Litet Tipsextra 14/11

Det tyska vrålåket står i Hertz-garaget på 48:e gatan igen.
Snyft.
Att lämna tillbaka en så ljuvlig bil efter bara ett drygt dygn…det kändes som att göra slut med sin älskling.
Typ.
Nu sitter jag i soffan och skruvar med grejor jag köpte på IKEA på vägen hem och såsmåningom är det väl inte omöjligt att jag går och sätter mig i en bar och ber att få en drink.
Hockey denna ärtsoppans alltid hektiska kväll får ni sköta på egen hand, serru.
Men tips var ju utlovat och tips kommer här:

•Buffalo – Carolina 2
•Tampa – NY Rangers 2
•Florida – Winnipeg 1
•Minnesota Arizona 2
•Edmonton – Colorado 1 (OT)
•Vancouver – Dallas 1
•Anaheim – San Jose 2 (OT)
•LA Kings – Detroit 1

För övrigt 1: Köttbullarna på Ikea smakade ingenting. Har de slutat med kryddor sen Kamprad checkade ut?
För övrigt 2: Hoppas verkligen allt går bra med T.J Brodie
För övrigt 3: Imorrn blir det en extra bra podd. Missa inte.

One Night in Philadelphia, del 5 – The End

PHILADELPHIA – WASHINGTON 1-2 (Slut, Straffar)
• • •
På väg tillbaka till hotellet, när den läckra BMW:n spinner som en katt längs Phillys natt-tomma avenyer, säger jag det högt för mig själv:
– Japp, det här var en bra idé. Det blev en perfekt liten utflykt.
Första halvan av blockbuster-mötet i Wells Fargo hade kanske lite för lite nerv och edge, men sedan blev det ju friskt och spännande drag i ladan.
Och alldeles oavsett:

Det kändes, i största allmänhet, fint att få tillbringa en kväll i Philadelphia.
• • •
Efter bytet i OT-perioden när han och Ovie och Orlov blev kvar på isen, fastnaglade i egen zon, i vad som kändes som tre minuter i sträck befarar jag att Bäckis ska behöva syrgas efteråt.
Men nä, han står som vanligt och suger förnöjsamt på en stark Oden-snus.
– Fast fan, det var nog det längsta bytet någonsin, haha. Alla skrek att vi skulle byta, men det gick ju inte, fick inte ut pucken ur zon, skrockar han.
• • •
Att det numer är så extremt ovanligt med minibarer på amerikanska hotellrum…man känner ju lite sorg.
• • •
Jaha, se där ja, Collitons Chicago kanske ska få till det till sist.
Men vad har hänt med riddarna?
Fyra raka förluster nu…då är man enligt Vegas-mått mätt iskall och ska sluta spela…
• • •
Bäckis är, precis som vi andra, impad av det nya Philadelphia.
– Ja, det märks att gamle Rangers-coachen, din polare, skolat dem lite. De är mycket mer strukturerade och disciplinerade än tidigare.
Min polare…jojo. Badtofflan och jag.
• • •
Från Örby kommer det ett sms med tre röda, arga smiley-gubbar.
Sa ju det, vår Tampa Boy blir mäkta upprörd när jag påpekar att Amalie inte längre har coolaste jumbon i ligan.
• • •
Nu ska Furman sova ett tag – sen gå upp och, glad i hågen, styra norröver igen.
På vägen hem blir det stopp på IKEA i Elisabeth, New Jersey
Kort sagt:
Köttbullar med mos coming up.
Imorrn kväll är jag ledig men en tipsrad innan ärtsoppsomgången drar igång utlovas.
Mors!

