Jaha, ett rätt och ett fel från lördagens tidigare övningar.
Så mediokert.
Dessbättre vet jag exakt hur de nio kvällsmatcher vi ska se nu slutar – och varför.
Så här:

•Toronto – Philadelphia 1
– Flyers hemma och borta är två olika stories, den ana munter och den andra inte alls så munter. Så den här helgen vinner Leafs utan att behöva slå sju tusen straffar…

•San Jose – Nashville 2
– Stackars San Jose-hajar. De kommer få betala för Predators bisarra kollaps i Denver häromdagen.

• • •
Vad roligt att se att matcherna i Globen blev lite succé.
Det gjorde alltid lite ont i NHL-hjärtat att se och höra de blågula missnöjesyttringarna om de avslagna matcherna som spelades där borta längre tillbaka.
Hemligheten består förstås i att de numer plockar ut två matcher mitt i grundserien istället för att starta hela sässen med Europa-äventyr.
Det ger automatiskt mer nerv och intensitet.
• • •
Idag är det fett, socker och salt som gäller för Furman Bjurman.
För jo, jag var ute på byn igår. Först avnjöt jag en härlig ensam-supé på en utsökt fiskkrog – med ultratorr drajja före och en grym Pinot Grigio till – och sedan gick jag på barrunda i mina egna hoods och ja, idag känns det.
Men det får det vara värt, jag hade ju kul – och de här plågorna är inte precis obekanta.
Dock:
Ha detta i åtanke och var beredd på det är en slowhand som bloggar ikväll.
• • •
Allra roligast var det förstås att Vigge Hedman briljerade i Globen-matcherna.
Hans hemland behöver bli påmint om hur satans bra han är.
• • •
Predators kollaps i andra perioden i Pepsi Center hör till det konstigaste jag sett.
De spelade ju bra och hade precis precis gått upp i 3-2-ledning och så bara – krasch bom pang!
Tog syret slut eller vad?
• • •
Kung Henrik är Kung Henrik igen, i alla fall här i New York.
Insatsen mot Canes i torsdags beskrivs som Hall of Fame-värdig.
Det är svårt att säga emot.
• • •
I morrn blir det logistiskt wojne wojne. Brage och Kalmar börjar spela redan 08.45 min tid och senast 10.00 vill jag vara på Garden för att börja hamra på intro.
Och tänk om Brage mot alla odds vinner och går upp i Allsvenskan…hur ska jag kunna skriva nånting då, i den totala glädjeyran?
Hjälp mig!
• • •
Tänk att inte en enda coach fått sparken ännu – fast det finns så många tänkbara kandidater.
• • •
Igår blev det slutligen så kallt i New York att jag för första gången sedan i mars tvingades gå in i garderoben och hämta en rock.
Det kändes inte okej.
Winter is coming indeed.
• • •
Svenska målskyttar ikväll: Andreas Johnsson, Alex Nylander, Wild Bill Karlsson, Joel Eriksson Ek, Andre Burakovsky, Carl Gunnarsson, Elias Lindholm, Filip Forsberg, Calle Järnkrok och Mattias Ekholm.
• • •
Nu kör vi, va?
Vi hörs då och då – om än inte kanske i exakt varje periodpaus.

Ja, inatt blir det blogg, men ni får klara Globen-match och Long Island-matiné själva.
Kung Kenta kräver dock att tipsraderna lämnas in i tid så…så här tror vi att de två första matcherna slutar:

•NY Islanders – Florida 1
•Tampa – Buffalo 2

Just ja, vi har ju early bird special i Stockholm idag, så tipset måste – som Kung Kenta just påpekade i ett mess – ut redan nu.
Ok, here goes:

•Buffalo – Tampa 1
•Detroit – Boston 2
•Winnipeg – Vancouver 2
•Edmonton – New Jersey 1 (OT)

Följ nu Ekeliw på Twitter, han är på Globen. Såklart.

