Ojvoj, Sabres bombade Ottawa tillbaka till förra onsdagen.
Imponerande.
Nu fortsätter vi med kvällsskiftets elva dueller – och det gör vi genom att fyra av Veckans Lista.
Alltså, som vanligt: The Best och the Sämst of senaste tiden i NHL enligt Papa Biffen.

VECKANS LISTA

1. Elvis Pettersson.
– Loob, Sudden, Foppa, Alfie, Sedinarna, Zäta…ingen av dem var ens i närheten av femton poäng efter sina första nio matcher i NHL. Det är en ny superstar, ev en sort vi inte haft i anfallsleden på decennier, vi sett tändas i Vancouver.

2. Elvis Pettersson.
– Ah, han är så bra att han får andraplatsen också!

3. Patrik Laine på hembesök.
– Det manuskriptet var det som att Herr Kommissionären hade skrivit själv. Ska han få Europa att tända på NHL-matcher är det ju helt perfekt att killar med Zlatan-status i hemlandet kommer över oceanen och ställer till med sådana klang- och jubelshower.

4. Seriefinalen i Tampa.
– Duellen mellan Lightning och Predators höll vad den lovade. Och lite till. Vi ser fram emot sju nya ronder i SC-finalen till våren…

5. Sebastian Aho.
– Alla som tangerar Gretzky-rekord är kungar och det gjorde ju lille Carolina-Aho med sin fantastiska poängsvit a’ tolv matcher.

6. New York Islanders.
– Den stora överraskningen. De skulle ju knappt klara av att knyta skridskorna utan John Tavares. Nu är de tvåa i Metropolitan och klart bäst i stan. Barry Trotz for president.

7. Den andre Elias.
– Calgary har sin egen Elvis i Elias Lindholm. Med nio mål och fem assist har Calle Järnkroks kusin (jo, faktiskt) fått sitt slutgiltiga genombrott. Årets Wild Bill?

8. Coyotes.
– ”Vad var det jag sa”, ska man undvika att säga. Men vad var det jag sa? Det finns grym potential i den här truppen och nu får de äntligen utlopp för den.

9. Jason Pominville.
– Ingen man hade väntat sig att se på den här listan i år, men efter 1000 matcher har han plötsligt blivit, tja, Malkin.

10. Publikfesterna i Raleigh.
– Roligast av allt: Old school-gubbarna hatar varje sekund. Då vet man hittat på något riktigt lyckat.

VECKANS BU

•Nylander-gate.
– Jag säger inte att ena eller andra sidan gör/gjort rätt eller fel. Jag tycker bara det är ledsamt att vi inte får se Lill-Nyllet spela hockey. Må det lösa sig, på nåt sätt, innan första december. Annars får jag något i ögat.

•Coacher som får fortsätta fast de borde sparkas.
– Stevens, Hakstol, Carlyle, Boucher…det är bara dåligt att deras chefer inte vågar sparka dem. Gör det pronto – och rädda säsongen!

•Vintertid.
– Det var kul så länge det varade, men tyvärr: I natt vrider även vi här borta tillbaka klockan, så nu blir det vanliga grottekvarnstider framöver. Men vänta bara till i mars, då får vi tre veckor av det här härliga!

