Passande nog när vi har en skrälldus fans från hemlandet – Victor Hedman avgör med en rökare från blålinjen med mindre än en minut kvar.
3-2 blir det.
kort slutkläm innan vi öppnar kranarna i tikibaren följer.

TAMPA – PITTSBURGH 1-2 (Period 2)
• • •
Ojvoj, så mycket slafsig och rörig hockey, så många häpnadsväckande misstag stjärnorna begår, så lite struktur Cooper och Sullivan tycks ha hunnit implementera i respektive gameplan.
Men ändå – eller just därför – är matchen rolig att titta på.
Vad som helst kan hända i slutperioden, känns det som.
• • •
Brandon Tanevs kvitteringen är grann, absolut, men för det första ska han inte få valsa omkring som en Nurejev on ice i hemmazonen så länge och för det andra ska Vezina Trophy-vinnaren inte lämna ett dylikt glapp mellan axeln och ribban.
• • •
Vem visar sig på pressläktaren i pausen om inte kommissionären himself.
Gary Bettman alltså.
Ja, han hörde förstås att Raffe och Tobbe från Mora skulle vara här och flög ner från New York bara därför.
• • •
Den här perren är det vår vän Gårde – också känd som Yanni Gourde – som lyckas sumpa ett otroligt öppet läge.
Och i den kontring pingvinerna flyger iväg på ögonblicket senare klapp-klappar Crosby och Guentzel in 2-1.
Så kan det gå.
• • • •
Hehe, Bengan är uppretad ikväll – okej, extra uppretad – och verkar vilja äta varenda tampait till frukost.
Han spelar aldrig bättre hockey än såna kvällar.
• • •
Bettman sitter större delen av pausen och pratar med Scotty Bowman och den synen gör mig nostalgisk.
Senast jag såg just den duon i samspråk var i en hiss i Dallas under konferensfinalen mellan Stars och Red Wings 2008.
– Scotty, du ser bara yngre och yngre ut för varje gång jag springer in i dig, skrockade kommissionären då.
Varför den sekvensen bet sig fast i minnet är oklart, men det gjorde den och nu kände jag för att dela med mig – oklart varför, det också.
• • •
Det är en besvikelse att Ekeliw och Felix från Oskarshamn inte blir inzoomade i Kiss Cam.
• • •
Planer för after game-aktiviteter ikväll?
Tja, jag har hört sägas att det är trivsamt på en tikibar här i närheten.
• • •
Det är nog bara för Yzerman att kalla upp Big E igen.
Eller ska det se ut så här? Är de som ansvarar för förluster mot Ottawa sämre.
Hallå.
• • •
Jag tror på en oförglömlig tredjeperre – för er och våra resenärers skull.

TAMPA – PITTSBURGH 1-0 (Period 1)
• • •
Rullan går på Tampa-resans sektion!
Själv sitter jag i och för sig i pressboxen och upplever inte upprymdheten live, men sms-rapporterna talar om att de många intrycken får gästerna gapa i hänförelse.
Och det är klart.
Stämningen i den fullsatta ladan är hög och skränig, Bengan Hörnqvist slåss, hemmalaget gör mål och oavbruten action pågår – såväl på som utanför isen.
Vad gör ni kvar där hemma egentligen?
• • • 
– Vi håller, sa Hedman i morse, på att skaffa oss en ny identitet som mer defensivt ansvarigt lag.
Den processen går i så fall långsamt, skulle jag helt fräckt vilja replikera.
När de väl trycker till i offensiven är boltarna vad jag kan bedöma lika svarta-mamban-giftiga som vanligt – men bakåt begås tidvis så flagranta misstag att man kliar sig i hårbottnen.
Fast de leder i alla fall med 1-0 efter 20 så tills vidare är väl allt frid och fröjd.
• • •
Kvällen börjar med en lång, patriotisk ceremoni för att hylla 46 militärer som erhållit The Medal of Honor.
Exotiskt för våra gäster, gissar jag – men nu vet hur det går till på idrott i USA ibland, framförallt i södern…
• • •
Marino, Simon, Kahun, Blandisi, Lafferty, Riikola…nej, det är inte din morfars Penguins, det här.
Inte din Biffens heller, höll jag på att skriva.
En generationsväxling pågår verkligen – mitt i steget.
• • •
En annan detalj våra svenskar på Sektion 123 får lära sig är hur sanslöst många reklamavbrott matcher som sänds i NBC rymmer.
• • •
Hoppas, förresten, Ondskan kom ihåg att ta med sig passet till Templet – som han förstås kallar Amalie – ikväll.
Igår blev han nekad att köpa ett glas rödpuff för att en bartender kände sig övertygad om att han var under 21…
• • •
Tampa-Tumba Sven Gustafsson har, som bekant, varit stående inslag på den här pressläktaren i många år – men numer tillhör även The CEO of Everything Sibner till inventarierna.
Man kan ju bli sprallig för mindre.
• • •
Vilken lökig speaker de anlitat i Amalie.
Han får Kurt Risberg i Maserhallen i Borlänge att framstå som en Bronett-broder innan det mest avancerade Cirkusnumret ska presenteras..
• • •
Dominik Kahun har ett läge i slutet av inledningsperren som det inte går att förstå hur han missar.
• • •
Rivalitet sa vi, va?
De tycker i sanning genuint illa om varandra, de här två lagen.

