MONTREAL – NY RANGERS 2-3 (Slut, OT)
PITTSBURGH – COLUMBUS 5-2 (Slut)
NASHVILLE – CHICAGO 4-1 (Slut)
EDMONTON – SAN JOSE 3-3 (Period 3, OT väntar)
• • •
Ja, jävlar.
Nu är det så där igen.
Jag var trött som en apa för några timmar sedan, men går i den sena timmen omkring i lägenheten och hyperventilerar om hur fantastiskt mycket vackert och förbluffande och exalterande som händer hela tiden.
Och när jag till slut sätter mig i korresoffan och försöker samla mig, vad händer då?
Kleffy Klefbom, Värmlands egen Al McInnis, kliver upp i banan och dammar in 3-3-kvitteringen så det sjunger till i hela västra Kanada.
Så nu blir det övertidsdrama DÄR OCKSÅ!
• • •
Mika tvekar inte en sekund på telefon från Montreal.
– Ja, efter avgörandet i JVM-finalen 2012 är det helt klart det största mål jag gjort, säger han.

Det säger något om digniteten på den sudden-smockan.
• • •
Chicago Sun-Sentitel har tagit fram de stora krigsrubrikerna, noterar jag.
”End of en era?”, brakar de på över en gråtbild på kapten Toews.
Ojvoj.
• • •
När jag pratar i telefon med Arvy ursäktar han sig för ett ögonblick, säger nåt på engelska och återkommer.
– Ja, förlåt, jag försöker hjälpa farsan att beställa.
Ha ha, underbart!
• • •
Men Hawks-spelarna försöker inte skyla över fiaskot själva heller.
– Det här är en chock och den kommer svida hela sommaren, suckar till exempel Patrick Kane.
• • •
Man ska inte se för långt fram, det straffar sig nästan alltid, men nu gör jag det ändå och säger att det KAN bli Erik K vs. Henke L i nästa omgång.
Då skulle redaktörerna hemma i Stockholm börja sögla, som vi säger i Borlänge.
• • •
Toews är också chockad, men passar samtidigt på att hylla Predators.
– Det vore en förolämpning att inte ge dem cred för hur bra de spelat, och hur bra de tagit oss specifikt. De var obevekliga.
• • •
OK, sudden i Rogers Ställe.
Mina hjältar:
Draisaitl eller The Melkman igen!

MONTREAL – NY RANGERS 2-3 (Slut, OT)
PITTSBURGH – COLUMBUS 5-2 (Slut)
NASHVILLE – CHICAGO 4-1 (Slut)
• • •
Det krävdes ju inte 3 perioder, men – Mika.
Jag skojar för det mesta med de här slumpartade Saida-triumferna, men jag kände redan i eftermiddags:
Mika.
Det var nåt med hans blick i omklädningsrummet i förrgår, nåt med hur han sa ”jag tycker det börjar kännas bättre för min del” som sådde ett litet frö och sa mig att han skulle göra nåt stort ikväll.
Tobias kan vittna, han fick messet sex timmar före matchstart…
Nu har Rangers alltså slagläge på Garden sent på lördag kväll, men Blueshirts-fansen gör bäst i att inte ta ut nåt i förskott.
Det kan mycket väl bli en Game 7 på måndag.
• • •
Otroligt, det som just hände i Nashville.
Otroligt.
Och my god, södra Broadway om en kvart…
Som The CEO Of Everything messar:
Jack Daniel’s får köra upp några extraleveranser från Lynchburg nu.
• • •
Det var en god grilled sausage med stark senap de kom med från Jason Mar, kan jag meddela.
• • •
Arvy Arvidsson borde får alla gyllene svenska hockeypriser som finns.
Vilken liten omöjlig hjälte!
Och vilket klassiskt radarpar han bildar med Filip.
• • •
Mycket att skriva nu, men ni som ska se Oilers och Sharks – känn er välkomna i spåret.

MONTREAL – NY RANGERS 2-2 (Period 3, OT väntar)
PITTSBURGH – COLUMBUS 5-2 (Slut)
NASHVILLE – CHICAGO 1-0 (Period 2)
• • •
Jag skickade tidigare idag ett twitter-meddelande till en bekant – vi kan kalla honom Tobias – om att det skulle bli övertid ikväll.
I tre perioder.
Sen avgör, påstod jag, Mika Zibanejad.
Bekantingen sa att han inte skulle överleva nåt sånt, men nu blir han tvingad.
Episkt klimax coming up!
• • •
Bye bye, Columbus Blue Jacket.
Det gick verkligen inte åt helvete, som vissa jönsar till experter påstod, de stod tvärtom för en helt sensationell säsong – och den lade grunden för något väldigt fint i framtiden.
• • •
Om det inte blir Mika blir det Gallagher.
• • •
Preds hann jag se lite av nu, och ja, vilken underbart explosiv energi de har.
Fullföljer de det här är en dynasti i shambles, och GM Bowman får nåt att fundera över.
• • •
Förra året när jag skojade om att det skulle bli 3 OT-perioder fick jag en hel pressläktare vansinnig, för där menade man att det blir som man säger och alla hade tidiga morgonflighter
Man kanske borde lärt sig den läxan…
• • •
Nu kom det krubb – lagom till klimax.

