PHILADELPHIA – PITTSBURGH 0-4 (Mitten av period 3)
TAMPA – NEW JERSEY 1-2 (Period 2)
• • •
Nu fick vi en snabbare period – och mer uneventful.

Det mest anmärkningsvärda som händer är att vi får se hur bra Tampa plötsligt blivit på att döda utvisningar.
De gör klokt i att sluta sitta hamna i såna lägen och istället försöker skaffa sig lite större ledning.
För i tredje kommer den stora, vildögda Devils-pushen och då kan det börja vissla runt öronen på Vasy.
• • •
Nu har The Rockhhh börjat bua varje gång Kucherov har pucken också.
Mycket buande blir det.
• • •
Det är inte precis Konsertpianistens flykt över tangenterna i Maroons händer när han kommer fri.
Jag kommer snarare att tänka på tyska mittbacken Horst Hrubesch i det läget…
• • •
Ingen Vatanen på isen i andra.
Det är som att Tampa skulle förlora Vigge, det.
• • •
Jag håller nu officiellt med alla andra:
Hakstol har ju helt uppenbart förstört Flyers identitet, på åtskilliga sätt, och måste få sparken.
• • •
Tack för periskopen som klöv ytan i spåret under denna mittakt.
Så vackra, var de!
• • •
Senast om en vecka ska fotsoldaterna i den här holmgången alltså ta av sig handskarna och ta varann i hand och det ena laget ska önska det andra lycka till i fortsättningen.
Förefaller helt otänkbart just nu – och ändå kommer det ske.
• • •
Det blir ju alltid i goalie-interference i dylika lägen, men sällan är det så tydligt som här att Point blir inknuffad i Schneider, men Tim Peel skickar glatt upp utvisningsarmen så fort han kan.
• • •
Mitt rättstavningsprogram vill ändra Noesen till Nonsens.
Det var väl elakt.
• • •
En halvtimme kvar, HEK.
Sen handlar det om LAGET igen.
Men ta det nu lugnt med borsten om LAGET får svårt i ännu en match, hi hi.
• • •
Nu ska jag ta en snus, i väntan på en tredjeperiod som mycket väl kan bli krigets verkliga urladdning.

PHILADELPHIA – PITTSBURGH 0-3 (Mitten av Period 2)
NEW JERSEY – TAMPA 1-2 (Period 1)
• • •
Nu har Tampa Bay börjat spela Tampa Bay-hockey.
Sure, när Killorn och Paquette omedelbart drar på sig två utvisningar och Devils kan ta ledningen i fem-mot-tre-läge känns det som att de lärt sig ingenting, men det är bara en synvilla – eller nåt.
Undra andra halvan ser anfallen ut som i höstas igen:
Explosiva, blixtsnabba, okuvliga.
Ja, som en Brahms-sonat nästan!
Just vad Ondskan suttit i Örby och väntat på.
• • 
Ha ha ha, ojvoj och hallå och fem plus – Puddy ÄR ju här, på riktigt!
Patrick Warburton, snillet som spelade Elaines bilmekaniker till pojkvän, har bjudits in till The Rockhhh och precis innan puckdrop dyker han upp i jumbon i sin ikoniska ansiktsmålning, tar av sig tröjan, visar D:et målat på bröstkorgen och avlossar det vansinniga ”We’re the Devils, the Devils!!!!”.
Sen görs samma procedur om i en reklampaus,
Ge något pris till klubbens marknadsavdelning, snälla!
• • •
Återigen är det väldigt mycket mer nasty på isen än jag nånsin trodde att det skulle bli mellan de här förhållandevis fredliga styrkorna.
Allt som inte händer i Pennsylvania händer här istället.
Det delas ut obarmhärtiga monstertacklingar, det vevas och skriks och gurglas efter varje avblåsning och Brian Boyle ska hämnas på alla och Strålle ser ut som musiken han lyssnar på när han slåss med Butlern Coleman.
Jisses
• • •
Med sitt tidiga mål i Wells Fargo tangerar Crosby alltså Mario Lemieuxs klubbrekord för playoff-poäng.
Ska vi gissa att han hinner slå det innan Penguins gjort sitt i år också…
• • •
Ojvoj, det verkar som att Devils-fansen inte riktigt glömt att Pilot Hedman krossade alp-pung för ett par dygn sedan.
De buar varje gång bjässen från Fäbodvägen nuddar pucken.