40 verkligt intressanta minuter följer.
• • •
Mot kaffekannorna!

Några är från Mora och några från Leksand, en familj har flugit med oss från Nyköping och en annan från Oslo – och så har vi snajdiga soloartister från Oskarshamn, Kvarnsveden, Helsingborg, Onsala, Eskilstuna, London och Örby.
Tillsammans utgör de – eller vi, ska jag ju säga – Sportbladets och Watch-it-Lives Tampa Tour 2019 och efter ett par dygn i den stekande Florida-solen, ackompanjerade av förträfflig mat, en och annan kall öl, några pool-sessions som lämnat Ondskan Ekeliw med Stig Helmer-röd nacke och ett koppel tv-matcher på Hattricks väntar nu det första av resans verkliga klimax:
Liveshow i mighty Amalie Arena.
Tampa Bay Lightning tar emot Pittsburgh Penguins – ett lag som alltid fått känslorna att koka på Floridas västkust och sedan den svårt infekterade konferensfinalen 2016, den som avgjordes först i en sprakande Game 7, i princip kan betraktas som Bolts huvudrival.
På isen får vi se bland andra Nikita Kutjerov, Sidney Crosby, Steven Stamkos, Kris Letang, Victor Hedman, Patric Hörnqvist, Brayden Point, Jake Guentzel och Andrej Vasilevskij.
Så yes – temperaturen börjar stiga i gruppen.
Det märks att gästerna – av vilka de flesta aldrig sett en NHL-match tidigare – bespetsar sig på en de största och häftiga idrottsupplevelserna i livet.
Underbart att känna och se, faktiskt.
Samtidigt är det ju synd om er som sitter hemma i det skandinaviska höstmörkret och inte får vara med oss i den ljuva värmen.
Så jag gör som jag brukar och försöker åtminstone för ikväll utöka vår grupp – med er.
Se nattens matchens med bloggen och känn att även ni är del av Sportbladet Tampa Tour 2019!
• • •
Det är fan vad solen tar här nere, som redan Sven Melanders ”Berra” sa i ”Sällskapsresan”…
Ja, vi måste ta det här med Ekeliws Stig Helmer-nacke på en gång.
Man kan ju tycka att han, som dyrkar Bolts och varit här så många gånger, borde ha lite rutin på hur man uppför sig i Florida.
Men ingalunda.
Igår eftermiddag hoppade han i hotellpoolen och stod sen så här, med ryggen mot solen – i två och en halv timme.

När vi sedan, i tidiga kvällen, promenerade ner till tikibaren såg nacken ut på följande vis.

Nu behöver man bara smyga upp handflatan mot det allra rödaste och snärta lite lätt så kommer det ett ”aj!” av samma eftertryckliga sort som från Stig-Helmer när Gösta klappade honom i ryggen i Nuevo Estocolmo.
Det är naturligtvis otroligt kul.
• • •
Ett klimax har vi redan under bältet, för tidigare i eftermiddags kom den här killen från Ö-vik till hotellet och berättade lite för oss om sin fantastiska NHL-karriär.