MONTREAL – NY RANGERS 2-2 (Period 2)
PITTSBURGH – COLUMBUS 3-2 (Period 2)
NASHVILLE – CHICAGO 0-0 (Period 1)
• • •
Det är ju nästan så man inte riktigt tror vad man ser med sina egna blå ögon…
Canadiens dominerar mittperioden som Karelin brukade dominera Thomas Johansson – och tidvis med ungefär samma metoder också… – men ingen utdelning får de.
Istället gör gästerna en desperat push i slutet och – voila.
Kvitterat.
Logik och hockey går inte alltid hand i hand, men nu är det fan upplagt för Slaget i Poltava i tredje.
• • •
Detta skulle väl snarare publicerats i första pausen, men här är vi inte så noga:
Så här dominerande har ingen Gallagher varit sedan Oasis lockade 250 000 fans till Knebworth för 20 år sedan.
Men inte ens Noel behövde spela genomföra sin show med en hand.
Det gör Montreal-Brendan…
• • •
När Pens fick första målet kändes det givet att Blue Jackets skulle säcka ihop.
Känslan av ”accomplishment” var för tydlig efter den emotionella segern i Nationwide senast.
• • •
Utvisningarna på McDonagh och Zuccarello är verkligen inget att diskutera.
Norrmannen får börja se till att hålla bättre ordning på sin långa klubba.
Det här är hockey – inte upploppet på Holmenkollen efter en tremil.
• • •
Fast vänta nu…Wild Bill reducerar och sen smashar Ekeliw-idolen Boone Jenner in en forehand också.
Jag fattar som vanligt ingenting och borde sluta prata så mycket strunt!
• • •
Det tog nästa en vecka innan jag behövde steka den första kommentaren i playoff, men nu får jag jobba desto hårdare med delete-knappen – och det är framförallt en och samma skribent som får återkommande utbrott.
Lugn nu, gosse…
• • •
Var det alltså country-duon Carrie Underwood och Luke Bryan som sjöng nationalsången i Bridgestone?
Äntligen!
Jag har ju i år tjatat om att det i en stad mer fler femplus-vokalister per capita än någon annanstans borde gå att skaka fram fantastiska uppträdanden inför varje Preds-match.
• • •
Habs modell 2017 är verkligen råare och elakare än de varit på väldigt länge.
Det är på gränsen ibland, och Shaws propp i fejset på Prins Oscar borde nog varit en utvisning, men det är effektivt också.
• • •
Jag har inte hunnit se Preds och Hawks ännu, men Jonzie säger på TV att Hawks helt enkelt inte hänger med.
Har det varit så?
• • •
Imorrn kommer jag ta en bloggpaus, för jag behöver åtminstone en kväll att andas lite – så kör hårt i spåret nu.
Det dröjer till lördag kväll innan vi valsar tillsammans igen.

MONTREAL – NY RANGERS 2-1 (Period 1)
PITTSBURGH – COLUMBUS 1-0 (Period 1)
• • •
Morsning korsning.
Jag trodde det skulle bli spänt, tajt, avvaktande och händelsefattigt i den här femte tvekampen.
Men det smäller som på nyårsafton på Möllevången i Bell Centre.
Action hela tiden – och mål på mål.
Det gör inte utgången lättare att sia om.
Men bra är det.
Go all in, löd ju bloggen initiala rekommendation.
• • •
Conn Smythe till Quickie Fast!
Nävars, men vad het Nässjö-Tarzan är.

