PITTSBURGH – PHILADELPHIA 7-0 (Slut)
WINNIPEG – MINNESOTA 3-2 (Slut)
• • •
Sidney Magical Crosby!
Han inleder alltså playoff med ett hattrick – och inte vilket sketet hattrick som helst, i den mån det nu finns såna.
Det inkluderar åtminstone två regelrätta konstverk till mål.
Jag borde aldrig ha övergivit oktober-tipset om att Penguins lyckas med en första ”threepeat” sedan Islanders i början av 80-talet.
Klart som fan de gör om han ska spela hockey på det viset…
• • • 
Jarkkos sms kommer med med sådant eftertryck att mobilen nästa färgas blåvit.
Jag behöver inte fundera över vad som hänt.
Den mirakulöse Patrik Laine har gjort sitt livs första Stanley Cup-mål.
För Finland är det som Zlatans första konstmål för LA Galaxy härom helgen.
Multiplicerat med två hundra.
• • •
7-0 i öppningsmatchen i en slutspelsserie…
Sicket statement.
Och sicken förödmjukelse för Flyers.
Precis som PlayoffWill trodde jag att de åtminstone skulle markera på något vis i tredje, men nä – inte ens det.
Det finns fortfarande mycket tid att svara på det här, och det blir rimligen en helt annans sorts holmgång i Wells Fargo på söndag eftermiddag, men…chansen att de ska kunna vinna finns in praktiken inte längre.
• • •
De säljer alltså Laine-skägg i Bell MTS Place.
Det är ju magnifikt.
Jag vill ha!
• • • 
Matt Murray avslutade alltså förra slutspelet med två raka nollor – och inleder det här med ytterligare en.
Shit, man…
• • •
Jarkko kanske har rätt, det är inte omöjligt att jag måste flyga till Winnipeg framöver.
Jag hade en connection flight i Minneapolis på vägen hem från Kanada och vid gaten intill den kraftigt försenade JFK-flighten avgick ett plan till just Winnipeg och jag tänkte för mig själv att detta kanske är ett omen…
• • •
Man vet att det är jublande kanonkväll i spåret när Julia dyker upp.
Var hälsad, mångåriga queen of the party!
• • •
Fin, pulserande dramatik i Winnipeg på slutet, men Jets håller undan och vinner organisationens första playoff-match någonsin.
Man måste ju gratulera.
• • •
Here we go;
Första slutspelsmatchen i historien i Las Vegas.
Roll the dice and take your chances, boys!

PITTSBURGH – PHILADELPHIA 5-0 (Period 2)
WINNIPEG – MINNESOTA 1-0 (Period 2)
• • •
Slakten på femte avenyn pågår.
Inledningsvis ser ser det ut som att Flyers hostat upp sig ett par grader, men det är en synvilla.
Penguins har bestämt sig för att göra ett statement ikväll, får i extraväxeln från förstaperioden igen och låter omvärlden få veta:
Hej, här är Stanley Cup-mästarna från 2016 och 2017, minns ni oss?
Vi gör nu.
• • •
Jaha, nehej, Hakstol låter Elliott stå kvar.
Var sån då.
• • •
Gick en puck sönder i PPG Paints?
Det är ju det jag brukar säga – fast man sett tusen och åter tusen matcher får man ständigt bevittna grejor man aldrig varit med om tidigare.
• • 
Fast efter femte cannolin i bajan får Elliott ändå lämna isen och lämna över spaden till Mrazek.
Så dags då.
• • •
Hagge har alltid varit en karaktär som växer med uppgiften och shit, han är riktigt bra ikväll.
Han har extra mycket raketmotor i gepardtassarna verkar det som.
• • •
Ja, vad var det ni sa, Hento…
So far är det du och Kenta och Playoff Will och alla andra i Flyers Nation som har rätt.
Men det är några perioder kvar i serien…
• • •
Fast i skuggan av Malkin är även Geparden ett blekt ingenting.
– Geno, Geno, Geno, skandera PPG Paints på mycket goda grunder.
Herregud, vilken hockeygud han kan vara.
• • •
Konsertpianisten, jag tänker på en viss Viberg på Svenska Fans – Sveriges mest berömda Flyers-fan.
Han bor i Växjö, han.
• • •
Och Sid…nu har han gjort så många såna där briljanta volley-mål att den sortens konstverk snart kommer heta ”A Crosby”.
• • •
0-0 och sen en evighetslång övertid – ska det börja så mellan Jets och Wild?
Nej, just som jag skrivit det (okej, tio minuter senare…) ser Scheifele till att spräcka seriens nolla med en powerplay-balja och staden Winnipeg tar eld!
• • •
Förstår jag reklamen i en paus rätt visas alla matcher, slutspelet igenom, av streaming-tjänsten Hulu.
Det var ju bra för den skaffade jag för en månad sedan för att kunna se ”The Leaning Tower” och det betyder att jag har Stanley i datorn var jag än åker.
Mycket förträffliga nyheter.
• • •
Enligt Jarkko, som har ögonen riktade mot The Whiteout i Manitoba precis hela tiden, maler Jets ner Wild med blytungt fysiskt spel.
Får han godkänt för den analysen?
• • •
Nu är det inte mycket mer än en timme tills de börjar i T-dojan på Strippen också.
Vilket ohyggligt ramalama ska det inte bli där.
De har haft värsta slutspelsstämningen där hela grundserien och nu stegrar Sin City.
• • •
Trist att Toby Enström inte spelar, tycker bloggen.
Han har väntat länge på att få vara med och vinna några slutspelsmatcher…
• • •
Risken är stor att det bli riktigt nasty och blodigt i tredje i Pittsburgh.
Nu var det ju skitsamma om gästerna blir utvisade eller inte och känner vi Flyers rätt…ja ni vet.
• • •
Här börjar det dra ihop sig till kvällsvard.
Jag tror vi tar och firar playoff-starten med lite BBQ.