• • •
Trist sidestory i Buffalo:
Rasmus fick en puckjävel på en fotknöl och tvingades avbryta matchen.
Det betyder att han kan missa Madison Square Garden-debuten i morrn och det vore ju för jäkla B.
Dessbättre säger Housley på sin presskonferens att han troligen kan spela.
Allra viktigast är dock att Mister Draftetta är i stridbart skick nästa helg, för vilka kommer till Buffalo för matiné då om inte Elvis och de andra canuckerna.
Det känns ju som höstens svenska match, det.
• • •
Vilken chock att Claude Lemieux pöjk, Brendan, är ett rovdjur på isen.
Not.
Like father, like son, snarare.
Kycklingvingen han satte i plytet på Vincent Trocheck i Helsingfors var riktigt smutsig och nu blir han kallad till New York för möte med Dops.
• • •
– Vi var inte bra, säger Boucher på sin presskonferens i Buffalo.
Not so much, nej.
• • •
Nu fick jag sån där jäkla lust att tippa kvällens matcher igen – en ny åkomma för i år och jag förstår inte hur jag kan blotta min noll-koll på det sättet, men det är ju så kul.
Så:
Montreal-Tampa 2 (OT, Point avgör)
Detroit-Edmonton 2
Islanders-Devils 2
Pittsburgh-Toronto 1
Washington-Dallas 1
St Louis-Minnesota 1
Nashville-Boston 1 (OT, Fiala avgör)
Vegas-Carolina 1 (Straffar)
Calgary-Chicago 1
LA-Columbus 2
San Jose-Philadelphia 1 (OT, Erik avgör)
• • •
När jag klev på planet i Tampa i går eftermiddag gick larmet i alla telefoner:
”Tornado warning – take shelter!”.
Say what?
Sen brakade en satans åskstorm loss och vi blev stående på plattan både länge och väl.
Men tyvärr fick piloten såsmåningom klartecken att dra iväg och goddamned, det låg en eländig front av skitväder längs hela östkusten, så vi hade bumpy Shakin’ Stevens-flight hela vägen upp till LaGuardia.
Det ska fan vara resande i hockey!
• • •
Det går tungt för New York Dolls just nu. Men jag känner mig också som en ryss som inte kan engelska men ändå kastats rakt in i the NHL action. Ingen har förklarat hur saker och ting går till i Fantasy, i alla fall inte så jag förstått.
Frustrerande är vad det är.
Men then again – kom ihåg hur Panarin började leverera när han väl hittade rätt och vant sig vid allt nytt.
Det är hans exempel jag sätter mitt hopp till…
• • •
Räkna överhuvudtaget med mycket EP i den här bloggen framöver.
Efter sin långa homestand åker Canucks nu österut, för matcher mot Detroit (tisdag), Boston (torsdag), Buffalo (lördag eftermiddag), Rangers (måndag) och Islanders (tisdag).
That’s alright, mama!
• • •
Nyhet precis innan kvällens dans:
Predators har re-signat Pekka Rinne – 36 år idag – på två år för sammanlagt 10 miljoner dollar.
Rimligt, tycker jag – fast Saros har tagit över innan det kontraktet går ut.
• • •
Det är inte alldeles lätt att välja match att fokusera på nu klockan 19, men jag tror jag börjar med Caps-Stars, fortsätter med tungviktsmötet mellan Preds och Bruins för att sedan glida över till Flames-Blackhawks och slutligen Sharks-Kentas boys.
Men vi får se, det kan ju vara nån annanstans ketchupflaskan går i topp och då hamnar vi där.
Hur som helst:
Enjoy the evening folks!

Finaste vänner – här kommer ännu en fullmatad lördag i NHL-land.
Den kommer jag, och förhoppningsvis ni, följa från början till slut.
Jag har dock en jäkla massa att skriva under dagen, så matinén mellan Sabres och Senators blir det dessvärre inte så mycket bloggat om.
Men please, välkommen att kommentera den i spåret – så återkommer jag till kvällsskiftet.

TAMPA – NASHVILLE 1-4 (Slut)
• • •
Maestro Granqvist dök aldrig upp.
Han träffade väl antagligen en fellow målvaktskonnässör i baren och förlorade sig i episka diskussioner om alla detaljer i Pekka Pinnes uppvisning i Amalie för några timmar sedan.
Men lika bra det, för det blev ett race på Biffens rum med alla blågula som blandade sig i the action över hela kontinenten – se sportbladet.se! – så jag hade inte varit mycket till värd.
Nu sätter vi punkt för den här Tampa-vistelsen – toppad med en lysande seriefinal och en munter Halloween-parad i Ybor City – men som Arnold Schwarzenegger säger:
I’ll be back!
För det är ju bara här i hela NHL det ser ut så här under de lediga kvällarna…

Salomäki sätter 1-4 i tom kasse, så det är över – och Nashville är fortfarande king of the hill,
Mer sen, om Granqvist låter mig skriva…

