För andra, och sista, gången säsongen 2023-2024 har NHL-bloggen den stora äran att lördagskvällen till ära få räcka över All Inclusive-menyn igen.
På den finns allt – och lite till. De bästa spelarna, de framgångsrikaste lagen, de bittraste rivalerna, de kassaste slamkryparna, de hårda och de mjuka och de snygga och de fula och de unga och de gamla och de stora och de små och de starka och de svaga och de snabba och de långsamma och de tuffa och de mesiga och de eleganta lirarna och de otympliga skogshuggarna och alla andra.
Det är alltså dags för något så sällsynt som full omgång igen.
Japp, allt vi har i kylskåpet ska rullas i samma monster-enchilada och slukas i ett enda, utdraget svep.
Samtliga 32 lag går upp i ringen i sexton showdowns av Rumble In The Jungle-kaliber spridda över hela den nordamerikanska kontinenten.
Vi börjar med en aperitif i form av infekterad matiné mellan Capitals och Rangers i The District i Washington, fortsätter med kittlande Elvis-show i Buffalo, håller grytan kokande under Florida-katternas försök att sopa hem tionde raka segern, sätter sedan tänderna i tidernas mest massiva 19.00- och 20.00-block och avslutar med en Late Show med regerande mästarna och Calgary Flames på Las Vegas Boulevard.
För den timide kan det extravaganta överdådet antagligen framstå som överväldigande, kanske rentav skrämmande, men ni känner till mottot i den här bloggen: För mycket av det goda är alldeles underbart.
Här ska frossas.
Så sätt dig till bords, fäst den nystrukna servetten i kragen och höj besticken till hälsning.
Hockeyns eget romerska gästabud börjar nu.
• • •
Igår eftermiddag gick jag en redig promenad i kylan på södra Manhattan, från East Village och södra Bowery till Meat Packing District på västra sidan, åt svensk kanelbulle med en kär vän på Fabrique och började sedan trekka hemåt vid halv sju-sju-tiden.
Då var New York så där hypnotiserande förföriskt igen, som New York bara kan vara när arbetsveckan gått över i fredagkväll och stämningen på gator och avenyer lovar att vad som helst kan hända.
Hela stan glittrade och sjöd och viskade åt mig att gå raka vägen in i trängseln i den där vackra baren på Perry Street och undersöka det outtalade löftet mer grundligt.
För tio år sedan hade jag aldrig kunnat stå emot locktonerna, jag hade bökat mig in till bardisken och beställt en blå Aviation och sju-åtta timmar senare stövlat hem från ett sjätte vattenhål med ett fånigt leende klistrat över plytet.
Men nu?
Nä.
No can do.
Denna maraton-detonation väntade ju idag och den hade jag kanske orkat ta mig genom ändå, men det hade blivit mindre roligt och texterna dessutom mer mediokra och så vill jag helt enkelt inte ha det.
Så istället gick jag til Gristedes – mitt lokala ICA på andra avenyn – och storhandlade på ett sätt jag normalt aldrig gör och har nu uppbullat med kaffe och bröd och ost och prosciutto och gabagool (Tony Sopranos favorit!) och tomater och paprika och chorizo att steka och ris att koka och hot sauce att dutta med och coke zero och godis.
Härlig är jorden, höll jag som en annan Carl-Folke på att utbrista.
• • •
24 oktober stod det i kalendern – ja, den bjurmanska kalendern, som Ekeliw börjat säga i podden – senast NHL fyrade av The Full Monty.
Då var upplägget ännu mer infernaliskt, för som ni kanske minns blåste de igång en ny match varje kvart flera timmar på raken den gången, vi han inte hämta andan under så mycket som en sekund.
Dagens Big Kahuna Burger är mer traditionell, utan extra mayo, och det beklagar jag för kaos är ändå granne med hockeyextas.
Å andra sidan var grundserien bara två veckor gammal vid det tillfället och således alltjämt ett oskrivet blad, ingen av de sexton matcherna kändes särskilt viktiga.
Nu, när vi de facto nått halvvägs, har säsongen utvecklat sin form och identitet, strukturen på tabellen är gjuten i sten och resultaten i alla matcher får konsekvenser som är mycket tydligare.
Därför är denna monster-splash ändå en ännu mer omtumlande höjdpunkt.
• • •
Tro på fan, men jag shejpade upp holken lite grann igår kväll också, när jag hade kånkat hem matkassarna från Gristedes.
Sopade, plockade undan, torkade bord och gjorde…ja, snyggt är kanske att ta i, men snyggare.
Det ska kännas som att nåt högtidligt är i görningen såna här gånger – och nu gör det verkligen det.
