TAMPA – COLUMBUS 5-4 (Slut, OT 1)
• • •
Point – the Blue Jacket killer!
Men stackars Columbus, måste jag säga.

De var ju bättre – tidvis mycket bättre – och så slutar hela det här ystra äventyret i bubblan på det hemska sättet, med taffligt såsande bakom egna kassen.
Nå, Bolts har fått sin revansch och är klara för nästa omgång.
Tårtan får åka hem.
Vi kommer sakna honom.
• • •
Nu ska jag skriva text – och sedan spela in podd med en mycket lycklig Bamse från Örby.
När vi är klara återstår att se, men någon gång i slutet av Boston-matchen borde jag vara tillbaka.

TAMPA – COLUMBUS 4-4 (Period 3, OT väntar)
• • •
Dra mig i surpuffen!
Jag hade redan börjat pilla med referat om Tumba-Kevin och Wenny, för Tampa är ju inget lag som krigar sig tillbaka i såna här matcher, men – jo.
Ojvoj.
Och well, 19 augusti LOVADE ju att bli ett oförglömligt datum!
• • •
Sunny, den som leder poolen helt överlägset – vi kan kalla honom Arpon – har framförallt fått poäng i drivor av namn som Quinn Hughes, Heiskanen, Svechnikov, Sean Monahan, Weber, Landeskog, Foligno och Pulock.
Kändes ju inte så skräckinjagande under draften, men den laguppställningen har verkligen levererat.
• • •
Jag hade också en kortis färdig om att Shattenkirk är gravt överskattad.
Hm.
• • •
Om läkarna tog pulsen på Tårtan när en sån där kvittering går in skulle utrustningen antagligen gå sönder.
• • •
Mess från George Jones-balladen i Örby:
”Otroligt oförtjänt att det står 4-4, men jag klagar inte :)”
• • •
Ja, nej, det var absolut ingen sparkrörelse på sista målet.
• • •
Pellepennans hjältar:
Columbus: Lille Skutt (tror du är nåt på spåren där, John J)
Tampa: Tyler Johnson.

TAMPA – COLUMBUS 2-3 (Period 2)
• • •
Bolts får helt och hållet skylla sig själva.
De begår lika många regelbrott som Björnligan i Kalle Anka och tillbringar mer tid i arresten än Svartenbrandt.
Så slarvar man bort vad som för 30 effektiva minuter sedan var ett givet avancemang.
• • •
Som sagt:
Tumba-Kevin – som dock lirade med HV71 i SHL, fråga John J får ni se – är en sniper monumentale.
• • •
In the meantime har Blue Jackets sett till att hamna i exakt noll numerära underlägen.
That’s the way to do it.
• • •
Det började strama i nackkotorna, som nätt och jämnt börjar fungera efter sex veckors strejk, bara jag tittade åt det de där hutlöst tunga hantlarna.
Så jag gick ut på balkongen och stod och glodde en stund istället.
Det är min typ av motion.
• • •
Hästpolo kan inte ens köpa sig ett mål för närvarande.
Han skulle behöva en Zäta som la en faderlig arm om hans axlar och sa ”Lille Skutt, slappna bara av så ska du se att det löser sig”.
• • •
En bloggare är aldrig bättre än sitt senaste intro. Kanske inte helt sant – men den sortens teser jagar mig genom tillvaron…
• • •
Men Wenny Wennberg kan!
Tack för det. Jag tar all hjälp jag kan få för att undvika jumboplatsen i den där miserabla journalistpoolen.
• • •
Till och med Ekeliw – olyckligare än en drucken George Jones-ballad – erkänner att resultatet i Scotiabank är helt rättvist.
Men hur ska det gå med vår inspelning om bara någon timme…?
• • •
John J, välkommen in i matchen igen. Tur du inte var med i natt. Som Linyreg påpekade var Doc så taggad efter flera dagar med begränsad air time att han tjöt mer än någonsin – och dessutom blev det nåt fel i hemmastudion så det tidvis lät som han satt i en kaffeburk och pratade.
Du hade fått ett psykbryt.
• • •
Nu tar vi och lyssnar på lite Waylon Jennings innan Columbus gör ett fjärde mål under Pat Maroons debila, sena utvisning.