One Night in Philadelphia, del 3

PHILADELPHIA – WASHINGTON 0-1 (Period 2)
• • •
Det börjar hetta till på Broad Street.
Flyers tuggar sig envetet in i showen, tar till slut över helt och ser framförallt under sista fem minuterna till att formligen mata chanser mot zenbuddisten i Caps-kassen.
Utdelningen uteblir, ja, men kan de upprätthålla den här frenesin får Kenta och andra som håller på de svart-oranga snart jubla.
• • •
Ojvoj, redan i inledningen är det så nära att den ene av de två brynäsarna på isen – Oskar i hemmalaget – gör mål att jag känner smaken av Ahlgrens bilar, Gevalia-kaffe och sotaren på Skeppet.
Men så kul ska vi tydligen inte ha.
• • •
Caps, å sin sida, avvaktar för mycket och hamnar under hemmapushen i slutet på hälarna.
Men dom är Caps och vi vet ju – tar dom sig bara upp över offensiv blå kan det smälla när, och hur, som helst.
• • •
Ett problem för PHI:
Di snurrar snyggt i powerplay, men kommer för fan aldrig till avslut.
Och just ja, de har ju Badtofflan som coach.
Då brukar det se ut så.
• • •
Lill-Nyllet skjuter skarpt just nu, eh?
• • •
Te-drickaren ramlar plötsligt av sin stol med att brak och ojvoj, papa Biff får hjälpa honom upp och nu verkar han pigg igen.
Lite otäckt, men jag måste ju säga – så går det när man dricker te!
• • •
Tänk att människor kan bli så lyckorusiga över att zoomas in på en bildskärm.
Men vem är jag att lägga mig om folk har kul, det ska jag alldeles skita i.
• • •
När domarna tagit en svag utvisning och hör publikens burop stegra under under jumbotron-reprisen är det alltid roligt att se hur oberörda de försöker se ut – fast de inser att ett flagrant misstag exponerats på en bildskärm större än mindre nationer.
• • •
Capitals-fansen jag har ögonen på där nere på läktaren verkar ha klarat sig utan missöden den här perioden.
• • •
De hade Swedish Fish i loungen också, såg jag nyss.
Nu ska jag trycka i mig några såna.
Då kommer antingen Bäckis eller Lindblom göra mål i tredje.

One Night in Philadelphia, del 2

PHILADELPHIA – WASHINGTON 0-1 (Period 1)
• • •
Serieledarna makes a statement i den broderliga kärlekens stad.
Nä, de sopar väl inte banan med Broad Street-bullisarna, men dominerar rätt så ordentligt och hade haft ledningen med ytterligare något mål om saker och ting följt normal logik.
Hemmafansen kan glädja sig åt robust defensivt spel, i synnerhet i numerära underlägen, men de behöver anfalla ibland också och Kenta i spåret har rätt:

Det är för snällt so far.
• • •
Se där, Gudas får en liten jumbotronhyllning i första reklampausen – och Flyers-publiken backar upp med en artig standing ovation.
Som vi brukar säga när det gäller honom:
Gudas skymning!
• • •
Leipsic, vars namn jag inte kan skriva utan att tänka på DDR, hade hunnit läsa dagens Philadelphia Inquirer innan han vispade in 1-0-pucken – så länge fick han stå ensam framför Hart och gäspa.
• • •
Vem står och hänger vid kaffekannorna strax innan matchstart om inte gamle Bloggen-favoriten Daniel Briere.
Jag är på vippen att gå fram och berätta att en jag känner som heter Julia brukar kalla honom för brie-osten, men jag vågar inte.
• • •
Östtysken – ja, Leipsic – är på väg att baka ytterligare en kanelbulle när han kommer ren i slottet efter en grann uppullning a la handboll men då nyper Hart till med snyggaste tv-plocken på den här sidan Olow Sundström.
• • •
Kenta, jag tror som Yzz – vuxna älskar Gritty mer än vad barnen gör.
Han är en helt unik maskot med otvetydig…adult-approach.
• • •
Rock ’n’ roll all night!
Det hettar i hela ansiktet under line-up för precis som i slutspelsbataljerna mot Pittsburgh för några år sedan blåser de de på med sprutande eld i jumbotronen också – som vore vi på Kiss-konsert och inte hockeymatch.

