Hello music lovers!
Blott åtta timmar har gått sedan vi hördes sist och under flertalet av de åtta timmarna befann jag mig i John Blunds förunderliga rike.
Så den som förväntar sig ett långt intro idag…well, den personen har en förskönad bild av min stamina.
Här nedan kommer en liten tipsrad och sedan bloggar jag lite till och från – men verkligen inte i varje paus – innan fokus skiftar till Oscar-galan i La La Land.
Alright?
• • •
•Pittsburgh – Edmonton 2
•Minnesota – Nashville 1
•Carolina – Calgary 1
•Chicago – Arizona 2
•Anaheim – NY Islanders 2

Svenska målskyttar idag: Joel EE, Filip Forsberg, Pierre Engvall.

NY RANGERS – ST LOUIS 4-0 (Slut)
• • •
Hallå från sommaren!
Ja, nyss hände det.
Klockan blev två – och därmed tre på en gång.
Magiskt – på så många sätt.
Då satt jag för övrigt fortfarande och skrev så det började ryka ur laptoppen, för ikväll fanns det verkligen saker att rapportera om.
Tårtan, Ullmark, Wenny, Hedman och allt i nattens svep.
Check it out på sportbladet.se
• • •
Jag ber att få ändra Dagens Låt.
Det är nu Ann Peebles ”I Can’t Stand The Rain”.
När jag kommer ut på åttonde avenyn efter matchen på Garden vräker det ner som i duschen i holken om morgnarna och när jag tagit mig till hotellentrén där jag brukar beställa Uber är jag så genomblöt att det kan liknas vid parodi.
WTF!?!
• • •
Frågar förstås Wenny om den vita klubban.
– Jag måste ju utmärka mig på nåt vis, så jag syns, flinar han.
Fast han syns ju ändå, tack vare sina färdigheter på isen.
– Mycket bra, lyder coach Lavys omdöme mycket riktigt.
• • •
Nu har jag hunnit studera Tårtans meltdown i Tampa mer ingående och det är ju helt fantastiskt.
Han vägrar helt enkelt lyda McCauleys order och står kvar i båset och svär:
– Fuck no! I’m not going!
Haha, herrejösses – vi har fått ännu en Youtube-klassiker med samma huvudrollsinnehavare.
Men bötessumman lär bli betydande…
• • •
Rempe-ramsorna dånade på Garden i slutminuterna och till slut kunde Lavy inte stå emot trycket.
Han släppte in Jätten i ett sent PP.
Mycket underhållande.
• • •
OK, nu är klockan här borta väldigt mycket – även om den egentligen inte är det.
Imorrn ska jag försöka hänga med lite i de tidiga matcherna, om inte annat så som uppladdning inför Oscar-galan.
Tills dess:
Peace!

Det står 4-0 med en minut kvar.
Vi hörs om någon timme eller så

NY RANGERS – ST LOUIS 2-0 (Period 2)
• • •
Först blir det karneval på Garden – och ögonblicket senare snudd på riot.
För det verkar ett tag som att folkhjälten Matt Rempe faktiskt vispat in en cannoli, men det går inte att avgöra om hela pucken verkligen passerat mållinjen – det saknas en halv millimeter, typ – så zebrorna har inget annat val än att döma bort målet.
Det är det minst populära som hänt i stan sedan Cuomo stängde barerna under pandemin.
• • •
I den här perioden sitter jag och specialstuderar Wenny och man, han har verkligen ett välutvecklat hockeyintellekt; befinner sig hela tiden där han ska befinna sig, tar rätt beslut, rör sig så smart och behandlar pucken som om de är gamla vänner.
Någon Rempe-feber kommer han kanske aldrig orsaka, för så särskilt fancy spelar han inte, men stockholmaren blir definitivt en stor tillgång på Broadway.
• • •
Det verkar som att San Jose helt enkelt fått det Riksbanken drömmer om.
En chronförstärkning…
• • •
Lite Rempe-jubel föräras han ändå, Wenny, när han under en penalty kill störtar iväg i en enmanskontring och tvingar Justin Faulk att ta en egen hooking-utvisning.
Smart, så smart…jag säger ju det.
• • •
Publiken sjunger lite allsång till ”Wonderwall” och tänk, efter alla dessa år blir jag fortfarande lycklig när jag hör den refrängen.
• • •
Storken påverkar kanske inte valutakursen, som Silicon Valley-Niklas nya hjälte, men fan så bra är han återigen ikväll.
Min klagosång under Stadium Series-balunsen var verkligen ingen hit.
• • •
Chall, titta vad bra det går nu ändå.
• • •
Alltså, vad jag skulle vilja vara i Tampa och se hur Philly-murvlarna hanterar Torts-situationen.
De lär fråga om haveriet och han lär vägra svara och när de ändå fortsätter tjata kommer han utbrista:
– Don’t push me!
Vi har definitivt ett nytt klipp till alla Tårtan-kavalkader på Youtube.
• • •
Starkt jobbat att du är uppe i Stockholmsnatten och följer fajten på radio, Vanessa.
Orkar du en period?
Det gör jag – med ännu mer kaffe.