TAMPA – NASHVILLE 1-2 (Period 2)
• • •
Koko, säger göken – och Bolts med.
Efter en konstant stegring när ett allt desperatare hemmalag bara gasat mer och mer – men haft svårt att komma till i en zon där motståndarna sett till att det inte finns mer ytor än på parketten vid en Thorleif-konsert under dansbandsveckan i Malung – är det Slater Koekkoek som förlöser hela Floridas västkust med en pärla i nätet bakom Pekka.
Det var verkligen precis vad doktorn hade ordinerat för den här tillställningen.
Nu blir det jävlar i mig brakande bärsärkargång i slutperren.
• • •
Nog märks det att Hackspetten inte är med och hackar i redig
stubbe.
Det går inte att kompensera hans oerhörda energi, hans ettrighet och hans förmåga att skapa kaos när han, med sin sällsamt låga tyngdpunkt, kommer skövlande genom slottet.
Konsekvens:
Preds är inte lika vassa och fokuserar mer på den typ av bortaspelet.
• • •
Koekkoek är verkligen ett lustigt namn – och förstår jag omgivningen rätt ska det verkligen uttalas som i gökens sång.
Koko!
• • •
Pekka Pinne är fortfarande fenomenal.
• • •
Det tar tio och en halv timme – utan stopp – att köra mellan Tampa och Nashville.
Nästan på gränsen under en finalserie – men no doubt; jag och The CEO of everything skulle lätt ge oss ut på den tur- och returtrippen åtminstone en gång.
Det är ju ännu ett skäl att hoppas på att det är en preview av finalen vi ser ikväll.
• • •
Det är är två lag med mördande powerplay-uppställningar som står tå-mot-tå i Florida-kvällen och därom är alla inblandade högst medvetna, så de uppträder oerhört disciplinerat mitt i adrenalinstormen.
Det är ytterligare en detalj som påminner om…just det: The Stanley Cup Playoffs.
• • •
Jahaja, Caps och comrade Ovetjkin har vaknat i Bell Centre.
Det är så jag kan känna i laptoppen hur New York Dolls bara rullar över Non Thai Drunks i fantasy-duellen…
• • •
Stämningen i rymdfärjan är lite lam ett tag – som den tenderar att bli när inte Bolts för i dansen.
Men efter Koko-reduceringen exploderar hallen och nu gör sig Tampa redo för party-party.
• • •
Själv gör jag mig redo för en miniburgare, just nu serverad i presspentryt.
Men passupp nu, folks; tredje i Amalie blir höstens knockout-show.

TAMPA – NASHVILLE 0-2 (Period 1)
• • •
Det är den finska omgången i National Hockey League.
Patrik Laine fyrar av ett hattrick hemma i Helsinki, Kotkaniemi gör sitt första för Montreal – och i seriefinalen är Pekka Rinne hittills det stora utropstecknet.
Det är inte alls så att Bolts spelar ut sin rival från Music City, men de laddar på med de fetaste skotten och skapar de hetaste chanserna – och Pinnen från Kempele tar allt, tidvis med imponerande bravur.
Skadad nyss?
Måste varit Fake news.
• • •
Säger ju det.
Att Kyle Turris till slut blivit predator på riktigt ger Nashville ännu mer respektingivande slagkraft.
• • •
Vi får överlag den bang för the money vi hade hoppats på i denna tivoliattraktion till match.
Tempot är så högt att de skulle bli impade på Nasa på andra sidan delstaten, hätskheten står som en ljuskrans kring spelarna och det händer saker hela tiden.
Tack och bock.
• • •
Att det inte blir videokoll på Turris balja, för hög klubba, tycker jag dock är som att en bra advokat inte ropar ”objection!” när åklagaren påstår att hans eller hennes klient är utomjording.
För nog var det många klubblad uppe i troposfären i den sekvensen?
• • •
Hockeygudarna tyckte tydligen att Preds fick för mycket fördel med Hedman ute ur bilden, så de plockade bort Viktor Arvidsson också.
Hackspetten från Kusmark har en tidigare helt okänd lower body-skada och spelar inte.
Med det tappar gästernas fruktade förstakedja ett par huggtänder.
• • •
Holy fuck – Johansens backhand-passning bakom ryggen till Josi vid det sena 2-0-målet är en av säsongens mest förbluffande bedrifter.
Sånt ska inte kunna hända, men det gjorde det ändå – och den baklängescannolin, i det läget, behövde Bolts som de behövde en krossad testikel.
• • •
Uppe i Toronto föräras Roman Polak och Connor Carrick– tillbaka i gamla hemmaarenan för första gången sedan trejden till Dallas – tydligen videohyllningar i en reklampaus.
Är inte det att, liksom vattna ur hyllningskonceptet en smula?
• • •
Jo, det blinkar blått och fint i de där 20 000 lysrören.
Kapten Kirk och Spock nickar belåtet.
Så ska det se ut i USS Enterprise.
• • •
Fan vad kul för Sunken!
• • •
Random iakttagelse:
När Rangers inom kort – eller i alla fall innan trade deadline – byter bort Zuke kommer det vara fler i det nuvarande Tampa som spelade final med Rangers 2014 än vad det är i nuvarande Rangers.
Här har vi då Strålle, Girardi, Callahan, McDonagh och Miller – och på Manhattan Henke, Staal, Jeppe Fast och Chris Kreider.
Så märkligt.
• • •
Där gled Chall-Åsa in i matchen, ja.
Hurra!
• • •
Now, Tampa låg under med 2-0 i förrgår också.
Mot en mindre överjävlig motståndare, det är sant – men de vet att de kan.
Ett tidigt hemmamål i andra och detta blir blockbuster-drama.

