Lone Star on Broadway, del 2

NY RANGERS – DALLAS 0-0 (Period 1)
• • •
Nja, det det går väl inte att påstå att det svänger som i en Texas Tornados-vals direkt.
Det är för lite dragspel och farfisa-orgel i spelvändningarna för det, vad jag nu menar med det.
Men lite Dale Watson-drag kan vi, mål och riktigt feta chanser förutan, ändå beskriva det som. Det går de facto rätt fort, både i passningsspelet och på rören, och när Stars – som äger perioden – några gånger sätter snurr i anfallszonen kommer jag att tänka på hans festliga ”Texas Boogie”.
Fortsätter det likadant har vi snart ett hit-nummer.
• • •
Burger King, ja.
Det är verkligen en riktig Whopper Dallas har importerat från Göteborg.
En med juicy dressing och sizzling lök.
Att se när han skjuter fart över isen är en skönhetsupplevelse i klass med Martin Scorsese bästa kameraåkningar.
Goddamned.
• • •
Det är lätt att få för sig att Rangers-ledningen inte riktigt litar på Pavelec – han får ju liksom aldrig spela – men några ingripanden i slutet av den här perioden borde föranleda en omprövning.
• • •
Ibland är det mycket icing.
Ville bara säga det.
• • •
Det är Garden of Dreams-night ikväll och det betyder att MSG-stiftelsen som i många år givit stöd åt barn med cancer står för runtomkring-arrangemangen.
Bland annat kommer en tioårig liten tjej som kämpat med svår leukemi hela livet in och drar nationalsången på fiol och gör det så enastående att ovationerna aldrig vill ta slut.
Väldigt fint och rörande.
• • •
Rick Nash väntar bara på att explodera, känns det som.
Fast så det känts som nästan hela säsongen och det händer liksom aldrig.
Inte på riktigt.
• • •
Det var ett tag sen vi såg Tobias studsa loss på det här sättet i kommentatorsspåret.
Welcome back – gör det till en vana!
• • •
Av en mail-tråd jag blivit del av att döma börjar uppgifterna om en liten after game-sittning på stan framstå som mer eller mindre vidimerade…

Lone Star on Broadway

Kanske har det med J.R Ewing att göra.
Eller det faktum att grön-vita tröjor ligger mig, som gammal Brage-supporter, särskilt varmt om hjärtat.
Eller så handlar det bara om kärleken till praktiskt taget allt som kommer från den magnifika delstaten Texas.
Jag vet inte, men den här bloggen känner alltid lite extra pepp och espri inför blotta tanken på Dallas Stars – och att se dem live är, oavsett vad i vad för slags situation de befinner sig, en ren lisa.
Så denna bistra måndag på Manhattan lyser vår egen lilla spotlight här inne med starkare watt än vanligt.
För ikväll inleder just Stars, influgna från The Big D, en nästan veckolång New York-session med en holmgång mot New York Rangers på Garden.
Det kan, tror jag, vara starten på something beautiful.
Please join us.
• • •
Samtidigt:

Den boostade securityn runt Penn Station och Gardens alla entréer påminner om att det är en allt annat än munter måndag för New York.
Tidigt i morse var det ju återigen en galning som försökte döda och lemlästa och ställa till med förödelse och kaos med en självmordsattack på Port Authority Bus Station på 42nd Street och 8th Avenue. Dessbättre lyckades han i princip bara skada sig själv och greps snabbt, men fy fan hur vedervärdigt det kunnat bli.
Just där rör sig en ohyggligt mycket människor i morgonrusningen och, ja….man vill ju inte ens fullfölja tanken.
Men så ser nu vardagen ut vi lever med här.
• • •
En annan liten julklapp är att good old Scott Burnside – numer anställd som senior writer av Texas-klubben – följer Dallas-stjärnorna till stan.
Det förekommer redan uppgifter om att vi ska ut på byn efter avslutat värv i afton, men de är obekräftade.
• • •
Säkerhetspådraget nere på Penn Station, som jag korsar eftersom taxin släpper mig i hörnet 31: och sjunde, gör verkligen intryck.
Vid en rulltrappa står två tungt beväpnade befäl från någon av NYPD:s Swat-styrkor och det ser ut som i en science fiction-film.
• • •
Själv är Henke säkert lite småsur, för fick han som han ville skulle han stå 82 grundseriematcher per säsong – och helst några till, om det gick.
Men det är ett klokt beslut av Badtofflan att starta Pavelec ikväll.
Rangers spelar i princip varannan dag just nu och Mister Lundqvist är de facto 35 år.
Om de fortsatt matcha honom som den senaste veckorna skulle han vara sliten som axelremmen på min tolv år gamla dataväska lagom till spurten i vår.
• • •
Här i bloggen har vi, vad jag kan minnas, inte talat om att det ser ut som att vi får ett nytt expansion-lag i Seattle lagom till säsongen 2020-2021.
Nå – förträffligt, ber jag härmed att få meddela att jag tycker om det.
Dels kräver mitt sinne för symmetri att det ska vara lika många lag i bägge konferenserna och dels känns just Seattle som en osedvanligt bra hockeystad.
Jag har bara varit där på riktigt en gång, med fantastiska The Nomads i slutet av grunge-eran i mitten av 90-talet, men det räckte för att väcka stor förtjusning och tanken på att åka dit och se, exempelvis, ”derbyn” mellan Thunderbirds (för självfallet ska de heta så!) och Canucks är extremt lockande.
Dessutom:
Det var kul med hela expansion-joxet i somras.
Mer sånt.
• • •
Jag trodde det var ett helt annat företag som ägde snabbmatsrättigheterna här inne, men ikväll serveras Burger King på Garden.
John ”Burger” Klingberg är ju, med sina 4 mål och 21 assist, alltjämt etta i backarnas poängliga och därmed en matchens verkliga huvudattraktioner.
Lyckos oss som ska titta.
Den glade göteborgaren är i princip lika kittlande att titta på som kompisen Erik Karlsson.
• • •
Sen har det pratats om relocations också.
Ett rykte är att Coyotes kommer flytta från Arizona till Houston och Hurricanes från Raleigh till Quebec.
Men de idéerna sköt Bettman resolut ner under Board of Governors-mötet i hutlöst lyxiga Palm Beach i helgen.
– Ingen kommer flytta under överskådlig framtid, slog han fast.
Nu hävdar den djupt respekterade Kevin Allen på USA Today emellertid att NHL vad det lider kan komma till Houston och Quebec i alla fall.
”Inget talar emot att ligan skulle kunna utöka till 34 lag”, heter det.
Nej, kanske det – men varför i så fall stanna där?
Då vill jag ha lag i New Orleans, Memphis, Austin, San Antonio, Kansas City, San Francisco, Tulsa, Palm Springs, Honolulu och Key West också.
Går det att ordna?
• • •
Hjärnskakningsdrabbade Mika Z är på väg tillbaka, men nej – han spelar inte ikväll.
• • •
Vänta, nu ska jag hosta lite igen.
Jävla skit.
• • •
Bli inte förvånad om Lindy Ruff är mer aktiv än vanligt i båset denna afton.
Det här ju hans första möte med laget han coachade i fyra säsonger innan han städslades som assisterande av Rangers i somras.
• • •
Även Stars startar sin back-up i den här tillställningen.
Så det är Ondrej Pavelec vs Kari Lehtonen.
Hm.
• • •
Capitals är i stan också, för möte med Islanders ute i Brooklyn.
Den showen hade ju också förtjänat en livesändning, men ah, vi var ju i DC halva förra veckan.
• • •
Som Barbara Lamb, underskattad bluegrass-violinist och sångerska, konstaterade en gång:
– Tonight I feel like Texas.
Just så.
Let’s go nu.

The Battle of Hudson River, del 4 – The End

NY RANGERS – NEW JERSEY 5-2 (Slut)
• • •
Nope, Devils hade inte tillräckligt mycket av ”det” ikväll.

De var lite för trötta efter holmgången med Columbus igår.
Rangers, däremot, hade verkligen laddat för det Badtofflan kallade ”A big game” och svarade för en av sina mer energiska insatser på ett bra tag.
Särskilt energisk:
Zuuuuke.
Vilken artist han är, den norske lille katten.

Därmed ber jag att få säga tack för ikväll.
Vi hörs på måndag, när Burger King och Dallas Stars är i stan.

