The greatest show on earth, del 9

COLUMBUS – TAMPA 1-2 (Slut)
ARIZONA – COLORADO 1-7 (Slut)
CAROLINA – BOSTON 3-4 (Slut)
VANCOUVER – ST LLOUIS 0-0 (Början av Period 1)

• • •
Som jag en gång inledde ett inlägg i, passande nog, TD Garden (och det minns jag så väl för att Chris Johnston såg det och sen blev vi goda vänner):
Motherfucker!
Boston Bruins är Boston Bruins igen – det ohyggligt tunga och skoningslösa The Departed-gänget som kommer i ena mangelvågen efter den andra och bara tillintetgör sina motståndare.
Hallå alla andra i bubblan – dom har anlänt nu. Ta betäckning.
• • •
Frågan är vad som händer med Hurricanes i tredje.
Jag har inte sett en sån komplett genomklappning sen de sprängde gamla Dunes i Las Vegas.
De får alltså iväg så här många skott på mål innan de tar ut Reimer med en och en lav minut kvar:
Noll.
Jo, nol.
0.
Nada.
1 minus 1.
Brind’Amour kan köra repris på Tocchets kommentarer från Edmonton:
– Vi såg ut som ett lag som vill åka hem.
• • •
Blues kör vidare med Jake Allen.
Skulle jag också gjort.
Binnington dansade en sommar.
• • •
Fast det höll på att bli helt wacko när Canes gör mål på sitt första skott i perioden, efter 18.30. Om det vänt hade jag fått svårt att förklara på ett förståelig sätt i ett referat.
• • •
Proppen McAvoy skickar Staal till omklädningsrummet med är monstruös, men schysst.
Det hindrar att de bara pratar strunt, de som hävdar att McAvoy endast är kaxig för att han har papa Chara med sig på isen…
• • •
Okej, nu öppnar vi en Pucko och tar och njuter av den fjärde uppgörelsen i min favoritserie.
Go, pojkar i Canucks och Blues.

The greatest show on earth, del 8

COLUMBUS – TAMPA 1-2 (Slut)
ARIZONA – COLORADO 1-7 (Slut)
CAROLINA – BOSTON 2-0 (Period 2)

• • •
Ja ni, det här börjar bli intressant.
Bruins trodde nog att de hade the Jerks efter senaste segern, men uh-uh – de biter sig fast som knott i vid en insjö i Dalarna kring midsommar.
Vänder de inte i tredje och skaffar 3-1-övertag är jag hundra på att även den här striden avgörs först i Game 7.
• • •
OM Tuukka sitter i sin bostonska soffa och tittar lär han, åtminstone tyst för sig själv, sagt ”Den där hade jag tagit” på Martinook-målet.
• • •
Här har vi en dubbel Bjurre.

Ja, jag är både ett pucko och en helnöt…
• • •
Att Martinook ens gör en grimas när han får sitt mål bortdömt är övermaga. Han var ju nästan uppe med klubbspetsen i belysningsrampen och petade.
• • •
Här har vi lite plock också.

Nu ska vi bara se till att mister sweet tooth inte smäller i sig alltihop redan i afton utan portionerar ut i veckan, men det är nog en fåfäng förhoppning. Har jag snask inom räckhåll blir jag lika lysten som en Ovetjkin med pucken i vänstra tekningscirkeln. Och äter tills alltihop bara är äckligt…
• • •
Elias kommer hänga två ikväll.
• • •
Bäst hittills i plock-skålen. Skära sour-puffs. De är rookies i min käft men göra lika övertygande intryck som Quinn Hughes.

The greatest show on earth, del 7

COLUMBUS – TAMPA 1-2 (Slut)
ARIZONA – COLORADO 1-7 (Slut)
CAROLINA – BOSTON 1-0 (Period 1)

