett gammalt Micke Nylander-byte, men jag har en stark känsla av att jag sätter tolv av tolv idag.

•New Jersey – NY Rangers 1
•NY Islanders – Buffalo 1
•Pittsburgh – Philadelphia 1 (OT)
•Nashville – Florida 2
•Vancouver – Toronto 2
•Arizona – Minnesota 1
•Montreal – Winnipeg 1
•Colorado – Anaheim 1
•Dallas – Columbus 1 (OT)
•LA – St. Louis 1
•Edmonton – Calgary 2
•San Jose – Vegas 1

• • •
Apropå Chicago glömde jag kommentera gårdagens besked om att Brent Seabrook går i pension.
”Hjälte”, vet jag inte om jag för egen del skulle kalla honom men han var onekligen tongivande i många av de största matcher jag bevakat som NHL-korre, så ett litet ”Tack” förtjänar en av grundbultarna i Hawks berömda kärna ändå av bloggen.
Starkaste minnet är konferenssemin mot Detroit 2013, när han avgjorde Game 7 – efter att Yellbear Hjalmarsson på felaktiga grunder blivit berövad hjälterollen – men framförallt stormade efter en Jonathan Toews ur balans in i utvisningsbåset i The Joe i femte matchen och gav ett pep-talk som vände hela serien.
Ledarskap, tror jag det kallas.
• • •
Time, vänner.

Det är ett år senare och i motsats till vad många av oss befarade kan vi titta på NHL-hockey igen.
Ta vara på det. Värdesätt det. Njut.

BOSTON – WASHINGTON 5-1 (Slut)
CHICAGO – TAMPA 4-3 (Slut, OT)
LA – ST LOUIS 2-3 (Slut, OT)
COLORADO – ANAHEIM 3-2 (Slut, OT)
ARIZONA – MINNESOTA 1-5 (Slut)
SAN JOSE – VEGAS 4-5 (Slut, OT)
• • •
Ojvoj, den sena föreställningen i San Jose var så bra, och så dramatisk, att jag inte alls kunde fokusera på den ambitiösa text jag försökte skriva samtidigt.
Bitterljuvt för hajarna, får man säga. De lyckas kvittera sent – men tappar extrapoängen på övertid.
Dock:
De ser vassare och vassare ut för varje gång de dyker upp i min tv. Och Erik är på väg att hitta sig själv igen. Så det kan nog bli en njutbar andra halva av säsongen för vår vän Niklas i Silicon Valley.
• • •
Nu laddar vi om för Saturday – veckans verkliga höjdpunkt! – och en räcka fina matinéer.
Hörs då, yes?

BOSTON – WASHINGTON 5-1 (Slut)
CHICAGO – TAMPA 2-2 (Period 2)
LA – ST LOUIS 0-1 (Period 1)
COLORADO – VEGAS 0-0 (Period 1)
ARIZONA – MINNESOTA 0-3 (Period 1)
• • •
Matchen i Boston är slut – men det är egentligen först imorrn den avgörs.
Det är då Player Safety-folket tar sig en titt på sekvensen när Wilson dunkade Carlos skalle i plexit, kallar honom till möte – virtuellt, får vi anta – och bestraffar honom med en ny avstängning.
Längden på avstängningen betyder mer än resultatet högts där uppe i den här posten.
• • •
Ja, Minnesota är inte bara ett av de bästa lagen just nu. De är roligast att titta på också.
Det hade jag aldrig någonsin trott att jag skulle komma att skriva – eller tycka.
• • •
Bäckis nådde en mäktig milstolpe med passningen till Vranas tröstmål i Gaaaden.
Det var ingenting mindre än Valbo-stjärnans 700:e assist, nämligen.
De enda övriga svenskar i NHL-historien som spelat fram till så många mål är Nicklas Lidström (878), Henrik Sedin (830), Mats Sundin (785) och Daniel Alfredsson (713).
Fantastiskt.
• • •
Nu fick jag lite annat att skriva här, utöver referat som en suverän redaktör som heter Ludde ska ha om några timmar, så nu dröjer det nog innan ni hör av mig igen.
Men låt trumpetstötarna ljuda i spåret.