Ojvoj.
Tänk om man för 20-25 år sedan fått se en vision av den här framtiden.
Då hade man ju blivit rädd.
• • •
Ja, naturligtvis noteras Johnny T för sin 100:e poäng just ikväll.
Det kunde inte bli på något annat sätt.
• • •
Te-drickaren försöker le vänligt åt mig.
Gosse, en smäll och skjortan fladdrar tom.
• • •
Aprop poängnoteringar säkrar John Carlson sin 30:e för säsongen med assisten till DDr-Brendans mål.
Vilket monster.
• • •
Jovisst, Caps-fansen jag såg före matchen står nu och borstar av sig popcorn som nyss kom seglande från en bänkrad lite högre upp.
Gör gästerna ytterligare några mål lär de få en och annan bira i håret också, det brukar sluta så här…
• • •
De har surt godis i pressloungen här.
I’m on my way…

One Night in Philadelphia

Solen lyser från klarblå himmel i den isande kalla förmiddagen när jag styr ner längs andra avenyn, genom Kips Bay och Murray Hill och East Village.
På Houston Street – som uttalas ”Hawston”, inte ”Jooston”, som staden; kom ihåg det! – kör jag västerut tills jag kommer till West Broadway, där jag svänger vänster och rattar ner genom Soho mot nerfarten till Holland Tunnel i höjd med Watt Street och just där kan det bli förvirrat för den ovane för det låter som att GPS:n säger ”What street”, så passar man sig inte är man snabbt inne i en Abbott & Costello-rutin.
Trafiken ner under Hudson River är mycket beskedlig så jag dammar igenom tunneln på nolltid, baxar upp kärran på Jersey Turnpike och sätter fart mot…


Just det:
Philadelphia!
The City of Brotherly Love!
Home of The Broad Street Bullies!
Det är kanske inte fullt så oväntat som ni hade föreställt er, men ändå.
Lite bryter vi mönstret med en tripp ner hit.
Lite ny luft pumpar vi in i bloggen.
Lite annorlunda perspektiv och vinklar och och förnimmelser får vi.
Häng med – det blir en kväll som livar upp mitt i det svarta novembers eviga serielunk.
• • •
Dom säger att en viss sorts människa som en gång börjat resa i jobbet inte får ro i kroppen om han eller hon inte ständigt är där ute – i rörelse, på väg nånstans, on the road.
Jag kan bekräfta.
I hela mitt yrkesliv, men framförallt sedan jag kom till Aftonbladet i början av 90-talet, har arbetet krävt att jag rest mycket och den där I-have-to-be-on-the-move-bacillen – som George Clooney skildrar så briljant i ”Up In The Air” – styr sedan länge hela min tillvaro.
Om jag inte kommer ut, om jag sitter stilla på samma plats för länge, blir jag rastlös och orolig och börjar likt en häst skrapa med hovarna i min spilta.
Jag måste helt enkelt iväg ibland. Bort. Det spelar egentligen inte så stor roll var – bara jag får åka, ta in på ett hotell och åka igen.
Det är lite ur den syvinkeln dagens lilla utflykt ska ses också.
Er bloggare får ro ute på Jersey Turnpike…
• • •
Det är nu ingen dålig match som ska avgöras på Broad Street ikväll heller.
Flyers går upp mot Capitals och det är inte bara två divisionsrivaler som avskyr varann med en hetta som alltid garanterar fräsande action.
De råkar också höra till östra konferensens just nu hetaste blockbuster-skikt och spelar bitvis bländande hockey, bägge två.
Ja, Caps leder ju, i enlighet med gamla traditioner, hela jävla loppet men Flyers har fyra raka under bältet och klättrar metodiskt uppåt i tabellen.
Ingen kan således säga något annat än att NBC – och bloggen! – valt onsdagsbaluns med omsorg den här gången.
Be ready for hallabaloo!
• • •
Man vet att det blivit bra när en anställd på hyrbilsfirman kommer fram och applåderar medan man håller på och stuvar ner väskan i bakluckan.
Fast egentligen är det jag som ska applådera för jag har bokat en billig, alldaglig vilken-som-helst-bil men blir som stamkund uppgraderad och får det här aset.