Ärligt talat.
Det är bara första november och grundserien har inte pågått ens en hel månad.
Då ska man inte kunna känna så här.
Hjärtat ska inte slå som en stångjärnshammare i bröstkorgen, andhämtningen inte skena och dopaminet inte brusa i mellangärdet.
Men jo.
Det är med den sortens symptom er vän Biffen under sena eftermiddagen denna bedårande torsdag kliver ut i centrala Tampas solsken och lufsar bort längs Waterside-kanalen, mot Amalie Arena – den USS Enterprise-kopia Kapten Kirk och Spock parkerat mitt i stan.
För faktiskt:
Även om fem sjättedelar av serien återstår ska en match som mycket väl kan kallas en av årets stora happenings avgöras här ikväll.
Ettan i sammanlagda tabellen, Nashville Predators, går upp mot tvåan, Tampa Bay Lightning, i en tidig seriefinal.
Därtill kan det mycket väl vara trailern till den ultimata uppgörelsen i vår. Många, den här bloggaren inkluderad, tror ju att det är just dessa två sydstatsrivaler som möts i 2019 års Stanley Cup-final.
Och:

Lightning och Predators är mer än bara bra. De spelar båda fruktansvärt sevärd hockey; snabb, stridslysten, explosiv, tekniskt ekvilibristisk.
Så slå, gamla hjärta, slå – du har mycket goda skäl.
Det här kan bli en showdown vi bär med oss och minns hela vintern.
• • •
Elias Pettersson gjorde, förvånansvärt nog, inga nya mål när Pacific-ettan (!) Vancouver nöp till Chicago igår.
Men det var hans dag ändå – och då tänker jag inte i första hand på att han några timmar senare utsågs till Månadens Rookie.
Utan på att det framkom att den sensationella rookien från Medelpad av media och lagkamrater i Vancouver fått sitt officiella smeknamn nu.
Elvis.
Jo, fantamme – Elvis!
Det är ju ingenting annat än underbart.
Fatta vilken field day den här bloggen kommer att ha med det namnet…
• • •
Spelarna själva är inte lika upphetsade som omvärlden över att det är seriefinal de utkämpar ikväll – eller försöker åtminstone få det att verka som de inte är det.
Efter morgonvärmningen behandlas den lilla detaljen snarast som en kuriositet ingen ägnat så mycket tankemöda.
– Ja, just ja, det var det någon som sa nyss, säger Strålle.
– Mm, jag hörde just om det, säger Eky Ekholm.
– Ja, det är det, ju, nu när du nämner det. Vi är etta i tabellen och de tvåa, va, säger Filip Forsberg.
Hrmf.
Jag som i trummat på som en sån där Nya Zeeländsk rugby-macho Strålle gillar i flera dygn…
Det visar sig dock snabbt att det bara är just tabellplaceringsfaktorn som – så här tidigt på säsongen – inte intresserar så mycket.
Det räcker med att motståndaren håller så hög klass, och är en fellow contender, för att alla inblandade ska få högre plus än normalt.
– Jo, det är klart, fortsätter Flipper.
– Man tänder alltid till lite extra när man möter riktigt bra lag och de här är ju grymma.
Således:
Flipper själv kommer spela med den där rent ilskna Åkerö-energin och mata skott mot hemmakassen tills Vasse Vasilevskij ber om nåd.
• • •
Shake, rattle and roll, Elvis Pettersson!
Ja, förlåt – jag måste dra en sån redan nu.
• • •
Igår kväll satt jag med vännerna Sven och Maja på en uteservering på sjunde avenyn i Ybor City och spanade på den minst sagt ystra Halloween-festen.
Plötsligt stannade Döden och ville prata med oss…

