Tjena mors!
Idag är det ledig måndag i holken och bloggandet inskränker sig till denna lilla tipsrad.
•Calgary – Washington 1
•Seattle – Buffalo 2
NY RANGERS – NY ISLANDERS 5-2 (Slut)
• • •
Hej från Garden igen.
Ja, jag är för en gångs skull fortfarande kvar i pressrummet, för krönika skulle fram så fort som möjligt och då kan man inte hålla på och såsa.
Läs, inom kort, på sportbladet.se om hur denna underbara matiné gav ny näring åt drömmen om en första playoff-variant av The Battle of New York på exakt 30 år.
• • •
Ni tror mig antagligen inte, men när jag efter avklarad intervju med Mika frågar hur han ska fira St Patrick’s Day när han har ledig kväll och allt rättar han till sin fina, ljusblå kostym och svarar:
– Jag ska åka hem och titta på Fångarna på fortet.
Haha, otroligt!
Vi pratade ju just om det programmet verkligen sänds fortfarande – och obviously.
• • •
Islanders tredjeperiod lämnade mycket övrigt att önska, för att uttrycka det försiktigt.
I det utsatta läge de befinner sig kan jag inte för mitt liv begripa att de uppträder så slafsigt, men tyvärr Björn Falk och andra: De är för ofta för lätta att göra mål på. Och det beror inte på Sorken i kassen.
• • •
Personligen tycker jag att jag fick för lite cred för hur jag räddade Lasse Holmqvist-debaclet i Del 3…
• • •
Varför blir det inga mål mellan Golden Knights och Devils?
• • •
Tänderna, trodde jag det var Mika fick demolerade av den där pucken i Tampa, men han har i själva verket ett rejält jack i hakan.
– Först trodde jag också det var tänderna, men det var käken. Tur i oturen att den inte gick av, säger han innan han hastar hem till Fader Fouras.
• • •
Men Art Vandeley sopade ju rent med vilka andra Bo som Horvat egentligen borde ha jämförts med.
Bo Diddley, Bo Derek och – BOrlänge!
Fem plus, min vän, fem plus!
• • •
Nu ska jag åka hem till holken och unna mig en mycket välbehövlig nap.
Sen får vi se vad som händer…
Tack för sällskap idag, det här blev mycket bättre än jag trodde när jag vaknade.
En dryg minut kvar och Rangers leder med 5-2.
Jag tar och går och återkommer med kortfattad slutrapport vad det lider.
NY RANGERS – NY ISLANDERS 3-2 (Period 2)
• • •
Holy hell, Mika asså – han kan jävlar i mig skjuta den där pucken så det känns som att krig utbrutit.
Till och med här uppe på pressläktaren i takåsarna sitter vi i en minut efter den tidiga kvitteringen och vibrerar som figurer i en tecknad film.
• • •
Bosse H är den hetaste Bosse sedan…ja, Bosse Holmström utanför västtyska ambassaden (snabb redigering här…)
Just när det känns som att Islanders kanske håller på att tappa det här, för Rangers har matat chanser mot Sorken, krigar han in 2-2-kvitteringen på ren jävlar råstyrka.
• • •
Den vilda partystämningen avtar inte i styrka när Rangers går upp i ledning, om man säger så.
Det känns verkligen som att den verkligt roliga – ja, euforiska – delen av hockeysäsongen börjar denna eftermiddag.
• • •
Discjockeyn sätter för en gångs skulle extra guldkant på The Garden Experience med riktigt bra musik – kopplad till den aktuella högtiden.
I första pausen får vi höra både Van Morrison, U2 och Pogues och jag går omkring och småsjunger mest hela tiden.
Särskilt Morrisons ”Glad Tidings” gör mig på så exceptionellt bra humör att jag får för mig att jag så småningom ska gå hem och ta mig en liten nap och sen sätta mig vid lämplig jukebox och ha en riktigt trivsam söndagkväll.
• • •
Men now, jag är rätt säker på att Patrick Roys instruktioner inför mittperioden inte bestod av meningen ”Vi börjar med att lämna Mika Zibanejad helt ren i slottet, så han kan damma på det där direktskottet”…
• • •
Suck, suck, suck, suck, suuuuuuck.
Ja, min vän här till vänster bara fortsätter. Varje gång en puck studsar det minsta fel går världen under.
Det är rätt underhållande.
• • •
Ryan Lindgren är något slags unbreakable machine som motståndarna kan göra vad de vill med utan att han blir satt ur stridbart skick.
Men nu vetifan, ena benet viker sig i en gräsligt onaturlig vinkel under närkamp med Pageau och risken finns att han ändå går sönder på riktigt den här gången.