Det kan aldrig ha hänt honom tidigare.
Vi får se om han tar det med samma upphöjda lugn som den äldre Crosby i Philly.
• • •
Det är inte ofta jag håller med den besynnerlige Rob Rossi, men i den här tweeten har han en poäng:
”To this point, this is least “Pens-Flyers” series imaginable. At best, sporadic juice from Flyers. And Penguins doing what they please most often”.
Ja, vad fan är dealen med att Flyers bara tar den här förnedringen rakt på hakspetsen utan att reagera?
Har Hakstol förbjudit dem att visa huggtänderna?
Man blir ju alldeles konfunderad.
• • •
Den mest omtalade tacklingen är den Kucherov – som fram till dess haft sin bästa period hittills i den här serien – sänker Vatanen med.
Coach Hynes blir så arg att han håller på att spränga ett blodkärl i flinten och många menar att ryssen hoppar in i proppen.
Oklart, det är nog mer att han lyfter när han träffar finländaren – men det är en sjujävla smäll och man kan undra varför Tampas bästa spelare ska hålla på med sånt.
Också:
Om Vatanen inte kan spela är Devils rökta.
• • •
Tydligen visas den här matchen på – Golf Channel.
Det är nåt sorglustigt över det.
NHL – den lilla ligan…
• • •
Tänk att Tim Peel får döma så här viktiga matcher ändå.
Alla vet ju att han förr eller senare kommer ställa till med något slags kontrovers.
• • •
Är det bara jag som blivit bortskämd eller har spåret svalnat lite efter förra veckans berusande rush?’
I vilket fall:
Kära U-båtar, stick upp periskopet.
Då blir Lajen glad
• • •
Detta var en av de längsta perioder jag varit med om, den pågick nästan en timme på grund av allt dickederande.
Därför måste jag nu gå och äta glass.

Det har gått en vecka sedan The Battle of Stanley Cup utbröt och krutröken hänger som en tät dimma över det kaotiska slagfältet, fullt av kratrar och utbombade stridsvagnar och granatsplitter och blodpölar.
Det luktar svavel och död. Någon jämrar sig i plågor och någon annan skrattar hest i triumf. En fransig, lätt sotad vimpel med ett sköldmärke som ger associationer till en gyllene riddare smattrar i vinden.
Där är nedslagsplatsen – en veritabel grop, really – där en truppstyrka blev offer för en brutal 7-0-attack. Där borta är terrängen nedtrampad efter en närstrid som aldrig ville ta slut. Där är spåren efter soloräden överste Forsberg från Dalregementet med Medal of Honor-mod gav sig ut på för att rädda sina vapenbröder undan hotande undergång.
En pluton, bestående av åldrande kungar med bas i södra Kalifornien, har redan stupat och bärs iväg på likbårar – och deras grannar, en likaledes grånande flock ankor, är dödligt sårade efter att ha slitits i stycken av hungriga hajar och ligger hos fältskären och ber om att bli put of their misery, helst redan ikväll.
Inom den närmsta veckan får de, kungarna och ankorna, sällskap av fler kompanier som trodde att de var redo för den ultimata striden men inte hade det som krävs – dödsförakt, viljan att offra allt, skoningslöshet och blodtörst – i hjärtat. Ytterligare åtta fortsätter strida, med ständigt stegrande insatser och grad av fara för liv och lem, tills The Last Man Standing om någon månad kan göra anspråk på världsherravälde.
Först ska dock den inledande fasen i kriget avgöras och efter 15-16 timmars vapenvila, när de stridande parterna tillåtits hämta andan och fått åtminstone de allvarligaste skadorna nödtorftigt tillsedda, radar knektar och artillerister och partisaner nu upp sig på varsin sida om fronten igen.
General Cooper och General Sullivan och General Laviolette och General DeBoer – befälhavare över de förband som anses vara bäst rustade och tros ha flest vapen i sin arsenal – har dragit upp nya riktlinjer, mobiliserat allt de har av eldkraft för att tvinga den envisa fienden till kapitulation och medan kavalleristens stridssignal ljuder över slagfältet höjder de sabeln och skriker:
Lock and load!
Aim!
And – Fire!!!
• • •
Själv befinner jag mig, som observatör, på den flank – kallad The Rockhhh! – där Kommando Tampa Bay gör ett nytt försök att skaka av sig den gerillagruppering som kallar sig Devils och visat sig vara lika svårfångad och snabb på fötterna i besvärlig terräng som Viet Cong back in the day.
Ja, sorry, Flyers-fans.