• • •
I enlighet med stadgar strikt reglerade i kollektivavtalet mobiliserar NHL-lagen alltid 20 spelare – två målvakter och oftast sex backar och tolv forwards – till sina game-rosters och det betyder att vi ska se sammanlagt 640 spelare in action idag.
Lite förstummande – framförallt eftersom några av oss faktiskt har någorlunda koll på de allra flesta av dem.
Och på läktarna i de sexton hallar som tas i bruk sitter, ungefär, 280 000 åskådare.
NHL-nördar behöver inte känna sig ensamma.
• • •
Jo, snuslagret är förstås påfyllt också.
• • •
För bara några veckor sedan var New York Rangers Top of The Pops och såg kväll ut och kväll in ut som klockrena contenders.
Men det går, som även de som inte kan skilja på en puck och en kakadua brukar säga, fort i hockey och nu är de efter en serie slätstrukna insatser plötsligt sexa i sammanlagda tabellen och måste denna helg stoppa blödningen i två matinéer mot Caps (ja, det är retur på Garden på samma klockslag i morrn).
Annars blir det om inte kris så i alla fall väldigt frustrerat – och självbilden får sig en törn, vilket kan vara nog så förödande.
Men jag vet inte…så tandlösa de ett längre tag varit i spel fem mot fem, och så taffligt och saktfärdigt som de försvarat sig de senaste matcherna, kan det bli svårt mot ett Washington som visserligen också har sina brister men i alla fall visat lovande hunger i racet i kön under strecket och alltid älskar att ge just Rangers på truten.
De många Blueshirts-fansen i spåret är härmed förvarnade..
• • •
Idag hörs inga locktoner från myllret 48 våningar nedanför holken, dessbättre. Vi har en perfekt dag för oändlig tv-session. Det är kallt och det blåser så vådligt att de som sköter fastigheten mailat och beordrat oss att surra fast eventuellt lösöre på balkongen.
Så här bibliskt olycksbådande är vyn från holken
Vi ses imorrn, NYC!
• • •
Ett av bauta-omgångens mest upphetsande moment är förstås Leo Carlssons förmodade comeback med Anaheim i Tampa.
Enligt ursprungsprognosen skulle den obehagliga skadan precis innan jul kosta honom fyra till sex veckor, men det är prima läkkött i den unge värmlänningen, så av allt att döma är han tillbaka redan nu, efter bara tre veckor.
Ibland finns det ändå nåd i världen.
• • •
För att få sexton rätt på tipstalongen krävs flax Gud bara undantagsvis unnar sina barn under det torftiga jordelivet, men elva-tolv räknar jag ändå med när jag härmed avlossar längsta raden för säsongen (ihop med den 24 oktober alltså).
Högtid som det är bjussar jag på motiveringar också.
•Washington – NY Rangers 1
– Se ovan, Rangers har bakhalt just nu och gör nästan bara mål i powerplay. Och om inte Mika tillfrisknat sedan senast gör de det inte då heller. Dessutom blir de i ett slag för tunna down the middle, det framgick bara alltför tydligt i St Louis.
•Buffalo – Vancouver 2
– Andra har längre segersviter i rullning, men Canucks är nog allra hetaste laget just nu. De var fruktansvärt bra under sin New York-trippel och inte precis dåliga i Pittsburgh i förrgår heller. Lotto-kedjan, anförd av en Elias Pettersson som spelar sitt livs hockey, kommer äta svajiga Buffalo till lunch.
•Ottawa – San Jose 1
– Senators har alla möjliga och omöjliga problem men kan inte torska mot superjumbon. I så fall är det nästan så andre coachen på några veckor borde få sparken.
•Florida – New Jersey 1
– Matthew Tkachuk sa det själv i förrgår: Katterna tänker inte på något annat än tionde raka segern. Devils utan Jack Hughes, Timo Meier, Ondrej Palat, Jonas Siegenthaler, Tomas Nosek och, sedan länge, Dougie Hamilton kan näppeligen stoppa dem.
•Carolina – Pittsburgh 1
– Två lag som efter många om och men hittat sig själva igen och åtminstone tidvis gjort fint intryck as of lately. Canes, med sin strikta struktur, känns dock som en svår motståndare för stundom spretiga pingviner.
•Columbus – Seattle 2
– Nä, Blue Jackets är inte i stånd att klippa av Krakens åtta matcher långa segersvit.
•Detroit – LA 2 (OT)
– Kings har faktiskt förlorat sju raka, om än åtskilliga på övertid och efter straffar, inklusive mot Wings hemma i La La Land för en dryg vecka sedan. Men någon gång måste det vända för ett lag med så mycket talang.