PITTSBURGH – PHILADELPHIA 3-0 (Period 1)
WINNIPEG – MINNESOTA 0-0 (Period 1)
• • •
För att travestera Arne Hegerfors från USA-VM 1994:
Ojdå, Flyers, det här har inte börjat bra.
Penguins spelar som de mästare de är och Flyers verkar lite tagna och har svårt att få andningen att fungera som den ska och sprider puckarna omkring sig i egen zon.
Men framförallt:
Hakstol måste ju ta ut Elliott – direkt.
Han kan vara fantastisk, men han kan också sänka hela lag när han är på det här sorglustiga humöret. Fråga bara Calgary.
In med Mrazek, för satan.
• • •
Rust Never Sleeps!
Det är han – Bryan Rust – som 2.38 in i dramat i PPG Paints gör första målet i Stanley Cup-slutspelet 2018, på en juicy och generös retur från Elliott.
Med facit i hand – det borde man kanske kunnat räkna ut.
• • •
Sms från Jarkko – som är övertygad om att Jets kommer gå till final och jag tvingas spendera halva våren på Manitoba-prärien:
”Otroligt mäktigt i Winnipeg! Helt vitt och makalöst tryck. Avis att du får åka dit…”.
Ha!
• • •
Och förste svensken att hänga en playoff-kasse i år är densamma som hängde det sista ifjol:
Carl ”Geparden från Nykvarn” Hagelin.
Men man kan ju lugnt säga att Bengan han är inblandad.
Han tar hand om Couts turnover och skickar fram den till bäste kompisen precis framför kassen.
Blågul speciale!
• • •
Precis innan de börjar i Pittsburgh är det som att de hänger en förväntningarnas tunna dimma över isen.
Då vet man.
Nu är det på riktigt.
• • •
Malkins mål är ett mästerverk, ett sånt som kan komma att vevas som highlights när Conn Smythe ska delas ut.
Men han får trampa in löjligt lätt också.
Det kan inte se ut så i slutspelet.
• • •
Nu lagar mina grannar något med extremt mycket vitlök i – och doften läcker in till mig genom det usla amerikanska ventilationssystemet.
The Garlic Playoff Night pågår.
• • •
Men Jarkko har rätt, synen i Bell MTS Place är otrolig.
Jag har inte sett något vitare sedan Oscar-galan för två år sedan.
• • •
Ett bekymmer för Flyers är att de å ena sidan måste vara fysiska mot sin rival för att ta sig in under skinnet på superstjärnorna – och å andra kan de inte ta utvisningar.
Då rullar Sullivan ut Crosby, Malkin, Kessel, Letang och Hörnqvist – kanske den bästa powerplay-uppställning som någonsin funnits – och då är det morsning och goodbye.
Hur löser du det, Hakstol-gubbe?
• • •
Att de finska kollegorna – med Sami från Sanomat och Tommi från Yle i spetsen – är i Winnipeg kommer såklart inte som en överraskning för någon.
Men get this:
De har varit där sedan i fredags och byggt upp hype och lämnat förhandsmaterial.
Så stort är det i Finland att Patrik Laine kliver in i sitt första Stanley Cup-slutspel.
• • •
Matt Murray, som känts som ett litet frågetecken hela säsongen, sätts inte på många prov första 20, men gör i alla fall en storartad räddning.
Den kan vara precis vad han behövde börja med.
• • • 
En välkänd Flyers-supporter i Växjö sägs vara på väg att kasta ut tv:n…
• • •
Vilket fantastiskt tryck det är i spåret – den allra första Plus-natten någonsin.
Jag blir helt rörd.
Tack, alla!
• • •
Jag hinner dock bara se sista fem minuterna av Jets-Wild – fokus ligger, åtminstone ett tag till, på Pennsylvania-slaget – men det verkar hårt och tajt och, redan, lite elakt.
Kan någon bekräfta?
• • •
Det sägs att alla i Kanada som inte håller på Maple Leafs – vilket i och för sig är nästan halva nationen, men ändå – har Jets rygg i det här slutspelet.
Det är med andra ord nästan ett helt land poor Wild går upp mot.
• • •
Ja ni, vänner, endast en endaste period har förflutit – men det känns som att underbara gamle Stanley redan infriat alla löften och förväntningar.
Hurra, hurra, hurra!