NY RANGERS – ST LOUIS 2-0 (Period 1)
• • •
Jaha, jaha – det är en hård, jämn och påfallande frenetisk omstart vi får se på Broadway.
Rangers börjar väldigt ivrigt men kommer av sig en smula, innan de i sitt andra PP får in en puck bakom Binnington.
Sen gör sig gästerna, precis i slutet av inledningsperioden, skyldiga till en grav tavla så en helt ren Jimmy Vesey kan åka in 2-0 också.
Wennberg och Roslovic skulle jag jag ljuga om jag påstod att jag fått något tydligt intryck av, men, tja, de har i alla fall inte gjort bort sig.
• • •
Blues Brothers känns väldigt starka när de, som hel enhet, kommer i attacker nära kassen.
Det blir rätt stressigt hos hemmalaget i de lägena och Storken får flaxa riktigt ihärdigt med vingarna för att freda sig vid ett par tillfällen.
• • •
Wenny spelar med en helt vit klubba och jag antar att somliga tycker det är samma slags etikettsbrott som helvita fotbollsskor.
Men jag har alltid gillat såna och gillar även den här klubban.
Den är stylish, ju.
• • •
Det känns lite bittert att Adam Edström är den som tvingats flytta på sig för the incoming missiles,
De senaste matcherna var han, i alla fall enligt mitt förmenande, bättre än Rempire State Building.
Then again: Rempe-feber råder alltjämt och den sortens järn ska smidas medan det är varmt.
• • •
Ojvoj, det ser ut som att Tampa Boys tröttnat på att vara kassa och trampar gaspedalen rakt genom golvet.
• • •
Ni ser ju själva.
Garden-isen är under all kritik.
Men det har Gris-Olle inget begrepp om, han sitter med Bud Light-muggen i högsta hugg och skriker att spelarna på isen verkar packade…
• • •
Nu när Tårtan har en episk meltdown i Tampa vill jag ha fört till protokollet jag är en av de få i världen som sitter bredvid Larry Brooks och kan få en exklusiv kommentar…
• • •
Sammy Blais ser chockad ut när han får en ”Welcome back”-hälsning på jumbotronen och får inte ens upp en hand till tack.
Men det är ömsesidigt, ingen på läktarna applåderar heller.
• • •
Det är mina hisskompisar från i eftermiddags, Trocheck och Vesey, som gjort målen so far.
Det måste betyda nåt.
• • •
Warren Hayes från Allman Brothers är en ovanlig, och trevlig, kändis att få se inzoomad i jumbon.
• • •
Lite kaffe på det här, sen kan det bli åka av for real.