Och han – Foppa alltså, om någon till äventyrs inte förstod det – stod för ett lika suveränt framträdande i vår lilla konferenssal som när han stänkte in puckar på Chris Osgood i The Joe back in the day.
Han var språksam, rolig, intressant och generös med anekdoter och åsikter.
Bland annat fick vi veta om den gången Patrick Roy slog sönder tv:n i tränarrummet – fast Avalanche just hade vunnit en svår bortamatch mot Anaheim.
Anledning:
Roy hade just kommit till insikt om att han inte skulle få sig segern tillskriven eftersom coachen Bob Hartley, för att tjäna tid, gjort ett målvaktsbyte i slutet och haft andrekeepern inne när hans lag gjorde det mål som skulle komma att räknas som matchavgörande.
Sånt får man bara höra om man åker med på Sportbladets NHL-resor…
• • •
Det kom ett bibliskt störtregn och förstörde slutklämmen för oss, men dessförinnan hade vi en verkligt magisk solnedgång i tikibaren igår kväll.

De är för övrigt äntligen färdiga med renoveringen där nere vid vattenbrynet och jag måste säga – det klassiska gamla vattenhålet är bättre än någonsin.
• • •
Foppa får frågor om han fortfarande har samma tävlingsinstinkt som när han spelade och därom verkar ingen behöva sväva i ovisshet.
Inledningsvis försöker han visserligen påstå att han lugnat ner sig på senare år, men sedan berättar han att han hela sommaren kämpat sig dyblött av svett för att nå anständiga poäng i sonens SuperDeker-spel – och om hur det gick till när han Emma Igelström mötte Jesper Blomqvist i match i en beach-fotbollsmatch under inspelningen av ”Superstars”.
– Efter ett tag kom hon fram och berättade att hon trodde att hon brutit en tå men jag var så inne i matchen att jag bara sa åt henne att ”äh, skit i det, upp och gör det jobbigt för Blomqvist nu”.
Ha ha, ”lugnat ner sig”…
• • •
De har på senare år stramat upp securityn så väldigt i Amalie att det ofta är en utmaning bara att få in sig själv på morgonvärmningarna.
Så att dyka upp i backstage-entrén med 20 gruppresenärer…well, vad är det nu det står i bibeln om kameler och nålsögat?
Men efter lite smooth talkin’, och ett samtal till ängeln i Lightnings PR-stab som lovat tillträde på förhand, lyckas jag faktiskt få in allihop – och känner mig som Ted Åström i ovan nämnda Lasse Åberg-klassiker.
Hej på’re, som han brukade säga.
• • •
Kvällens tipsrad är kort – men likafullt viktig
Min ser ut så här:

•Ottawa – Detroit 1
•Tampa – Pittsburgh 1 (OT)

• • •
Här sitter några av gästerna och kollar boltarnas morning skate.