Det har di inte råd med, Blåskjortorna.
• • •
Ytterbyflyer…”Klassiskt Tomas Forslund-avslut” kan vara den vackraste mening jag läst i spåret på hela säsongen.
• • •
Apropå Bosse var det för länge sedan en sångare som heter Bo Bice som vann Idol här i USA.
Olyckligt namn, kan man i alla fall som svensk tycka…
• • •
Om jag var du skulle jag hellre amputera en tumme än lämna den bildskärm du sitter vid nu.
Tredjeperioden i detta Battle kan bli en sann classic.
NY RANGERS – NY ISLANDERS 0-1 (Period 1)
• • •
Nä, detta är verkligen ingen vanlig matiné – och ingen vanlig rond i The Battle of New York.
Den fantastiska stämningen på Garden minner snarare om en Late Night Show djupt inne i slutspelet.
Det ska inte kunna vara så här vid halv två en söndag, men det är det i alla fall.
• • •
Hockeymässigt får Rangers en svidande påminnelse om att spelövertag inget betyder om det inte resulterar i, you know, avtryck i protokollet.
De ligger framförallt i början på så man undrar om gästerna från den långa ön i öster alls kommer ta sig över rödlinjen, men särskilt många brännande chanser och än mindre mål.
Istället…you got it: Bosse H gör mål på Storken – i numerärt underläge.
Ojvoj.
• • •
Han är ju en extrem känslomänniska, så man kan vara alldeles säker på att det inte tagit Patrick Roy någon tid alls att börja tycka riktigt illa om Rangers – och att han myser just nu.
• • •
Som om det inte vore nog med allt annat som står på spel idag kan Mika, Wenny, Erkan, Engvall, Tranås-Simon och svenske Aho alla stärka sina aktier inför Four Nations Faceoff och OS, för ja – Sam Hallam gästar Garden ännu en gång.
Han var i Columbus igår, flög in till Metropolis under förmiddagen och sitter nu här och njuter.
• • •
Tack, vilka vänliga och varma kommentarer ni förgyller min söndag med.
De behövdes idag.
• • •
Får apropå fotbollsscenen i Tranås följande meddelande från en kär vän i Florida – vi kan kalla honom The CEO of Everything:
”Fotboll är ingen högtid i Tranås. På min tid hade de Tranås Bois och Tranås AIF som konkurrerade med varandra om talanger och alla drog ändå till Myresjö, Åtvidaberg och andra bättre klubbar.
Till sist slog de ihop sektionerna till Tranås FF nån gång i slutet av 90-talet.
Blev väl inte mycket av det ändå. Hockey är större. Per Texas Johansson är dock delvis fostrad i staden och han är ju om inte annat en jäkla vass fotbollskrönikör.”
Nu vet ni.
• • •
Britter ska man väl egentligen förhålla sig avvaktande till dagar som dessa, men den väloljade publiken på Garden blir till sig när Liam Neeson – number one Rangers-fan på det där öriket i Nordsjön – zoomas in i jumbon.
• • •
Sebastian Aho tappar för ett kort ögonblick hjälmen under en av sekvenserna när Rangers trycker på som mest och återigen tar mina mörka änglar över och viskar ”Tänk vad häftigt det vore om killarna fortfarande spelade utan hjälm”.
Men så kan man ju inte tycka, förstås.
• • •
Oh, en betydligt mer sällsynt kändis som också zoomas in är Black Crowes-sångaren Chris Robinson.
Wow, jag blir lite starstruck.
• • •
Idsint, maila mina chefer och kräv en golfblogg i sommar.
Jag är på.
Och om inte det funkar drar jag gärna till Paris på OS istället.
En vattenpolo-blogg skulle bli kanon.
• • •
Nu är det verkligen kändistätt på Broadway: Även F. Murray Abraham zoomas in.
Och vi har bara sett en period ännu.
Vem dyker upp härnäst? Springsteen?
• • •
Suckaren på stolen intill slår alla rekord idag. Bara under denna förstaperiod har han tryckt ur sig fler suckar än Joe Pesci säger ”fuck” i ”Goodfellas” och ”Casino” – ihop.
• • •
Som ni säkert kan föreställa er är detta en söndag som går i kaffets tecken för mig, så nu – mot pentryt igen.
För att travestera Arne Hegerfors, salig i åminnelse:
Nu firar vi St Patrick’s Day på Ponti…förlåt, Madison Square Garden!
För inte nog med att det verkligen ÄR St Patrick’s Day idag: En hockeyikon som kallas Saint Patrick har tagit med sig laget han coachar från Long Island till Manhattan för The Matiné of The Century.
