A new day in New York, del 3

NY RANGERS – COLUMBUS 1-2 (Period 2)
• • •
Jackets gör ett ryck i början av mittperioden och sätter två direkt.
Först bryter Panarin en tio matcher lång måltorka från nära håll, sen lyckas Josh Anderson stänka in ett skott som Henke nog, som det brukar heta, skulle vilja ha tillbaka.
Men Rangers viker inte ner sig – som man föreställer sig att de skulle gjort för två veckor sedan.
De fortsätter spela med samma skärpa, lyckas få till en reducering och ser till att det här fortfarande är hyggligt öppet inför sista.
• • •
Man, Bobrovskys räddning när Zuke bara ska stänka in pucken i mitten av perren…den är värd en egen utställning på Moskvas bästa konstmuseum (som man kanske ska veta vad det heter, men sorry…).
• • •
Japp, lite slappt av Grabner att dra på sig en tripping-utvisning i offensiv zon.
Very förbjudet när man ligger under med 2-0.
• • •
Det blir visst hallå när Oliver Björkstrand krockar med Lundqvist här i slutet och Tårtan är inte nöjd med att bara hans 22-årige dansk blir utvisad.
Orden ”What the fuck” går under inzoomning i jumbon att utläsa utan minsta färdigheter i konsten att läsa läppar.
• • •
Gick inte den här perioden väldigt snabbt?
Det tycker jag.
• • •
I den här pausen släpar de ut de skräckinjagande kanonerna de skjuter hopknölade T-shirts med och som vanligt träffar de glasskivan framför oss på pressläktaren uppe i taket flera gånger.
En dag kommer den – glasskivan – att gå sönder och någon av oss knockas.
• • •
J.T Miller kan vara Rangers bäste forward just nu. Ja, Rangers bäste spelare överhuvudtaget, till och med.
• • •
Patrik Laine har börjat skjuta skarpt, verkar det som.
Jarkko, bloggens och poddens särskilde sidekick, blir glad hemma i novembermörkret.
• • •
Tredjeperren kan bli nåt.
Så hang in there.

A new day in New York, del 2

NY RANGERS – COLUMBUS 0-0 (Period 1)
• • •
Inga mål – men det här är ju en riktigt bra match.
Jackets startar kanske lite sömnigt och släpper till två fina lägen direkt, men kammar snabbt till sig och mobiliserar massor av den aggressivitet och explosivitet och speed i spelvändningarna vi vant oss vid att se när de får upp pulsen.
Och Rangers, well, det är ju ett helt nytt lag jämfört med förra veckan.
De är noggranna, organiserade och uppträder med pondus och självförtroende.
Vad sa vi?
What a difference a day make.
• • •
Rick Nash spelade nyligen sin 1000:e match och när hans första klubb nu lämpligt nog är här på besök hyllas han före första nedsläpp vid en fin liten ceremoni.
Mamma och pappa och familj kommer ut på isen och gåvor delas ut från både NHL, Columbus och Rangers.
Vackert.
• • •
Säg inget till Pettersson, men här sitter vi och tycker att Holden ser helt okej ut.
• • •
Sedan följer en tyst stund för offren för den senaste masskjutningen – den fasansfulla utanför San Antonio igår.
Det är tredje gången under de inledande fem grundserieveckorna det hålls en sådan ceremoni i den här hallen.
Galet, varken mer eller mindre.
• • •
Den här valpen Keller, alltså.
Han har nu gjort elva mål.
För Arizona.
Det är verkligen svårt att inte fantisera om vad som skulle hänt om han spelat i, exempelvis, tja, Calgary?
• • •
Kung Kenta, jag undrade just vad du tagit vägen.
Utan din dubbel på twitter – en gilla och en retweet – är det liksom ingen liveblogg.
• • •
Ett par nordamerikanska reportrar som tagit sig till Stockholm har frågat mig om de mest klassiska hockeyadresserna i huvudstaden.
I Toronto, skrev en, går man till Hockey Hall of Fame och i Ottawa till The Rideau canal – what about Stockholm?
När jag bodde där, för hur länge sen som helst, kändes baren på Globe Hotel ofta som hockeysveriges själva hjärta – ”alla” var där före och efter matcher på Globen – men annars kommer jag inte på nåt.
Gör ni?
• • •
Det är alltid fascinerande att se hur hockey-smart Alexander Wennberg verkligen är.
Han tänker hockey som Martin Scorsese tänker bild.
• • •
En snus nu, och lite kaffe på det, så är vi redo för ytterligare 20 minuter av finfin hockey.