Det blev så.
Nere hos er, på krigsskådeplatsen Wells Fargo, är det för all del risk att de konventionella vapnen byts ut mot kärnladdningar ikväll och det vore absolut något att se.
Men jag har mina order – herregud, nu börjar vi dra de militära metaforerna lite väl långt… – och måste i första hand rapportera om slagen där fosterlandets ära försvaras.
Men det här är ju, precis som Vietnamkriget, ett krig som sänds live på TV så ni är lika välkomna på den digitala läktaren som alla andra och jag räknar kallt med ingående, inlevelsefulla telegram från The Philly Demarcation Line.
• • •
Det tog sin lilla tid att få tag i Wild Bill efter den fulländade sensationen igår och undra på det, riddarna behövde – och förtjänade – lite tid att fira den största skrällen i modern tid, alla kategorier.
Därför blev det synnerligen sent innan jag joinade John Blund i hans drömrike – ja, jag tog en liten bourbon och kollade gamla ”Lost”-avsnitt också, enligt uråldriga traditioner – och när klockan ringde i morse tog jag ett tufft men nödvändigt beslut:
Vi skiter i morgonskejten i The Rockhh.
Sedan somnade jag om.
Inte helt kosher, jag håller med, inte helt i enlighet med den heliga skrift för hur Stanley Cup ska bevakas.
Men några wild cards per vår måste en besatt bloggare få, för utan sömn åker han till slut offside och vi ska nog få ihop det här på ett anständigt sätt även utan närgången förmiddagsrendezvous med Rob Halford Strålman, Pilot Hedman, Mojo Johansson och Bratten från Trångsund.
• • •
Tampaiterna tyckte att de var sina egna värsta fiender i matchen i förrgår.
Så kan man definitivt se det.
De tog många utvisningar och de tog korkade utvisningar och de började fokusera på annat än att spela så bra jävla hockey som möjligt och det fick de betala för.
Om de verkligen lär sig den läxan, om de tagit in vad det är de behöver göra, ska de sent ikväll kunna flyga tillbaka ner till Florida med en mighty 3-1-ledning i bagageluckan.
Ja, jag älskar också Devils hjärta och karaktär och energi och blixtrande spel, men i grunden är Bolts ett bättre hockeylag och borde kunna utnyttja det.
• • •
Jag har fortfarande kvar bilen – så bisarrt är det ju, att det är billigare att hyra veckovis än bara några dagar och dessutom är en liten tripp till The Nation’s Capital inplanerad under helgen – och nu ska vi inte bli för högmodiga här, men det börjar kännas som att jag hittar ut till downtown Newark och törs ignorera GPS:ens dummaste förslag om genvägar.
Det är hur stort som helst för en bonde med sämre lokalsinne än en blomkruka.
Tillika verkar det nästan som att vakten på en av parkeringsplatserna känner igen mig, lite vagt sådär.
Då blir jag rent mallig.
Det är förresten underbara Jersey-inrättningar, de parkeringsplatserna.
Det kostar skjortan att stå där och man kan endast pröjsa kontant.
Man bara vet ju:

Det är Paulie Walnuts och Big Pussies operation!
• • •
Det finaste med Devils är att de inte alls är nöjda.
Jag får nog erkänna att jag trodde det på förhand.
Det var ju inte meningen att de skulle vara redo för playoff redan i år, de är way ahead of schedule, och det vore inte alldeles konstigt om de, i alla fall undermedvetet, kände att det räckte med att skrälla sig genom dörren till det här partyt.
På sikt, med facit i hand, när de slutligen får packa trunken för sommaren, kanske de också kommer tycka att det i det här läget verkligen var fint nog.
Men nu?
Ingalunda.
Det syns på dem när man pratar med dem, det lyser i ögonen på Mojo och MVP-Taylor och Brian Boyle.
De tänker försöka slå ut Tampa och så är det bara med det.
Den elden kan räcka långt, i synnerhet när all press ligger på motståndare, och inför slutspelsstarten förra onsdagen sa jag ju att det är lite skräll-feeling över Jersey-laget.
Helt har jag inte övergivit den bilden.
• • •
Apropå bilkörning:
Om de talat svenska istället för engelska i USA skulle jag haft det perfekta namnet på en trafikkampanj som borde lanseras på Manhattan.
Sluta tuta!
Det är ju helt absurt hur de uppjagade, stressade, otåliga och uthärdligt självupptagna lallarna i stan ligger på tutorna precis hela tiden.
Ja, jag ville få det sagt.
• • •
Samtidigt:
Det är för Devils precis som för de andra två lagen som ligger under med 2-1, alltså Flyers och Avalanche.

