Litet tipsextra 31/1

Mors igen.
Day off pågår I Tampa-solen, så det blir inget bloggande idag.
Men en tipsrad blir det och här är den.

•Buffalo – New Jersey 1
•Carolina – Dallas 1 (OT)
•Detroit – Florida 2
•Chicago – Columbus 2
•Philadelphia – NY Islanders 2
•Anaheim – St. Louis 1
•Minnesota – Colorado 1 (OT)
•Edmonton. – Ottawa 1

Bloggen on the road!, del 5 – The End

TAMPA – NASHVILLE 4-3 (Slut)
• • •
Det intressanta i tredje, bortsett från att Preds faktiskt tog sig hyggligt nära, var att det blev exceptionellt grinigt och elakt på isen.
Oväntat, det finns ju ingen särskild historia mellan Bolts och Preds – men det lovar gått inför returen på måndag.
Nu sitter jag åter på rummet, med balkongdörren öppen i den sena kvällen, och njuter av ljudkulissen där ute.
Sorl, skratt, nån bil som gör burnout, musik från tiki, fyrverkeridån …ja, liv. Liv!
Det är underbart.
Så istället för att babbla en massa mer tar jag och rundar av med en liten bildkavalkad från det senaste dygnet i paradiset.

The famous tiki!







Preds värmer med fotboll, noterar ni, yes?



Imorrn är jag ledig och ska bara softa i solen, men vi hörs igen på måndag. Från rymdskeppet en gång till.

Bloggen on the road!, del 3

TAMPA – NASHVILLE 4-1 (Period 2)
• • •
Nu är det folkfest i Amalie – utan folk.
Golvet går ju vips ur Hynes-jönsens gameplan och mästarna bara mosar Music Citys hjältar i 20 svidande minuter.
Som vi säger i den här bloggen när vi häpnar:
Ojvoj.
• • •
Haha, när Vigge gör mål dunkar de alltså på med Roger Pontares ”När vindarna viskar mitt namn” i Amalie!
Det HÄR måste redas ut.
Aldrig har jag väckt en värre läsarstorm än när jag sågade just Pontare i Melodifestivalen och han sedan gick och vann…
• • •
I pausen håller jag först på att krocka med Phil Esposito i trappan – och har sedan Ryan Callahan framför mig i kön till kaffekannan.
Eller som Ekeliw svarar när jag messar och berättar:
”Alltså… först krockar du med Jesus och sen köar du med den helige anden”.
• • •
Man hör ett ljudligt ”Fuck!”, med stark dalabrytning, när Preds misslyckas att få något gjort under ett långt anfall med sådär en sex minuter kvar.
• • •
Här sitter jag och äter kaka och tänker, likt en pösmunk, att Lightnings PP ser lite tandlöst ut ikväll.
Då kommer det en blixtrande klapp-klapp-kombination och bom pang – lille Johnson kan smacka in pucken i snudd på tom kasse.
Ta en kaka till du, Baloo.
• • •
Lill-Foten, Adam Footes son, Cal gör NHL-karriärens första mål och om jag varit Chall hade jag kallat honom ”sötpojken” när han efteråt sitter i båset och försöker se oberörd ut.
• • •
Decaf, Julia? Det är ju som att äta tacos utan fyllning och att kyssas med stängd mun – samtidigt, rentav. Hur kan du?
• • •
Prognos inför morgondagen i New York

Ha ha ha ha ha ha ha ha ha!!!!
• • •
De är skräckinjagande, Bolts Darth Vader-svarta tröjor med klubbmärke och siffror och och namn i silver.
Det tycker i alla fall jag, sådeså.
• • •
Några saker måste ske å det snaraste: Vaccineringstakten måste öka, New Yorks krogar öppnas och John Hynes avskedas.
• • •
Hur bra är Hurricanes, egentligen? De kanske ska till Stanley Cup-final i år – precis som Ekeliw säger.
• • •
One to go – innan det är dags att gå ut och lyssna på rasslet från palmerna igen.
Det blir, känner jag på mig, 20 minnesvärda minuter.