Ladies and gentlemen!
Det är Saturday Night i New York City och NHL-bloggen proudly presents:
Den gyllene omstarten i världens bästa hockeyliga!
Återuppståndelsen!
Pånyttfödelsen!
Jo, så känns det alltid när vi vevar igång på allvar efter den fullbordade deadline-kalabaliken.
Det som varit är avslutad historia. Nu börjar en annan, avgörande tideräkning – med nya ansikten i gamla truppstyrkor som fått sin slutgiltiga skepnad.
Det är alltid lika inspirerande och exalterande, som att hela tillvaron tagit en ny vändning och laddats med mycket mer mening och lyster än den hade innan.
Krutröken efter det inledande, utdragna slaget har liksom börjat lägga sig och långsamt träder vi alla åter fram ur skuggorna, rör oss från alla väderstreck in mot krigsskådeplatsens hjärta och samlas till slut för det definitiva avgörandet.
Oh, en gammal man ryser…
Now, här på Manhattan ska vi väl erkänna att upphetsningen inte är fullt lika stor som för ett år sedan.
Då hade Rangers plockat in superstars som Vladimir Tarasenko och, framförallt, Patrick Kane strax innan Askkungens klocka slog midnatt och inför deras första framträdanden sprakade det av elektricitet under Gardens berömda tak.
Alex Wennberg, Jack Roslovic och Chad Ruhwedel genererar inte riktigt, riktigt samma känslor
Men ändå.
Deras ankomst är tillräckligt kittlande för att det ska sjunga till i hela New York och ge den löftesrika lördagkvällen extra glittrande guldkant.
Here we go.
Resten av säsongen – och våra liv – startar i detta ögonblick.
• • •
Dagens matinéer hann jag bara se brottstycken av, men det räckte för att dämpa oron över att jag kanske vaskade en stor eftermiddag.
Det var ena sega jävla matcher faktiskt, pretty renons på stuff att rapportera om – för att inte tala om att blogga om.
Beslutet att skippa dem och spara krutet till kvällens live-övningar kan jag sålunda vara nöjd med.
Men nej, ni som undrar om de nothing-burgarna satte tonen för resten av dagen och nu överväger att steka kvällspasset är ute och cyklar.
Matinéer är matinéer, nu är det som sagt Saturday Night och hela havet kommer storma.
• • •
Wenny, som Alex Wennberg som bekant kallas, ska jag inte påstå att jag känner jätteväl, men några gånger under de tio år han gnuggat nordamerikanska isar har vi setts och då har han alltid gjort ett osedvanligt välartat och vänligt intryck.
För det – att han är snudd på svärmorsdröm – talar också det faktum att han alltid svarar i telefon, om inte annat så med sms, när bofinken hör av sig.
Samtidigt har den 29-årige Nacka-sonen uppenbarligen stark integritet, för han är faktiskt en av få som på allvar stått upp mot självaste Tårtan.
Jag vet inte om ni minns Alex sista år i Columbus, 19-20, men då hamnade han på kollisionskurs med Kapten Ahab och vägrade böja sig. Själv glömmer jag aldrig en match under slutet av säsongen när Torts skällde och åbäkade sig i båset och Alex bara flinade och ruskade på huvudet. Sen försvann han till Florida.
Det är kort sagt ruter i grabben – och jag hälsar honom verkligen välkommen till Gotham.
• • •
I natt händer det.
När klockan slår 02.00 blir den 03.00 på en gång och sedan har vi åter sommartid i Nordamerika.
Lovsjung herren, allesamman!
Ni kan komma dragande med tussilago, fågelkvitter, allsvensk fotbollspremiär och vad ni vill.
Inget vårtecken är ljuvligare än tidsomställningen som skänker en extra timme av dagsljus och gör livet lite lättare för er NHL-nördar i Europa.
• • •
Det är bluesmännen från St Louis som gästar Garden under denna omstart och dem har det till skillnad från förr varit väldigt svårt att få grepp om den här säsongen, de saknar märkligt nog kollektiv identitet nuförtiden. Men de är i högsta grad indragna i streckracet i väst, med ”bara” sex poäng upp till ett ostadigt Vegas på sista wild card-platsen och kommer alldeles garanterat sälja sig mycket dyrt.
Alla uppspelta Rangers-fans bör vara medvetna om det.
• • •
Ja, ifall någon missat ställer ni i EU alltså inte om klockan förrän sista helgen i mars.
Så vi kommer verkligen ha en timme till godo under de närmaste tre veckorna – och jag dessutom lika mycket extra-tid när jag ska lämna text på nätterna.
Vår bästa tid är nu, som Jan Malmsjö med förtjusande bombastiskt eftertryck en gång slog fast.
• • •
Man ser sällan spelare i den backstage-entré jag använder på Garden, men idag står både Vincent Trochek och Jimmy Vesey och väntar på ”min” hiss när jag anländer.
Vi åker sedan i gemensam tropp upp till femte våningen och hissmaskinisten önskar dem lycka till, varmed herrarna mycket artigt svarar ”Thank you so much”.
Se där en ögonblicksbild ni bara kan få er till livs genom denna blogg!
• • •
Som vi diskuterat de senaste dagarna blir det ofta stökigt, ibland rent traumatiskt, för NHL-stjärnor som trejdas men en sådan som Jack Roslovic måste ända tacka sin lyckliga stjärna dessa dagar.
Han spelade alldeles nyss i ett bottenlag utan något som helst hopp. Nu gör han sig redo för prime time-fight med ett givet slutspelslag hemmahörande mitt i smeten på ett exalterat Manhattan.
Om det dessutom visar sig att han förstår hur man agerar ihop med Mika Zibanejad och Chris Kreider – en mycket komplicerad gåta, som det verkar – är hans lycka i solen gjord.
Snacka om vändning i tillvaron.
• • •
Det är, ber jag att få ondgöra mig om, ett jävla regnande i New York just nu.
Ta bort!
• • •
Vladimir Tarasenko vet hur man presenterar sig.
Jag kan bara föreställa mig hur Christian Karlsson, Nalle och Filip W sitter och gnuggar händer till lördagsgroggen.
• • •
Enligt gamla traditioner ber jag att få påminna om dagens långa tipsrad.