Halleluja!
Ah, vi tar det gång till – med ännu mer eftertryck:
Halleluja!!!
Efter sex månader, 27 veckor, 189 dagar och allt som allt 1271 grundseriematcher står vi äntligen, äntligen vid himmelrikets guldglänsande portar igen.
Stanley Cup Playoffs är här.
Som vi längtat.
Som vi drömt.
Som vi hungrat efter att få vara med om det här ännu en gång.
Mitt i serielunksmörkret strax före Lucia minns jag att jag tog en titt i spelschemat, såg att det var fyra långa månader kvar till slutspelet och suckade tungt.
”Det är en evighet dit, det går att inte ens att tänka på hur länge vi får vänta på den där sprudlande euforin”, hette det i ett deppigt sms till en mig närstående Tampa-fanatiker i Örby.
Men overkligt nog:
Här är vi nu – och euforin sprudlar i sanning.
Underbart monumentale!
Jag har många gånger försökt, men aldrig riktigt lyckats, återge de känslor som alltid sköljer genom systemet den här tiden på året, men det handlar om ett slags intensivt rus av upprymdhet och hänförelse.
Och det är ju bra märkligt. För fjorton-femton år sedan, innan jag kom hit, var det ingen big deal alls i mitt lilla liv. Jag gillade hockey, tyckte det var coolt med NHL, gick på matcher när jag var i New York under vinterhalvåret och höll hygglig koll på hur det gick för Sudden och Foppa och de leksingar som var här (det är en evig skandal att Calgary inte gav Tomas Forslund, den tuffaste av dem alla, fler riktiga chanser…). Men Stanley Cup-spelet passerade för det mesta utan att jag tog någon större notis – utom 1996, när Foppa och Colorado slog Garpens Florida, då var jag och min kompis Ljungen uppe på nätterna och febrade.
Nu finns inget större, inget jag ser som mer omistligt, inget i livet överhuvudtaget som generar samma välbefinnande, samma lycka, samma puls, samma känsla av att jag verkligen lever.
– Men det håller på i två månader, blir det inte för mycket, flämtar bekanta som har helt fel prioriteringar i livet och inte spenderar vårarna i vår bubbla.
Nej, tvärtom.
Det är det som är grejen.
Frossandet. Det orgie-artade i upplevelsen. Störtfloden av oförglömliga showdowns – kväll efter kväll efter kväll, vecka efter vecka efter vecka, månad efter månad efter månad…
Och nu börjar det.
Nu. Börjar. Det.
Ikväll, alldeles strax.
Stanley Cup Playoffs 2018.
Man, oh, man.
Bring it on!
• • •
Som ni förstått är det lite nyordning i bloggen den här tidiga våren.
Efter tio och ett halvt år måste man vara Plus-kund hos Aftonbladet för att kunna följa den under Stanley Cup-slutspelet 2018.
Jag inser att det kan te sig krasst och närigt i vissa ögon – och om det bara varit upp till mig hade det inte blivit så här.
Men then again – om allting bara varit upp till mig, om jag fått bestämma helt och hållet, hade det inte funnits någon tidning överhuvudtaget längre.
För jag har en femårings ekonomiska sinnelag och tycker bara man ska göra sånt man själv tycker är kul – och se till att alla som vill får vara med, utan att det ska kosta något alls.
Mediamarknaden är nu som den är, vi har begränsat med resurser och ska det här forumet fortsätta fungera som vi vill måste det helt enkelt generera lite intäkter.
Så:
Plus-texter it is.
Jag är oändligt tacksam visavi er som senaste dygnet hostat upp de 59 spänn det kostar för att få tillgång till bloggen och hoppas att vi kan få ännu fler att följa i era fotspår. Och ni som redan var abonnenter – känn er gränslöst uppskattade, ni med.
Jag lovar att ge allt, att pressa mig till det allra yttersta, för att ni ska känna att det var värt varenda öre att följa med fram till den gudomliga Stanley Cup-finalen i juni.
• • •
”16 Forever” heter ett aktstycke som magnifika Nomads från Solna på 80-talet tog av punkikonerna i The Dictators och gjorde till sin egen larmande hymn.
Den skulle kunna vara soundtrack under den berusande resa vi inleder ikväll också.
För det handlar om siffran 16 nu.
Sexton lag, av de 31 som inledde säsongen, stormar ut på slagfältet – och det av dem som först når sexton segrar får lyfta idrottsvärldens mest mytomspunna pokal framåt midsommar.
Nej, femton räcker inte – då har man vunnit tre rundor och nått Game 7 i finalen, men förlorat.
16 forever it is, baby.
Så ta nu och mata på med lite Nomads hemma i stugorna innan de släpper pucken i PPG Paints Arena och Bell MTS Place.
• • •
Ett skäl till att tidningen nu börjar ta betalt är att bloggen ska kunna fortsätta resa på samma sätt som tidigare.
Och var försäkrad – jag kommer snart ta ut den på turné; det är ju där ute, på vägarna och i hallarna, den verkligen får liv och och nerv och blir riktigt oemotståndligt rolig att skriva i.
Jag börjar dock i korresoffan, för dels är jag fortfarande lite utschasad efter den oväntade trippen till västra Kanada mitt i förberedelserna för den här urladdningen, dels är de här första dygnen så galet intensiva och frenetiska att det bara blir rörigt om man sticker iväg direkt.
Men hav förtröstan
Till helgen går vi live – på riktigt.
• • •
Varje år när vi spelar in vår first round-preview i podcasten kräver Ondskan Ekeliw att jag ska ”dra den om brorsan”.
Mm, jag minns inte längre var jag först hörde den men den är bästa liknelsen nånsin om skillnaden mellan grundserie och slutspel.
– Slutspelet är grundseriens elaka storebror som just kommit ut ur fängelset och är ute och letar efter trubbel.
För oss som kan vårt ”Sopranos” finns en variant jag just kom på:
– Grundserien är Bobby Baccalieri och slutspelet är Richie Aprile…
• • •
Vi inleder alltså med tre rungande klimax till matcher redan i afton.
Först, 19.00 här och 01.00 hos er, har vi Jets mot Wild i Winnipeg och – ojvoj! – Penguins mot Flyers i The Battle of Pennsylvania i Pittsburgh.
Och så rundar vi av med tidernas första Stanley Cup-match på Strippen i Vegas, mellan Golden Knights och Kings.
Vem, tror ni, gör första målet detta slutspel?
Jag säger Patrik Laine. Han är den typ av karaktär som redan under sitt livs första playoff-drama i världens bästa liga vill visa att han inte tycker det är så märkvärdig och smackar in en puck direkt.
Devan Dubnyk, you been told.
Eller så blir det någon mer oväntad som, tja, Filppula i Flyers.
• • •
Reaktionerna på Plus-tillägget har varit varierande, men i huvudsak avsevärt mycket mer positiva än jag hade vågat hoppas på. Jag förväntade mig en skitstorm, men bortsett från en och annan som känner sig sviken och vägrar vara med mer – vilket jag sörjer, jag vill inte vara dum mot någon och kommer sakna de som försvinner – har de allra flesta varit förstående, generösa och vänliga.
Tack som fan.
En och annan har varit rolig också – och då tänker jag framförallt på en Anders Eliasson, som på Twitter uttryckte sin syn på det nya uppägget så här:
”Alla gör ju självklart som dom vill.
Men att inte tycka att bloggen är värd 59:- är ju bara löjligt.
Betala och läs!
Lägre kilopris på kvalitetsbiff hittar du inte!”.
Ha ha, nä, kilopriset får verkligen ses som överkomligt…
• • •
Ryan Getzlaf, Zdeno Chara, Gabriel Landeskog, Nick Foligno, Anze Kopitar, Roman Josi, Andy Greene, Claude Giroux, Sidney Crosby, Joe Pavelski, Steven Stamkos, Alex Ovetjkin, Blake Wheeler, Tyler Bozak* och James Neal*
En av de sexton – ja, sixteen forever! – välsignade männen har en date med ödet om två månader.
För de jag räknade upp där är lagkaptenerna (plus två assisterande, eftersom Maple Leafs och Vegas inte har utsett någon lagkapten, och jag chansar på att just Bozak och Neal skulle få äran) i årets slutspelslag och en av dem kommer ofrånkomligen att få bucklan av Gary Bettman när sista finalen är spelad.
Vem?
Ja, säg det.
Jag tycker bara det är fascinerande att stirra på namnen och veta att, well, en av dem är det.
• • •
Inga namn, men jag kan ju avslöja att det i alla fall är en NHL-stjärna som hört av sig och muttrat om att det plötsligt ska kosta 59 spänn att läsa bloggen.
Jag var tvungen att fråga:
Har ni SÅ hög escrow i år?
Roligt, om jag får säga det själv…
• • •
Blue Jackets hakar på i dansen först imorrn, men coach Tårtan är redan i playoff-form.
Under en presskonferens i Washington – där han stått för några av sina greatest hits, med Brooksie såväl som fyllskallar på läktaren bakom bortabåset – idag började han klaga på att det fanns en mikrofon vid podiet,
– Varför behöver jag använda den här när jag står precis framför er, fräste han.
Well, John, i TV och radio är de lite noga med ljudet – i synnerhet när det finns anledning att misstänka att klassiska citat kommer levereras.
• • •
Förste svensken att hänga en kasse i Stanley Cup Playoffs 2018?
Han kommer från Sollentuna och heter Patric ”Bengan” Hörnqvist.
Tror jag.
Kom ihåg vem som trodde det först…
• • •
Alla – alla – tror att Jets spolar av Wild i serien som snart tar sin början i downtown Winnipeg.
Det måste kännas lite uppfriskande för Lille Fridolf Boudreau.
Hans lag förväntas ju alltid vinna och det känns inte alldeles långsökt att tänka sig att det ofta varit problemet.
Likafullt kan han, som det verkar, inte låta bli att bli lite stött.
– Jag förstår att de är favoriter, men, jag menar, även vi är här. Vi kommer spela matcherna. Vi är glada att vi bjudits in, halvfnyser den gamle keruben.
Han borde vara glad istället. Pressen ligger för en gångs skull på någon annan.
• • •
Här i USA går NBC som vanligt all in i slutspelet. Nä, de visar förstås inga matcher så här i veckorna på stora NBC-kanalen – så roligt ska vi inte ha det – men mobiliserar alla sina sub-kanaler. Ikväll sänds Penguins-Flyers och Golden Knights-Kings på renodlade sportkanalen NBCSP, medan Jets-Wild lustigt nog går på CNBC – affärskanalen där det vanligtvis sitter allvarliga talking heads och babblar om aktier. Och imorrn, när vi har en bonanza med fem matcher, drar de in subkanalen USA Network också.
I like.