De måste vinna ikväll.
Annars blir det extremt svårt – för att inte säga omöjligt – i Tampa, Pittsburgh respektive Nashville till helgen.
Ducks?
Dom har jag redan räknat bort. De ligger ju i tältet hos fältskären och kvider…
• • •
När jag under tidiga eftermiddagen parkerat och lufsar iväg mot backstage-entrén i The Rockhhh kommer en autografjägare plötsligt rusande mot mig, upphetsad som ett Juster Bieber-fan, och först när han är en meter ifrån mig inser han att jag inte är någon kändis och gör tvärt halt.
Skönt, jag hann bli lätt skärrad och trodde för några ögonblick att jag skulle tvingas ta till samma slags crosschecking på struphuvudet som på Borlänge HC-spelaren på uterinken i Kvarnsveden i Borlänge 1978, när jag räddade en poäng åt KGoIF men blev jagad av isen av domaren och sedermera avstängd.
Men – undrar vem han trodde att jag var?
Martin Brodeur?
Men SÅ vådligt har väl den gamle målvaktsikonen ändå inte förfallit…
• • •
Det blev inget disciplinärt ärende av Pilot Hedmans försök att hämma Hischiers reproduktionsförmåga i Game 3.
Kanske rimligt ändå.
Han har innan den incidenten varit inblandad i exakt noll situationer som föranlett DoPS att ens klia sig på hakan och the powers that be vet väl att han egentligen är snäll som Teskedsgumman och förmodligen inte hade för avsikt att smasha schweiziskt skrotum.
• • •
När vår vän Konsertpianisten – ”Per” i kommentatorsspåret, en av våra mest lojala, mångåriga stammisar – under matchen i förrgår blev nervös satte han sig ner och började spela Brahms på flygeln.
Då vände det för hans Devils.
Över det blev han så lycklig att han senare skickade länken med Yo Yo Ma nedan – och eftersom musiken vi därmed får ta del av är så överjordiskt vacker ber jag att få utnämna kvällens blogg till The Brahms sessions.

• • •
Pilot Hedman förresten…vad sa han i måndags?
– Äh, det händer väl aldrig nånting när man flyger.
Nähä.
Igår exploderade motorn på en Southwest-kärra just som den hade lyft från LaGuardia, en kvinna höll på att sugas ut genom ett fönster som krossats av splitter och senare, efter en nödlandning i Philly, avled hon på sjukhus.
Det får nog bli hyr-Cheva hela slutspelet, vad än piloten från Fäbodvägen påstår.
• • •
Jag vet inte vad han kommer att tycka om att jag marknadsför honom på det här viset, men det finns gott om Youtube-klipp på Konsertpianisten själv också – och den som vill bli förstummad av hans briljans kan ju
kolla på det här klippet.