A new day in New York

Hur var det Dinah Washington sjöng?
What a difference a day make.
Ja, eller åtminstone en vecka.
Det är ju bara just en vecka sedan det var kris och katastrof och mjältsjuka i Rangers-land – och coach Badtofflan skulle få sparken vilket ögonblick som helst.
Nu har Blåskjortorna plötsligt vunnit tre matcher i rad, bland annat mot självaste Tampa, och har två poäng upp till sista wild card-platsen i östra tabellen.
Så plötsligt är stämningen istället hoppfull och optimistisk och monseigneur Vigneault sitter till synes lika säkert som jätte-jumbotronen i det vackra Garden-taket.
Anmärkningsvärt, skulle man kunna säga.
Well, ikväll – i den första november-matchen på Garden den här hösten – vill det dock till att de visar att de kan spela riktigt bra hockey även på hemmaplan, för tunga, snabba, svårspelade Blue Jacket från Columbus är på besök och dem lekar man inte med.
Har vi några vänner – stammisar och varför inte några U-båtar med lust att skicka upp periskopen – som hänger med i Spåret och ser hur det går blir bloggen glad.
• • •
Yeah, vad häftigt det blev igår.
Jag låg i soffan och läste och hade matchen från Brooklyn på i bakgrunden och plötsligt bara small det.
Duchene togs av isen och ögonblicket senare var en av de senaste årens mest dramatiska in-season-trejderna ett faktum.
Om sådant ändå hände lite oftare, vad mycket roligare allting vore.
• • •
Idag hade jag tänkt gå på morning skate, det var alldeles för länge sedan jag stod nere vid sargkanten med grusiga ögon och vaknade till av dånet från puckar som smäller i plexiglas, men precis innan jag slocknade igår kväll, såg jag, tack och lov, att varken Rangers eller Jackets planerade några förmiddagsövningar, så istället för att stå här alldeles ensam och se dum ut kunde jag ta välbehövlig sovmorgon.
• • •
Personligen tycker jag alla tre lagen – Ottawa, Colorado och Nashville – fick saker uträttade i jättedealen.
Avalanche tappade i slagkraft precis nu, visst, men de har istället fina förutsättningar att bygga nåt riktigt intressant i framtiden – och de andra två är ju rustade för en long run i vår.
Som flera andra poängterat under det dygn som hunnit gå bekräftade trippelaffären återigen också att David Poile antagligen är hela ligans bäste general manager.
• • •
En inventarie saknas i pressrummet idag.
Dan Rosen, NHL.com:s man i New York – för det mesta.
Han har flugit till Sverige för att bevaka helgens Globen-matcher mellan Ottawa och Colorado.
Det innebär inte att han inte hörs av, om man säger så.
Redan när jag vaknade i förmiddags hade han twittrat till bloggen om att någon i närheten smällde i sig en ”massive” räkmacka.
”No giant glob of mayo, though”, hette det.

Well, då räknas det ju inte.
• • •
De mer ideologiskt drivna Rangers-fansen är dock inte mer positivt inställda till Badtofflan bara för att de han för befäl över klippt några tunga skalper på slutet.
Ett av dem – vi kan kalla honom Tobias… – messade mig igår och gjorde i princip klart att när det går dåligt så är allt Vigneaults fel och när det går bra har han inget med saken att göra.
Det är, kan vi slå fast, inte lätt att vara badtoffla…
• • •
Taddson, klassisk spåret-stammis, gav sig snabbt in i räkmacke-debatten med en bild på en rent obscen laddning räkor ”the Värmland way”.
Men really, Taddson – fick du i dig det lasset? I så fall är du spårets egen Eken.
• • •
En inte alltför vågad gissning är att Tobias och de andra inte känner sig manade att omvärdera AV när han på sin presskonferens två timmar före matchstart får frågor om Nick Holden och utbrister.
– Han har varit en väldigt bra spelare för oss sedan han kom hit.
Ojvoj.
• • •
Om Vegas vinner mot Toronto i ACC ikväll är de första laget i NHL-historien sedan Montreal Canadiens 1917-1918 att vinna tio av sina första 14 matcher under premiärsäsongen.
Det vore nåt.
• • •
Tårtan är ju in the house ikväll. Det är Brooksie också – och han delade för nån vecka sedan ut ett par verbala lavetter om Columbus-coachens beslut att rycka A:et av Duby Dubinskys tröja härförleden.
Upplagt för ännu en rond i en av samtidens mer infekterade NHL-trätor, men det verkar inte som deras vägar korsas när Jackets-tränaren möter media utanför gästernas kabyss under sena eftermiddagen.
Lite synd.
• • •
Oilers har trampat ner i en saftig sophmore slump, varken mer eller mindre.
Som många unga lag före dem som haft framgångar har de, om inte annat omedvetet, fått för sig att det ska gå av sig själv och så går det inte alls.
Nu börjar det muttras om att Todd McLellan ska få sparken, men jag vet inte jag – vad finns det för lediga coacher som är bättre än Todd?
• • •
Det är ett jäkla hostande och snorande på pressläktaren ikväll.
Bu för det.
Bloggen har inte tid att bli förkyld.
• • •
Hur många av bloggens läsare är det förresten som ska se matcherna på Globen live?
Jag kan tänka mig att de som varit på tidigare NHL-matcher i Stockholm känner sig lite avskräckta, men kom ihåg att det de gångerna handlat om säsongspremiärer.
Nu har grundserien pågått en dryg månad och intensiteten kommer bli en helt annan.
Tror ni är in for something, faktiskt.
• • •
Fast som ni kan se på stream på Blue Jackets Twitter lyckas Tårtan i alla fall bli irriterad på en reporter som viftar en mikrofon för nära hans ansikte.
Hi hi.
• • •
Det finns många i Columbus det ska bli skoj att se live.
Seth Jones och Zach Werenski till exempel, ynglingarna som håller på att bli ett av världens bästa backpar. Wenny Wennberg är förstås en annan, liksom Artem Panarin, Pierre-Luc Dubios och Sonny Milano – den senare inte bara för att han heter som en Sopranos-karaktär.
• • •
De smeknamn jag har för vana att använda om somliga svenska stjärnor brukar stanna här i bloggen, men igår kväll glömde jag bort det och citerade Zäta bokstavligt när han efter Oilers-matchen talade om ”Lille Skutt”.
Så det kom med i det vanliga referatet.
Men inte nog med det.
Redaktör Hagman la in en teckning på Lille Skutt också.
Väldigt komiskt, men jag tror inte Gustav sett för då hade det nog rasslat i mobilen hela dagen…
• • •
Cam Atkinson – Columbus allra bäste spelare – får vi dock inte se. Han blev skadad senast.
– Men vi har ju andra som sitter och ”piss and whine” om att de inte får tillräckligt mycket istid. Well, här är chansen, säger Tårtan.
Han är sig lik.
• • •
Okej, för första gången i hemska november:
Hockey night på Garden.
Nu åker vi.