Det ska vara hockey på alla kanaler hela tiden.
• • •
Jag tyckte det lät så osannolikt att jag anklagade den som berättade – vi kan kalla honom för The CEO of Everything – för att inte förstå att aprilskämt bara är tillåtna den första i månaden.
Men det visade sig vara sant.
Nye blogglegendaren Arvika-Anton har fått ett vikariat på Norran i Skellefteå och ska framgent kampera ihop med Lili & Susie – alltså Glimmer Twins Savonen och Marklund.
Jag har inte blivit så skadad av en trejd sedan blockbustern med PK Subban och Shea Weber.
• • •
Playoff-loggan på isen, övertidsdraman som pågår i en och två och tre extraperioder, hundraprocentiga satsningar precis hela tiden, vilda fans som viftar med små handdukar i fullsatta hallar, ”We Want The Cup-ramsan”, jubel och tårar…
Det är så mycket man hinner glömma som jag plötsligt inser att vi ska få ta del av igen..
Så underbart.
Men det allra bästa:
Så här någon timme innan they’re off and running är Stanley Cup Playoffs 2018 ett blankt ark.
Vi vet ingenting om vad som kommer hända, vi känner inte till ett skvatt om en enda av de storylines och intriger ödet har in store for us.
Men snart kommer vi vara alldeles uppslukade av glödande debatter om goaltender interference-situationer, coacher som hamnar i ordkrig, brutala tacklingar, avstängningar, dräpande uttalanden och de vackraste mål världen skådat.
Välkommen in i bubblan, alla!
• • •
Ah, dessa Flyers-fans – den svarta pessimismens apostlar och dystergökar.
Våra vänner Hento, Kung Kenta och Playoff Will står alltså redan med armarna i kors och inväntar en sweep, så de får sin bild av coach Hakstol bekräftad och kan skälla mer på honom.
Glöm det, pojkar.
Flyers kommer göra sitt bästa slutspel sedan 2010. För det borgar Giroux, Voracek, Couturier, Konecny, Ghost, Provorov, Lindblom, Patrick och en Brian Elliott i plötslig kalasform.
• • •
När man bor på 48:e våningen förväntar man sig inte att få se människor precis utanför fönstret, men det är precis vad jag gör medan jag sitter och hamrar på det här introt.
För några ögonblick befarar jag att jag till slut fått delirium, men i så fall en variant med fördröjd effekt för jag har inte druckit en droppe sedan jag satt på planet hem från Kanada – och det visar sig till slut vara handymen som deltar i renoveringen av husets balkonger.
Ändå:
Ett lätt omskakande ögonblick.
• • •
Man ska komma ihåg det här om playoff också:
Superstjärnorna, de som dominerar under vanliga grundseriefajter, blir ofta bortplockade och neutraliserade i slutspelsmatcher.
Så det är oftast de som har det bäst förspänt i tredje- och fjärdekedjorna som vinner.
Och där har ju Flyers ändå Jori Lehterä, ho ho!
• • •
Ekan, som försökt få tiden att gå genom att se Djurgården-Skellefteå på Globen, sms:ar.
– Alldeles. Snart. Börjar. Det.
Oh yeah.
• • •
Jag hade ett fel i quizen som legat i bloggen under dagen. Missade på den sista frågan, om vilket lag som släppte in minst mål i årets grundserie.
Goddamned, men det var ju också en typisk Ekeliw-fråga.
• • •
Igår skickade jag förresten in min röstsedel till NHL Awards – med fem namn i kategorierna Hart, Norris, Selke, Calder och Lady Byng, samt en jädra massa namn till All Star-lagen.
Inget får avslöjas på förhand, men när priserna är utdelade i mitten av juni kommer ju röstsedlarna för första gången offentliggöras, så ni får ladda för utskällningar tills dess!
• • •
Låt mig säga att jag hoppas att jag har lika fel om Golden Knights nu som jag hade innan grundserien.
William Karlsson får hemskt gärna bli playoff-kung monumentale.
• • •
Jag har inte hittat någon nytt, suggestivt Stanley Cup Opening Montage av den sort kanadensiska CBC brukar avlossa, så jag ber att få köra den här eviga gåshudsfavoriten från 2013 i repris – igen.
If I live, or if I die…

• • •
Vi har väntat i, vad sa jag, 189 dagar – men egentligen i 304, för så många har hunnit gå sedan sista finalen i Nashville förra sommaren.
För att nu inte tala om hur mycket, nervöst och otåligt jag väntat bara idag, detta 11 april-datum som varit inringat i almanackan så länge.
Jag hade svårt att sova och gick, trots läggdags först framåt småtimmarna, upp vid halv tio och har sedan bara gått fram och tillbaka, plockat lite rastlöst med papper och prylar, läst tidningen utan att kunna fokusera, velat att klockan ska gå…
Men nu är det tammefan dags.
Soffbordet är torkat så det skiner ikapp med den nyspolade isen i PPG Paints Arena, en rejäl kanna kaffe har precis puttrat färdigt, ett batteri iskalla Coke Zero ligger i kylskåpet och framför mig har jag tre dosor färsk Ljunglöfs Ettan, denna laptop, ett anteckningsblock och en påse svenskt godis som en vänlig själ var storartad nog att buda över igår.
Nu vänder jag mig, med några rader från David Bowies ”Space Oddity”, till de som ska utkämpa de bibliska Stanley Cup-striderna åt oss.

Take your protein pills and put your helmet on
Commencing countdown, engines on
Check ignition – and may God’s love be with you

I natt drar Stanley Cup-slutspelet äntligen igång.
Per Bjurmans podd-partner Jonathan Ekeliw har satt ihop ett quiz för att testa dina kunskaper om världens bästa hockeyliga.
Hur många klarar du?

SLUTSPEL! Äntligen är det dags! Per Bjurman och Jonathan Ekeliw går igenom samtliga åtta serier, analyserar lagen grundligt och kommer med tips om utgången. Dessutom snack om Sedinarnas sista, magiska NHL-vecka och Rangers beslut att sparka Alain Vigneault.
(Och såklart kommer ni åt podden precis som vanligt, trots bloggens Plus-omställning)

Trumvirvlarna dånar över den nordamerikanska kontinenten.
Det är dags.
I natt börjar den ultimata kraftmätningen.
16 hungriga, stridslystna hockeylag kastar sig ut på slagfältet för att göra upp om det mest ärorika pris som går att vinna i idrott.
Stanley Cup.
Jag försöker här nedan analysera de åtta inledande serierna i – och tippar, mot allt förnuft, hur det kommer gå.

TAMPA BAY LIGHTNING – NEW JERSEY DEVILS

•Tampa
Stanley Cup-titlar: 1.
Poäng och placering i tabellen: 113 poäng, etta i östra konferensen och Atlantic-divisionen.
Poängbäst i grundserien: Nikita Kutjerov 100 (39+61).
Coach: Jon Cooper.
Målvakter: Andrei Vasilevsky (Louis Domingue).
Svenskar i laget: Victor Hedman, Anton Strålman.

•New Jersey
Stanley Cup-titlar: 3.
Poäng och placering i tabellen: 97 poäng, andra wild card-platsen i östra konferensen.
Poängbäst i grundserien: Taylor Hall 93 (39+54).
Coach: John Hynes.
Målvakter: Keith Kinkaid (Corey Schneider).
Svenskar i laget: Marcus Johansson, Jesper Bratt.

Kommentar: – Devils drog antagligen en lättnadens suck när det i söndags stod klart att de, helt otippat, slipper Bruins – snudd på ett spöke för Jersey-laget. Tampa har de faktiskt slagit tre av tre gånger i årets grundserie så inför det mötet känner de RIMLIGEN mer tillförsikt. Ironiskt nog lär Tampa å sin sida ha jublat lika mycket över att lika otippat få slippa Maple Leafs, som bara sett hetare och hetare ut ju närmare playoff vi kommit. Snart vet vi vem som får begrunda uttrycket ”be careful what you wish for”. Jag blir inte alls chockad om Devils, som senaste året genomgått en dramatisk metamorfos och blivit ett rasande kvickt och offensivt orienterat lag, skräller. De har Taylor Hall och inget att förlora. På Bolts är pressen desto större och sista månaderna har det i alla fall tidvis sett ut som att de haft lite svårt att hantera den. De är emellertid ett lag byggt för slutspel och kan spela gudomlig hockey när allt stämmer, så jag fegar och säger att de gör sin plikt och slår ut wild card-hotet från Sopranos-land.
Tips: 4-2

BOSTON BRUINS – TORONTO MAPLE LEAFS

•Boston
Stanley Cup-titlar: 6
Poäng och placering i tabellen: 112 poäng, tvåa i Atlantic-divisionen.
Poängbäst i grundserien: Brad Marchand 85 (34+51)
Coach: Bruce Cassidy.
Målvakter: Tuukka Rask (Antoin Khudobin).
Svenskar i laget: Inga.