Idag har jag sovit ut – typ – och känner mig betydligt mer spirituell än igår, och dessutom egendomligt sugen på hockey, så vem vet: Kanske kan jag inte motstå lusten att hoppa in i the action under kvällen.
Men tills vidare utgår vi från att det bara blir den här tipsraden denna torsdag.

•Toronto – Vegas 2
•Florida – Washington 2 (OT)
•NY Islanders – Pittsburgh 1
•Philadelphia – Montreal 1
•Carolina – NY Rangers 1
•Ottawa – LA Kings 1
•Chicago – Vancouver 2
•Colorado – Nashville 2
•Calgary – New Jersey 1 (OT)
•Arizona –Columbus 1
•San Jose – Minnesota 1

NY RANGERS – DETROIT 5-1 (Slut)
• • • 
Vi undrade just varför ”Rosen” petades strax innan matchstart.
Efter slutsignalen kom svaret:
Han har trejdats till St. Louis – i utbyte mot Robby Fabbri.
Lucky man!
Nä, såklart, det är aldrig odelat kul att bli uppryckt och tvingas flytta så abrupt och känner jag Jacob rätt har han odlat fina vänskaper i Motown – men han lämnar ett av ligans sämsta lag för ett av de allra bästa.
Det kommer bli kanon.
• • •
Rolig vändning på klassiskt ordstäv i Detroit-media:
”If the Red Wings can’t make it in New York, they can’t make it anywhere”.
Det vill säga:
Har de inte en sportkepa ens mot den här Rangers-upplagan, då är de verkligen rökta och stekta och kokta och körda.
Det är svårt att inte nicka instämmande.
Hur brutalt det än låter, och hur ledsamt det än känns att konstatera, är Wings by far det sämsta lag jag sett i år.
Senators?
CCCP i jämförelse.
• • •
Med bara två matcher på schemat, och relativt tidig deadline, hade jag trott det skulle bli några kalla med Dusan och Johannes, men de har gjort en Bjurman och smugit hem utan att säga någonting.
Morsgrisar!
• • •
För Rangers del är det samtidigt lyckat att faktiskt få vinna mot en sån här motståndare.
Tidigare är det bara mot bra lag de haft framgång, för att sedan sitta och skala nötter mot de förment jämbördiga eller sämre.
– Mm, instämmer Lundqvist medan han sliter av sig utrustningen, det känns som vi börjar lära oss att vi måste spela på samma sätt mot alla lag.
• • •
Blues – som spelar jävligt bra just nu – befinner sig i västra Kanada och har tydligen en night off i Calgary på torsdagskvällen.
Så om Rosen bara hittar en bra flight från Metropolis hinner han säkert vara med på lite yster teambuilding på lämplig lokal i Kanadas främsta cowboy-stad.
Jag kan rekommendera Uniteds direktkärra från Newark vid 15.45.
Ja, det finns förstaklassbiljetter kvar…
Pris: 2606 dollar.
Ingenting för en hockeystjärna – eller för Flames, som såklart för stå för den utgiften.
• • •
Apropå flyg är det inte för att han är upprörd över nånting Henke sliter av sig utrustningen medan jag pratar med honom.

Det är för att Rangers har bråttom till privatflygplatsen uppe i Westchester. Där väntar deras lyxkärra för natt-flight ner till Raleigh och torsdagskvällens back-to-back-match mot Hurricanes.
Ah, jag vill hänga på och käka en nice middag ner längs östkusten och sen ta in på lyxhotell mitt i natten och få sova ut hela morgonen…
• • •
Det ska jag nu göra ändå, i min egen påvra säng, och sen gå på bio.
Pallar ni två späckade kvällar i rad med blott tipsrad?
Ja, det kommer ju gå så bra.

5-1 i tom kasse för hemmalaget.
Hörs om en liten stund.