BOSTON – WASHINGTON 4-0 (Period 2)
CHICAGO – TAMPA 1-2 (Period 1)
• • •
Björnarna är on fire och sliter Capitals i stycken.
Det kan ju Bäckis & co tacka Tom Wilson för.
Han tacklar sönder Brando Carlo – man behöver inte ha läst på läkarlinjen för att se att Boston-backen drabbas av hjärnskakning – och Bruins tar hämnd genom att spela bästa hockeyn för säsongen.
Morsning korsning.
• • •
– Alla kan andas igen, säger Jack Edwards när McAvoy återvänder till bänken och för eng gångs skull överdriver han inte.
Han – McAvoy – är den siste B’s har råd att förlora.
• • •
Ja, Wilson, Wilson, Wilson…han har fortfarande inga spärrar när läget för en fet tackling uppenbarar sig.
Det blir ingen utvisning när han mosar Carlo, men han träffar ju rakt i huvudet så det lär bli påföljder i alla fall.
Så jävla korkat.
• • •
Det känns som ett flertal glada i spåret tagit sig ett par klämtare ikväll.
Sånt ser vi inte ofta, men – lite kul.
• • •
Edwards har förstås spårat ur helt efter Wilson-tacklingen och ylar inte om annat.
När Bergeron gör det asläckra målet efter klapp-klapp-monumentale med Marchand skriker han att ”ah, det där kan Tommy Wilson sitta och titta på”.
Mannen är inte kommentator. Han är en emotionell supporter.
Hela staden Boston borde vara generad.
• • •
Nu har bedövningen släppt hel – och jag har inga besvär alls.
Skål för det, ni festprissar.

Vad sa vi igår?
Torsdag är bästa dagen?
Jo, men det är den ju egentligen bara för att den krattar vägen för en ännu bättre dag:
Fredagen.

Det är ju, sen urminnes tider, den vi lever för – inte sant?
Som det heter i fina gamla Easybeats ”Friday On My Mind”:

Monday mornin’ feels so bad
Ev’rybody seems to nag me
Comin’ Tuesday I feel better
Even my old man looks good
Wed’sday just don’t go
Thursday goes too slow
I’ve got Friday on my mind
Gonna have fun in the city
Be with my girl, she’s so pretty
She looks fine tonight
She is out of sight to me
Tonight I’ll spend my bread, tonight
I’ll lose my head, tonight
I’ve got to get to night

Med andra ord:
Nu ska vi ha ännu roligare än i går.
• • •
Yes people, rotfyllning är nu utförd på en tand som plågat mig i flera år och det tycks ha gått finfint.
Bedövningen har inte släppt helt men nästan, så till skillnad från för några timmar sedan är jag i alla fall inte längre lika numb som Kramer var i oerhörda Seinfeld-episoden ”The Jimmy” och den smärta Dr. Lee – en ny bekantskap, min kompis Dr. Kaplan hade andra, svårare saker för sig – varnade för har jag ännu inte ens känt ens några antydningar av.
Gott så.
I vanlig ordning var det dock en vådlig anspänning för denne gamle neurotiker/hypokondriker att lägga sig i den där stolen, och det kan ju fortfarande komma sviter här under kvällen, så jag vill förvarna om att jag kanske tar det lite piano här i bloggen denna omgång.
Godkänns det?
• • •
Det känns fortfarande lite omtumlande att Darryl Sutter gör comeback i NHL – bara några veckor efter att Brian Burke klev in på scenen.
The good old boys och deras old school-filosofi never goes out of style i den här konservativa ligan, så är det verkligen.
Och GM Treliving tycks se kufen från bondgården i Viking, Alberta som regelrätt Messias.
– Inte bara en förändring krävs. Darryl Sutter krävs. Det här laget behöver just honom och just det han gör, heter det.
Jösses.
• • •
Carl-Folke, det är ju som du säger. Rotfyllning gör inte ont – inte med all den bedövningen. Men det tar tid och jag får lite panik av all skit de ska ha i käften på en. Den där duken, slangarna, pumparna, röntgengrejset…jag har känsliga kväljningsreflexer och tycker nog just därför att det är mer angenämt att bara dra ut tandjävlarna.
Ja, sorry, jag ville bara få det sagt.
• • •
Raden är registrerad hos Paulie Walnuts – som tyckte att jag skulle gått till hans kompis urologen Dr Fried, och fått en bra ”rate”, med min tand men någon måtta får det vara.

•Boston – Washington 1
•Chicago – Tampa 2
•LA – St. Louis 1 (OT)
•Colorado – Anheim 1
•Arizona – Minnesota 2
•San Jose – Vegas 2

• • •
Bloggen ber att få gratulera Gabe The Babe Landeskog å det varmaste.
Han och hustrun Melissa nedkom tidigare idag med sitt andra barn, en liten grabb, så nu finns det en lill-Gabbe också.
Hurra!
• • •
Det är extra synd att de inte har publik på matcherna i TD Garden nu när Chara återvänt för första gången, men vi får ta The Big Homecoming i juni, när de här två lagen möts i glödhet playoff-serie.
Ikväll gläder vi oss framförallt åt att det lossnar för The Great Eight.
• • •
Idag, 5 mars, är det exakt ett år sedan Mika gjorde fem mål i en och samma match.
Ett heligt datum, som jag ser saken.
• • •
Ja, då börjar vår lilla fredagsfest då.
Som sagt, jag tar igen mig lite efter mötet med Doctor Lee och återkommer till att börja med med Del 2 först efter två perioder i Gaaaaden.