The Battle of Hudson River, del 3

NY RANGERS – NEW JERSEY 3-1 (Period 2)
• • •
Visst, Devils gaskar upp sig och kommer ut i en bra kontra-attack och tvingar Rangers till halt.
Med lite mer flyt skulle de varit ikapp nu, men bortsett från när Severson skjuter skarpt brinner det inte riktigt av när de ska sätta in de avgörande stötarna
Nu har de två upp inför tredje och ska de vända på detta krävs nästan en insats värdig 101st Airborne Division vid The Siege of Bastogne.
• • •
Satan i gatan vad mål han gör hela tiden, Quckie Fast.
Det där var tredje på lika många matcher – och sjätte på de senaste åtta matcherna.
Det är nästan så Nässjös finest börjar leva upp till John J:s hype!
• • •
Om det inte vore för stolparna och en norsk vän hade Henke fått hämta fler puckar ur maskorna.
Sekvensen när Zuke sträcker ut sin långa klubba och får fram spetsen precis vid linjen…där VAR det ju mål.
• • •
Det är inte mycket som krävs för att domarna ska hitta en holding-utvisning nuförtiden.
Klubblad på händer och morsning korsning – till botbänken.
• • •
Ojvoj, vad händer i Bell Centre?
• • •
Al Trautwig har just Quckie i intervjustolen här i pausen.
För bara några år sedan hade det varit en enorm utmaning, men faktiskt – nu pratar den blyge från Nässjö på rätt bra.
• • •
Nu verkar det som att det slutat snöa.
Bra det, för det är schemalagt så att Jarkko ska skriva alla andra matcher åt morgonredaktören, så blir vädret lite bättre kan jag gå ut när det här är klart…

The Battle of Hudson River, del 2

NY RANGERS – NEW JERSEY 1-0 (Period 1)
• • •
Well, om det här är ett slag får man nog säga att Rangers aggressiva truppstyrkor har initiativet och och fått fiender som verkar lite slitna och medtagna att retirera tillbaka över floden.
General Hynes får försöka sig på en omvärdering av sin strategi och se till att plutonen får i sig ordentligt med näringsrik proviant under vapenvilan – också känd som periodpausen.
Då kan krigslyckan vända, för laget på offensiven – Rangers – har trots allt inte fått ut så mycket av sitt övertag.
• • •
Inga mål på HL första minuten.
Det får numer ses som en framgång…
• • •
John Giannone är en förträfflig person och kan definitivt sin hockey, men ändå.
Man saknar ju Sam Rosen när han, av oklara skäl, har sina nights off.
Han SKA kommentera Rangers och dra sitt klassiska ”It’s a powerplay goal!” när det blir såna.
• • •
Kincaid är en bra målis.
• • •
Eftersom jag inte är in the house vet jag inte om Rangers ännu förärat Brian Boyle någon hyllning i lämplig reklampaus.
Det här är för all del långtifrån första gången han är tillbaka på Garden sedan han lämnade Rangers, men det är första gången sedan han fick fick sin leukemi-diagnos och så omtyckt som han var, av alla, vore det en snygg gest att BB officiellt stöd i kampen.
• • •
Var är alla Leafs-fans i spåret?
Efter den här förstaperioden mot mästarna i PPG Paints hade de haft party med laptop-tangenterna.
• • •
Snön vräker fortfarande ner där ute och det slår mig att det är väldigt skönt att jag om ett par timmar inte ska stå på åttonde aveny, i lågskor, och vänta på lediga taxibilar som, när det nu dessutom är lördagkväll, aldrig kommer.
Istället ska jag nu äta en liten pasta de just levererade från Osteria Laguna och sen luta mig tillbaka i soffan igen…