Nej, vi ska inte gå overboard och påstå att dagens New York-derby har samma dignitet som matchen Arne kommenterade den där midsommarnatten för 30 år sedan.
Men det är ändå en sjusatan till showdown Rangers och Islanders står inför i den skira söndagseftermiddagen.
Rangers slåss för att försvara förstaplatsen i Metropolitan-divisionen och Isles slåss för att alls ta sig till playoff – och de eviga rivalerna, marinerade i frätande hat visavi varandra, vet dessutom att de kan komma att mötas på nytt i en garanterat episk slutspelsserie om en dryg månad.
Så, jo, lite känns det likafullt som 24 juni 1994 och mina vänner – större blir det inte.
Så igen:
Happy St Patrick’s Day – med extra emfas!
• • •
Det finns trött och det finns trött. Sen finns det det jag är idag, vad det nu ska kallas.
Givetvis kunde jag inte somna när jag stämplade ut efter Staurday Maraton för tolv timmar sen. Först behövde jag varva ner med lite gammal Seinfeld – World’s are colliding folks, independent Per is dying! – och sen låg jag på klassiskt vis och vred av mig vånda över att jag MÅSTE somna.
När larmet till slut dånade hade jag trynat ungefär två timmar och instinkten att bara slänga mobilen i väggen och fortsätta sova var lika stark som instinkten att ta ett djupt andetag efter en halvminut under vattenytan i poolen, men efter ett antal snoozar plågade jag mig ändå upp och här är jag nu, en zombie från Walking Dead i kavaj.
Blir det plötsligt tyst i bloggen under kvällen vet ni vad det beror på – då har jag checkat ut och därpå väg till Kingdom come.
• • •
Capitals och Red Wings – det var de av lagen i den östra kön som förvaltade möjligheterna som givits dem igår. De andra – Sabres, Devils, Penguins och just Islanders – fuckade upp royally.
Vad ska man dra för slutsatser av det?
Inga alls, enligt en lätt cynisk kollega jag sitter och språkar med i pressrummet här på Garden.
– Alla lagen runt den där sista wild card-platsen suger lika mycket, så precis vad som helst kan hända. Slumpen avgör, säger han och gäspar.
Så nu vet ni.
• • •
Tillåt mig, St Paddy-dagen till ära, lista mina favoriter av allt irländskt:
Shane McGowan, Brendan Behan, Van Morrison, Guinness, James Joyce, Undertones, Aftonbladets egen Oisin Cantwell, George Best, U2, Samuel Beckett, Sinead O’Connor, Oscar Wilde, Thin Lizzy och the boys of the NYPD Choir.
Har ni nåt mer att komma med?
• • •
Rempire State Building är fortfarande avstängd, så det blir det ingen returfajt mot Matt Martin idag.
Det är bra det – men lite tråkigt också, tycker åtminstone den mörkare halvan av min persona…
• • •
Klockan är bara ett på dagen när denna rond i The Battle of New York startar, men rest assured – Gris-Olle och hans vänner har redan hunnit fira den gröna högtiden grundligt och är i ruggig form
Med antagonister från Long Island, som firat lika omsorgsfullt, på gästspel på Gardens läktarsektioner är kalabalik under det välvda cirkustaket helt garanterad.
• • •
Hur just Islanders kunde vaska sin drabbning mot avhängda Senators igår, i UBS Arena, är ett litet mysterium.
Det tyckte även Sanke Patrick själv när han höll irriterad presskonferens efteråt.
– Come on, vi är bättre än så här. Vi bara gav bort den här matchen, grymtade han.
Varför händer sånt?
Ibland fattar jag verkligen ingenting.
Men kanske är det som den citerade kollegan här ovan säger – att allihop suger…
• • •
Dagens tipsrad har jag formerat på följande sätt – och jag hoppas jag inte blandar ihop några inblandade den här gången (ja, ni märker ju, den här hjärnan är på väg att koka över…)
•NY Rangers – NY Islanders 1
•Vegas – New Jersey 1
•Columbus – Winnipeg 2
•Chicago – San Jose 1
•Ottawa – Carolina 2
•Pittsburgh – Detroit 2
•St Louis – Anaheim 1
• • •
Rangers var långt ifrån perfekta i Pittsburgh igår, de gjorde sig framförallt skyldiga till bristande koncentration i defensiven vid talrika tillfällen, men som de lätt häpna ABC-kommentatorerna gång på gång påpekade höll passningsspelet i de offensiva attackerna tidvis absolut världsklass.