NY RANGERS – DETROIT 3-1 (Period 2)
• • • 
Till och med domarna är uttråkade och börjar, förmodligen för att få igång saker och ting, ta några utvisningar.
Och mycket riktigt.
Tony DeAngelo spräcker Howards nolla i ett PP efter fyra och en halv minut – och sedan brister fördämningarna i Detroit-
Eller…ah, det lämnar in några lätta i alla fall och
• • •
När till och med Chris Kreider hänger en puck vet man att motståndarna inte har ligans mest stabila målis.
Han – Kreider-Greider – har ju hamnat i målskytteklimakteriet och kan egentligen inte producera längre.
• • •
Ja, Kenta, jag åkte faktiskt ner till pressloungen i pausen och tryckte i mig en grillad – med mycket senap.

Den satt fint.
• • •
Skjuuuuuuuuut, Kaapo!
Så, jag behövde få den ur mig.
• • •
Hoppas inte Blashill inte blir FÖR ledsen om ingen kallar draget att plocka upp Mcilrath från farmen för en coach-triumf.
• • •
Varpu har sina bevingade ord på tungan, men tvekar på hanen när det ramlar in några puckar.
Tro mig, dock:
Minen säger för det mesta att hon helst ser att hon blir tagen av daga…
• • •
Att bad boy DeAngelo blivit en så pålitlig – ja, allt är relativt – målskytt för Rangers…det var det väl ändå inte så många som hade klart för sig?
• • •
Det slutar aldrig vara häftigt att se Steve Yzerman gå förbi i en korridor.
Och då kom han en gång ändå och satt sig vid mig, Ekeliw och Pierre LeBrun i gamla sportbaren Champions i Tampa för några år sedan.
Då trodde jag Ekeliw skulle upplösas i sina beståndsdelar av starstruck-upphetsning.
• • •
Det finns ju en teori om att man får leva om sitt liv gång på gång på gång.
Om den stämmer ska vi sitta igenom den här matchen igen, upplyser jag Varpu om.
Då går hon.

NY RANGERS – DETROIT 0-0 (Period 1)
• • •
Vilken sur äggfis till period.
Quckie Fast skjuter över från nära håll i ett öppet läge efter, typ, sjutton minuter och några moment senare är det en mild vinge som sätter en jävel i stolpen bakom Lundqvist.
Därutöver händer ingenting.
Absolut nada.
Två plockepinn-lag bara såsar omkring och tycks göra det de gör – eller inte gör – helt slumpmässigt.
Men låt inte mig hindra någon från att tycka att alla NHL-matcher alltid är roliga…
• • • 
Svensk ut, svensk in.
De La Rose är kort sagt petad i Detroit – och ersatt av Christoffer Ehn.

Det var ju ehn liten skräll.
Förlåt.
• • •
Ofokuserad kväll i pressboxen också. Alla sitter och pratar om annat än det som händer på isen – på engelska, finska och svenska.
Sådant gillar inte bloggen, men just ikväll har han förståelse för att det kan vara lite svårt att hålla skärpan.
• • •
Materialaren Paul Boyer, Detroits eget Pudding, gör sin 2000:e match ikväll, får vi plötsligt veta.
Då borde ju Lidas och Homer och Zäta och alla andra vara här och hylla honom, så mycket som den hedersmannen – the heart and soul of Wings, alltid där medan andra kommer och går – gjort för alla.
• • •
När jag nu börjat tänka på dåliga Ehn-skämt erinrar jag mig också den här svengelska gamla frasen:
– What are you for one? I don’t feel again you.
Den borde man ju börja använda!
• • •
När jag strax innan signalen vänder mig mot Varpu för att höra om hon möjligen sett något minnesvärt i inledningsperioden hinner jag bara säga ”Have you…” innan hon klipper av med ett tvärt ”no!”.
Ha ha, vi kommer få höra ett ”Kill me now” innan kvällen är över.
• • •
Annars? Har ni det bra? Berätta för Papa Biff.