•Buffalo – Edmonton 2/FEL
•Columbus – Nashville 2/RÄTT
•New Jersey –Carolina 2/RÄTT
•Boston – Pittsburgh 1/RÄTT
•Florida –Calgary 1/RÄTT
•Montreal – Toronto 2
•San Jose – Ottawa 2
•Tampa – Philadelphia 1
•Washington – Chicago 1
•NY Rangers – St Louis 1
•Vancouver – Winnipeg 1 (OT)
•Vegas – Detroit 1
•LA – Dallas 1 (OT)

• • •
Om någon undrar varför kvällens fajt på Garden börjar på ett så, för New York, exotiskt klockslag som 19.30 kan jag berätta att det beror på att det spelats college-basket a la March Madness här under eftermiddagen.
St John’s Red Storm slog Georgetown Hoyas (!) med 86-78 och sen började armén av vaktmästare jobba för att förvandla hoops-planen till hockeyrink.
Jag såg isen just som de fått bort golvet och tro mig, Kmannen hade bättre kvalitet på isen på sin garageuppfart i Seattle i början av januari.
Hata inte om det ser ut som att de välbetalda proffsen inte kan slå en rak passning…
• • •
Svenska målskyttar under the night shift: Lill-Nyllet, Lill-Fimpen, Alex Wennberg, Sunken Sundqvist, Elias Lindholm, Wild Bill.
• • •
Pingvinerna är verkligen helt rökta och körda och stekta.
Sam Hallam borde redan nu åka till västra Pennsylvania och bjuda King Karl, Razor Pettersson och Rocket Ricky Rakell på en överdådig middag.
• • •
Dagens låt: Joe Tex – If Sugar Was As Sweet.
• • •
Sunken från Boden, en av bloggens stora samtida favoriter, trivs alltid i New York och just därför tror jag bakar cannoli i Storkens ugn.
• • •
Jonas, Rangers är en av flera Stanley Cup contenders, men inte den allra hetaste och jag tycker nog ändå inte att man kan se det som Cup Or Busy. Fönstret slår inte igen redan i sommar.
• • •
Okej then.
Nu gör vi det här.
Livet börjar på nytt – och en hänförande horisont går att skåda i fjärran.

Guten morgen, allesamman!
Allt bra så här dagen efter den stora urladdningen?
Det är det här i holken. Naturligtvis hade jag tänkt mig en rejäl utgång igår, när Garys port hade stängts och reglats, men jag var för urlakad och gick hem efter två öl.
Nu är jag desto mer uppjackad för den stora spurt som officiellt börjar idag.
Tyvärr har jag lite åtaganden under dagen, så jag hinner inte blogga så mycket under matinéskiftet, men ikväll är jag på Garden och bevittnar Wenny Wennbergs debut med Rangers.
Det blir nåt
Här kommer tipsrad och så hörs vi lite senare.

•Buffalo – Edmonton 2
•Columbus – Nashville 2
•New Jersey – Carolina 2
•Boston – Pittsburgh 1
•Florida – Calgary 1 (OT)
•Montreal – Toronto 2
•San Jose – Ottawa 2
•Tampa – Philadelphia 1
•Washington – Chicago 1
•NY Rangers – St Louis 1
•Vancouver – Winnipeg 1 (OT)
•Vegas – Detroit 1
•LA – Dallas 1 (OT)

Aaaaahhhh…
Så låter det när en bofink andas ut efter tre dagars eskalerande trade-bonanza och sjunker tillbaka i korresoffan, utpumpad och sabbad och rätt så glad.
Så fort jag fått ur mig också detta sista blogginlägg från The Big Day ska jag ”göra fredag”, öppna en öl och börja ladda för den euforiska spurten.
För den börjar nu.
Jo, enligt det som Ekeliw kallar den bjurmanska kalendern börjar upploppet efter All Star-breaket och efter trade deadline väntar själva spurten – den ofta galna och exalterande stegring då samtliga trupper en gång för alla spikats och de med playoff-ambitioner gasar max ända in i kaklet.
Jag säger det igen:

Aaaaahhhh…
• • •
Vad gäller de största och mest spektakulära incidenterna under dagen, exempelvis om Vegas-chocken i sista sekunden och Hurricanes okaraktäristiska aggressivitet, har jag redan tryckt ur mig en krönika.
I den, som man kan läsa här, förklarar jag varför jag fortfarande tycker att Canes ”vann”.
• • •
Elliotte Friedmann och de andra nyhetsmaskinerna norr om gränsen kommer snart öppna fredagens första öl de med, det kan man se på uppsynen i de sista, sammanfattande inslagen hos tv-kanalerna…
• • •
Rangers-fansen här i spåret är överdrivet negativa, tycker jag.
De tillgodosåg sitt största behov när de tog in Wennberg som ersättare för skadade Chytil och sedan ville de helst ha en ny höger-winger åt Mika och Kreider också.
Men de hetaste namnen, Buchnevich och Pacioretty, var tydligen för dyra och istället sitter Jack Roslovic nu på ett flyg från Columbus till New York City.
Inte lika hett, men inte kattpiss heller. Och jag ber att få påminna om vad som hände när de verkligen gick efter stora namn för ett år sedan.
Inte så bra, skulle man kunna säg.
• • •
Under campen i Pittsburgh i september talade den snälle Magnus Hellberg med er bofink om hur underbart det skulle vara att få stanna på ett och samma ställe åtminstone ett år.
Men inte fan.
Nu bär det iväg till södra Florida och en roll som något slags insurance-roll bakom tre andra målvakter.
Livet i NHL är inte glamoröst för alla.
• • •
Tampa betalade ett femteval för Matt Dumba.

Hur, kan man fråga sig, missade GM Treliving det tåget?
• • •
Gladast i New York idag är gissningsvis Erik Gustafsson. Även han har skickats runt som ett Fedex-paket i några år, men tänka sig – nu får han stanna här.
Välförtjänt är det ju också.
• • •
Påminner om kvällens fyrling:

•Arizona – Detroit 2
•Colorado–Minnesota 1
•Anaheim – Dallas 2
•Seattle – Winnipeg 2

• • •
Boston hade alltså en Ullmark-trejd på gång med Kings och vilket jäkla kap det hade varit för Rob Blake, men affären sprack i sista stund – enligt Kevin Weekes för att Lugnviks finest inte ville flytta till Kalifornien.
Well, har man no trade-klausul så har man – även om jag personligen inte hade haft något emot att byta the northeast mot La La Land.
Men alla kan ju inte vara som jag.
• • •
Old School Lou satt still i båten även idag – och det gjorde han alldeles rätt i.
Isles kommer fixa detta, utan förstärkningar.
• • •
Hörrni, tack för sällskap idag. Efter en trög start blev det ju åka av i spåret och till slut lite helig, härlig vrede också.
Nu säger jag Happy Friday.
Vi hörs imorrn ikväll igen.
Då börjar spurten!

Hör sirenen tjuta över nejden.
Trade deadline 2024 har passerats och dörren stängts.
Men precis innan den slog igen exploderade en bomb.
Vegas Golden Knights trejdar out of the blue till sig Tomas Hertl från San Jose.
Absolut ingen såg den komma och underkäkarna i de olika studio-rummen slog kollektivet i skrivbordet när Bob McKenzie kom tillbaka från sin semi-pensionering och spräckte den galna nyheten.
Ja, Hertl är på LTIR-listan och lär inte vara aktuell för spel förrän till playoff och såvida inte NHL har några invändningar – vilket är svårt när man lämnar dylikt loophole öppet – lär fler än Idsint rasa.
• • •
Nu ska jag hamra ihop lite vanliga texter och återkommer sedan med sammanfattning om någon timme.
Peace, folket.

ONE hour to go…
Ska något stort hända ska det hända nu – this is it.
Men igen – jag får ingen känsla av att det mullrar i jordskorpan.
Vi får nog finna oss i att det blir lite meh av alltihop.
• • •
Så Jake Allen, 33, ska föreställa svaret på Devils böner om en förstklassig målvakt?
Det kallar jag västgötaklimax efter alla rykten om Markan och Ullmark och Juuse Saros.
Jake Allen…
• • •
Erik Johnson från Buffalo till Philadelphia – i utbyte mot ett fjärdeval.
Logiskt efter Sabres förvärv av Bowen Byram och Tårtan har ju ett gott öga till veteraner.
• • •
Ja, Gaston, jag såg bilderna på Kuznetsov när han klev av privatflighten efter den snabba flygningen från DC, den fanns på Twitter också.
Han såg glad ut.
• • •
Kom igen nu då!