TAMPA – COLUMBUS 2-1 (Period 1)
• • •
Tårtans grädde håller på att surna.
Jackets ser tröttna och håglösa ut och blir åtminstone första tio minuterna duktigt tillplattade av desto mer taggade och stridslystna Tampa-pojkar.
Vi såg igår kväll att till och med kantstötta bajamajor kan trotsa oddsen och vinna Formel 1-lopp, men…mja.
• • •
Fast det är ju dumt av ”hemmalaget” att ge Dubois & co gratischanser i en räcka powerplay.
Det kostar ett baklängesmål – och den portabla bekvämlighetsinrättningen för dagen får trots allt liv.
• • •
Men, undrar kanske en och annan, vad hände med backup-väckarklockan Ekeliw?
Well, han hade själv en uppfuckad emergency hemma i Sweden, som tyvärr slutade med att människan han skulle hyra Bromma-lägenhet av bestämde sig för att han trots allt vill bo kvar och rev kontraktet vår vän skrev på bara häromdagen.
Han ringde ändå, lite senare, den gode gentlemannen – men var då lite uppriven och ledsen.
Så Bolts har det på sina axlar idag också:
De måsta trösta sin största supporter så han går att spela in podd med.
• • •
Vasilevskijs klubbstöt när Nash bara ska vända bort honom är så elegant att den får betraktas som värd en utvisning.
• • •
Idag är det en exceptionellt enerverande melodislinga från söndertjatad Subway-reklam som satt sig på hjärnan .
Den suger så hårt jag här och nu svär på att jag ätit min sista, kladdiga footlong-macka.
• • •
Det är lite coolt att Kevin Stenlund, som används sparsamt fem mot fem, ändå ingår i rockarnas första PP-uppställning.
Tårtan vet:
Den gamle HV-hjälten har kanske inte lärt sig alla detaljer i spelet på liten rink ännu, men han kan panga in mål.
• • •
Kaffe och schweizernöt…med lite fantasi kan väl det ändå ses som en näringsriktig frukost?
• • •
När Betjänten hänger in sin cannoli får vi åter bekräftat att Tampa ifjol och Tampa i år är helt olika grejor.
De har rätt sorts birollsinnehavare nu, det finns både tyngd och grit och spets rakt igenom hela forwardsuppställningen.
• • •
Tårtan borde försökt bryta mönstret genom att snajda upp sig i kostym idag.
Men jag kan förstå att ingen i hans närhet vågade komma med det förslaget.
• • •
Nu tror jag nästan jag ska ta och pumpa lite med hantlarna så jag får igång blodflödet.
Ska bara damma av dem först, de har stått orörda på sovrumsgolvet något år eller så…