Javisst – en sprillans ny BMW!
– När du kommer tillbaka måste du berätta hur det var att köra den här kärran. Den ser grym ut, säger Hertz-snubben.
Hoppas han förstår sig på mat för jag kommer att säga att känns för själen som det känns för smaklökarna att möta de mest grandiosa anrättningarna på Madison Eleven.
Om jag nu alls kommer tillbaka.
Vill inte lämna ifrån mig denna nya älskling…
• • •
Han är det närmaste en sann Broad Street-Bully a la 70-talet Philadelphia sett i modern tid.
Således hade Radio Gudas ett helgons status under sina fyra säsonger här nere.
Men nu återvänder han, för första gången sedan trejden i somras, med ett annat lag.
Det ska bli mycket intressant att se hur de blodtörstiga Flyers-fansen reagerar på det – och hur han själv svarar på eventuella burop.
En gammal polare som Voracek kan få betala ett högt pris om det blir ugly…
• • •
Chocken:
De har flyttat media-ingången i Wells Fargo Center.
Visserligen bara några meter, men mina cirklar rubbas helt.
När jag inte kan sova – och det är ofta, det – brukar jag försöka trötta ut mig själv med att räkna upp alla NHL-hallar och, för mig själv, beskriva hur man går för att komma till respektive entré – och tro mig, I got it!
Att då helt utan förvarning flytta en port…man får inte göra så!
• • •
Det är första mötet med gamla kompisarna även för backen som gick i andra riktningen i Gudas-trejden.
Och han – Matt Niskanen – erkänner att det kittlar extra mycket ikväll
– Jag har en speciell connection med många av killarna i Caps eftersom vi vann Stanley Cup ihop. Men nej, jag har inte pratat med någon av dem idag. Jag vill ändå klippa bandet, säger han.
Det gör man enklast med en ful tackling och ett par mål, kan expert Biffen upplysa om.
• • •
Det är inte bara backstage-entrén som flyttats. Hela Wells Fargo har fått en ansiktslyftning sedan bloggen var här senast och nu blir Ondskan Ekeliw gramse, men Amalie Arena i Tampa har slutligen förlorat sin ställning som NHL-hallen med mäktigaste jumbotronen.
Det lätt böjda – jo, böjda, som senaste platt-tv-modellerna – monster som hänger här slår allt jag nånsin sett.

Ren science fiction, ju.
Beam me up, Captain Giroux.
• • •
Bloggens tipsrad onsdag 13 november 2019


•New Jersey – Ottawa 1
•NY Islanders – Toronto 1
•Philadelphia – Washington 2 (OT)
•Calgary – Dallas 2
•Vegas – Chicago 1

• • •
TV och tidningar och sajter och Twitter i all ära – den kunnigaste, mest passionerade NHL-journalistiken får man i ligans egen kanal på Sirius Radio.
Hemma har jag aldrig ro nog – där har vi den igen, ron… – att sätta mig ner och bara lyssna men under bilresor som den idag har jag Boomer och de andra inrattade hela tiden och blir alldeles varm över hur bra de är.
Det är nästan som om Ondskan och jag skulle sända vår pod live varje dag…
• • 
Kolla, här är han, Kentas kompis – i motståndarbåset en och en halv timme före matchstart.