Det är dock Mika som med sin hittills främsta prestation i hela slutspelet ligger bakom det där där helsvenska shorthanded-målet.
• • •
Vad lägligt det blir reklampaus i Bell Centre.
Precis när jag zappar över till NHL-kanalen prickar Phil The Thrill in 1-0 på Bobrosvky.
Nu går lavinen snart i PPG Paints.
• • •
Överskattade Marc Staal lallar omkring med pucken bakom Henke som vore det Alumni-match och blir grundligt förnedrad av kvicke, smarte Lehkonen och ögonblicket senare börjar löftet om en rolling kväll i på Montreals barer och klubbar ta form.
• • •
Nu äter jag en banan igen.
Det har blivit nåt fel.
• • •
Gosh, Zuccarellos chans i inledningen är ju lika fet som han själv är smal.
Men Carey Price är Carey Price ikväll, tydligen.
• • •
Japp, Calder-Kandidaterna heter Auston Matthews, Patrik Laine – och Zach Werenski.
Rimligt.
Att etablera sig som back är ändå det svåraste av allt – och Big Balls har varit fantastisk.
• • •
Om Ryan McDonagh går sönder, då kan Rangers definitivt plocka fram golfklubborna, så är det bara.
• • •
MSG behagar inte fungera på min kukiga hamla kabelbox ikväll.
Hade kunnat vara katastrof – men dessbättre är sändningen på USA Channel inte blockad så jag får glädjen att lyssna på Pierre McGuire istället…
• • •
Shaw me the money, sa Smith – och tog faktiskt den gapige provokatören på poäng i en liten svängom.
• • •
Så lite playoff-hockey han fått uppleva det senaste decenniet kunde man ju tro att legendariske Hurricanes-supportern Emil Ullbrand skulle vara uppe och kolla Charlotte Checkers i natt, men Tuffe Uffe får inget stöd hemifrån.
• • •
Jag har hela dagen gått och tänkt att det åtminstone brukar komma en match per serie när Henke helt enkelt inte orkar bära Rangers och det här kan mycket väl vara den.
De två målen ikväll är inte hans fel, men när han gör sina stora matcher tar han dem och ni vet hur det är i slutspel. Det räcker inte med att ”inte vara dålig”. Målvakten måste vara svinbra. Hela tiden.
• • •
”Nästa mål avgör” är en floskel och ändå gnager den tanken i mitt bakhuvud när jag nu går och petar igång kaffebryggaren.
Men jag vet inte.

Up your bets, gentlemen.
Så säger de vid spelborden i Las Vegas ibland.
Samma budskap kan riktas till de hockey-gladiatorer som fortfarande är inblandade i samtidens tuffaste, farligaste, blodigaste och svåraste riddarspel.
Det är dags att höja insatsen nu.
Satsa hårt och djärvt.
Gå all in.
För vi börjar närma oss kulmination och avgörande i giv efter giv i den här ronden.
Ikväll – nådens torsdag i slutet av april 2017 – är det knivskarpt do-or-die-läge i Pittsburgh respektive Nashville och möjlighet, för bägge kombattanterna, att skaffa blytungt slagläge i Montreal respektive Edmonton.
Infernaliskt, varken mer eller mindre.
Så, gentlemen – plus Steve Ott:
Up your bets!
• • • 
Tro’t om ni vill, men idag lyckades jag faktiskt ta mig ur Stanley Cup-bubblan i några timmar.
Tillsammans med en god vän som inte bryr sig det minsta om vare sig Erik Karlsson konstverk till passningar eller Jake Allens benparader åt jag jag först utsökt karibisk lunch på Miss Lily’s 7A, tog sedan en lång promenad i East Village, köpte – helt oväntat – en supercool bowling-skjorta i fantastiska lilla rock ’n’ roll-butiken Enz’s och satt sedan i solen på Washington Square Park med en kaffe och tittade på vimlet.
Det behövdes verkligen, insåg jag. Det började bli lite puck-zombie över yours truly biff.
Men lugn, nu är jag tillbaka i korresoffan – fullt fokuserad och totalt ointresserad av allt som händer nån annanstans än i Bell Centre, PPG Paints Arena, Bridgestone Arena och Rogers Place.
• • •
Jag sa det i förrgår och säger det igen:
Det värmde hjärtat att Blue Jackets åtminstone vann en match och fick lyssna på sin dänga med Avicii (som farbror Per inte har något särskilt emot, så Wild Bill Karlsson vet det….).
Men nu blir det nog inget mer, tror jag.
Pingvinerna är verkligen sådana som inte ens blinkar i såna här situationer.
De kommer gå ut och spela sin bästa hockey ikväll och sen är det över.
• • •
HEK, jag tänkte faktiskt på dig när jag var inne på matvarubutiken D’Agostino i eftermiddags.
Ditt råd om att köpa hem lite bröd istället för att bara bränna stålar på delivery lät som en rimlig idé.
Men tyvärr, de jag hittade bara tråkigt vitt bröd och bagels man hade kunnat använda som bollar när Yankees möter Orioles uppe i Bronx nästa helg.
Så jag lade snabbt ner det projektet. Det blir en Kung Pao Chicken från Imperial Palace ikväll också.
Men ambitionen var fin, det får du hålla med om!
• • •
Jack Eichel talade.
Sedan fick både Dan Bylsma och GM Murray sparken i Buffalo.
Det är en ny värld och det är svårt att älska den helhjärtat, men i det här fallet kändes det ändå som det var rätt att klubbens kronjuvel till stjärna fick som han ville.
• • •
I Bell Centre känns det synnerligen svårt att förutse vad som ska hända.
Rangers är å ena sidan ett mycket bättre lag borta än hemma, men å andra sidan brukar Katedralen på 1909 Avenue des Canadiens-de-Montréal vara a house of horror för dem. Fast å tredje sidan – utom i playoff!
Habs, å SIN sida, trivs självfallet utomordentligt i Nordamerikas mest majestätiska hall och någon gång i den här rundan borde de ju få en ordentlig utväxling inför sina fantastiska fans.
Så fan vet.
Något säger mig dock att det blir övertidsdrama.
Ett långt ett.
• • •
Jag är ingen doktor, allra minst doktor med specialkunskap om fotbollsskador, men jag har sett 35-åringar trasa sönder knän förut och fy fan – det som hände Zlatan ikväll såg ut som det gjort när hela karriärer tagit slut.
• • •
Det är en av de mest uttjatade klyschorna, men den råkar vara ovanligt sann också.
Ingen match i en slutspelsserie är svårare att vinna än den fjärde.
Det kommer Nashville bli påminda om ikväll.
Blackhawks vägrar helt enkelt bli svepta, jag är fullständigt övertygad om det – sedan får de ha sett hur stabbiga och gamla ut som helst i Game 3.
• • •
Just som de tidiga matcherna börjar – bägge vid 19.00 igen, grrrr! – kan vi räkna med att NHL avslöjar namnen på de tre Calder Trophy-kandidaterna.
Jag hoppas på Lill-Nyllet som tredje namn bakom givna Matthews och Laine, men tror att det nog snarare blir Marner – eller möjligen Big Balls Werenski.
• • •
Uppe i Alberta får vi framåt småtimmarna verkligen se vad det är för karaktär och moral och passion som pumpar i Connor McDavids hjärta.
Har han och hans unga polare en comeback i sig efter den svidande knocken i Sharktank för ett par dygn sedan?
They’d better – annars är de snart hajmat.
• • •
Javisst, bloggens särskilde vän Jarkko – mästertippare monumentale – har en stryktipsrad åt oss idag också, en som delvis går emot mina teorier här ovan.
Montreal-NYR X
Pittsburgh-Columbus 2
Nashville-Chicago 1
Edmonton-San Jose 2.
Han gör dock följande tillägg:;
– Det är fyra oerhört svårtippade matcher. Jag satsar inget.
Bloggen replikerar med samma uttryck som igår:
Hm.
• • •
OK, boys.
Roll the dice and take your chances.
Ikväll kan drömmar slås in – och krossas.