• • •
Hoppsan Kerstin – Canes drar first blood.
Och de ser jäkligt beslutsamma, glupska och heta ut – ungefär som när Svechnikov inte kunde spela efter landsmannen Ovetjkins snyting på truten i PNC Arena förra våren.
Den unge ryssens ofrivilliga frånvaro har bra effekt på lagkamraterna, verkar det som.
• • •
Om världen varit normal hade jag i detta nu befunnit mig i Milwaukee på demokraternas konvent – och sedan åkt direkt till republikanernas dito i Charlotte ett par timmar från Hurricanes hemtrakter.
Att den resan inte blir av känns väldigt surt, så det är extra bra att jag har hockey mitt i sommaren att trösta mig med.
• • •
De ärrade Boston-björnarna vet ju sedan länge värdet av att skaka av sig opponenter så fort det går, så det är lite förvånande att de inte har mer bett i aktionerna ikväll.
• • •
Justin Williams – Mister Game 4. Nej, vänta…
• • •
Rick Tocchet talar klarspråk.
– Den här bubbelgrejen…det handlar om vilka som vill stanna här och idag såg det ut som att vi vill åka hem.
Ojvoj.
• • •
Den gången, när Ovie helt otippat klappade till Svechnikov, satt jag i PNC i Raleighoch kunde knappt tro mina ögon. Det var ett av den förstarundans mer spektakulära ögonblick, faktiskt.
• • •
Apropå åka hem – undrar om Tuukka sitter i tv-soffan och kollar på lagkamraterna just nu. Och hur det i så fall känns.
• • •
Hoppas innerligt det är Kenny Albert som kommenterar Canucks-matchen om ett par timmar. Jag vet att några av er inte gillar Pierre McGuire, alls, men jag tycker just de två har samma kemi som Gretzky och Kurri och sänker sådan trivsam, varm och god stämning åt sändningarna att jag inte vill slå av tv:n när de är klara.
• • •
Sms från Bon-Bon precis nu:
Your delivery is on the way.
Du ska få se lite bilder, Tobbe, jag lovar.

The greatest show on earth, del 6

COLUMBUS – TAMPA 1-2 (Slut)
ARIZONA – COLORADO 1-7 (Slut)
CAROLINA – BOSTON 0-0 (Början av Period 1)

• • •
Ja, där fick Coyotes en rungande orre rätt på truten.
1-7 i en drabbning vid ett kritiskt vägskäl i en playoff-serie…det är direkt förödmjukande.
Man kan nästan undra vad det var för mening med att vinna Game 3 och bara dra ut på plågan.
Vi behöver tunna ur startfältet så vi får färre matcher med högre kvalitet.
• • •
Det är ett holhydratfattigt Boston som sätter sig till bords igen. Ingen Pasta på tallriken den här kvällen heller. Tråkigt. De bästa ska spela.
• • •
Hur är det i spåret? Lite stillsamt ikväll, tycker jag det verkar som. Men nu vaknar ju i alla fall BostonMolle, eller hur?
• • •
Nu, alldeles snart, bara om någon kvart, kan godis-frosseriet börja.

The greatest show on earth, del 5

COLUMBUS – TAMPA 1-2 (Slut)
ARIZONA – COLORADO 1-4 (Period 2)

• • •
Kolla – så här ser klasskillnad ut.
Colorado är ju ett i grunden mycket bättre hockeylag än i Arizona och ikväll ser de verkligen till att utnyttja överlägsenheten.
Morsning och goodbye, ökenvovvar.
• • •
Förra veckan drömde jag att han jobbade som dörrman här i mitt hus – nu när jag går och handlar på Gristedes tycker jag att det ser ut som att Dave Tippett står i charkdisken och hackar i en köttbit.
Kusligt, nästan.
Jag kanske borde frågat efter en skiva Draisaitl-skinka för att se reaktionen?
• • •
Enstaka kvällar, när de orkar lägga ner det minutiösa arbete och inte släpper koncentrationen ens för ett ögonblick, kan vovvarna hålla emot i denna showdown.
Men slappnar de av så mycket som en halvminut och ger Avs minsta yta och tid – och ingen har tillräcklig mental styrka för hundraprocentig skärpa match efter match – är de röka direkt.
• • •
Men nej, Oilers var inte fullt så dåliga att coach Tippett behöver ta anställning som charkuterist i matvarubutiker på det döda Manhattan.
• • •
Men Chychrun piskar in en fin pärla.
• • •
Vad tror vi om den stundande fjärde ronden mellan Bruins och Hurricanes? Jag får en stark känsla av att luften gått ur Canes i och med den hemska skadan på Svechnikov – och att björnarna börjat röra sig i lingonskogen.
Men man ska aldrig räkna bort Rod Brind’Amours bunch of jerks, det vet vi ju nu.
• • •
Snart får jag Pucko!
Det är så exalterande att jag trummar febrigt i vardagsrumsbordet.

The greatest show on earth, del 4

COLUMBUS – TAMPA 1-2 (Slut)
• • •
Gud i himlen, skona den stackare i Columbus Blue Jackets som orsakade too-many-men-utvisning med en dryg minut kvar i denna kritiska match.
Tårtans vrede lär ju drabba honom som orkaner drabbar Louisianas kust under sensommaren,
Ojvoj.
• • •
Ja, nu har Tampa Boys alltså 3-1-övertag och kan smasha in matchbollen lagom till lunch på onsdag.
Lär bli svårt, men när man har chansen att sätta in den avgörande dolkstöten och döda en serie ska man….ja, ni vet alt det där.
• • •
Sunny Jim, du som brukar vara så bra – här håller vi oss för goda för nedlåtande kommentarer om hur andra ser ut.
Du får gärna fimpa den onödiga posten i spåret.
• • •
Under den batalj som börjar nu, mellan Avalanche och Yotes, blir det åtminstone inledningsvis sparsamt med bloggande. Dels ska jag skriva annat, dels måste jag hasta ut på ärenden.
Men vi hörs om någon timme.