Saturday Night ramalama

Here we go again.
Ny, fullmatad omgång ska avgöras på NHL-rinkarna.
Jag har lite annat att skriva under kvällen, så jag hinner inte blogga men finns här och håller igång spåret om någon vill delge världen sina synpunkter på det som händer i de sammanlagt tolv matcherna.

Veckans lista 2/11, del 3

Nu tog fan bofinken.
Rangers vinner alltså i Tampa – på övertid.
Otänkbart för ett par timmar sen, skulle jag säga.
Inte nog med att Blueshirts på slutet varit dåliga och Bolts svinbra – Amalie brukar vara ett house of horrors för pojkarna från norr.
Men det verkar som att Rangers var förbannade och bara skulle vinna ikväll.
Så kan det gå.
• • •
Fem svenska mål mellan Avalanche och Hurricanes i Pepsi Center.
Nu väntar vi bara på Canes-trion Kryckan Krüger, Klas Dahlbeck och Joakim Nordström…
• • •
Nu såg jag bilder på gamla Modo-kompisarna Zukes och Vigges lilla handgemäng.
Underhållande indeed.
• • •
Det är fan vad Florida släpper in mål hela tiden.
What’s going on?
• • •
Ja, nu ska här skrivas – men de har ju bara börjat out west, så gå loss i spåret om ni har nåt att komma med.

Veckans lista 2/11, del 2

Det dröjde ytterligare 40 minuter innan hardworking Ekan var redo för podcast-inspelning.
När jag vid avtalad tid – alltså midnatt – ringde mumlade han nåt om ”sena grejor om Östersund kom just från Bilbao, jag återkommer”.
Så först nu är jag på banan – och ber att få uttrycka min förvåning över att det står 1-1 i Amalie.
Jag trodde Bolts skulle krossa skakiga Rangers.
Kan någon förklara varför det inte blivit så?
• • •
Jamie Benn är ju stor och så, men till och med The Hulk vet att inte ge sig på Big Buf i onödan.
• • •
Jo, jag vet att Rangers till och med tog ledningen nere i Tampa.
Det framgick med all önskvärd tydlighet när Ekan mitt under ett podcast-resonemang plötsligt utbrast ”piss!” så det skrällde i hörlurarna.
Hör själv om nån timme.
• • •
Apropå slagsmål sägs det mig att gamla kompisarna Hedman och Zuccarello gått en rond också.
Måste ju ha varit en rätt underhållande syn.
• • •
Upptäcker plötsligt att jag inte har något kaffe hemma.
Skandal.
Det är bara att knalla ner till andra avenyn och köpa en ny burk Folgers Classic Roast.