Och ja, målet är även ikväll att få en selfie med Gritty…
• • •
– Ja, men då lär jag fan rycka upp mig då.
Så svarade en viss Capitals-center när jag i ett sms igår meddelade att bloggen skulle komma till Philly idag-
Så ni vet, ifall han sprutar in några mål.
• • •
Jo, ja, visst, vi kunde ha varit på Long Island ikväll också.
John Tavares bortamöten med Islanders kommer för evigt – eller åtminstone tills han går i pension nån gång runt 2030… – vara väldiga happenings.
Samtidigt kommer alla repriser kännas futtiga och bleka i skuggan av första återkomsten förra vintern – häftigaste grundserieupplevelsen nånsin – så, nej, det kändes roligare att åka till Philly.
• • •
En trallgök ett par platser till höger om mig stinker upp hela pressläktaren med superstarkt te.
Han borde…nja, avrättas är kanske att ta i. Men nånting ditåt
• • •
Redan häromdagen slog vi fast att Oskar Lindblom är på väg att få sitt stora genombrott.
Ikväll, när bloggen ser honom live, kommer det bekräftas.
• • •
Stämningen börjar bli riktigt förtätad och laddad i den väldiga Broad Street-ladan och jag kan bara hoppas att de går bra för de två arma själar i Caps-tröjor jag under matchvärmningen ser leta efter sina stolar på läktarsektionen snett nedanför min pressläktarplats.
Här är det inte lätt att vara bortasupporter, det ska gudarna veta.
Däremot är det en ren fröjd att vara neutral åskådare och nu jävlar åker vi.
Heja!

En het natt i korresoffan, del 5 – The End

BOSTON – FLORIDA 4-5 (Slut, straffar)
MONTREAL – COLUMBUS 3-2 (Slut, straffar)
NY RANGERS – PITTSBURGH 3-2 (Slut, OT)
ST. LOUIS – ARIZONA 2-3 (Slut, Straffar)
WINNIPEG – COLORADO 0-4 Slut)
VANCOUVER – NASHVILLE 5-3 (Slut)
ANAHEIM – DETROIT 3-4 (Slut, OT)
LA KINGS – MINNESOTA 3-1 (Slut)
SAN JOSE – EDMONTON 6-3 (Slut)

• • •
Man vet aldrig när det sker.
Vissa kväller händer ingenting jag kan ”vinkla” på i referaten till redaktörerna där hemma, trots späckade scheman.
Andra gånger bara smäller det, fast man inte väntat sig något särkilt.
Som ikväll…
Vi hade Adam Werners otroliga saga här och Elvis födelsedagskalas där, Kaapo Kakkos succé här och Floridas frapperande vändning där – och nu sitter jag och väntar på samtal från en långhårig smålänning mantalsskriven i norra Kalifornien.
Puh, really.
Men också – vad kul!
Så här ska det vara.
Lika imorrn?
Låt oss hoppas.
Då hörs vi från adress ni nog inte riktigt väntat er.

En het natt i korresoffan, del 4

BOSTON – FLORIDA 4-5 (Slut, straffar)
MONTREAL – COLUMBUS 3-2 (Slut, straffar)
NY RANGERS – PITTSBURGH 3-2 (Slut, OT)
ST. LOUIS – ARIZONA 2-2 (Mitten av Period 3)
WINNIPEG – COLORADO 0-3 Mitten av Period 3)

• • •
Kaapo Kakko har anlänt.
På riktigt.
New York håller långsamt på att bli hans stad.
Vilken stjärna, vilken artist. Det är bara att ge Jarkko och och andra blåvita fans att han är något alldeles väldans speciellt.
• • •
Det är ju ingenting annat än säsongens vändning Panthers ställer till med i Boston.
Den såg man inte komma när det stod 4-0.
Men det de inte har defensivt, det har katterna framåt.
• • •
Förra gången Elias fyllde år, och sålunda blev 20, befann han sig här i New York.
– Jag har vari borta och spelat hockey på min födelsedag hela livet så det är inte så märkvärdigt, lär han meddela när såna som jag febrade om hur coolt det måste vara.
Men nu är han ju på hemmaplan och har ett kalas på G, det tror jag.
• • •
Alltså, Werner…vi ska ju inte jinxa, men kolla vad som håller på att hända.
• • •
Kenta, nu är det mindre präktig mat på väg hit, trots allt.
Visa Furman Bjurman en frestelse och han faller för den…
• • •
Nu ska det – jodå, just det – skrivas lite referat här i soffan.