Jag frågade förstås om han hade ett schackbräde med sig, men det förstod han inte alls.
Amerikansk liemän vet för lite om Ingmar Bergman, tydligen.
Vilka dönickar…
• • •
Helt fantastisk att Finland – som alltid haft förstånd att uppskatta NHL på ett helt annat sätt än Sverige gör – fick se Laine fullborda ett hattrick med sitt gudomliga skott i Hartwall tidigare idag.
Det är likvärdigt med ett hattrick av Zlatan på Friends – eller Råsunda som det väl fortfarande var då – under Inter-tiden.
• • •
Det är överhuvudtaget mindblowing att se hur ambitiösa och kreativa amerikaner är när de ger sig i kast med en högtid som den igår – och hur mycket de ääääälskar att visa upp sig.
Själv sitter man där, hämmad och försynt, i sin vanliga grå mundering, och tänker att man aldrig skulle kunna hålla på och utmärka sig på det viset, för ja, den typen av värderingar fick ju en borlängepojke planterade i hjärtat direkt:
Tro inte att du är nåt och gör dig inte till.
Fy satan så dumt…livet är helt uppenbart otroligt mycket roligare om man tror man är nåt och gör sig till hela tiden.
• • •
Nope, Vigge Hedman kan inte spela ikväll heller.
Den sargade axeln gör fortfarande för ont.
– Hoppas han är tillbaka snart, ler Filip, men det gör ju inte direkt nåt att vi slipper möta honom…
• • •
Strålle firade också Halloween i går – med barnen.
Alla fyra var ute, med pappa, och trick- och treatade i grannskapet dagen lång.
– Nu har vi så mycket godis att jag får försöka muta dem så de inte äter allihop. I så fall kommer hela familjen ha diabetes till helgen, suckar han.
Sweet tooth Bjuppe kan komma över och hjälpa till, jag lovar.
• • •
Som traditionen bjuder mailar jag redaktörerna hemma i Stockholm och upplyser om att det blir liveblogg från seriefinalen mellan Tampa och Nashville ikväll.
Kvällschef Björkman replikerar:
– Jo, det har vi koll på. Ondskan jobbar…
Haha, då förstår jag – ingen på redaktionen lär ha fått höra om något annat under hela skiftet.
• • •
November, ja. Då önskar jag man ju att gamla Spåret-stammisen Taggen kunde dyka upp och upplysa om när och var Novemberkåsan arrangeras i år – och vem som tippas vinna.
• • •
Oväntad syn i Predators omklädningsrum efter skejten:
Hal Gill – expertkommentator i radio, numer – står och fnittrar och viskar med PK Subban.
De stora backgenierna håller ihop, eh…
• • •
Fast Ondskan – min podcast-partner Ekeliw – kan inte njuta av Big Time Showdowns som den här.
Inte när Bolts är inblandade.
– Nej, det är 50 procent obehag, 40 procent taggad och 10 procent välbehag, förklarade han i ett sms i morse.
I nästa, mycket ångestfyllda stod det:
– Jag är säker på att Filip gör mål. Minst ett. Det känns som att han alltid gör mål på Tampa, framförallt i Tampa.
Poor Mowgli.
• • •
För att vara småbarnsfar ser Eky Ekholm påfallande utvilad och fräsch ut när han sitter och knyter av sig skridskorna efter morgonens övningar.
– Ja, William sover fem-sex timmar i sträck nästan varje natt nu. Det är rena lyxen. Och även om han vaknar och skriker, så, äh, jag har vant mig, berättar han.
Heja William, säger bloggen.
• • •
In the house tonight:
Självaste Erik Granqvist – ni vet målvakstgurun på Viasat.
Han bor på Marriott också, och säger nu i DM att han efteråt ska komma upp på mitt rum och studera när jag skriver.
Ha ha, då kanske slutrapporten för en gång skull är värd att vänta på…
• • •
Nästan varje gång jag ser Strålle Strålman i ett omklädningsrum tycker jag att han sitter och byter skosnören i skridskorna. Och han gör det visserligen med samma elegans och snabbhet som Yngwie Malmsteen spelar gitarr, men ska det verkligen vara nödvändigt så ofta?
– Ja, förklarar han, de här snörena är elastiska. Så när de är helt nya hjälper de till att ge stadga, och samtidigt rörlighet, åt foten om man knyter riktigt hårt. Men det elastiska försvinner snabbt och då vill jag byta.
Se där, man lär sig något nytt varje dag.
• • •
Apropå målvakter verkar det – hurra, HEK! – som att Pekka Rinna gör comeback ikväll.
Det kan man inte kalla mjukstart. Tuffare motståndare än Tampa – besinningslösa i offensiven – är svåra att hitta.
– Ja, men jag börjar hellre mot ett riktigt bra lag än mot ett dåligt, upplyser han.
Tufft.
• • •
Förstår att ni håller andan i väntan på besked och här kommer det:
Jo, jag tog mig till en mall utanför stan och köpte nytt bälte igår.
Nu sitter brallorna som de ska igen. Typ.
• • •
Många härliga matcher ikväll igen – som ni kommer hålla mig uppdaterad om, förstås – och jag får ännu en gång lust att tippa allihop.
Så here goes
Toronto – Dallas 1 (Straffar)
NY Islanders – Pittsburgh 2 (OT)
Montreal – Washington 2
Ottawa – Buffalo 2
Detroit – New Jersey 2
Tampa – Nashville 2 (OT; Flipper Forsberg avgör)
St. Louis – Vegas 2
Calgary – Colorado 2 (OT)
Edmonton – Chicago 1
Anaheim – NY Rangers 1 (OT)
LA Kings – Philadelphia 2
San Jose – Columbus 1 (Erik Karlsson gör sitt första mål för säsongen).
• • •
Rubrik i NY Post igår:
Henrik Lundqvist ends any hint of Rangers drama: I’m all in.