Det har verkligen blivit det här lagets särmärke: De kvicka, ofta raffinerade passningar – och mycket lite i hockey är ju vackrare, så vi som sitter här och blänger har verkligen inget emot den utvecklingen.
• • •
Blågula målskyttar på den irländska högtiden: Mika, Wennberg, Pierre Engvall, Wild Bill Karlsson, Mini-Nyllet, Fabian Zetterlund, Lucas Raymond.
• • •
Läser att Viasat har Bengan Hörnqvist som gäst i studion idag och hey, lucky you!
Är det någon man ska lyssna på när det spelas stor och viktig hockey är det Bengan.
• • •
Hur är det med fotbollskulturen i Tranås?
På vägen till pressläktarhissen ser jag Islanders värma med sedvanligt fotbollskickande i zamboni-garaget och Simon Holmström tricksar snyggt med bollen några gånger, men när han ska passa vidare sätter han den i ansiktet på Mat Barzal.
Hm.
• • •
Det tror ni förstås inte, men jag har varit i Dublin några gånger. Dels på Eurovision Song Contest-vecka 1997, dels på ett antal turnépremiärer, bland annat med Spice Girls (!).
Trevlig stad, bedårande land, absolut, men jag fick samma känsla där som i England:
”Det är USA jag ska till, inte hit”.
Sen åkte jag över Atlanten.
• • •
Hade inte räknat med att få extraknäcka som flyttgubbe denna söndagförmiddag, men när jag kommer till pressläktaren är det kaos med en massa extra stolar någon lämnat efter sig vid nåt annat evenemang, så jag och Larry och Ethan från NY Post får kånka och bära i tio minuter.
Alltid händer det nåt oväntat.
• • •
OK, är ni redo?
The Battle of New York börjar alldeles strax och det kan mycket väl bli en detroisk midsommarfest.
Nu kör vi!
DETROIT – BUFFALO 4-1 (Slut)
NY ISLANDERS – OTTAWA 3-4 (Slut, OT)
PITTSBURGH – NY RANGERS 4-7 (Slut)
ARIZONA – NEW JERSEY 4-1 (Slut)
FLORIDA – ARIZONA 3-5 (Slut)
BOSTON – PHILADELPHIA 6-5 (Slut)
COLUMBUS – SAN JOSE 4-2 (Slut)
CALGARY – MONTREAL 5-2 (Slut)
TORONTO – CAROLINA 4-5 (Slut, straffar)
DALLAS – LA 4-1 (Slut)
ST LOUIS – MINNESOTA 3-2 (Slut, straffar)
EDMONTON – COLORADO 2-3 (Slut, OT)
SEATTLE – NASHVILLE 1-4 (Slut)
VANCOUVER – WASHINGTON 1-2 (Slut)
• • •
Alright, mållinjen har passerats, vårt maffiga maraton är över.
Och nu är det exakt tolv timmar tills de släpper pucken borta på Garden.
Innan dess ska jag ha författat ett omfattande svep, förhoppningsvis sovit några timmar, tagit mig tvärs över Manhattan och fått ihop något som åtminstone liknar ett intro (snälla, vänta er inga mirakel…)
Så här återstår bara att säga godnatt – och på återhörande inom kort.
DETROIT – BUFFALO 4-1 (Slut)
NY ISLANDERS – OTTAWA 3-4 (Slut, OT)
PITTSBURGH – NY RANGERS 4-7 (Slut)
ARIZONA – NEW JERSEY 4-1 (Slut)
FLORIDA – ARIZONA 3-5 (Slut)
BOSTON – PHILADELPHIA 6-5 (Slut)
COLUMBUS – SAN JOSE 4-2 (Slut)
CALGARY – MONTREAL 5-2 (Slut)
TORONTO – CAROLINA 4-5 (Slut, straffar)
DALLAS – LA 4-1 (Slut)
ST LOUIS – MINNESOTA 3-2 (Slut, straffar)
EDMONTON – COLORADO 0-1 (Period 2)
SEATTLE – NASHVILLE 0-1 (Period 2)
VANCOUVER – WASHINGTON 1-2 (Period 2)
• • •
Till natten blir det tajt.
I alla fall ser det så ut den här gången. Samtliga våra Late Shows är svettiga dragkamper i vilka allt avgörs i vad som borde bli minnesvärda tredjeperioder.
• • •
Men snälla HEK, varför har du inte varit på en bar sedan 2017?
Det är vid bardiskarna – inte minst de i södern – själva livet händer, ju.
• • •
Sean Walker var inte den man trodde skulle dra first blood i Edmonton, om man säger så.