En het natt i korresoffan, del 3

BOSTON – FLORIDA 4-2 (Mitten av Period 3)
MONTREAL – COLUMBUS 1-1 (Mitten av Period e)
NY RANGERS – PITTSBURGH 2-2 (Period 2)
ST. LOUIS – ARIZONA 1-1 (Mitten av Period 2)
WINNIPEG – COLORADO 0-1 (Början av Period 2)

• • •
Kaapo i all ära – den som kommer vinna Calder i vår är ju Cale Makar.
Som Spagetti i spåret nyss sa om det unga backsnillets mål i Winnipeg.
”Alltså, wow”!
• • •
Rangers är alltid on a roll så länge de är ensamma om att ha gjort avtryck i protokollet.
Så fort motståndarna också nätar får de mjukost i knäna och vet inte vad de ska göra.
Ynk.
• • •
Sånt ska ju egentligen inte avhandlas här, men jag har börjat på en grej om 10-talets bästa album och så här på rak arm kan jag inte komma på något som skulle kunna nämnas i samma andetag som Daft Punks ”Random Access Memories”.
Kan du?
• • •
Panthers vet ju, tyckte jag Strålle sa i förrgår, vad de ska göra defensivt – men de klarar uppenbarligen inte av att göra det i alla fall.
Snart kommer Punggrepparn få ett riktigt svavelosande utbrott.
• • •
Nu ska jag ta en banan.
Sa ju det, Kenta.
Bara nyttigt den här veckan…

En het natt i korresoffan, del 2

BOSTON – FLORIDA 0-0 (Mitten av Period 2)
MONTREAL – COLUMBUS 0-1 (Mitten av Period 2)
NY RANGERS – PITTSBURGH 2-0 (Period 1)
ST. LOUIS – ARIZONA 0-0 (Mitten av Period 1)
WINNIPEG – COLORADO 0-0 (Början av Period 1)

• • •
Det hinner gå fem sekunder efter Kaapos 1-0-mål – sen plingar det i telefonen.
”Kakko har börjat jakten på Calder nu”, skriver Jarkko.
That’s my blåvita vän!
Nå, the kid börjar i sanning bli varm i NHL-kalsongerna i alla fall.
Ojvoj.
• • •
Haha, var det en vaktmästare som lutade sig mot huvudströmbrytaren i TD Garden?
Vilken happening.
Det där har jag aldrig sett i en ishall i NHL under alla år.
Ingen annanstans heller, vad jag kan erinra mig.
• • •
Det slog mig just att det fram till för några sekunder sedan var väldigt länge sedan jag använde uttrycket ”Ojvoj”.
Så kan vi ju inte ha det.
Ojvoj.
Ojvoj.
Ojvoj.
• • •
Ja, det var ju också typiskt att Panthers hade bra läge när lyset gick i Gaaaaaden.
• • •
Det har lossnat monumentale för Emil Bemström. Det är inte han som gör målet i första i Bell, nej, men han står för den eminenta framspelningen.
Kul det.
• • •
Kan ni påminna mig att inte dricka för mycket kaffe? Igår pumpade jag i mig som en kalv dricker mjöl och när jag skulle sova var jag svintrött i kroppen men huvudet lyste likt en glödlampa så jag bara låg där och vred mig.
Så blir det när man är gammal…
• • •
Stort att Adam Werner helt oförhappandes får göra NHL-debut med Avalanche.
Vad kan församlingen berätta för mig om honom?
• • •
Kan väl inte säga att jag gråter över att jag stannade hemma från Garden.
Ännu.
Men fortsätter det så här och Rangers bombar sönder pingvinflocken så kommer det kännas lite fel.
Å andra sidan helt förväntat också…

Sida 458 av 1355