Bloggen on the road!, del 2

TAMPA – NASHVILLE 0-1 (Period 1)
• • •
Det är väl inte som att imaginär konfetti regnar över varje sekvens på Amalie-isen, men jag blir ändå helt tagen av sitta här och titta på match.
Dels är det en så omvälvande kontrast mot vardagen i pandemins New York, dels väller en veritabel fors av minnen från magnifika ögonblick i just den här hallen upp ur hjärnans katakomber.
Stanley Cup-finaler, konferensfinaler, Vigges debut, kvällen när Caps till slut dödade sina demoner, när en vådligt storögd Ekeliw var ackrediterad för första gången, Alfies show under allra första besöket våren 2006…ah.
Att vi är här igen, i den här situationen, är bara helt otroligt.
• • •
Det här gör ju Preds bra, HEK.
Mästarna har mest puck under tio första och trycker tidvis på så det knakar i fogarna, men Pekka Pinne briljerar som i fornstora dagar och sedan är det de allt annat än uddlösa gästerna som tar över.
• • •
Om mamma Elizabeth vore här har jag en känsla av att Victor skulle få höra en del om sitt långa hår och är det inte dags att gå till frisören nu?
• • •
Den gamla käpphästen gnäggar ännu: Får man fem-mot-tre-chans måste man göra mål, annars går det inte.
Fast kanske ändå…
• • •
Eftersom de även här pumpar in konstgjort publikljud går det inte att höra exakt vad pojkarna på isen säger till varann, men det är mycket lättare än vanligt att få en uppfattning om vad de tycker och känner i olika situationer. Framförallt framgår reaktioner från båsen, när de slår med klubbarna i sargen för att, exempelvis uttrycka uppskattning över att en lagkamrat täckt pucken med stort hjältemod.
• • •
Leafs-fansen i spåret håller oväntat låg profil ikväll, tycker jag.
Händer det inget i den matchen?
• • •
Stanley Cup-fanan hänger ståtlig och grann i ena Amalie-hörnet, men som ni ser har den inte hissats hela vägen upp i taket ännu.

Det tänker de inte göra förrän läktarna fyllts av fans igen.
Ett fint beslut, tycker jag.
• • •
Presspentryt, det fina de har här, är off limits för media. Där ska klubbpersonal proviantera och det är som sagt extremt noga att vandrande smitthärdar som jag inte kommer i närheten av de människorna, men en våning ner kan jag faktiskt köpa en kopp kaffe om jag vill.
Det vill jag.
• • •
Hetaste svenska målskyttarna i NHL 2021: Joel Eriksson Ek och Bengan Hörnqvist.
Det skulle man spelat på.
• • •
Ja, men mot kaffekannorna nu då. Vi får se om jag orkar gå i branta trappor eller blir kvar där nere.

Bloggen on the road!

En dag av den paradisiskt rogivande sort som bara existerar i downtown Tampa stegrar långsamt mot sitt klimax.
Solen har hela dagen brassat från en förföriskt blå himmel, den flortunna gardinen i den öppna balkongdörren fladdrat i varm bris och de vanliga, betryggande ljuden letat sig in till en säng där jag legat och läst Nelson DeMilles ”The Deserter”. Av en radio som larmar någonstans i fjärran, av båtar som puttrar förbi i den lilla kanalen, av skratt från uteserveringen precis nedanför, av mistluren från ett lastfartyg ute på den solkattsglittrande fjärden.
Nu knäpper jag skjortan, hänger på på mig ljus kavaj och knyter de italienska skorna för den korta, välbekanta promenaden längs Water Street till det strandade rymdskeppet i palmdungen vid Channelside drive.

För jajamensan:
Efter nästan ett år vid ankare hemma i New York är bloggen äntligen, äntligen ute på turné och ska sända live från en arena ute i det förlovade landet.
Regerande mästarna tar emot Nashville Predators – i den här bloggen också kända som LAGET – och er vän Baloo finns på plats uppe i takåsarna.
Det känns så roligt, så exalterande och så häftigt att risken finns att hela jag muterar och blir en helt ny sorts, sizzling sommarbiff.

Häng med, kära vänner i spåret, häng med!
• • •
Det var tidig eftermiddag när jag landade på TPA i går och let me tell you, jag hann inte mer än ut ur planet, in i den solstekta terminalen, förrän höstens och vinterns ackumulerade ångest bara sköljde av mig, som en biblisk förbannelse Gud himself har vänligheten att upphäva..
Några timmar senare satt jag i det glada, avslappnade skymningsstimmet i tikibaren med en iskall Yuengling och sa det högt för mig själv:
– Det känns som jag just släppts ur fängelse….
Att efter ett år i den nedstängda New York-misären få uppleva värme, sitta i en bar med normal stämning och se människor le…det går inte riktigt att klä euforin i ord, men ingenting det senaste året – mer än möjligen beskedet att mamma vaccinerats hemma i Borlänge – har fått hjärtat att pumpa lika lyckligt.
• • •
Helt riktigt, Kenta. Ullmark är en av de hetaste målisarna i ligan just nu – och det gör mig själaglad att kunna konstatera, så ifrågasatt som han var efter förra säsongen. Men jag visste väl att den vänlige, finurlige Kramfors-gamängen hade det i sig.
• • •
Till skillnad från ”grannarna” Panthers spelar Lightning fortfarande utan publik, så det är en tom och öde Amalie Arena jag, för första gången någonsin, sitter i.
Mycket märkligt, precis som på Garden. Det känns liksom som att det är…på film.
Men två riktigt, riktigt bra lag går upp i ringen ikväll och därför gör jag mig förhoppningar om att den bisarra inramningen blir mycket lättare att förtränga än hemma i New York.
• • •
Till känslan av att jag plötsligt slitit mig loss ur bojorna och befriats bidrar också det faktum att det down here här knappt märks att en pandemi rasar i världen.
Allt är öppet som vanligt, människor trängs i barer och restauranger och utomhus bär praktiskt taget ingen alls munskydd.
Som sagt: Jag kan se människor le!
Huruvida det är så bra kan man förstås diskutera men emotionellt är det ett enormt lyft för en gammal convict i guvernör Cuomos och borgmästare DeBlasios fängelse – och de har de facto lägre smittspridning här än vid Hudson-flodens mynning.
• • •
Ber att få påminna om dagens tipsrad:

•Buffalo – New Jersey 1 (RÄTT!)
•Edmonton – Toronto 2
•NY Rangers – Pittsburgh 2
•Philadelphia – NY Islanders 1 (OT)
•Washington – Boston 2
•Carolina – Dallas 2
•Tampa – Nashville 1
•Detroit – Florida 2
•Montreal – Calgary 1
•Minnesota – Colorado 1 (OT)
•Anaheim – St Louis 1
•Winnipeg – Vancouver 1 (OT)

• • •
I enlighet med den mer avslappnade hållningen i solen behöver vi murvlar inte heller genomgå några new yorkska processer för att bli insläppta i Amalie-rymdskeppet.
På Garden blir vi ju testade i entrén – och får sitta och vänta på svar i en timme. Här får jag tempen kollad och sen är det bara att klättra upp till pressboxen.
Jag måste dock använda en helt ny ingång och en hiss jag aldrig sett förut, allt för att vi smutsiga journalister inte ska riskera att ens se spelare på håll och smitta ner dem med våra fula baciller – och uppe i boxen har de monterat rejäla glasskivor mellan sätena, så det känns som man sitter inne i sin egen avskilda värld och tittar på match.
Det kommer dröja innan NHL-korrens liv blir normalt igen – om det någonsin blir det.
• • •
Capitals har re-aktiverat Alex Ovetjkin och kommer av allt att döma ha honom på isen mot Bruins.
Vi i New York Dolls, som saknat honom som fåglarna saknar mask när det är tjäle i marken, jublar högt.
• • •
Nästa söndag arrangeras Super Bowl här i Tampa och att säga att det redan märks vore en av världshistoriens mest flagranta underdrifter.
NFL har redan tagit över stan, hela trakten VIBRERAR av Super Bowl-feber. Flaggor och banderoller syns precis överallt, Chiefs-fans från Missouri kryllar på gator och i barer och en gång i timmen varje kväll smäller de av ett fyrverkeri från en särskild Super Bowl-båt som ligger ute på redden utanför tikibaren.

Den ligan kan det där med Uppladdning och jag önskar att NHL någonsin lärde sig och lät första Stanley Cup-finalen ligga till sig och bli fullsprängd av förväntningar under åtminstone en vecka och sen skulle första puckdrop vara en happening vi inte klarat av att vänta en endaste sekund till på.
Stämningen lär inte precis avta i takt med att veckan går, så jag har snabbt bestämt mig för att hänga kvar och åtminstone en gång i livet få uppleva detta.
Fuck kylan i Lockdown City.
• • •
Regerande mästarna har två raka förluster i ryggen inför det här dubbelmötet med Preds och lär komma till start med huggtänderna blottade i afton.
Gästerna får se till att vara med från start, annars kan det bli slakt.
• • •
Sedan vi var här senast har det nya, flådiga JW Marriott öppnat tvärs över gatan från ”mitt” Marriott Waterside.
Där har det framgått att Preds bor under sitt besök och under normala omständigheter hade det säkert inneburit att Baloo ätit brunch med någon av lagets blågula pjäser imorrn, men det ska jag inte ens tänka på att föreslå för då kan det bli brott-mot-protokollet-härva a la Washington och HEK skulle ju aldrig förlåta mig om jag var orsaken till att Filip och Arvy missade fyra-fem matcher…
• • •
Caps vs Bruins, ja…där har vi ju Charas första möte med gamla kompisarna också.
Jag vill ha rapporter, tack.
• • •
Lobbybaren på JW Marriott är för övrigt invigd. Det var dit jag sökte mig efter the tiki session och meddelas kan att den är väldigt trevlig att sitta i.
• • •
De lyckades slå Hawks två gånger om, men ska de vinna även ikväll måste dina killar hosta upp sig åtskilliga grader, HEK.
Men det verkar de vara medvetna om också. Tolkade jag ett sms från Filip rätt igår kväll tänker han fullborda ett hattrick…
• • •
Låt alla dystra tankar skingras, sparka depressionen i rumpan!
Nu är bloggen på match, i Den Heliga Staden, och allt kommer att vara underbart i några timmar.
Showtime, folks!