Ohoj igen, amigos, ohoj.
Välkommen till ännu en dag med potential att göra outplånligt avtryck i tiden.
Sådana hör de facto till undantagen, i alla fall de alldeles för talrika månader då inte världens bästa hockeyspelare gör upp i episka fältslag om vilkas drömmar som ska slå in och vilkas som ska krossas.
Det är inte enbart behagligt att tänka på, men merparten av alla dagar som passerar i livet – drygt 30 000 för den genomsnittlige svensken; vår medellivslängd var i alla 2017 82.3 år, enligt SCB – har fallit i glömska när alltsamman ska summeras.
De flesta är så lika varandra, och så renons på tillräckligt minnesvärda detaljer, att de flyter samman i ett suddigt dis av oändliga timmar utan större betydelse.
Personligen har jag i och för sig svårt att acceptera den omständigheten och försöker bjuda motstånd. Mitt liv går, hävdar jag ofta, ut på att bekämpa vardagens outhärdliga gråhet och förgylla varje dygn med rungande kickar – och eftersom jag har privilegiet att bo i New York, reser mycket och försörjer mig som NHL-korrespondent, och tidvis även som korrespondent inom andra fält, är det gissningsvis lättare för mig än för många andra (å andra sidan är det just för att underlätta i den där kampen jag kämpat för att tillskansa mig det privilegiet…)
Men även jag misslyckas, även majoriteten av mina dagar upplöses i ett konturlöst ingenting – och mycket lite kan man göra åt det.
Då och då går solen dock upp över datum som man redan från start vet att man kommer minnas resten av sin utmätta tid här på planeten Tellus – datum sprängfyllda av hopp och löften och garanterad magi.
För oss som tillber hockeygudarna och ser på Stanley Cup som de kristna ser på påsken är 19 augusti 2020 ett sådant datum. Inte bara för att det med all säkerhet är sista gången i år vi får se fem slutspelsmatcher i ett och samma berusande svep. I alla utom en är hela serierna on the line, som det så ödesmättat heter i USA och Kanada. Allt står på spel. Den ena av duellanterna i fyra av fem gastkramande thrillers måste obönhörligen vinna – eller så har allt de sedan förra hösten offrat så mycket för, som de betalat ett så högt pris för och brunnit så passionerat för, varit förgäves. Do – or die.
Låt oss ta det punkt för punkt, med svenska tidsangivelser (vi får väl utgå från att Linyreg, PlayoffWill och andra läsare med hemvist här på den nordamerikanska kontinenten kan översätta till egna förhållanden):
18.00: Tampa Bay Lightning kan få revanschbegäret som brunnit i deras hjärtan sedan förra våren stillat och skicka hem Tårtans förhatliga köttkvarnsbrigad till Ohio.
22.00: Boston Bruins har möjlighet att avsluta stukade Carolina Hurricanes säsong – och sända resten av startfältet en oroande signal om att de likt Alaskas grizzlybjörnar återigen äter småvilt som just Canes till frukost.
23.30: Colorado Avalanche får ännu en chans att en gång för alla tillintetgöra Arizona Coyotes och på samma sätt som Vegas sno åt sig några extra dagars välbehövlig vila.
02.00: Philadelphia Flyers kan släcka lyset för Montreal Canadiens, nyss allas oväntade kelgrisar, och återupprätta sin status som fruktad favorit.
04.30: St. Louis Blues…ja, de och Vancouver Canucks ska under alla förhållanden spela minst en match till, så rent tekniskt rundar vi av i ett mindre akut tillstånd. Men i praktiken betyder den lika mycket, för laget som går och lägger sig med övertag i natt kommer med största sannolikhet att sopa hem hela serien. Så det går inte att sänka garden förrän framåt småtimmarna,
Det är helt enkelt fredag 7 augusti all over again – och 7 augusti, när sex lika definitiva larger-than-life-strider avgjordes, var inget annat än ett mirakel till dag som aldrig slutade stegra. Det bara small och small och small…
Så som min kanadensiske vän Chris brukar slå fast när det ska skålas i natten:
It’s good to be us.
Jo, mitt i pandemi och världskris och ekonomiskt tumult och allmänt elände är det faktiskt otroligt gott att vara vi.
Nu låter vi den oförglömliga dagen börja.
• • •
Och så mycket mer än den ranten om den älskade Stanley Cup-hockeyns trollkraft hinner jag inte med i detta intro, för…ja, om sanningen ska fram höll jag som en annan Stefan Johansson på att försova mig idag och hamnade i viss tidsnöd timmarna innan puckdrop i första kapitlet.
Bound to happen när vi bara pumpat på sedan månadsskiftet, I guess – icke desto mindre lite pinsamt och besvärligt.
Men vi tar igen det, och orerar desto mer, under resans gång – jag lovar.
• • •
Dagens tipsrad, bestående av inget annat än ettor, ska dock föras till torgs