När Detroit Red Wings kom till stan…
Ah, det är inte länge sedan det var en av de stora höjdpunkterna – säsong efter säsong efter säsong.
De hade inte bara en helt annan stjärnglans, och spelade mer förkrossande hockey, än alla andra.
Truppen rymde också fler svenska stjärnor och profiler – hockeymässigt och otherwise – än något annat NHL-lag någonsin gjort.
Lidas, Homer, The Mule, Zäta, Kron wall of Pain, Lilja, Samme, Big E, Hästpolo-Gustav…
Och de var alla – med möjligt undantag för den ständigt upprörde Hästpolo… – glatt engagerade i den här bloggen och såg till att varje inlägg blev så roligt att komponera att det sprudlade i hela Biffen.
Men som de säger i allvarsamma filmer och nyhetsreportage:
They’re all gone now.
De har antingen lagt av, flyttat till Ohio eller helt respektlöst skickats till farmarligan.
Kvar återstår…ett lag bland andra.
Bara sämre än det för ett decennium sedan ens gick att föreställa sig att Detroit Red Wings någonsin skulle kunna vara.
Men det är bara att acceptera. Tiden väntar på ingen, alla blir gamla och måste sluta – och lag måste riva ner sina fundament för att kunna bygga nytt på sikt.
Och jag går ju ändå hit en sån här kväll.
For the memories.
• • •
Nä, Brage räckte inte till hemma på fina gamla Domnarvsvallen ikväll och chansen att de ska kunna vända det här kvalet i Kalmar på söndag får ju ses som lika stor som att Milan Lucic vinner Hart Trophy till sommaren.
Men jag är glad ändå. Pojkarna från bruket där hemma har gjort det bättre än någon på förhand hade rätt att kräva och får härmed ett hjärtligt tack för den mest inspirerade säsongen sedan 1980-talet.
• • •
Som väntat:
Rangers generationsväxling gör tvärnit efter den penibla insatsen mot Ottawa i förrgår.
Nu är det gamla tider igen.
Marc Staal kliver in i laget, på bekostnad av Ryan Lindgren, och Henke startar i kassen.
Fansen hoppar upp och ner av ilska, med såna där serietidningsbubblor fulla av blixtar och åskmoln och stjärnor och uttryck av typen ”Argh! hängande ovanför hjässorna.
Förståeligt kanske, men de får vänja sig. I en process som den som pågår på Manhattan just nu ingår många ”false startes” innan en ny stomme tagit form och en ny identitet etablerats. Och nej, David Quinn kommer inte få sparken.
• • •
Futtig tipsrad ikväll men den ska ändå levereras.

•NY Rangers – Detroit 1
•Edmonton – St. Louis 1 (OT)

• • • 
Vill förvarna om att jag hamnat i min första serielunksfunk och nej, jag tänker verkligen inte klaga. Det finns sannerligen värre öden i världen än att få en överdos grundseriehockey i NHL.
Men jag behöver lite time off, för att få tillbaka inspiration och studs i steget, så efter kvällens insats följer två bloggfria omgångar när jag gör annat och laddar om.
Tack för förståelsen.
• • •
Man behövde inte vara överdrivet blödig för att känna empati visavi Markan i slutscenen i Rogers Arena igår.
Att tvingas agera målis när regerande mästarna kommer tre mot noll – och lagkamraterna ligger och simmar på isen i offensiv zon – är lite som att få försvara sig med slangbella mot flock utsvultna lejon.
• • •
Ja, jag vet att jag tidigare i veckan febrade om bloggens säsongsdebut i Brooklyn imorrn, men eftersom skadade Bengan inte spelar för Penguins kommer jag inte ha något särskilt att rapportera åt tidningen och….nej, jag måste vara ledig!
Gå på bio!
Ta en bärs!
Vila sönderkokt hjärna!
Annars blir det – tro mig – bara platta, blodfattiga, stumma texter här framöver.
• • •
Det kan mycket väl vara så att Chicago Blackhawks är sämst i hela NHL just nu.
Andra har sämre ”record”, ja, men som Ondskan påpekade i podden idag:

Det beror nästan bara på att Robin Lehner varit minst lika fenomenal som ifjol.
Utan hans insatser i kassen hade de blivit krossade kväll efter kväll.
Ojvoj.
• • •
Kron Wall of Pain är ju faktiskt kvar i Motown, som rådgivare åt Yzerman, och då tänkte jag att han kanske skulle följa med till New York på den här resan och ha tid att gå ut och till skillnad från under den aktiva karriären ta något järn och jodå – så hade det kunnat bli.
Men 55:an har åkt till Stockholm för att se matcherna på Globen, så – next time.
• • •
Wings har plockat upp en gammal New York-bekanting till kvällens framträdande på Broadway:
Dylan McIlrath.
– Vi behöver bli lite svårare att spela mot, säger skämtaren Blashill.
Mm, McIlrath – för hockeyn vad en Skogaholmslimpa är för den avancerade gastronomin – kommer såklart lösa alla problem…
• • •
De kom aldrig hit i förrgår, men nu har vi mytomspunna SVT-duon Dusan och Johannes på plats.
Det är bra det, för jag har stålar att kräva av fotograf-Johannes.
När vi träffades ifjol satte han fem tusen spänn på att bröderna Sedin skulle komma att hjälpa Modo upp i SHL och jag satte emot.
– Äh, säger han nu.
Hi hi.
• • •
Bästa Red Wings-minnet på Garden?
Mja, det måste ju vara året när Zäta under en gemensam middag kvällen innan hade lovat att han skulle sätta en mellan benen på Henke – och sedan gjorde det också.
Då var det muntert i ett omklädningsrum efteråt – och jävligt omuntert i ett annat.
• • •
Doc Emrick sitter precis bakom ryggen på bloggen och tjoar ikväll.
Så ni vet när ni hör honom. I’m right there…
• • •
Fast ännu roligare var det den gången Wings kom hit på papparesa och ledande spelare var skadade och kunde hänga med på galej kvällen före match, men det är oklart om allt som hände då är preskriberat så vi tar och återkomma om det.
Men vi kan säga så här:
När jag dök upp i omklädningsrummet efter matchen kom Zäta – som spelade och inte varit med på nåt nattsudd men tydligen fått ett och annat berättat för sig – utan ett ord fram med en vattenflaska och gick igen…
• • •
Okej, det är match igen.
Hoppas den blir kul.

Fettisdag firar vi först nån gång i slutet av februari, eller hur?
Inte i NHL.
I NHL har vi feta tisdagar nästan varje vecka – och just ikväll avlossar vi en riktigt saftig semla med tjocka lager vispgrädde och hela inredet fullt av mandelmassa.
Elva matcher ska avgöras innan klockorna ringer för natt och hey – så här får er ciceron-biff på den nordamerikanska kontinenten för sig att de slutar.

•NY Islanders – Ottawa 1
– Islanders är tillbaka i Brooklyn, för första gången i år, och där är de alltid lite sämre än på Long Island, men naturligtvis stänger de ändå ner Sens, överlyckliga över säsongens första bortaseger igår, utan problem.

•San Jose – Chicago 1
– Sista chansen. Klarar hajarna inte att slita ett mycket blekt Chicago i stycken, på hemmaplan, kan de släcka lyset och säga godnatt.

• • •
That’s it från mig för kvällen, tror jag.
Schemat är extremt busy just nu och någon gång måste gammpojken återhämta sig.
Fettisdagsshowen är er i spåret alltså,
Några få saker bara:
•Bloggen ber att få gratulera Zdeno Chara, som ikväll spelare sin 1500:e match. Det är en oerhörd siffra. Omöjlig, rentav. Men det går inte att stoppa Big Z. Han var stjärna när jag började med det här för fjorton år sedan och han är fortfarande stjärna. Och dessutom alltjämt en väldigt klok och varm människa, det framgår inte minst i den här färska intervjun, om det meningslösa och korkade med rookie-mobbing, med gode Joey Mac.
•Redan vid 17 blir det mörkt i New York just nu. Jag gillar det inte!
•Det är mycket fascinerande att se Stockholm genom ögonen på de vänner och kollegor som, med anledning av Globen-matcherna till helgen, just nu är där för första gången. Vår huvudstad är uppenbarligen helt exotisk. Kolla själva på bland andra Nick Cotsonikas, Joe Smiths, Mike Harringtons och Shawn Roarkes Twitter-konton.
•Heja Brage!