•Toronto
Stanley Cup-titlar: 13.
Poäng och placering i tabellen: 105 poäng, trea i Atlantic-divisionen.
Poängbäst i grundserien: Mitch Marner 69 (22+47).
Coach: Mike Babcock.
Målvakter: Frederik Andersen (Curtis McElhinney).
Svenskar i laget: William Nylander, Andreas Johnsson.

Kommentar: – Det var synd för Leafs att Bruins torskade mot Panthers i sladdmatchen i söndags. Annars hade de fått möta Tampa i inledningsrundan och det hade nog passat Mike Babcocks unga, speediga, tekniskt drivna och självsäkra artister bättre än det obönhörliga monster till lag de springer in i nu. Offensiva superstars som Matthews, Marner, Nylander och Brown kommer säkert fira sina triumfer i serien mot Boston också, men fler än tre segrar känns det osannolikt att de ska kunna tvinga fram. Boston, som också besitter fart men kombinerar den med brutal tyngd och anförs av ligans allra mest formidabla förstakedja, lär i längden mala ner Big Smoke-lagets förhållandevis mediokra backuppsättning. Sedan är det historien. Det kan tyckas vidskepligt att komma dragande med en sådan hokus pokus-faktor, men vi ser ju gång på gång att den har betydelse. Man behöver bara säga 2013 så blir hela mångmiljonstaden Toronto blek om kinderna.
Tips: 4-3

WASHINGTON CAPITALS – COLUMBUS BLUE JACKETS

•Washington
Stanley Cup-titlar: 0
Poäng och placering i grundserien: 105 poäng, etta i Metropolitan-divisionen.
Poängbäst i grundserien: Alex Ovetjkin 87 (49+38).
Coach: Barry Trotz.
Målvakter: Philipp Grubauer (Braden Holtby).
Svenskar i laget: Nicklas Bäckström, Andre Burakovsky, Christian Djoos.

•Columbus
Stanley Cup-titlar: 0
Poäng och placering i grundserien: 97, första wild card-platsen i östra konferensen.
Poängbäst i grundserien: Artem Panarin 82 (27+55).
Coach: John Tortorella.
Målvakter: Sergej Bobrosvky (Joonas Korpisalo).
Svenskar i laget: Alex Wennberg.

Kommentar: – Jaha, here we go again. För vilken-gång-i-ordningen-minns-ingen ska Capitals försöka följa upp ett lysande grundserieframträdande med ett playoff-dito. Det brukar som bekant gå sådär. Men förstarundan tar de sig i allmänhet igenom och det tror jag de gör nu också. Blue Jackets är, som alla John Tortorella-coachade lag, en otrevlig motståndare. Hård och tuff och outtröttlig. Och man vet aldrig med keepern Bobrovsky. Är det rätt vecka, eller år, kan han vara bäst i världen. Lätt blir det inte. Men Capitals har mer spets – till exempel i form av den bäste målskytt som funnits – och mer talang och i år dessutom en ny, mer avspänd attityd. De verkar liksom inte lika uppjagade av de MÅSTE lyckas. Jag tror det räcker till seger här. Om det sedan är tillräckligt också för att ta sig förbi nästa hinder ber jag att få återkomma om…
Tips: 4-2

PITTSBURGH PENGUINS – PHILADELPHIA FLYERS

•Pittsburgh
Stanley Cup-titlar: 5 (inklusive de två senaste)
Poäng och placering i grundserien: 100 poäng, tvåa i Metropolitan-divisionen.
Poängbäst i grundserien: Evgeni Malkin 98 (42+56).
Coach: Mike Sullivan.
Målvakter: Matt Murray (Casey DeSmith).
Svenskar i laget: Patric Hörnqvist, Carl Hagelin.

•Philadelphia
Stanley Cup-titlar: 2
Poäng och placering i grundserien: 98 poäng, trea i Metropolitan-divisionen.
Poängbäst i grundserien: Claude Giroux 102 (34+68).
Coach: Dave Hakstol.
Målvakter: Brian Elliott (Petr Mrazek/Michal Neuvirth).
Svenskar i laget: Oskar Lindblom, Robert Hägg, Johnny Oduya:

Kommentar: – Oh mama, nu blir det inbördeskrig i Pennsylvania igen. Inget för känsliga tittare, det är ett som är säkert. Tillika blir det, förmodligen, extremt jämnt. Styrkeförhållandena är inte i balans på samma sätt som under de stora slagen för fem-sex år sedan; Penguins befinner sig egentligen på en betydligt högre nivå och borde logiskt sett skaka av sig fienden från andra sidan delstaten enkelt – särskilt som de numer vet allt om hur man vinner den här tiden på året. Men logik brukar inte vara en faktor i de här duellerna. Under Mike Sullivans ledning har mästarnas superstjärnor, främst Crosby och Malkin, lärt sig att det går åt skogen om de låter sig provoceras för lätt, men just Flyers – som var virtuoser i den grenen förr – kan nog fortfarande komma under skinnet på dem och i så fall är alla bets off. Dessutom HAR även de orange-svarta kvaliteter, inte minst i den mördande förstakedja MVP-kandidaten Claude Giroux leder.
Tips: 4-3

NASHVILLE PREDATORS – COLORADO AVALANCHE

•Nashville
Stanley Cup-titlar: 0
Poäng och placering i grundserien: 117 poäng, etta i Central-divisionen, västra konferensen och ligan.
Poängbäst i grundserien: Filip Forsberg 64 (26+38).
Coach: Peter Laviolette.
Målvakter: Pekka Rinna (Juuse Saros).
Svenskar i laget: Filip Forsberg, Viktor Arvidsson, Mattias Ekholm, Calle Järnkrok.

•Colorado
Stanley Cup-titlar: 2.
Poäng och placering i grundserien: 95 poäng, sista wild card-laget i västra konferensen.
Poängbäst i grundserien: Nathan MacKinnon 97 (39+58).
Coach: Jared Bednar.
Målvakter: Jonathan Bernier (Andrew Hammond/Sergej Varlamov, skadad).
Svenskar i laget: Gabriel Landeskog, Carl Söderberg, Patrik Nemeth, Anton Lindholm.