The greatest show on earth, del 3

COLUMBUS – TAMPA 1-2 (Period 2)
• • •
Ojvoj, linan med Gårde, betjänten Coleman och Goodrow tar över showen.
Det såg jag inte komma – men borde kanske gjort.
I playoff blir de främsta stjärnorna ofta raderade ur fem-mot-fem-ekvationerna, för motståndarna ägnar så enorma ansträngningar åt att ta all tid och space ifrån dem, och då är det istället upp till birollsinnehavarna att föra i dansen.
Precis det har Bolts haft problem med under sina mindre lyckade slutspelsframträdanden men nu händer det.
• • •
En vanlig serielunkskväll hade Cooper begärt granskning för goaltender interference på Atkinsons mål, men han vågade inte reta sin kollega ännu mer. Man ska ju inte väcka den Tårta som. sover.
Eller så ville han undvika att ge Jackets powerplay precis när de ryckt åt sig momentum…
• • •
Det är fortfarande en fantastiskt bra match vi får inleda dagen med. Jag ramlar omkring i korresoffan mest hela tiden.
• • •
Tampas GM Brisebois myser i sin loge i Scotiabank. Han gav upp förstaval för både Coleman och Goodrow vid trade deadline i februari och fick mycket kritik för det, men det var precis det här han såg framför sig.
• • •
Nej, John J. Jag kan bara se NBC-sändningen och där är det Patrick Sharp och A.J Mleczko som pratar i pauserna – och jag älskar bägge två.
• • •
Ondskan ska dessutom bli sambo med den norska kärleken i sin flashiga Bromma-boning.
Tampa Bay Lightning har verkligen fått konkurrens om uppmärksamheten.
• • •
Stenlund får inte precis så mycket istid att han behöver klaga på att Tårtan sliter ut honom.
Då är det svårt att göra några mål
• • •
Min godisladdning, med Pucko och allt, kommer senare ikväll, har jag blivit upplyst om.
Hurra och halleluja!
• • •
De otroliga räddningar Korpisalo gör i Tampas sista PP kan vi komma att se tillbaka på som helt avgörande.
• • •
Här har vi Ondskan under gastkramande arbetspass – fångad på bild av ingen mindre än Jarkko.


Lurig blick där, eller hur? Han har en räv bakom örat, redaktörn.

The greatest show on earth, del 2

COLUMBUS – TAMPA 0-0 (Period 1)
• • •
Det var ju en väldans tur för Cooper att han upptäckte att en skridskoskena var på fel sida blålinjen med några centimeters marginal strax innan danske Olivers mål, för att hamna i 0-1-underläge mot Jackets efter några få minuter är som att äta ett dåligt ostron till frukost. Dagens är liksom garanterat förstörd.
Fast samtidigt:

Det är ju i princip GIVET att den här serien kommer avgöras först i en diabolisk Game 7, så varför inte bara låta motståndarna löpa och spara energi.
Men så kanske en coach inte riktigt tänker…
• • •
Var är mitt godis? Jag vill suga på en surskalle nu.
• • •
Tårtans uppsyn när Björkstrand-baljan dömdes bort var obetalbar.
Han såg ut som ett dåligt ostron hela han.
• • •
Men jävlar, det där var 20 riktigt explosiva minuter. Bästa perioden i hela serien, skulle jag vilja påstå.
Och mina torra teser om kamp mellan olika filosofier kan ju gå och lägga sig.
Här är det bara öppna spjäll, hundraprocentig satsning och pang-pang hela tiden.
• • •
Ekeliw är nattredaktör på sportredaktionen hemma i Stockholm ikväll och därmed så strängt upptagen att han egentligen inte kan fokusera på några hockeymatcher på andra sidan Atlanten, allra minst som det är en måndagkväll med allsvensk fotboll på programmet.
Men tv:n på skrivbordet framför honom står garanterat på och åh, jag skulle så gärna vilja se hur han försöker dirigera utportionerandet av Laul-analyser och Granqvist-nyheter medan Bolts radar upp målchanser framför Korpisalo.
• • •
Kan det här vara Lille Skutts eftermiddag?
Jag tycker han ser lite het ut.
• • •
Apropå Ekeliw har jag breaking news:
Han ska lämna Örby!
Jo, det är helt chockerande.
Så sent som idag skrev han på kontraktet på en lya i – Bromma!
Ondskan i Bromma?
Jag är stum.
• • •
Bon Bon ska få ett samtal nu. Var är mina surskallar? Jordgubbsbumlingarna? Snusmojängerna?