Det syns kanske inte på just den bilden, främst i så fall för att jag är en så krattig fotograf, men tro mig – när Kutjerov, först av alla, glider ut på isen och avlossar några nonchalanta skott på den tomma kassen lyser det i ögonen på gäster som Tommy och Sten och Felix.
Det är en liten aha-upplevelse när man som jag blivit så bortskämd med NHL-action att en morgonvärmning känns helt vardaglig.
I själva verket är det såklart alltid en oerhörd happening att få vara in the presence of true greatness – och det är förträffligt att ha en Sten från Leksand som påminner en om just det.
• • •
Vilken satans monstersäsong John Carlson verkar vara på väg mot.
Han inte bara leder poängligan i eget majestät, före Connor McDavid.
Han är den blott fjärde backen i hela NHL-historien som samlat ihop 20 poäng redan i oktober – och den första på nästan tre decennier.
Norris Trophy-racet förefaller redan avgjort.
• • •
Vigge Hedman bekräftar:
Han och lagkamraterna tänder till lite extra mot just kvällens motståndare.
– Jo, säger han torkar svetten ur pannan efter värmningen, det är ju Penguins. Dom vill man slå.
Fast ännu mer motivation kramar han ur det faktum att överlägsna seriesegrarna från fjolåret hittills haft en säsong som svajat i kvalitet som en hel Melodifestival.
– Några gånger har det sett rätt lovande ut, men andra har det…(plågad grimas) inte alls varit bra. Vi måste upp på en annan nivå och stanna där på kontinuerlig basis.
Det låter som en bra idé.
• • •
Ledsamt att se att en gammal hjälte som Big E – den siste av svenskarna som var med under storhetstiden – hamnar på waivers och skickas till farmen i Grand Rapids. Jag kan tycka att han förtjänar lite mer respekt än så, men vi får väl hoppas att han tar det ”på rätt sätt” och gör sig oumbärlig igen.
• • •
Nu kommer en leende Sven Gustavsson – Tampa-Tumba, som han kallas – och säger att det syns att även jag varit i solen.
Snickesnack, jag kommer från det tropiska Borlänge vet hur man undviker att jag bli röd…
• • •
Pingvinerna har ingen riktig morning skate, det är bara ”the extras” som är ute och lajar lite. Övriga lirade ju så sent som igår kväll mot Panthers, och behöver hushålla med den lilla energi de fortfarande har kvar.
De fick dock stryk i den matchen och enligt Foppa kan det tala för Pittsburgh ikväll.
– Spelar man back-to-back är det min erfarenhet att man blir mer motiverad och spelar bättre andra matchen om man torskat den första, förklarar han.
Ekeliw skruvar oroligt på sig.
• • •
Hemmamatch mot Fienden från västra Pennsylvania i all ära, tilldragelsen som verkligen får upp pulsen i Lightning-lägret väntar nästa lördag.
”Vadå”, tänker vän av ordning, ”då har de ju ingen match”.
Nej, men efter de tre fajterna i New York flyger de direkt till Stockholm för Globen-mötena med Buffalo Sabres.
– Det ska bli otroligt roligt, nickar Vigge, jag kommer ha väldigt mycket familj och vänner på plats.
Ett problem bara – lagkamraterna tror att Stockholm är Victors hemstad och att han därför kan guida dem med van hand.
– Jag får hela tiden förklara att jag är stolt Ö-viksbo och verkligen inte vill bli sedd som någon stockholmare, suckar han.
Nej, vem vill det?
• • •
Under större delen av Foppas karriär var Bolts direkt usla – och bland annat därför tyckte han alltid om att komma hit och spela.
– Man visste att vi skulle vinna och att man själv skulle få några poäng, flinar han.
Då inte bara skruvar Ekeliw på sig. Han skrynklar ihop hela pannan i missnöje.
• • •
Vi kan nog se det som officiellt nu:
Några av oss hade väldigt fel om Pittsburgh Penguins.
Den platta insatsen mot Islanders i vårens slutspel indikerade att de var på väg åt samma håll som Blackhawks och Kings, men nejdu. De har tvärtom spelat utomordentligt inspirerad hockey under större delen av säsongsöppningen och känns just nu starkare än på flera år – trots att Malkin inte kan spela.
• • •
Efter Foppa-mötet på hotellet äter hela Sportbladet Tampa Tour 2019 sen, gemensam lunch – och då passar redaktör Larsson på att arrangera ett tips inför kvällen.
De allra bästa, och deras avkomma, vill vara med…

• • •
Roligast av allt är att Penguins båda svenskar, Bengan Hörnqvist och Marcus Pettersson, haft så stor del i den inledande succén.
– Pettersson har blivit en av backarna de litar mest på, han gör allt, och Hörnqvist är som pånyttfödd, säger en vän som har Pens-beatet på en av Pittsburgh-tidningarna.
• • •
Här har vi ytterligare några bilder från vår resa…

Ja, då vet ni: 20.00 ikväll lokal tid – 02.00 i Sverige – blir det liveblogg från Tampa.
Häng med då, vänner!

Oj, om bara sju minuter är det samling i lobbyn för gemensam avfärd till tikibaren med vår fina grupp – och jag höll mitt i allt kul på att glömma kvällens tipsrad.
Här är den


•Boston – Toronto 1
•Buffalo – San Jose 1
•Florida – Pittsburgh 1 (OT)
•NY Rangers – Arizona 1 (OT)
•Detroit – Vancouver 2
•Nashville – Anaheim 2 (OT)
•Minnesota – Edmonton 2

•Winnipeg – LA Kings 1
•Chicago – Vegas 1
•Calgary – Washington 2

• • •
Här är delar av vår fina grupp, samlad för El Biffos föredra på tisdagsmorgonen.