Kommentar: – Det intressanta här är ju att Avalanche befinner sig i precis samma situation som Predators för ett år sedan. Nu är det Klippiga bergens hjältar som är utmanare som tog sig in i playoff i allra sista omgången, inget har att förlora och får sätta tänderna i en tungviktare med massor av press på sig. Det upplägget funkade onekligen hyggligt för ”Flipper” Forsberg och hans kamrater ifjol. Fast det var Chicago modell 2017 de svepte förra våren och själva är de verkligen inte Chicago modell 2017 just nu. Tvärtom. Det är det mest kompletta laget i hela ligan Colorado får gå upp mot – ett snudd på perfekt sammansatt hockeykollektiv med bredd och djup och udd och fyra av världens bästa backar och en Vezina Trophy-värdig målvakt och färska insikter om hur man gör för att ta sig hela vägen. Så Av’s upprepar näppeligen Preds-succén, allra minst utan skakade förstemålisen Semyon Varlamov. Det här borde gå snabbt.
Tips: 4-1

WINNIPEG JETS – MINNESOTA WILD

•Winnipeg
Stanley Cup-titlar: 0.
Poäng och placering i grundserien: 114 poäng, tvåa i Central-divisionen.
Poängbäst i grundserien: Blake Wheeler 91 (23+68).
Coach: Paul Maurice.
Målvakter: Connor Hellebuyck (Steve Mason).
Svenskar i laget: Toby Enström.

•Minnesota
Stanley Cup-titlar: 0.
Poäng och placering i grundserien: 101 poäng, trea i Central-divisionen.
Poängbäst i grundserien: Eric Staal 76 (42+34).
Coach: Bruce Boudreau.
Målvakter: Devan Dubnyk (Alex Stalock).
Svenskar i laget: Jonas Brodin, Joel Eriksson Ek, Gustav Olofsson (skadad).

Kommentar: – Att dessa nordliga grannar skulle gå i clinch i första omgången har stått klart länge och jag inbillade mig länge att Wild skulle kunna ställa till med en liten överraskning och krossa drömmarna för de briljanta ungbloden från Manitoba-prärien. De är ändå storebror i regionen, har oändligt mycket mer erfarenhet av Stanley Cup-hockey och Eric Staal tycks likt Blues Brothers vara on a mission from God. Men en vecka innan grundserie-epilogen bröt Ryan Suter, försteback och den som har näst mest istid i hela ligan , foten och nu missar han hela slutspelet. Så glöm det. Patrik Laine kommer får för mycket utrymme att avlossa sitt unikt dödliga skott, Kyle Connor för mycket svängrum för sitt artisteri och Dustin Byfuglien för många tillfällen att visa vem som har mest pondus och bestämmer i de fysiska konfrontationerna. Jets/Thrashers-organisationen vinner sin första slutspelsserie någonsin.
Tips: 4-2.

VEGAS GOLDEN KNIGHTS – LA KINGS

•Vegas
Stanley Cup-titlar: 0
Poäng och placering i tabellen: 109 poäng, etta i Pacific-divisionen.
Poängbäst i grundserien: William Karlsson 78 (43+35).
Coach: Gerard Gallant.
Målvakter: Marc-Andre Fleury (Malcom Subban).
Svenskar i laget: William Karlsson, Oskar Lindberg.

•LA
Stanley Cup-titlar: 2
Poäng och placering i tabellen: 98 poäng, första wild card-platsen i västra konferensen.
Poängbäst i grundserien: Anze Kopitar 92 (35+57)
Coach: John Stevens.
Målvakter: Jonathan Quick (Jack Campbell).
Svenskar i laget: Adrian Kempe, Christian Folin.

Kommentar: – Det var ingen som trodde på de gyllene riddarna från Strippen innan grundserien och det är ingen som tror på dem nu heller – trots att de ställt till med tidernas sensation och gått och vunnit hela Pacific-divisionen. Om det är något som talar för dem i första slutspelet någonsin är det antagligen just det: Gerard Gallants ”misfits”, som de kallar sig själva, hittar explosiv näring i den vi-mot-världen-attityd som utgjort livsluften i T-Mobile Arena ända sedan starten i oktober. Problemet är bara att de tvingas spela sina första, historiska slutspelsmatcher mot LA Kings och det är ett av få lag Knighs haft svårt för under sin jungfruresa genom grundserien. De tunga, fysiska, elaka veteranerna från Hollywood passar dem genuint illa. Samtidigt befinner sig Kings, med de två monstruösa centrarna Kopitar och Carter i spetsen, av allt att döma i en uppsving. Så nu går riddarna, som man till sist alltid gör i Vegas, ”bust”.
Tips: 2-4.

ANAHEIM DUCKS – SAN JOSE SHARKS

•Anaheim

Stanley Cup-titlar: 1.
Poäng och tabellplacering i grundserien: 101 poäng, tvåa i Pacific-divisionen.
Poängbäst i grundserien: Rickard Rakell 69 (34+35).
Coach: Randy Carlyle
Målvakter: John Gibson (Ryan Miller/Reto Berra).
Svenskar i laget: Jakob Silfverberg, Rickard Rakell, Hampus Lindholm, Marcus Pettersson.

•San Jose
Stanley Cup-titlar: 0
Poäng och tabellplacering i grundserien: 100 poäng, trea i Pacific-divisionen.
Poängbäst i grundserien: Brent Burns 67 (12+55).
Coach: Pete DeBoer.
Målvakter: Martin Jones (Aaron Dell).
Svenskar i laget: Melker Karlsson, Marcus Sörensen, Joakim Ryan.

Kommentar: – California knows how to party, deklarerade Tupac. California vet hur man ställer till med blodiga Stanley Cup-krig också. Vilka av de tre Golden State-lagen som än möts blir det barnförbjudna gunslinger-dueller i gryningen. Och vem som fortfarande står upp när krutröken lagt sig är alltid omöjligt att förutse. Här också. Sharks har, lite otippat, varit bäst av de två lagen sett över hela säsongen – och fick ännu mer spets när Evander Kane anslöt till hajstimmet efter trade deadline i slutet av februari. Men Ducks framstår som aningen hetare just nu – och känns fortfarande starkare på papperet. Djupet på centerpositionen är ingenting annat än skrämmande. Så? Jag vet bara att det blir knallhårt och chansar på att hemmaplansfördel till slut avgör.
Tips: 4-3.
• • •

Där har ni något att begrunda – och bemöta, om det skulle vara så.
Strax innan puckdrop i natt, 01.00 svensk tid, avlossar jag årets första playoff-intro.
Vi hörs då, goda! vänner

* * *

Hör senaste avsnittet av NHL-podden med Bjurman och Ekeliw

Innan vi sätter Plus-lås här – jag har sökt er fyra (John J, Idsint, Frankie Frankenstein och Mathias) på mailadresserna ni uppgett i spåret, men inte lyckats nå er.
Kan ni please höra av er på per.bjurman@aftonbladet.se.

Det var som fan.
Jag var hundraprocentigt säker på att ett taggat Boston bara skulle spola av ett omotiverat Florida och säkra förstaplats och serie mot New Jersey.
Men Boston var inte taggat, Florida inte omotiverat – och look what happened.
4-2 till katterna.
Så björnarna blir tvåa i Atlantic fast divisionssegern serverades på silverfat och nu får de möta lede fi Toronto i Maple Leafs i förstarundan istället för Tampa.
Det är nog varken de eller Leafs särskilt glada över.
Jag, däremot, är glad för nu är schemat för den magiska förstarundan – alltid den galnaste, mest laddade och emotionella – helt spikat.
Schemat, med svenska tider, ser ut så här.