Och sen inledde Brookise brödtexten så här:

”You know what? You can stop asking. You can stop asking after every defeat or every downturn whether Henrik Lundqvist is truly all-in for this Rangers rebuild or whether he might change his mind and request to be traded to a Stanley Cup contender. You can stop asking. And so can I.“I’m committed,” The King said when The Post popped the question following Wednesday’s practice in San Jose”
Det trodde jag redan var klargjort.
Henke kommer vara Blueshirts trogen, i nöd som i lust.
Så sluta fråga…
• • •
Så här framåt tidiga kvällen har det plötsligt blivit lite molnigt i Tampa-trakten.
Vad är det för befängt trams?
• • •
Vigge Hedman pratade häromdagen om att Eky Ekholm är en av Sveriges mest underskattade NHL-pjäser och jag frågar Strålle om han håller med.
– Han är en väldigt bra hockeyspelare, helt klart. Men de spelar ju i västra konferensen, så jag ser honom inte så ofta. Och till skillnad från Heddy sitter jag inte och kollar hockey på TV. Jag har ju lite saker att göra jag, svarar han med ett flin.
Ouch!
• • •
De har lagt ett litet lysrör vid varenda stol i Rymdfarkosten – och mitt hjärta går ut till den som fick den arbetsuppgiften under dagen.
Så det blir nåt slags kollektiv ljusshow – vilket ju bara stärker intrycket att det är en duell med slutspelsnerv som brakar loss snart.
• • •
Chall, är du med nu då?
Då blir vi glada.
• • •
Bettman meddelade idag att blir NHL-matcher i Europa även nästa säsong och de siktar på både Sverige, Schweiz, Finland och Tjeckien.
Till gamla Sweden tycker jag i så fall att de ska skicka de här två lagen.
Globen skulle koka.
• • •
Ladies and gentlemen:
Seriefinalen är här.
Hjärtat slår, mellangärdet skälver.
Ojvoj, vad kul vi kommer ha nu.

TAMPA – NEW JERSEY 8-3 (Slut)
• • •
Well, om det här var genrepet inför vårens konferensfinal kan Ekeliw boka Stanley Cup-resa nu.
Devils gjorde klart sämsta matchen för säsongen och blev kort och gott överkörda av ett tidvis förbaskat svängigt Tampa.
Men lika lite som 1-7 i lördags sa något om Bolts egentligen kvaliteter säger 3-8 i dag något om Devils.
När det blir dags verklig kraftmätning i mitten av maj kommer det definitivt se annorlunda ut…
• • •
Vilken happening att det plötsligt lossnat för Pontus Åberg efter alla halsbrytande kast hit och dit.
Två mål i natt igen – och precis som senast är åtminstone det ena jäkligt snyggt.
Hoppas medvinden består, det är han värd.
• • •
Går i andra pausen på muggen, gör det jag ska – och när jag ska knäppa ihop hela klabbet drar jag som en annan byfåne sönder bältet.
Själva spännet lossnar, så det är bara att kasta skiten – och i morrn sitter jag i en Uber till lämplig shopping mall.
Män som jag går ingenstans utan bälte, serrni.
• • •
När Blue Jackets hämtar in Red Wings 3-0-övertag vet man ju att de kommer vända och vinna.
Men tammefan, slagpåsarna från Motown replikerar och bärgar till slut bägge poängen.
Och då håller Tårtan – ungefär lika glad som om han just fått veta att han har en venerisk sjukdom – klassisk presskonferens…