•Tampa – Columbus 1 (OT)
•Boston – Carolina 1
•Colorado – Arizona 1
•Philadelphia – Montreal 1
•St. Louis – Vancouver 1

• • •
Också, en liten brasklapp:
Mitt i racet ska jag och Broccolipajen spela in ett nytt podcast-avsnitt, så under delar av Bostons och Carolinas kommer jag vara MIA.
• • •
Till sist, innan vi släpper iväg de vilda hingstarna– en liten påminnelse om hur vacker vår religion är

Handshakes with old friends. ?#NHLonSN pic.twitter.com/7biQGarVHM

— Sportsnet (@Sportsnet) August 19, 2020

MONTREAL – PHILADELPHIA 0-2 (Slut)
DALLAS – CALGARY 2-1 (Slut)
NY ISLANDERS – WASHINGTON 2-3 (Slut)
VEGAS – CHICAGO 4-3 (Slut)
• • •
Ja, som Elvis – den riktige alltså –sjunger i Rogers Place i den sena natten:
Viva Las Vegas!
Slutligen – en serie i första Stanley Cup-omgången 2020 är avgjord.
Vegas Golden Knight slår ut Chicago Blackhawks med sammanlagt 4-1 och är, först av alla, klara för andrarundan.
Det finns en logik i det.
Knights är ett ruskigt bra lag och framförallt avsevärt mycket starkare och mer komplett än det up-and-coming-bygge Blackhawks GM Stan Bowman skickade till Edmonton.
De har jättelika steg framåt i bubblan, charmade oss alla under skrällserien mot Oilers och kommer om ett par säsonger vara redo för en long run i playoff igen.
Men det här är Vegas tid.
• • •
Vad vackert att se alla kramar och lyckönskningar Lehner får av sina gamla lagkamrater under the handshake.
Han är en extremt omtyckt man, den gode göteborgaren.
• • •
Nu ska det hamras text i holken och sen tar vi kanske en liten jamare – och går och lägger oss.
Ses om några timmar igen.
Då väntar en stor, stor dag.

MONTREAL – PHILADELPHIA 0-2 (Slut)
DALLAS – CALGARY 2-1 (Slut)
NY ISLANDERS – WASHINGTON 2-3 (Slut)
VEGAS – CHICAGO 3-3 (Period 2)
• • •
Hoppas ingen tar illa upp, men The CEO får ett ”Verkligen” med många utropstecken som svar när han skickar ett meddelande från den floridianska badmadrassen om att lagen i västra konferensen spelar otroligt mycket roligare hockey än de i öst.
Det här är ju en late night-show som det liksom regnar konfetti över hela tiden, som glänser i stans skarpaste spotlight-sken och svänger i takt med en Jackie Wilson-inspirerad partydänga.
Gosse!
• • •
Ha ha, va Playoffwill? Har jag lovat flytta till Vegas om Knights vinner Stanley Cup? Då är det väl liksom försent.
Men för all del, jag skulle gärna tillbringa några år i ett billigt drömhus i Summerlin.
• • •
I nästa sms skriver The CEO:
”Colorado mot Vegas vore en magisk konferensfinal att kolla på”.
Ja, det vore som att se en live-show i vilken Springsteen, James Brown, Bob Marley, Prince, The Band, AC/DC och Elvis gör varsitt tretimmars-set.
• • •
Hagelin hälsar.

Eller…det gör han inte uttryckligen, men jag hör på den pigga tonen i luren att han egentligen vill ha sagt att han tycker väldigt mycket om att ni är uppe och följer Stanley Cup-festen.
• • •
Nähä, fortfarande ingen Johansson?
Hallå Stefan – dina killar spelar största matchen på hela säsongen. Marsch pannkaka in till tv-soffan!
• • •
För ett tag sedan hade jag kontakt med Burger också och tryckte på det där att han är de stora ögonblickens man.
– Well, jag vill alltid vara delaktig, svarade han.
Mm, riktiga vinnare vill det.
• • •
Jag vill inte att den här underbara föreställningen ska ta slut, så nu går jag till the shrine och viskar lite, på latin, om övertid.