NY ISLANDERS – BUFFALO 5-2 (Slut)
NEW JERSEY – NY RANGERS 1-6 (Slut)
CAROLINA – DETROIT 5-2 (Slut)
PITTSBURGH – PHILADELPHIA 3-4 (Slut)
MONTREAL – WINNIPEG 3-4 (Slut, OT)
CHICAGO – TAMPA 2-3 (Slut, OT)
NASHVILLE – FLORIDA 4-5 (Slut)
DALLAS – COLUMBUS 2-3 (Slut)
CALGARY – OTTAWA 7-3 (Slut)
VANCOUVER – TORONTO 3-1 (Slut)
• • •
Breaking news:
Calgary har sparkat Geoff Ward och ersätter honom med ingen mindre än Darryl Sutter.
Haha, att den säregna kufen, med sina bisarra miner, skulle komma tillbaka…
Men varför inte?
Ward borde fått gå redan efter pajas-coachningen i sista matchen i playoff i somras, han visade då att han inte håller NHL-klass.
Allt kan bara bli bättre nu.
• • •
Elvis kom aldrig till the building, han är tydligen day-to-day-skadad. Desto större var det förstås att Canucks ändå lyckades slå serieledarna.
Men nej, Chall och Idsint – reglerna ändras inte bara för det. Ni får bara sprida solsken idag också…
• • •
Sutter är dock GM Trelivings femte coach – på sju år. Det kanske är dags för en liten titt i spegeln också.
• • •
Tack för i natt, amigos. Det var, precis som väntat, ännu en härlig torsdag.
Vi hörs alldeles strax igen.

NY ISLANDERS – BUFFALO 5-2 (Slut)
NEW JERSEY – NY RANGERS 1-6 (Slut)
CAROLINA – DETROIT 5-2 (Slut)
PITTSBURGH – PHILADELPHIA 3-4 (Slut)
MONTREAL – WINNIPEG 3-4 (Slut, OT)
CHICAGO – TAMPA 2-3 (Slut, OT)
NASHVILLE – FLORIDA 4-5 (Slut)
DALLAS – COLUMBUS 2-3 (Slutet av Period 3)
CALGARY – OTTAWA 5-1 (Period 2)
VANCOUVER – TORONTO 1-1 (Period 1)
• • •
Det var ju synd att du slog av tv:n, HEK – eller kanske inte.
Dramatiken hann bli riktigt gastkramande i Bridgestone och Flipper & co lyckades sånär kvittera.
Men det är ju fan att de kväll efter kväll efter kväll börjar spela först sista 20 minuterna.
Det är, som spårets man i Tennessee mycket riktigt påpekar, coach Hynes fel.
Avskeda honom.
• • •
Vigge Hedman vet hur man avslutar en show.
Det är exakt 0.1 sekunder kvar av förlängningen i United Center när han vispar in pucken.
I grevens tid – eller i kommendörkaptenens tid, som Ekeliw förmodligen skulle sagt.
• • •
Dallas, som jagar kvittering, åkte just på en av de mest horribla utvisningar jag sett.
Domare…
• • •
Nu ska det randas här. Återkommer om ett tag.

NY ISLANDERS – BUFFALO 5-2 (Slut)
NEW JERSEY – NY RANGERS 1-6 (Slut)
CAROLINA – DETROIT 5-2 (Slut)
PITTSBURGH – PHILADELPHIA 3-4 (Slut)
MONTREAL – WINNIPEG 3-4 (Slut, OT)
CHICAGO – TAMPA 2-0 (Period 2)
NASHVILLE – FLORIDA 2-4 (Period 2)
DALLAS – COLUMBUS 0-0 (Mitten av Period 2)
CALGARY – OTTAWA 3-1 (Period 1)
• • •
En vanlig torsdag hade jag nu ramlat ner till omklädningsrummet i The Rock, försökt få några citat av en säkert lågmäld Mika, skrivit ett snabbt referat i pressrummet, rusat till Penn Station, tagit ett tåg tillbaka Manhattan – och åkt till Neary’s på 57:e och druckit några öl med Duffy.
Men nu är alltt – i alla fall ett tag till – fucked-up så jag vänder mig bara om i soffan och konstaterar att det var som fan vilken blixtrande kanonform Kreider-Greider är i.
• • •
Grattis, Kenta-Kungen! Inget är ju vackrare än såna där vändningar – i derbyn och allt.
• • •
Nej, det såg verkligen inte bra ut med Storken. Men jag fattade inte riktigt vad som hände. Drog han sönder en ljumske? Kan nästan inte ha varit något annat.
• • •
Nu har jag ändå lite tandläkarångest i den sena kvällen. Säg något lugnande, någon.
• • •
”Nu får vi se vad Blackhawks verkligen går för, äntligen ska de spela mot bra motståndare”, sa Ekeliw i bloggen idag.
So far ser det ut som att de klarar testet rätt bra.
• • •
Well, HEK. Svenskarna I Music City kan du i alla fall lita på.
• • •
Canucks-Leafs…ja, det känns som torsdagen sparat det bästa till sist åt oss.