Torts briefly comments on tonight's loss.#CBJ pic.twitter.com/azhQkjvTRx

— Columbus Blue Jackets (@BlueJacketsNHL) October 31, 2018

• • •
Strålle har alltid något originellt.
Om matchen idag:
– Vi var riktigt bra i 56 minuter
Ha!
• • •
Coyotes, man…jag har ju SAGT att de blir okej i år!
• • •
I morrn är det, helt snopet nu när vi har denna extra timme i en vecka, bara en endaste match.
I den spelar dock Elias Pettersson, så den kan bli hur sevärd som helst.
Ni kan debattera den här i spåret, tycker jag.
Själv ska jag dock på Halloween-fest med DN-Sven och hans Maja, så vi hörs först när Bolts och Preds genrepar Stanley Cup-final i Bridgestone på torsdag kväll.
Tills dess:
Peace!

Så särskilt spännande blev det inte i tredje, nej. Istället: En blowout. Bolts leder med 8-3 när tre minuter återstår och jag rör mig mot environgerna.
Sen sitter jag på hotellrummet och se sena matcherna, så keep kommentarerna coming – du också Kenta. Rensa cookies och börja om…

TAMPA – NEW JERSEY 5-3 (Period 2)
• • •
Nu så.
Bolts har kommit hem från Phoenix, kastat Halloween-kostymerna och är sig själva igen.

Det vill säga – rasande kvicka, mördande effektiva, swinging, swaggering hockeyartister som bara rullar över sina motståndare.
Ojvoj.
• • •
Det skojades i pausen om att Brayden Coburn efter sin dubbla pang-pang-show i första perren har fler mål än Steven med Kniven Stamkos den här säsongen.
Det slog tydligen honom också, för nu är han ikapp.
• • •
Devils…jag vet inte. Kanske gick det alldeles för lätt i början, för när Lightning väl började rulla såg de handfallna ut och nu trampar de mest luft.
Det minst inspirerade jag sett dem den här säsongen, helt klart.
• • •
Men det går ju fortfarande att hoppas på att Kobrännarn ska fullborda ett hattrick.
• • •
Stämningen i Amalie-ladan var rätt tam i första perioden, men nu är fansen, som det heter i marknadsföringen, The Thunder åt The Lightning.
• • •
Skyttekung Palmieri bäddar dock för en liten, liten comeback i tredje med en oväntad reducering här i slutet.
Vem vet, det kanske kan bli lite spännande.
• • •
Jesper Bratt berättar i pausen att det verkligen inte varit kul att bara gå på soppa och barnmat i veckor.
– Jag har väldigt lätt att gå ner i vikt och är inte direkt stor från början, så jag har liksom inte råd att tappa fyra kilo, säger han när vi ses i pressläktarpentryt.
Jag önskar jag kunde replikera att jag förstår, men riktigt så är det inte för mig…
• • •
Ja, verkligen, Kenta – vad fanken händer i Pittsburgh?
• • •
He he, nån på Twitter är så imponerad av Jocke Nordströms arbetsinsats i Raleigh att han utgår från att svensken också kommer hoppa in och sälja korv och köra zamboni i pausen.
• • •
Kucherov ligger och vrider sig som en hel fotbollspelare på isen efter att ha träffats av en puck på insidan av knäet – och försvinner sedan ut i omklädningsrummet.
Honom har Bolts inte råd att förlora.
• • •
Tråkigt nog har Jesper, berättar han vidare, fortfarande rätt ont – och kan inte äta vare sig kött eller kyckling eller något annat som är ”hårt”.
Och jag trodde att jag blev skrämd av ”Halloween”-musiken. Tänk det ödet…
• • •
Nu har Kenta problem med tekniken och kan inte kommentera längre.
Han försöker logga ut för att logga in på nytt, men det funkar inte.
Kan någon hjälpa honom?
Blogg utan Kenta-kommentarer går ju inte…