Innan festen i bergen

Förlåt…glömde att en hel räcka matcher hinner börja innan vår friluftsmatch i Colorado Springs.
Så, well, lätt försenad tipsrad kommer här:

•Boston – Detroit 2 (Räknas inte riktigt eftersom den redan börjat…)
•St Louis – Nashville 1
•Tampa – Philadelphia 1
•Florida – Edmonton 1
•Minnesota – San Jose 2
•Montreal – Dallas 2
•Ottawa – Toronto 2
•Colorado – LA 1
•Calgary – Chicago 1
•Arizona – Washington 2
•Vegas – NY Islanders 1

Mile High City Hockey Show, del 3

COLORADO – WASHINGTON 2-1 (Period 2)
• • •
Well, nu börjar det ut som att det här ändå skulle bli en rätt så infernalisk holmgång till Stanley Cup-final.
Capitals vrider på sina egna kranar i mittperioden och gör verkligt drama av föreställningen i Klippiga bergen.
Kul det.
• • •
Tom Gulitti på nhl.com – huvudansvarig för min status som Godfather… – får vatten på sin glada kvarn när Bäckis styr in säsongens elfte balja.
Han, Tom, hävdar att det aldrig hänt att jag sett Caps live utan att Valbo’s finest nätat.
Det är inte riktigt sant, men jag gillar ryktet…
• • •
Nu får jag erkänna att det börjar kännas att klockan ringde för tidigt på Howe Street i Vancouver City i morse.
Om jag lutade mig mot tjeckiske kollegan Zdeneks axel här till höger skulle jag somna direkt och mja, formuleringarna rinner inte precis ur fingrarna.
Men – kämpa, Furman!
• • •
Ännu håller Avs fortet mot Ovies attacker.
Han står kvar på sina 698 fullträffar.
Men fortsätter hemmalaget ta så här många utvisningar kommer han ju förr eller senare tvinga ner Grubauer på knä.
• • •
Men linyreg, vad skoj att du också är i stan.
Om du ser mig vagga förbi nånstans måste du ge dig till känna, så jag får ta en härlig stammis i hand!
• • •
Man vet att man gjort nåt rätt när det är ens jobb att se Cale Makar spela hockey.
• • •
Det har länge hetat att Calgary Flames inte kan vinna i Anaheim.
De blågula flammorna vill tydligen visa att det är bullshit.
• • •
En väldigt storartad slutperiod väntar här på höglandet.
Så nej, gå inte och lägg er nu.

Mile High City Hockey Show, del 2

COLORADO – WASHINGTON 2-0 (Period 1)
• • •
Haha, givetvis!
Det hinner inte gå ens tre minuter innan Lill-Burra dammar in 1-0 på gamle polaren Holtby.
Vad han ska njuta.
Och vad Bäckis ska sucka.
Och vad den lille skåningen ska tjattra på isen…
• • •
Om det här är prologen till årets Stanley Cup-final kan de börja planera paradrutt i Denver nu.
Avs har skruvat på alla kranar och äter tama Caps till kvällsvard.
De är rappare, mer energiska, mer aggressiva och…ja, bättre.
Goddamned.
• • •
På så här långt avstånd från DC brukar Capitals inte ha särskilt månghövdat supporterfölje, men ikväll är bortafansen i sanning många. Det märks inte minst när de klämmer i med ett rungande ”Red!” under nationalsången.
Och såklart.
Så länge Ovie är ute på 700-jakt måste de ju hänga med.
• • •
Med blåtiran han sportar just nu hade Lill-Burra kunnat spela rå underhuggare i ”Sopranos” – exempelvis i Christopher Moltisantis crew.
Att han ser så tuff ut bidrar för övrigt säkert till ännu större irritation hos Bäckis…
• • •
Det ser efter fem minuter ut som att Ovie öppnat ugnsluckan och ska stoppa in cannoli 699 för gräddning med en elegant backhand, men förre polaren Grubauer – väldans bra i början – vrider snabbt och resolut av värmen (usch, den ugnsliknelsen föll lite platt, visst gjorde den?).
• • •
Oavsett hur litet eller stort bortafölje Washington har räknar man inte med att läktarbråk ska utbryta, men woah! Precis på raden nedanför pressläktaren är det en dam – med helt vanlig, vänlig uppsyn – som av oklara skäl blir mäkta förgrymmad på en ung snubbe i Caps-tröja och börjar skrika otidigheter och hotar med handgripligheter.
Chockerande!
• • •
Vi har sett många ångermanlänningar bli hyllade i NHL-jumbotroner senaste dygnen och well, här har vi ytterligare en.