The Battle of Hudson River

Snön yr utanför fönstren, hostan hackar i bröstkoren och korresoffan ser bra mycket mer lockande ut än slasket – i motvinden – på 34:e gatan.
Så, jo – det blir blogg om Battle of Hudson River på Madison Square Garden.
Men från nämnda soffa.
Hoppas ni kan ha överseende med den lilla detaljen och hänger med i spåret i alla fall.
Rangers mot Devils är ju under alla omständigheter ändå Rangers mot Devils
• • •
Samma soffa var adressen under dagens enda eftermiddagsföreställning, i downtown Detroit. Jag bara slötittade lite mellan hostattackerna, men lyckades ändå bli lätt bedrövad hur det är med Red Wings.
Efter incidenter som 1-10-floppen mot Montreal kan de snacka ihop sig och bara några dygn senare slå självaste Winnipeg – för att sedan omedelbart falla ihop igen.
Under de två inledande perioderna avlossade Blues inte mer än tio skott mål – men hade ändå ledningen med 4-0.
Not good.
Coach Blashill börjar nog sitta löst nu.
• • •
Benji heter stormen som dragit in över östkusten och får bekväma bloggare att välja soffkudde istället för live-show på Broadway.
Den bär med sig första snön vi sett här i New York i år och hu, vi betackar oss.
Oftast dröjer det åtminstone till jul, eller i verkligt tursamma fall till januari, innan Kung Bore tar sig över rödlinjen och attackerar med full kraft, men nu är risken att det blir en lång och kall och snörik vinter.
• • •
Det är back-to-back-kväll för både Rangers och Devils – och bägge kommer in i slutvirveln som förlorare.
Egentligen inga ideala förutsättningar, det.
Men som som sagt:
Rangers mot Devils är alltid Rangers mot Devils, så det blir garanterat åka av i alla fall.
Som Badtofflan enligt rapporter från andra sidan Manhattan helt kort sammanfattar det under sin presskonferens två timmar före puckdrop:
– Big game tonight.
• • •
Säga vad man vill om Tårtan, men rädd för att ta kontroversiella beslut är han inte.
I natt petar han Cam Atkinson – fjolårets poängkung – för att han varit blek och producerat dåligt på slutet.
– Not a tough call at all, säger han. Vi behöver Cam om han vi ska ha en chans att uträtta nånting och jag tror att jag hjälper honom på det här sättet.
Hårda bullar.
Eller tårtor.
• • •
I mål för Rangers ikväll igen – guess who?
Jo, Badtofflan nöter sin svenske keeper som taxichaufförerna nere på andra avenyn nöter sina redan blanka sommardäck i slasket.
Hoppas han får hålla tätt första minuten den här gången.
Det blev ju lika nere i DC igår. Blott 14 sekunder han gå innan Jay Beagle smällde in 1-0.
Den sortens scenario har upprepats vid nästan parodiskt många tillfällen den här hösten och man tycker att laget från Broadway borde tänka på det och kanske starta med en annan sorts push…
• • •
Det var bra action i Bridgestone Arena i går – och fantastiskt starkt av Vegas att vinna även där.
Upprepar:
Golden Knights är på riktigt och måste börja tas på verkligt allvar.
• • •
Det som svider mest med att sitta här i soffan istället för på pressläktarstolen i arenan vars tak jag från vardagsrumsfönstret kan se genom snögloppet om jag anstränger mig riktigt mycket är ju det brända tillfället att uppleva Jesper Bratt live igen.
Han är den mest kittlande attraktionen i New Jersey sedan Christopher Moltisanti och jag har en bestämd känsla av att han kommer göra ett bestående avtryck under kvällens besök i storstan.
Men snön, hostan…äh.
• • •
OK, reveljen går alldeles strax – och så börjar ännu ett slag om Hudson River.

Fredag på sofflocket

Aloha!
Ikväll har NHL fredagsmys med flera potentiellt underhållande kanonmatcher på programmet.
Bloggen är med, från korresoffan – men har annat att pyssla med samtidigt, till exempel ytterligare sen podcast-inspelning, så det blir er show i spåret.

Finalen som aldrig blev, del 5 – The End

WASHINGTON – CHICAGO 6-2 (Slut)
• • •
Bäckis försöker tona ner magnituden i det första målet sedan 14 oktober och säger nåt om han inte tänkt så mycket på det när de nu vunnit såpass många matcher på slutet.
Men såklart:
Lättnaden är stor.
Det var NHL-karriärens näst längsta måltorka han satte punkt för med det där distinkta direktskottet.
– Jojo, skönt att få det gjort, ler han.
Bloggens work in DC är därmed done. Nu återvänder vi till NYC och därifrån blir det ny live-sändning senast lördag.
Hörs då.

Finalen som aldrig blev, del 3

WASHINGTON – CHICAGO 4-1 (Period 2)
• • •
Hm, här tror vi Hawks ska ta sig in i dansen på allvar när de får matchens första powerplay fem minuter in i mittakten och sedan det andra efter ytterligare fem, men oj – all dokumenterad firepower till trots är det verkligen ingen vidare fjutt på den special teams-varianten.
De åstadkommer ingenting.
När sedan hemmalaget – som fram till dess bara försvarat sig – till slut får sin första att spela i numerärt överläge säger det pang direkt.
That’s hockey for you.
• • •
Lindy Ruff och Scott Arniel – Rangers assisterande coacher – cirkulerar runt kaffekannorna i pausen, men nej, Vigneault himself syns inte till.
Han är väl hemma på hotellet och putsar badtofflorna.
• • •
Det är ingen avancerad gissning att coach Q har några fula ord på lager åt Nick Schmaltz när han lite väl nonchalant låter bli att bara vräka pucken ur zon innan Brett Connollys 4-1-mål.
• • •
Som sagt, det är bättre när Tom Wilson spelar hockey – istället för att, som nu, boarda Gustav Forsling helt i onödan.
• • •
He he, det sitter en regelrätt klack högt upp på ena kortsidan – med alla medlemmar iklädda domartröjor.
Det visar sig att de ÄR domare och bestämde sig för att komma hit och heja på the refs och deras linjemän ikväll.
– You can’t do that, skanderar dom muntert när spelare blir utvisade.
Det har aldrig Vinnerborg, taskigt nog, aldrig fått vara med om!
• • •
Bäckis andra fullträff för kvällen kommer 7.14 in i tredje.
Notera det.

Sida 627 av 1355