Veckans Lista 2/11

Ikväll – eller i natt, om ni i Sverige hellre vill det – är det juicy torsdagsomgång i världens bästa liga igen.
Hela tolv dueller ska avgöras, varav flera högintressanta.
Naturligtvis avser bloggen att följa dramatiken från legendary korresoffan.
Men:
Först ska veckans podcast-avsnitt spelas in. På grund av Mowgli Ekeliws tajta schema och tunga arbetsbörda kan det inte göras förrän exakt nu, när klockan är midnatt i Sverige och matcherna precis ska börja.
Så jag tar och avlossar Veckans Lista som första inlägg och återkommer sedan när jag kan.

VECKANS LISTA

1. Devils.
– ”Jag tror vi kommer chocka många”, sa Mojo Johansson i intervjun till NHL-bibeln för en knapp månad sedan. Det uttalandet hade han fog för. Vi kan se det som officiellt nu. Devils ÄR säsongens sensation.
2. Kutch & Stammer.
– Hockeyvärldens mest magnifika radarpar.
3. St. Louis Blues.
– Det är ju inte direkt på Devils-nivå, men vem hade trott att bluesmännen skulle vara så HÄR bra? Inte jag.
4. Clayton Keller.
– Månadens rookie. Tänk om han spelat i ett bra lag…ojvoj.
5. Svenske Dansk.
– Nu blev ju även han, som alla Vegas-målisar, skadad. Men fram till dess var Oscar ett rungande utropstecken.
6. John Tavares.
– Det finns många som är viktiga för sina lag, men ingen på riktigt samma sätt som det här regelrätta hockeysnillet är för Isles.
7. Canucks.
– En annan lätt förbluffande överraskning.
8. NHL i Sverige.
– Nu är det bara en dryg vecka kvar. Sen får ni se en livs levande Erik Karlsson på Globen. Grattis!
9. Joe Thornton 1400.
– Mighty milstolpe för en av samtidens allra största profiler. Grattis, säger bloggen.
10. Rasmus Dahlin.
– Nä, han är inte ens i NHL ännu, men kan redan beskrivas som Talk of The Town. Vad månde bliva, som sportjournalister skrev förr.

VECKANS BU

•Badtofflan.
– Hela Rangers förtjänar ett ”bu”, men det är coachen som bär huvudansvaret och han borde ersättas snart.
•Pittsburgh back-to-back.
– Det går sådär när de spelar två dagar i rad, mästarna…
•Golden Knights målvaktsjinx.
– Om man hade den sortens otur vid spelborden i de gyllene riddarnas hemstad skulle man bli utblottad på en kväll. Jisses.

Halloween showdown, del 5 – The End

NY RANGERS – VEGAS 6-4 (Slut)
• • •
Ja, det var ju faktiskt en föredömlig urladdning av desperata Rangers-spelare – mot gäster som i tredje nog började känna av att de spelade igår och begick misstag de vanligtvis undviker.
Särskilt mycket blixtrade Mika Z.
Han kan, åtminstone tillfälligt, ha räddat jobbet åt Badtofflan med sitt mål och sina två assist.
Men det handlar likafullt väldigt lite om hockey i omklädningsrummet efteråt.
Dagens händelser på södra Manhattan, där åtskilliga av spelarna bor, har satt djupa spår i Rangers-truppen.
Läs mer om det på sportbladet.se om ett tag.
Tills nästa gång:
Peace.

Halloween showdown, del 3

NY RANGERS – VEGAS 2-4 (Period 2)
• • •
Ja, Badtoffla dinglande på yttersta nagelspetsen.
När de landar i Tampa imorrn kväll har Rangers troligen en ny coach.
För kort sagt:
Det här håller inte.
• • •
Lundqvist är förbannad, fräser och fnyser och kastar puckar ner i sarghörnet.
Det är inte så svårt att förstå.
Han sliter och offrar sig och gör fantomräddningar – och så får han bara gång på gång hönsgård monumentale framför sig.
Det som händer före Smiths 3-2-mål ska ju inte HELLER kunna hända…
• • •
Blir lätt frustrerad på karaktären som tar så lång tid på sig för att fixa sitt te inne i det trånga presspentryt i pausen.
När han vänder sig om visar det sig vara – Marc-Andre Fleury.
– Oj, förlåt, säger han vänligt.
Så jag låter bli att berätta att jag känner hans allra främste belackare, John J…
• • •
Straffen kan man tycka att Henke ska ta, men den är väldigt fin av Perron.
• • •
Hur kan Ryan McDonagh, som egentligen är en sån klasspelare, ha tappat det så här?
Det är det där med självförtroende.
När det evaporerar – helt – blir också de bästa shaky.
• • •
Då får vi se då.

Det kan mycket väl vara den sista perioden under Vigneault-eran som vi har framför oss.

Sida 634 av 1355