• • •
Hygglig comeback för Goalofsson i Buffalo.
Hans frånvaro har nog haft väldigt, väldigt mycket att göra med lagets kräftgång under 2020.
• • •
Det känns bara fåfängt att ens ta sats för att försöka beskriva hur löjligt bra Nathan MacKinnon är i vissa sekvenser.
• • •
Se på fan, Predators KAN fortfarande vinna hemma i Bridgestone-ladan.
För den pågående utskåpningen beror väl inte så att Islanders hade för kul på Tootsie’s igår ikväll?
• • •
Lill-Burra har förstås assist på Rantanens 2-0-mål också.
Stackars Bäckis…
• • • 
Nu ska jag andas lite tunn Denver-luft – och dricka ännu tunnare kaffe.

Mile High City Hockey Show

04.00 ringde väckarklockan i hotellrummet i Vancouver i morse.
Fyra fucking noll noll!
Det är bagarväckning monumentale, det – och när man lyckats somna bara ett par timmar tidigare lika skönt som att få ett Shea Weber-signerat slagskott i pannan.
En dryg timme senare checkade jag in på Vancouver International, krånglade mig genom immigration och tull – när man reser från Kanada till USA får man smidigt nog alltid passera gränskontrollen innan ombordstigning – och hittade slutligen gaten där ett plan väntade för ta mig till…just det: Denver!
Kul, va?
Här ska jag nu hänga några dygn – i första hand med en Watch-it-Live-grupp som är på plats för att träffa Foppa och se utomhusmatch i Colorado Springs på lördag, vilket innebär att jag antagligen får mindre tid än vanligt över för bloggande.
Men lite kul ska även vi – ni och jag – ha.
Och vi börjar med en sann happening till duell i Pepsi Center.
Avalanche går ju upp mot självaste Washington Capitals och förlåt mig om jag blickar mot för avlägsna horisonter men det KAN mycket väl vara ett genrep inför Stanley Cup-finalen i sommar.
Så ta rygg på bloggen upp till de tunna luftlagren nu.
När krutröken om några timmar lagt sig här uppe kommer de inblandade krigarna nästan garanterat säga att ”det var nästan som en slutspelsmatch”.
Det är, känner jag tydligt, en sån kväll.
• • •
Vi var ju tvungna.
Vi kunde inte lämna Vancouver utan att ha fått veta hur Sedin-öl smakar.
Så när alla i den svenska mediahopen sent igår kväll hade slagit ihop datorerna i pressrummet knäckte Lönta en ”Daniel” och hällde upp små skvättar i sju pappmuggar.
Sedan skålade vi högtidligt för de nyligen helgonförklarade tvillingarna.
Och?
Well, det var som sagt Danne vi drack – om jag får uttrycka det så – och den ljusa, pigg rackaren hade påtaglig målkänsla…
• • •
Det lät antagligen som jag var lite besviken över att The Great Eight inte nådde milstolpen 700 under hemmamatcherna mot Flyers och Islanders, men i själva verket var jag lättad för jag visste att jag skulle hit och ojvoj – att få vara med när den största prickskytten någonsin skriver den sortens gloriösa historia vore en mäktig jackpot.
Chansen är god, tycker jag det känns som.
Visst, han tvingas gå upp mot en formidabel motståndare här på de höga höjderna men känner antagligen lite mindre press än i Betongbunkern och de som var här på skejten i morse – alltså hela Watch-it-Live-gruppen – rapporterar att det slog veritabla gnistor om honom redan då.
Please, gudar, please…
• • •
Efter en bagarväckning monumentale av den fakir-kalibern mår man inte precis som efter en spa-helg i Sunne – särskilt inte när det även föregående nätter blivit dåligt med sömn på grund av många förpliktelser och mycket stress.
Men jag fick ett par timmar i hotellbingen innan jag träffade Ted Åström Reander & The Swedish Hockey Fans för lite uppsnack i lobbyn – se vad ni missar! – så vi ska nog kunna ta oss genom den här kvällen utan att jag tuppar av.
• • •
HEK, får Flipper och Hackspetten spela ikväll? Eller håller Hynes fast vid att det är de sämre spelarna som ska göra det för LAGET?
• • •
En kollega från DC som nyss bökade sig ner intill Biffen i den något snäva och svårnavigerade pressboxen i den här i övrigt förträffliga hallen säger sig dock vara övertygad om att Ovie spar 700:e cannolin till finalreprisen i T-Dojan på måndag.
– Det blir ett ikväll, inget i Arizona på lördag och så får han fira i Vegas, säger min vän.
Tja, det var ju där han upplevde sitt livs hittills största klimax så det vore lite poetiskt.
• • •
Mitt uppsnack i eftermiddags blev ärligt talat ett värre fiasko än Brad Marchands straff mot Flyers för en månad sedan.
I exakt samma stund som jag började prata brakade en trubadur i andra änden av lobbyn igång ett larmande Elton John-set, omöjligt att överrösta.
Så ni kanske inte missar så mycket, trots allt…
Men vi ska göra ett nytt försök i lämpligare miljö imorrn, har Sun Trip-Reander lovat.
• • •
Jomen, föraningen om att det här kan vara säsongens sista match-up, den som avgör vilken kapten som får ta emot bucklan av Bettman, är rätt väl underbyggd.
Avalanche och Capitals är två av de sammanlagt fem lag som enligt min mening ryckt ifrån klungan och etablerat sig på en högre nivå än alla andra.
De övriga tre heter Bruins, Lightning och Blues.
Then again: Om det är något vi lärt oss de senaste åren är att de som ser bäst ut i februari sällan får arrangera parad in the end.
• • •
Om det inte lät så malligt – för att inte säga fånigt – skulle jag berätta för er om hur valda delar av den närvarande presskåren börjar ropa ”Hey, The Swedish Godfather is here” när jag kommer vaggande över pressläktaren.
Capo Di Tutti Biffen – that’s me, folks!
• • •
Håller med, Kenta. Kassians spark i bröstkorgen på Cernak är riktigt jävla smutsig.
• • •
Ovie är inte bara den ende den enda det kommer slå gnistor om i i aftonenens Denver-dans.
Vi kan kallt räkna med att glödhete Lill-Burra samlar sig till en av säsongens urladdningar när han får ta emot sina gamla polare i nya hemstaden.
Bäckis bävar.
– Jag hann träffa honom en sväng igår kväll och han går på moln just nu. Om han är sig själv? Ja, det kan man lugnt säga, suckar han i ett sms.
Hihi, det blir en match i matchen att följa.
• • •
Det var några år när det inte blev några Denver-resor alls, för det fanns inte mycket för en NHL-korre att se vid Klippiga bergens fot, men sedan ifjol är det en av bloggens mer frekventa destinationer och hurra för det. Det här är en förträfflig stad – och Pepsi Center en av de coolaste arenorna i hela ligan.
Så, yes, fan, det här ska bli så kul.
Nu åker vi.
Häng på!