I morgon kväll uppträder han på Scandinavian House på Manhattan och personligen hinner jag tyvärr inte gå, då befarar jag att blir lynchad av Leafs- och Bruins-fans som vill ha blogg, men den som är i stan och inte ska kolla hockey – se honom.
• • •
Jag vet inte om jag någonsin haft så mycket förväntan bultande i bröstkorgen inför en match i The Rockhh som ikväll.
Inte så mycket för att jag tror att jag ska få se mirakulös hockey, även om det nu inte heller är helt otänkbart.
Det handlar mer om att det ska bli rasande skoj att få återuppleva stämningen från i måndags.
Facepainter Puddy och hans fellow Devils-dyrkare var mer högljudda, febriga och på tårna än jag nånsin hört dem förr – och då var jag ändå här på samtliga finaler 2012.
Det är nåt med nya, sexiga, coola, underhållande Devils som gjutit nytt liv i supporterleden här ute.
• • •
En dryg timme före puckdrop står jag bakom Phil Esposito – eller EspÅsitå, som Ondskan Ekeliw skulle sagt – när han häller upp kaffe i media-pentryt.
Hade jag inte kunnat tror när jag satt framför tv:n i vardagsrummet på Slingergatan i Borlänge under Wien-VM 1977 och såg honom gurgla med Stig Salming.
Stort ändå.
• • •
Om Puddy är här ikväll också?
Klart han är.
Han fick blodad tand i Game 3, så nu har han tvingat med sig Jerry, Kramer och George också – och de kommer ha varsin bokstav i namnet Devils målade på sina bara överkroppar och med jämna mellanrum ställa sig upp och bilda just ordet Devila.
You gotta, you know, support the team!
Naturligtvis drar vi därför den här videon i repris. Det kan inte spelas playoff-hockey i New Jersey utan att den går på repeat.

• • •
Tyler Johnson kan spela trots att han har ont överallt men Ryan Callahan är skadad, meddelar Tampa.
Yeah, when isn’t he, höll jag på att säga.
• • •
Att Rangers redan befinner sig på golfbanan är inget som undgått Devils och deras fans, om man säger så.
Flera gånger under måndagsmatchen visades Manhattan-lagets klubbmärke på jumbotronen – och i texten under stod:
”Next Home Game: September 2018”.
Den lilla piken orsakade nästan lika mycket jubel som Stefan Noesens 3-2-balja.
• • •
Kolla, här är den – The Rockhhh

• • •
Radko Gudas satte alltså Sean Couturier ur stridbart skick på träningen igår – for real.
Förstecentern kan inte spela fjärde ronden i Pennsylvania-slaget.
Oerhört.
Ja, det var en olyckshändelse och oavsiktligt, men ändå – så jävla klumpigt och vårdslöst.
Nu har ju Flyers ingen chans alls.
• • •
På min ackrediteringsbricka står fortfarande att jag representerar ”Finland Media”.
Jag har glömt hur festligt det är – tills Vigge och Strålle får syn på laminatet som hänger runt halsen.
De skrockar glatt och tycker jag ska stämma Devils.
Ja, perkele, det kanske vore en idé…
• • •
Jag är Dan Rosen ikväll med, on prime location i pressboxen – och nu loadad med sladdar och adapters som en officer i ingenjörtrupperna (för att nu fortsätta på det militära temat…), varmed de tekniska problemen från i måndags ska vara eliminerade.
Går allt som det ska firar jag, som Dan hade gjort, med en juicy räkmacka.
• • •
Skoj att Adrian Kempe kommer till VM.
Han blir en trevlig upptäckt för den breda svenska hockeypubliken, törs jag lova.
• • •
I backstage-hissen här i The Rockhhh finns en knapp för våningsplanet UC (Upper concourse, står den förkortningen för).
När jag idag är på väg upp till pressläktaren kliver det på en dam, ser att jag jag står vid knapparna och tycker därmed att jag kan trycka åt henne.
Så hon säger:
– UC.

Då kan jag inte låta bli att leva ut min inre Glenn Hysén och svarar:
– No, I don’t.
• • •
Nu fick vi precis veta vilka som nominerats för Selke Trophy och ja, det är the usual suspects.
Patrice Bergeron, Sean Couturier (just han som lagkamraten Gudas hade sönder igår…) och Anze Kopitar.
Jag kan kanske tycka att Barkov förtjänade en nod här, men minns inte riktigt om jag hade honom Topp 3 själv, så det är nog bäst att jag håller truten.
• • •
Mojo gör mål ikväll – och det gör Pilot Hedman också.
Han kommer – häpp – flyga över isen och smaska in karriärens bomb till slagskott.
• • •
Nu ljöd stridssignalen över slagfältet.
Någon vrålar ”anfall”, styrkorna stormar upp ur skyttegravarna, en första kulsprutesalva avlossas…
Kriget är här igen.