•Montreal – Edmonton 2
– Precis som Panthers har Oilers chansen att vinna tionde raka i Katedralen och den kommer de inte försätta .
•Tampa – Anaheim 1
– Med Leo Carlsson i laguppställningen igen får ankorna mer spänst i näbben, men för många andra nyckelspelare är borta och Tampa tar inga fångar i Amalie en lördagkväll, så…
•Toronto – Colorado 2 (OT)
– Kvällens verkliga heavy weight-mätning. Leafs vet man aldrig riktigt var man har, de kan plötsligt göra årets match och platta till favoriterna från Klippiga bergen. Men utgångstipset måste ändå vara att Avs triumferar mot Martin Jones.
•Winnipeg – Philadelphia 1
– Flyers gick en tuff fyrarondare mot Wild igår. Då är det nästan snudd på mission impossible att åka up north och försöka hindra serieledarna från att ta nionde raka.
•Chicago – Dallas 2
– Som vår vän lambo_robin gjort klart senaste dygnet är Stars inte i toppform, men det skulle förvåna om de inte mosar Hawks.
•Minnesota – Arizona 2
– Det är inte roligt för Wild just nu och jag befarar att det inte blir roligare i en back-to-back-fajt mot underskattade Coyotes. Hoppas dock att Jesper Wallstedt visar att han verkligen är The Wall of St Paul
•Nashville – NY Islanders 2 (OT)
– Predators är bättre borta än hemma och nu har de en match i, och en resa från, Dallas i benen. Så Isles har lite slagläge. Fast de blandar å andra sidan och ger som en amatör vid pokerborden i Vegas, så självklart är det inte att de vinner.
•St Louis – Boston 2
– Björnarna har förlorat tre raka i förlängning och, en gång, i straffar, men det var mot raffinerat motstånd. Blues fäller de med en enda skoningslös smocka.
•Vegas – Calgary 1
– Flames blev inspirerade med farsorna på läktaren i Mullett Arena i Phoenix och de finns på plats även i T-dojjan ikväll. Men där är det svårare göra avtryck och regerande mästarna påminde om sig själva senast, mot Bruins.
• • •
Vi har två stora homecomings under kvällen.
Killer Killorn kommer tillbaka till Amalie Tampa för första gången sedan han försvann till Anaheim och Matt Dumba till X:et i St Paul för första gången sedan flyttlasset gick till Phoenix.
Killorn tillhörde Lightning i elva säsonger – under vilka de spelade tre Stanley Cup-finaler och vann två – och Dumba tio i Wild, så hyllningar, och känslor, monumentale lär vänta.
• • •
Den dagliga listan med svenska målskyttar när precis allihop ska ut och fäktas blir lång och när krutröken lagt sig vid halv ett i natt (här på amerikanska östkusten) ser den ut så här: Elias Pettersson, Nils Höglander, Gustav Forsling, Lill-Burra, Wenny Wennberg, Lucas Raymond, Adrian Kempe, Leo Carlsson, Lill-Nyllet, Mojo Johansson, Filip Forsberg, Hästpolo-Gustav, Mikael Backlund.
Puh!
• • •
De tolv återstående All Star-spelarna – de som fansen röstat fram – kommer presenteras idag.
Först några stycken under ABC:s tidiga sändning, sedan resten i en paus i Toronto (vilket känns fånigt, så spännande tycker ingen att det här är – ge oss bara namnen, för tusan).
Då får vi se om ni utfört hemläxan och pumpat in tillräckligt mycket svenskar på rostern åt papa Bofink.
• • •
Det verkar väldigt stökigt i Columbus. Nu har Elvis Merzlikins gjort klart att han inte vill vara kvar, för någon back-up är han, som han ser saken, inte.
Man kan ju bara tänka sig hur det överläggs på Trelivings kontor i Toronto.
Kan Elvis vara svaret på bönerna om en målvakt i stånd att bära Leafs genom slutspelet?
Om the powers that be där uppe vill kan jag besvara den frågan åt dem:
Nej.
• • •
I svenska poängligan blir resten av säsongen ett hänförande race mellan The Big 2, Nylander och Pettersson, och samma herrar toppar förstås blågula skytteligan med. Fast där har de i alla fall sällskap av ytterligare en utmanare i hete Flipper från Åkerö.
Förhoppningsvis triggar de varandra så vådligt att de spränger Loobs svenska rekord i bitar under våren.
• • •
Det är tydligen game-time decision på Mika. Vilket betyder att han inte är i praktform om han kan spela heller. Därmed känner jag mig ännu tryggare med min etta.
• • •
Nu ringer det i serveringsklockan, det är dags för församlingen att sätta sig till bords.
Bon apetit, kära medresenärer denna NHL-säsongens längsta lördag.