Holiday in the sun

Hello – from Florida!
Här ska vi senare ikväll se Tampa och Nashville i Amalie Arena och det blir en dröm, I can’t wait.
Men vi har ju en tidig match också, så tipset kommer redan nu.

•Buffalo – New Jersey 1
•Edmonton – Toronto 2
•NY Rangers – Pittsburgh 2
•Philadelphia – NY Islanders 1 (OT)
•Washington – Boston 2
•Carolina – Dallas 2
•Tampa – Nashville 1
•Detroit – Florida 2
•Montreal – Calgary 1
•Minnesota – Colorado 1 (OT)
•Anaheim – St Louis 1
•Winnipeg – Vancouver 1 (OT)

Ses om några timmar!

The Greatest Show on Earth, del 5 – The End

BOSTON – PITTSBURGH 4-1 (Slut)
BUFFALO – NY RANGERS 2-3 (Slut, OT)
NEW JERSEY – PHILADELPHIA 1-3 (Slut)
WASHINGTON – NY ISLANDERS 6-3 (Slut)
CAROLINA – TAMPA 1-0 (Slut, OT)
COLUMBUS – FLORIDA 3-2 (Slut, straffar)
MONTREAL – CALGARY 4-1 (Slut)
MINNESOTA – LA 5-3 (Slut)
DALLAS – DETROIT 7-3 (Slut)
COLORADO – SAN JOSE 3-0 (Slut)
ANAHEIM – ARIZONA 2-3 (Slut)
VANCOUVER – OTTAWA 4-1 (Slut)
EDMONTON – TORONTO 3-4 (Slut)

• • •
Tack för livesändningen i natt, vänner i spåret.
För det var ju ni som stod för bloggen den här gången, framförallt under de sena matcherna, jag gjorde knappt någonting – stressad och splittrad som jag var av annat.
Sorry för detta, men så kan det bli ibland.
Som kompensation utlovas betydligt mer liv och studs och uppspärrade ögon på lördag, när bloggen rapporterar från sin första roadtrip på nästan ett år.
Vi hörs då!

The Greatest Show on Earth, del 4

BOSTON – PITTSBURGH 4-1 (Slut)
BUFFALO – NY RANGERS 2-3 (Slut, OT)
NEW JERSEY – PHILADELPHIA 1-3 (Slut)
WASHINGTON – NY ISLANDERS 6-3 (Slut)
CAROLINA – TAMPA 1-0 (Slut, OT)
COLUMBUS – FLORIDA 3-2 (Slut, straffar)
MONTREAL – CALGARY 4-1 (Slut)
MINNESOTA – LA 4-2 (Period 2)
DALLAS – DETROIT 2-1 (Mitten av Period 2)
COLORADO – SAN JOSE 0-0 (Period 1)
ANAHEIM – ARIZONA 1-0 (Period 1)

• • •
Broadways nye Wonder Kid har presenterat sig.
Det är alltså Alexis Lafreniere som avgör för Rangers på övertid – med NHL-karriärens första mål.
Något säger mig att vi kommer minna att vi såg det, att vi om två decennier säger att jo, jag var med den kvällen när Laffe bakade sin allra första cannoli.
Då var det, kommer Kenta berätta för kidsen, pandemi och undantagstillstånd rådde i hela världen, men efter den kvällen blev allt bara bättre och bättre…
• • •
Carolina ställer, lite under radarn, till med miniskräll hemma i Raleigh.
Really, vem trodde att de skulle fixa 0-0 mot Mästarna – och sedan vinna i förlängning?
• • •
Haha, Rasmus Dahlin sätter in saftigaste höftkyssen och Rooney åker på en så lång flygtur att han egentligen borde ha fått gå genom security först – och Rangers-spelarna är bara löjliga som blir så upprörda.
• • •
Ah, Bengan kan inte bli straffhjälte varje kväll.
• • •
Så, nu börjar kvällen på riktigt – med shower i Edmonton respektive Vancouver.
Jag vet inte hur mycket jag hinner vara med här, men kör hårt i spåret.

Sida 364 av 1355