MINNESOTA – WINNIPEG 0-2 (Slut)
COLUMBUS – WASHINGTON 2-3 (Slut, OT)
LA – VEGAS 0-1 (Slut)
• • •
”Det här kommer ju bli en klassisk slagpåse…”
Så löd tankarna den ohemult stekheta kvällen i Vegas förra sommaren när pjäserna Golden Knights färske GM lyckats hade knutit till sig i expansion-draften paraderade förbi på T-Mobile-scenen – eller bara fick namnen upplästa förbigående.
Sure, en Flower i slutet av karriären här, och en James Neal på väg utför där – men i övrigt tyckte vi oss veta att det bara handlade om såna som blivit över på annat håll.
Nu, tio månader senare, har denna samling misfits – som de kallar sig själva – alltså fullbordat en sweep mot Kings och är, som första lag av alla, klara för andra omgången.
Mm, dumstruten sitter snyggt på oss alla.
• • •
För södra Kalifornien är Stanley Cup 2018 en enda Horror Show.
Kings är alltså redan svepta – och imorrn väntar samma öde på ankorna.
Det är inte bra med för mycket sol, sa alltid min mormor.
• • •
Låt mig utse en tidig Conn Smythe-kandidat:
Flower
Han håller alltså nollan för andra gången i serien – och har sammanlagt bara släppt in tre mål på fyra matcher.
Helt sinnes.
• • •
Undrar hur hockeymänniskorna i Phoenix känner sig just nu…
• • •
Bara en sån här sak:
Vi har redan fått se en handshake – hockeyns allra finaste tradition.
• • •
Det blir såklart San Jose riddarna får ta sig an i divisionsfinalen och givetvis tror vi inte att de har en chans då heller.
Det brukar bli bäst så.
• • •
Plötsligt fick spelschemat ett het nytt utseende också. Det är till exempel bara två matcher på torsdag kväll – bägge tidiga.
Jag törs knappt tro det, men då kanske jag hinner dricka en öl…
• • •
Naturligtvis är det Brayden McNabb som slutligen sänker Kings.
Varifrån plockade McPhee honom?
Visst serru, från Kings.
• • •
Då tar vi paus en stund igen – men om sådär 17 timmar ringer det i bloggen igen.
Hörs då, folks.

Otroligt.
Vegas Golden Knights vinner med 1-0 och fullbordar en historisk sweep mot Los Angeles Kings.
Det kommer mer innan jag lägger mig och försöker förstå det här.

MINNESOTA – WINNIPEG 0-2 (Slut)
COLUMBUS – WASHINGTON 2-3 (Slut, OT)
LA – VEGAS 0-1 (Period 2)
• • •
Herrejeflar.
Vegas är en period från fullbordad monsterskräll.
Men det kan väl inte hålla?

Det går väl inte?
Det är väl inte möjligt?
Eller hur?
I så fall lover jag dyrt och heligt att dyka upp i T-dojan i nästa omgång.
• • •
Ser underbart ut, Vanessa. Men det där förtjänar du! Enjoy the ride!
• • •
Flower är ingenting annat än fenomenal just nu.
Det är nästan så jag törs fråga om han någonsin spelat så här bra.
• • •
Mja, John J, he he, jag väntar bara på ett samtal, och jag hoppas det kommer snart…

MINNESOTA – WINNIPEG 0-2 (Slut)
COLUMBUS – WASHINGTON (2-3, Slut, OT)
LA – VEGAS 0-0 (Period 1)
• • •
Jamen, vad skönt.
Slutligen vände hockeygudarna ansiktet mot Caps, sa ”okej då” och så fick de vinna i OT2.
Hjälte:
Danske Lars Eller.
Snyggt tippat, John J!
• • •
Nu ska här randas, men snart har vi fullt fokus på elimination-matchen i LA.