ÖST

•Tampa Bay Lightning – New Jersey Devils
Match 1: Natten till fredag, 01.00
Match 2: Lördag, 21.00
Match 3: Natten till tisdag 17/4, 01.30
Match 4: Natten till torsdag 19/4, 01.30
Ev Match 5: Lördag 21/4, tid ej bestämd
Ev Match 6: Natten till tisdag 24/4, tid ej bestämd
Ev Match 7: Natten till torsdag 26/, tid ej bestämd

•Boston Bruins – Toronto Maple Leafs
Match 1: Natten till fredag, 01.00
Match 2: Natten till söndag, 02.00
Match 3: Natten till tisdag 17/4, 01.00
Match 4: Natten till fredag 20/4: 01.00
Ev Match 5: Lördag 21/4, tid ej bestämd
Ev Match 6: Natten till tisdag 24/4, tid ej bestämd
Ev Match 7: Natten till torsdag 26/4, tid ej bestämd

•Washington Capitals – Columbus Blue Jackets.
Match 1: Natten till fredag, 01.30
Match 2: Natten till måndag 16/4, 01.30
Match 3: Natten till onsdag 18/4, 01.30
Match 4: Natten till fredag 20/4, 01.30
Ev Match 5: Lördag 21/4, tid ej bestämd
Ev Match 6: Natten till tisdag 24/4, tid ej bestämd
Ev Match 7: Natten till torsdag 26/4, tid ej bestämd

•Pittsburgh Penguins – Philadelphia Flyers
Match 1: Natten till torsdag, 01.00
Match 2: Natten till lördag, 01.00
Match 3: Söndag, 21.00
Match 4: Natten till torsdag 18/4, 01.00
Ev Match 5: Natten till lördag 21/4, tid ej bestämd
Ev Match 6: Söndag 22/4, tid ej bestämd
Ev Match 7: Natten till onsdag 25/4, tid ej bestämd

VÄST

•Nashville Predators – Colorado Avalanche
Match 1: Natten till fredag, 03.30
Match 2: Lördag, 21.00
Match 3: Natten till tisdag 17/4, 04.00
Match 4: Natten till torsdag 18/4, 04.00
Ev Match 5: Natten till lördag 21/4, tid ej bestämd
Ev Match 6: Söndag 22/4, tid ej bestämd
Ev Match 7: Natten till onsdag 25/4, tid ej bestämd

•Winnipeg Jets – Minnesota Wild
Match 1: Natten till torsdag, 01.00
Match 2: Natten till lördag, 01.30
Match 3: Natten till måndag 16/4, 01.00
Match 4: Natten till onsdag 18/4, 02.00
Ev Match 5: Natten till lördag 21/4, tid ej bestämd
Ev Match 6: Söndag 22/4, tid ej bestämd
Ev Match 7: Natten till torsdag 26/4, tid ej bestämd

•Vegas Golden Knights – LA Kings
Match 1: Natten till torsdag, 04.00
Match 2: Natten till lördag, 04.00
Match 3: Natten till måndag 16/4, 04.30
Match 4: Natten till onsdag 18/4, 04.30
Ev Match 5: Natten till fredag 20/4, tid ej bestämd
Ev Match 6: Lördag 21/4, tid ej bestämd
Ev Match 7: Natten till tisdag 24/4, tid ej bestämd

•Anaheim Ducks – San Jose Sharks
Match 1: Natten till fredag, 04.30
Match 2: Natten till söndag, 04.30
Match 3: Natten till tisdag 17/4, 04.30
Match 4: Natten till torsdag 19/4, 04.30
Ev Match 5: Natten till lördag 21/4, tid ej bestämd
Ev Match 6: Söndag 22/4, tid ej bestämd
Ev Match 7: Natten till onsdag 25/4, tid ej bestämd
• • •
Eftersom jag är så anal vill jag också sammanfatta den sex månader långa grundserien vi just lämnade bakom med lite individuella stats.
Läs och begrunda.

Poängligan
1. Connor McDavid, Edmonton Oilers – 108 (41+67).
2. Claude Giroux, Philadelphia Flyers – 102 (34+68).
3. Nikita Kutjerov, Tampa Bay Lightning – 100 (39+61).
4. Evgeni Malkin, Pittsburgh Penguins – 98 (42+56).
5. Nathan MacKinnon, Colorado Avalanche – 97 (39+58).
6. Taylor Hall, New Jersey Devils – 93 (39+54).
7. Anze Kopitar, LA Kings – 92 (35+57).
8. Phil Kessel, Pittsburgh Penguins – 92 (34+58).
9. Blake Wheeler, Winnipeg Jets – 91 (23+68).
10. Sidney Crosby, Pittsburgh Penguins – 89 (29+60).

Målligan
1. Alex Ovetjkin, Washington Capitals – 49.
2. Patrik Laine, Winnipeg Jets – 44.
3. William Karlsson, Vegas Golden Knights – 43.
4. Eric Staal, Minnesota Wild – 42.
5. Evgeni Malkin, Pittsburgh Penguins – 42.
6. Connor McDavid, Edmonton Oilers – 41.
7. Anders Lee, NY Islanders – 40.
8. Tyler Seguin, Dallas Stars – 40.
9. Taylor Hall, New Jersey Devils – 39.
10. Nathan MacKinnon, Colorado Avalanche – 39.

Assistligan
1. Blake Wheeler, Winnipeg Jets – 68.
2. Claude Giroux, Philadelphia Flyers – 68.
3. Connor McDavid, Edmonton Oilers – 67.
4. Jakub Voracek, Philadelphia Flyers – 65.
5. Mathew Barzal, NY Islanders – 63.

Backarnas poängliga
1. John Carlson, Washington Capitals – 68 (15+53).
2. John Klingberg, Dallas Stars – 67 (8+59).
3. Brent Burns, San Jose Sharks – 67 (12+55).
4. Shayne Gostisbehere, Philadelphia Flyers – 65 (13+52)
5. Victor Hedman, Tampa Bay Lightning – 63 (17+46)

Backarnas målliga
1. Ivan Provorov, Philadelphia Flyers – 17.
2. Dougie Hamilton, Calgary Flames – 17.
3. Victor Hedman, Tampa Bay Lightning – 17.
4. Zach Werenski, Columbus Blue Jackets – 16.
5. Aaron Ekblad, Florida Panthers – 16.

Backarnas assistliga
1. John Klingberg, Dallas Stars – 59.
2. Brent Burns, San Jose Sharks – 55.
3. Erik Karlsson, Ottawa Senators – 53.
4. John Carlson, Washington Capitals – 52.
5. Shayne Gostisbehere, Philadelphia Flyers – 50.

Rookieligan
1. Mathew Barzal, NY Islanders – 85 (22+63).
2. Clayton Keller, Arizona Coyotes – 65 (23+42).
3. Yanni Gourde, Tampa Bay Lightning – 64 (25+39).
4. Kyle Connor, Winnipeg Jets – 57 (31+26).
5. Brock Boeser, Vancouver Canucks – 55 (29+26).

Utvisningsligan
1. Micheal Haley, Florida Panthers – 212 minuter
2. Tom Wilson, Washington Capitals – 187.
3. Antoine Roussel, Dallas Stars – 126.
4. Austin Watson, Nashville Predators – 123.
5. Dustin Byfuglien, Winnipeg Jets – 112.