The greatest show on earth

Ny vecka, ny giv i the greatest show on earth….
Och det börjar långsamt dra ihop sig. De åtta episka sagor vi sedan sju dagar tillbaka lever med har följt vitt skilda manuskript men närmar sig nu alla kritiska brännpunkter. Skiljelinjer som formar förutsättningarna för det avslutande crescendot ska de närmaste dagarna passeras, kritiska vattendelare i händelseförloppet kommer definiera ödet för våra hjältar och våra skurkar.
Så: Spänningen må ha varit överväldigande redan tidigare, exempelvis under den gångna helgens infernaliska urladdning, men nu intensifieras den ytterligare. Ögonblicken när hela mellangärdet knyter ihop sig i nervdaller och ingen längre kan andas är här.
And on and on it goes, this thing of ours – som Paulie Walnuts säger i ”Sopranos” när Christopher Moltisanti blivit ”made” och fått fortsättningen av livet förklarad för sig.
Lyckliga äro vi som blivit frälsta med insikten om Stanley Cup-sagornas magi och nu får vara med om det här igen.
• • •
Hej på’re!
Efter ett osedvanligt långt pass hos John Blund känner sig Furman för en gångs skull faktiskt lite utsövd idag – varmed kompisens Bullens teorier om att man inte kan ta igen förlorad sömn återigen motbevisats.
Inte dumt, men priset var högt. Jag sov så länge att jag inte fått mer än någon timme på mig att komponera detta intro och därmed blir det påfallande kortfattat.
Förlåt mig, dyra vänner i bloggens heliga gemenskap.
• • •
Så hur ska vi ha’t?
Är det skills, puck possession, speed, teknik och artisteri som regerar i världens bästa liga – eller är det tyngd, kraft, fysik, spelförstörande och defensivt orienterade game plans?
Den ideologiska dragkampen utkämpas ständigt, men den vitaliserades på nytt när tunga lagmaskinerna Boston och St. Louis gick till final ifjol och bröt den dominans mer konstnärligt lagda klubbar hade utövat i några år – och den når ett av sina klimax i serien mellan Tampa och Columbus.
Det kan man ju ha i åtanke. Matinén vi ska se nu är inte bara en infekterad clash mellan två rivaler som hatar varann med glödande hetta. Den bidrar till att sätta hela grundtonen i idrottsgrenen ishockey.
• • •
Här har vi mitt sedvanligt fåfänga försök att tippa dagens fyrklöver:

•Columbus – Tampa 1
•Arizona – Colorado 2
•Carolina – Boston 2
•Vancouver – St Louis 1

• • •
”Nu måste du försöka vara leva lite mer hälsosamt kommande vecka”, sa jag högt för mig själv igår kväll.
Sedan kom jag på att svenska godisbutiken Bon Bon har delivery-service under pandemin och kastade mig lystet över datorn.
Så nu är en saftig laddning blågult snask under insegling.
Till och med en hederlig gammal flaska Pucko ingår i beställningen.
Det är ju ändå hockey vi tittar på…
• • •
Hey, Kevin Stenlund begår slutspelsdebut med Blue Jackets i dagens matiné i Toronto.
Det kan bli skoj.
Han spelar inte alltid som Tårtan vill, men han gör mål och sådana behöver Columbus.
• • •
Det har, med all rätt, varit mycket fokus på hur bra finländarna är i detta slutspel, men även ett och annat blågult lejon börjar ta för sig bra. Här är heta svenska listan just nu: 1. Elias Pettersson, 2. Victor Hedman, 3. Jacob Markström, 4. Andre Burakovsky, 5. Rasmus Andersson, 6. Alex Wennberg, 7. John Klingberg, 8. Robin Lehner, 9. William Karlsson, 10. Elias Lindholm.
• • • 
Ok, mot första omgången klimax.
Är ni redo?

Söndagsmässa i hockeykyrkan, del 16 – The End

NY ISLANDERS – WASHINGTON 2-1 (Slut, OT1)
CALGARY – DALLAS 4-5 (Slut, OT1)
CHICAGO – VEGAS 3-1 (Slut)
MONTREAL – PHILADELPHIA 0-1 (Slut)
VANCOUVER – ST LOUIS 2-3 (Slut, OT 1)

• • •
Schenn avgör i friläge och Stanley Cup-mästarna är inne i serien.
Nu blir back-to-back-makan imorrn verkligen nåt att sätta tönderna i. De som vinner den matchen tar hela serien, tror jag.

Och här sätter vi punkt för den längsta söndagsmässan i historien – och skickar ut kollekten till er som vill bidra med en slant. Nä, det gör vi inte. Vi tackar bara församlingen för närvaron.
Amen.

Sida 398 av 1355