Prolog i bergen

Vi låter Waylon Jennings läsa mysteriet om bloggens whereabouts denna torsdag

Innan vi brakar igång här – i den obskyra Mountian-tidszonen – hinner dock åtskilliga matcher börja, så vi drar tipsraden redan nu.

•Buffalo – Columbus 2
•Toronto – Dallas 1 (OT)
•Tampa – Edmonton 1
•Florida – Philadelphia 1
•New Jersey – Detroit 1
•Ottawa – Arizona 2
•Nashville – NY Islanders 2
•Minnesota – NY Rangers 1
•Colorado – Washington 1 (OT)
•Vegas – St. Louis 1
•Anaheim – Calgary 1

Hörs om några timmar, folk!

Sedin Week i Vancouver, del 14 – The End

VANCOUVER – CHICAGO 3-0 (Slut)
• • •
Just idag blev han stark, Markan. Just idag – när kompisarna Daniel och Henrik helgonförklarades – stod han för en av karriärens insatser. Just idag stoppade han 49 jäkla skott och höll nollan – vilket ingen annan svensk NHL-keeper tidigare gjort samtidigt som de stoppat så många puckar.
We salute him, för att citera AC/DC.
• • •
Och nu har vi alltså nått slutpunkten i sagan om bröderna Sedin.
Eller?
Mja, om något år ska de med all säkerhet väljas in i Hall of Fame också
Fast här i Vancouver har allt som ska sägas sagts och jag bloggen ber att få lyfta på hatten.
Det har varit en ren ära att få följa Daniel och Henrik – i blodiga serier mot Chicago, i sju matcher lång finalserie, under prisceremonier i Vegas, under avskedsmatcherna 2018 och, inte minst, den här veckan.
Well done, boys, well done.
• • •
Nu får ni ägna ett knappt dygn åt att försöka lista ut var jag tar vägen härnäst.
Under tiden – enjoy denna avslutande lilla bildkavalkad.

Ceremoni

Mer ceremoni

Det kom några fans hemifrån för att ta farväl också.

En sista hälsning i jumbon som var deras.

Bra match fick vi se också

En Vezina Trophy-kandidat.

Ikoner

En till ikon

Kramer på deadline

Peter – eller Tommy, som han kallades i första blogginlägget härifrån. Nära ändå…

En bild till på Danne och Henke. Antagligen den sista nånsin från Rogers Arena i denna blogg…

• • •
P.S Nej, jag är för vidskeplig och avslutar inte med ”del 13”…D.S

Sida 426 av 1355