Svenska poängligan.
1. William Karlsson, Vegas Golden Knights – 78 (43+35)
2. Nicklas Bäckström, Washington Capitals – 71 (21+50)
3. Rickard Rakell, Anaheim Ducks – 69 (34+35).
4. John Klingberg, Dallas Stars – 67 (8+59)
5. Filip Forsberg, Nashville Predators – 64 (26+38).
6. Victor Hedman, Tampa Bay Lightning – 63 (17+46).
7. Erik Karlsson, Ottawa Senators – 62 (9+53).
8. Gabriel Landeskog, Colorado Avalanche – 62 (25+37).
9. William Nylander, Toronto Maple Leafs – 61 (20+41)
10. Viktor Arvidsson, Nashville Predators – 61 (29+32)

Svenska målligan
1. William Karlsson, Vegas Golden Knights – 43.
2. Rickard Rakell, Anaheim Ducks – 34.
3. Patric Hörnqvist, Pittsburgh Penguins – 29.
4. Viktor Arvidsson, Nashville Predators – 29.
5. Mika Zibanejad, NY Rangers – 27.
6. Filip Forsberg, Nashville Predators – 26.
7. Gabriel Landeskog, Colorado Avalanche – 25.
8. Daniel Sedin, Vancouver Canucks – 23.
9. Gustav Nyquist, Detroit Red Wings – 21.
10. Nicklas Bäckström – 21.

Svenska backarnas poängliga
1. John Klingberg, Dallas Stars – 67 (8+59)
2. Victor Hedman, Tampa Bay Lightning – 63 (17+46)
3. Erik Karlsson, Ottawa Senators – 62 (9+53)
4. Oliver Ekman-Larsson, Arizona Coyotes – 42 (14+28).
5. Alex Edler, Vancouver Canucks – 34 (6+28)

Svenska rookieligan
1. Adrian Kempe, LA Kings – 37 (16+21).
2. Jesper Bratt, New Jersey Devils – 35 (13+22).
3. Pontus Åberg, Edmonton Oilers – 16 (4+12).
4. Joel Eriksson Ek, Minnesota Wild – 16 (6+10)
5. Christian Djoos, Washington Capitals – 14 (3+11)

Svenska utvisningsligan
1. Mikael Backlund, Calgary Flames – 78 minuter.
2. Alex Edler, Vancouver Canucks – 68.
3. Patric Hörnqvist, Pittsburgh Penguins – 58.
4. Victor Hedman, Tampa Bay Lightning – 54.
5. Johan Larsson, Buffalo Sabres – 49.
• • •
Ok, nu ska jag gräva ner mig i funderingar och skriverier inför The Best Time of The Year.
Vill ni tippa?
Please – berätta de kommande dygnen hur de åtta serierna kommer sluta och varför.
Vi hörs igen när det – holy hell! – är puckdrop i de allra första matcherna i Winnipeg och Pittsburgh på onsdag kväll.

EDMONTON – VANCOUVER 3-2 (Slut, Straffar)
• • •
And that’s that.
Efter 18 år i NHL – och drygt tio på olika nivåer i Sverige innan dess – har Daniel och Henrik Sedin avlossat sista skottet, slagit sista passningen, satt in sista tacklingen (well…), hört sista slutsignalen och klivit av isen för allra sista gången.
Nu snörar de av sig skridskorna för gott och rider på klassiskt vis bort i skymningen.
Vilken resa det varit.
Inte minst senaste dygnen.
Jag glömmer dem aldrig.
Tack för dem – och tack för allt.
• • •
I nattens mest spektakulär drama, det direkt avgörande i Pepsi Center, var det alltså Avalanche som ”prevailed ” och i sista stund trängde sig in i slutspelet.
Men som en överlycklig Landeskog konstaterar:
– Det här visar vad som är möjligt om alla i en grupp tror på varann och satsar mot samma håll. Underbara saker kan hända.
I sanning
• • •
Daniel och Henrik är, som vi varit inne på tidigare, inte riktigt typerna som gråter offentligt.
Men när barn och fruar – inbjudna av Oilers ägare – dök upp i båset lagom till straffavgörandet ikväll var det ändå nära.
– Ja, då blev det känslosamt, säger Henke när jag hittar honom under pågående kramkalas i omklädningsrummet efteråt.
Det tyckte jag också.
Hela scenen på slutet, när hela Oilers-truppen stod kvar och slog klubborna i isen medan tvillingarna åkte ännu ett par ärevarv till dånande jubel – från Edmonton-fansen! – gjorde det lite svårt att svälja uppe på pressläktaren.
Först då sjönk det liksom in på allvar.
Vi får aldrig se de här två artisterna i NHL igen!
Det är ju förfärligt.
• • •
Om allt varit normalt hade jag nu kunnat fyra av spelschema för förstarundan nu, men nä.
Inte 2018.
Vi har den förbannade sladdmatchen i Boston kvar i morgon och först när den spelats är alla serier spikade och schemat färdigt att presenteras för omvärlden.
Men följande match-ups vet vi i alla fall att vi har.
Washington – Columbus
Pittsburgh – Philadelphia
Nashville – Colorado
Winnipeg – Minnesota
Vegas – LA Kings
San Jose – Anaheim
Sen får vi se då.
Tampa mot antingen Devils eller (med all säkerhet) Toronto – och samma för Boston då.
Tips?
Jodå, jag fnular på såna – men ber att få återkomma när vi vet allt.
• • •
Jag ger er – Daniel Sedin.
Det sista som hände i sista hemmamatchen var att han smackade in ett mål – och det sista som hände i sista bortamatchen, ja, i karriären, var också att han smackade in ett mål.
Så lämnar man scenen med stil.
• • •
Badtofflan borde inom något dygn få sällskap ut genom bakdörren av ytterligare några coacher som misslyckats grovt under säsongen.
Bill Peters i Carolina är en, Guy Boucher i Ottawa en annan och Jeff Blashill i Detroit, Glen Gulutzan i Calgary och Todd McLellan här i Edmonton ytterligare några.
Frågan är vilka som ska ersätta dem.
Darryl Sutter, Dave Tippett och Dan Bylsma är beprövade namn som alltid dyker upp i sådana diskussioner men Brookise på NY Post gissar att Rangers är ute efter nytt blod, kanske i form av Rick Bennett från Union College eller Toronto Marlies hyllade Sheldon Keefe.
Bara ingen någonstans funderar på Michel Therrien är jag nöjd.
• • •
Titta, min sista bild på en Sedin aktiv i NHL.

• • •
Jag vidhåller att det inte är så lyckat för de gyllene riddarna att de måste dra sina lansar mot just Kings nästa vecka.
Kan bli väldigt jobbigt.
• • •
När Henrik får frågor om det blir party på planet hem till Vancouver i natt ler han lite generat.
– Några få vinflaskor har vi kanske med oss…
Förhoppningsvis ljuger han.
Förhoppningsvis har de ett gränslöst antal vinflaskor, av ädlaste sort, att kolka upp på väg över kanadensiska Rocky Mountains.
Det är de värda.
• • •
Rogers Place levde upp till hypen.
Vilken drömarena.
Fem plus.
• • •
OK, folks jag återkommer med någon liten synpunkt när allt är klart i morgon kväll.
Nu drar jag ner persiennen för idag – med ett sista tack till Daniel och Henrik.
It’s been an honor, pojkar.
Lycka till med allt.