MONTREAL – PHILADELPHIA 0-2 (Slut)
DALLAS – CALGARY 2-1 (Slut)
NY ISLANDERS – WASHINGTON 2-3 (Slut)
VEGAS – CHICAGO 1-2 (Period 1)
• • •
Svaret på om det alls går att avgöra serier i pandemi-slutspelet när chansen finns är tydligen ett rungande nej.
Blackhawks vägrar vika ner sig och går upp i lätt chockerande 2-0-ledning.

Sedan reducerar Pacioretty visserligen med 30 sekunder kvar av inledningsperioden, vilket kan visa sig ha viss betydelse, men ändå.
Det fullspäckade schemat tunnas ju aldrig ur…
• • •
Tror att jag nyss jag bet ur delar av en gammal plomb nånstans långt bak i överkäken.
Score 275 för 2020!
• • •
Corey Crawford ger faktiskt Carter Hart en match om vem som ska stå i kassen i det Veckans All Star-lag jag ska ta ut under podd-inspelningen imorrn.
• • •
Nähä, vår skånske vän – Stefan Johansson – har inte masat sig upp ur bingen ännu.
Nå, han är snart med oss – och ska då känna sig välkommen.
Vi gillar att dela gryningen med dig, Stefan.

MONTREAL – PHILADELPHIA 0-2 (Slut)
DALLAS – CALGARY 2-1 (Slut)
NY ISLANDERS – WASHINGTON 2-3 (Slut)
VEGAS – CHICAGO 0-0 (Ska precis börja)
• • •
Alex Ovetjkin ville vara kvar i bubblan ytterligare några dygn.
Därför förvandlades bajamajan till Ferrari och Long Island-versionen av Lewis Hamilton fick mot alla odds se sig besegrad.
Imponerande.
Nu ska vi se om det GÅR att avgöra serier i det här slutspelet när chansen finns.
Up to you, Vegas.

MONTREAL – PHILADELPHIA 0-2 (Slut)
DALLAS – CALGARY 2-1 (Slut)
NY ISLANDERS – WASHINGTON 2-2 (Period 2)
• • •
Haha, men se vad fan som händer. Lewis Hamilton får soppatorsk och bajamajan Todd Reirden drar bakom sin bandtraktor går upp jämsides.
Det är ingenting mindre än ett under. Snart kan de blinda se och de lama gå.
• • •
Synd för Islanders att det var just Komarov som kom fri efter sju och en halv minut, med gyllene chans att sätta in en knäckande replik.
Lurch I Familjen Addams hade gjort det bättre.
• • •
Det är lite fint att Ovie efter sitt minst sagt karaktäristiska mål pekar mot läktarna – fast de är helt tomma.
• • •
Här har ni den fina ölreklamen med Waylon Jennings dänga.

• • •
Och här är hela Waylon Jennings dängan. Satan så bra:

• • •
Hoppas Geparden, som ser het ut nu, gör ett mål så jag får ringa honom om en timme eller så.
• • •
Men Tom Wilson KAN inte låta bli att sätta in farliga tacklingar när hans offer står i det mest sårbara läget vid sargen.
Att han bara gör det gång på gång, fast det lett till så mycket trubbel och kostat honom så mycket, indikerar ju…ja, vi ska kanske inte spekulera i det. Men det finns fler såna där hjälpnummer än de som går till jourhavande medmänniska.
• • •
Islanders gör det inte lätt för sig själva med alla dessa utvisningar.
Så exceptionellt onödigt när de hade full kontroll och var på väg att tömma de sista dropparna blod ur sin motståndare.
• • •
Denna reklamfilm, med en Pastrnak med sårade känslor, fnissar jag också åt varje gång de visar den – och det gör de hela tiden.

• • •
De friterade räkorna har anlänt, så nu kan ni stämma in i ett eftertryckligt ”bon apetit” för bloggen.