• • •
Nu har det ändå börjat klia i fingrarna, så jag stånkar med lite referat – i förhoppning om att hinna få några timmars sömn innan det är dags att trampa bort till Garden.
DETROIT – BUFFALO 4-1 (Slut)
NY ISLANDERS – OTTAWA 3-4 (Slut, OT)
PITTSBURGH – NY RANGERS 4-7 (Slut)
ARIZONA – NEW JERSEY 4-1 (Slut)
FLORIDA – ARIZONA 3-5 (Slut)
BOSTON – PHILADELPHIA 6-5 (Slut)
COLUMBUS – SAN JOSE 4-2 (Slut)
CALGARY – MONTREAL 5-2 (Slut)
TORONTO – CAROLINA 4-5 (Slut, straffar)
DALLAS – LA 4-1 (Slut)
ST LOUIS – MINNESOTA 3-2 (Slut, straffar)
EDMONTON – COLORADO 0-0 (Period 1)
SEATTLE – NASHVILLE 0-1 (Period 1)
VANCOUVER – WASHINGTON 1-0 (Period 1)
• • •
McDavid vs MacKinnon, det är en matchup som blinkar från hockeyns billboards med samma skimmer som (vid olika perioder i historien) boxningens gjorde för Ali vs Frazer, fotbollens Messi vs Ronaldo, Tennisens för Borg vs McEnroe och basketens för Magic vs Byrd.
Så njut nu, du som älskar denna sport.
• • •
Nä, Hynes tar inte ut Flower den här gången. Han får aldrig nåt tillfälle eftersom Blues har pucken mest hela tiden.
Så går det som det går, de torskar på straffar och försätter chansen att ge Knights verkliga mardrömmar.
• • •
HEK, hur firar ni St Patrick’s i nordöstra Tennessee, om jag får fråga? Har du rödpuff i glaset, rentav?
• • •
En annan fråga jag har är hur jag om mindre än tolv timmar ska kunna ta mig till Garden och trycka ur mig ett intro värdigt en happening som den som väntar där?
Den här bloggen kommer bli min död, det har jag länge haft på känn.
Then again, något ska man ovillkorligen dö av och som Charles Bukowski sa:
Find something you love and let it kill you.
Det har jag gjort.
• • •
Om ni undrar hur det kommer sig att jag ännu inte övergivit er för att, på traditionellt vis, hamra referat så kan jag berätta att det beror på den extra timme vi fortfarande har på pluskontot i två veckor till.
Helgens morgonredaktör, en förtjusande artist som heter Ludde, kommer inte in förrän klockan är 02.00 här, så jag har mer än tre timmar på mig.
Såna gånger stressar inga skribenter i onödan…
DETROIT – BUFFALO 4-1 (Slut)
NY ISLANDERS – OTTAWA 3-4 (Slut, OT)
PITTSBURGH – NY RANGERS 4-7 (Slut)
ARIZONA – NEW JERSEY 4-1 (Slut)
FLORIDA – ARIZONA 3-5 (Slut)
BOSTON – PHILADELPHIA 6-5 (Slut)
COLUMBUS – SAN JOSE 4-2 (Slut)
CALGARY – MONTREAL 5-2 (Slut)
TORONTO – CAROLINA 4-5 (Slut, straffar)
DALLAS – LA 4-1 (Period 3 pågår)
ST LOUIS – MINNESOTA 2-1 (Period 3 pågår)
EDMONTON – COLORADO
SEATTLE – NASHVILLE
VANCOUVER – WASHINGTON
• • •
Ah, jag trodde verkligen Leafs skulle förgylla Sankte Patrik-helgen åt sina fans – och hade en liten textsnutt klar om att spårets mest frustrerade fans nu ändå måste unna sig att vara lite glada.
Men Canes är ett ohyggligt lag som aldrig slutar spela och så gick det som det gick.
• • •
Jomenvisst, när jag förbi Bravest – kvartersbaren – på väg till min deli stod det en valp och spydde på trottoaren.
’Suck.
Fast jag ska väl inte vara för skenhelig här. Sånt hände även mig som liten pippi-bofink i Borlänge back in the day…
• • •
Alex Nylander gör ju ingenting mindre än succé med Blue Jackets.
Han prickar in ytterligare en cannoli i segermatchen mot Sharks och är nu uppe i åtta stycken sedan han kom till Ohio.
A homecoming, till sist..
• • •
Får man fråga vad det blev för slags rodeo i sista perioden i Boston?
• • •
OK, ni hänger väl i nu?
Vi har tre riktiga showstoppers kvar i Edmonton, Seattle och Vancouver.