MINNESOTA – WINNIPEG 0-2 (Slut)
COLUMBUS – WASHINGTON (2-2, Period 4, OT pågår)
LA – VEGAS 0-0 (Mitten av period 1)
• • •
Holy smokes.
Nu är det pärs monumentale in Ohio.
Jag märker att jag vill att Caps ska vinna, för hjärtat stannar så fort Jackets har pucken – och jag slår in soffkuddarna varje gång Caps missar ett läge,
Exakt varför vet jag inte, jag har inget emot Jackets – men jag tycker väl att Caps förtjänar ett break och vill att serien ska bli lång och intressant.
• • •
Wild klarar det inte, Scheifele sätter tvåan i tom kasse och nu tror då åtminstone jag att Jets klipper av Minnesotas säsong på fredag.
• • •
De betalar lika mycket som alla andra och NHL välkomnar alla tänkbara sponsorer med mer goodwill än Ku Klux Klan, men Jägermeister borde ligan ha nobbat.
Jag blir illamående av blotta åsynen av loggan.
En sån fasansfull dryck…
• • •
Matchen i Staples Center får vi som följer NBC bara se snuttar av så länge dramat i Columbus pågår, men jag hör kommentatorerna säga att Kings dominerat spelet på ett helt annat sätt än tidigare.
Men ska vi säga det igen?
Man behöver göra mål också.
• • •
Jag tror fortfarande på Bäckis – eller Duby Duby Doo.

COLUMBUS – WASHINGTON 2-2 (Period 3, OT väntar)
MINNESOTA – WINNIPEG 0-1 (Mitten av Period 3)
• • •
Tammefan, det blir övertid mellan Jackets och Caps – för tredje gången i rad.
Man kan ju tycka att det är dags för Caps – och deras plågade fans – att ha lite flyt, men hockeygudarna verkar inte så intresserade av rättvisa.
En mara för några jag tycker om och respekterar väntar.
• • •
I St. Paul maler nordlagen outtröttligt på med sin massiva, tunga mangelhockey – och Jets håller fortfarande sin 1-0-ledning.
En mara det också, för alla inblandade.
• • •
Men nu kan väl mannen utan hals nita fast odågan Brooks Orpik i bänken?
• • •
Vi får fan se var jag tar vägen imorgon. PlayoffWill och andra Flyers-röster har sina poänger. Jag bestämmer mig när jag vaknar.
• • •
Hjältar i Nationwide:
Jackets – Dubinsky.
Capitals – Bäckis.
Eller Djoos…

COLUMBUS – WASHINGTON 2-2 (Början av period 3)
MINNESOTA – WINNIPEG 0-1 (Period 2)
• • •
Satan vilken kraftmätning det är som rullar i X:et.
Alla är mer eller mindre skadade – men ingen ger sig-
Det känns som Wild fortfarande bara kommer närmare och närmare ett mål, men det är för dem som för alla andra:
Det måste obönhörligen bli mål på så raffinerade chanser.
• • •
Caps kan inte hålla en ledning i årets playoff mer än sytråd spänd mellan Empire State Building och Chrysler Building skulle hålla för mig.
Så ursäkta mig om jag har svårt att tro att det här slutar bra – och titta där.
Panarin!
• • •
I hear you, Playoff Will, men jag misstänker att ditt omdöme i den frågan färgas av dina sympatier för sluggern i ena ringhörnan i Philly!
Jag har en arbetsgivare som i första hand vill ha rapporter om di svenske också.
• • •
Dock:
Det var nåt år när Caps fick stryk mot Rangers i de två första matcherna hemma i Betongbunkern och samma doom & gloom utbröt i supporterleden då.
Sedan vann de fyra raka och gick vidare.
Rangers coach den säsongen?
Tårtan.
• • •
Big Buf är en Conn Smythe-kandidat i fårakläder i såna här matcher.
Magnifik man.
• • •
Det är ett sylvasst skott unge Dubois får på, men Holtby är helt oskymd och den pucken måste han helt enkelt ta i ett så kritiskt läge.
In med Backlund!
• • •
Big Buf blir inte mindre respektingivande utan hjälm.
Tvärtom, han borde söka dispens för att på old school-vis få köra utan för jämnan.
• • •
I Staple Center har vi om en timme, slår det mig, första elimination-matchen i årets slutspel.
De ska inte kunna hända så här tidigt, och framförallt är det inte expansion-lag som ska ha slagläge efter bara tre matcher, men here we are.
• • •
Nädu, Taddson – i Betongbunkern vare Bob emellanåt helt fenomenal och gjorde direkt avgörande räddningar.
Nummer 8 himself uttryckte frustration över hur bra landsmannen var.
Powerplay-mål släpper alla in, i synnerhet mot Caps.
• • •
Jag skruvade just fast min nya skrivbordslampa från Ikea igår och fick så ljust i lyan att det börjar lysa i själen också.
Det ska jag härmed fira med en till Coke Zero.