I introt innan morgondagens match på Amalie ska ni får veta mer om den – och vad vi gjort.

Howdy from Tampa!
Nu är vi här och kolla – Ekeliw har redan, som en annan Ted Åström i ”Sällskapsresan”, jagat ut våra gäster på motionsövningar i kanalerna downtown. Det är han i ekan och de som kämpar med roddbåten…

Nä, skoja ba!
De – Ekan och redaktör Larsson och gästerna – har precis landat ute på flygplatsen efter en åttatimmarsflight från Frankfurt och jag sitter på hotellet och väntar och tänkte bara jag skulle passa på att berätta att det inte blir några live-övningar här i bloggen förrän på onsdag, när vi ska se Bolts och Penguins göra upp i Amalie.
Men det kommer andra slags rapporter när ni minst anar – exempelvis från the legendary Tikibaren.
Och tipsrad måste jag, givetvis, avlossa.
Den för måndagskvällen kommer här:


•Toronto – Columbus 1
•Philadelphia – Vegas 1 (OT)
•St. Louis – Colorado 2 (OT)
•Dallas – Ottawa 1

NY RANGERS – VANCOUVER 2-3 (Slut)
• • •
Hur har ni det out there?
Själv var jag så färdig när jag kom hem från Garden att jag bara kraschade i korresoffan och ja, här ligger jag fortfarande kvar, oförmögen att formulera mycket till rediga tankar.
Men tv:n står på, för Blackhawks-Capitals låter ändå som en sevärd match och tja, lite kontakt kanske vi ändå kan ha, om inte annat i spåret.
För övrigt 1: Broadway-,atinén fick verkligen ett nytt ansikte i tredje. Det var ju Garden som började bomba Canucks med chanser – och Markan som fick visa att han också är en sjujävla keeper. Varför kunde de inte ha spelat på samma sätt från början?
För övrigt 2: Förbannelsen är bruten. Canucks KAN vinna, och EP göra poäng, fast Smooth sitter på läktaren. Så ser Ånge-sonen också lite gladare ut när jag trampar in i omklädningsrummet idag.
För övrigt 3: The Ex tog just en bil till JFK, för hon ska flyga hem i natt igen. Då blir det alltid tomt. Then again – det är bara några dagar tills jag åker efter och susar ner till Tampa. Då står man ut…

Slut, Nucks vinner med 3-2.
Vi hörs sen.

NY RANGERS – VANCOUVER 1-3 (Period 2)
• • •
Detta händer i andra perioden:
Canucks skjuter, Canucks kommer i frilägen, Canucks släpps iväg två mot en, Canucks gör som de vill – och Henke räddar.
Sen tittar Jesper Fast upp och styr in en av de mest ologiska och minst rättvisa reduceringar jag kan erinra mig att jag upplevt.
Därefter fortsätter open season på Henke igen.
Jisses.
• • •
Sunny Jim, EP är som Henke var i yngre dagar, så tror jag vi kan säga.
Det vill säga:
han kan inte dölja sin vrede efter förlusterna.
Henke är nog lika pissed off, men har lärt sig att, eh, hålla masken.
• • •
Redan efter halva matchen är Canucks alltså uppe i 31 skott.
Det är direkt oprofessionellt – inkompetent, ej NHL-värdigt – av Quinns lag att tillåta något slikt.
• • •
Jag längtar till korresoffan.
• • •
Samtidigt:
Canucks kan få ångra att de inte utnyttjar sitt groteska övertag och dödar matchen fullständigt – och skulle de tappa detta…då ska jag ha extra riskersättning för att gå fram till Elias och ställa frågor.
• • •
Nog är det väl bra märkligt att Quinn, college-coachen, ger alla utom Lias chansen i top 6?
Lemieux och backen Smith och Fast och fan och hans moster testas i alla möjliga och omöjliga formationer – men inte Lias.
Har han ätit upp coachens lunch uppe i Tarrytown?
• • •
Nu ska jag sitta och glo framför mig en stund.