TORONTO – WASHINGTON 4-5 (Slut)
BOSTON – OTTAWA 0-1 (Slut)
ST. LOUIS – MINNESOTA 0-2 (Slut)
CALGARY – ANAHEIM 1-3 (Slut)
• • • 
Vi har just fått se vår första handshake i årets Stanley Cup-drama.
För japp, Ducks vann i Saddledome och fullbordade därmed en sweep mot Calgary.
Stunning.
Jag trodde Flames skulle kunna göra nånting riktigt stort i år, men sannerligen inte.
Istället börjar man ju undra:
Hur bra är ankflocken egentligen?
Hm.
• • •
Wild vägrade dock bli svepta, fick äntligen lite flyt och lyckades nolla Blues i Scottrade.
Det tycker jag känns bra.
Inte för att jag håller mer eller mindre på Wild än på Blues, men det hade varit för surt om en så gyllene säsong skulle sluta i sån förödmjukelse.
Dessutom vill jag ha gamle spåret-stammisen MN Johan på gott humör…
• • •
Får mail om att Game 6 mellan Rangers och Canadiens på Garden på lördag börjar 20.00 – alltså 02.00, svensk tid.
Sent, det.

• • •
Meh, inga övertidsdraman på två kvällar nu.
Var är världen på väg?!?
• • •
OK, tack för ännu en fin natt här i bubblan.
I morrn tar vi ny sats med ytterligare fyra rysare.
Så:
Later, folks.

TORONTO – WASHINGTON 4-5 (Slut)
BOSTON – OTTAWA 0-1 (Slut)
ST. LOUIS – MINNESOTA 0-1 (Slutet av Period 1)
CALGARY – ANAHEIM 0-0 (Början av Period 1)
• • • 
Holy mama!
Capitals begår sin vanliga kardinalsynd i tredje och slutar elda i vedspisen och håller därför på att hamna i skärselden ännu en gång
När Matthews Messias Matthews sätter den hisnande 3-4-pucken har gästerna de facto bara avlossat ett enda skott på hela perioden.
Not okej.
Men Bäckis räddar kvällen, serien och förståndet åt Washington.
Han snor pucken så fräckt i anfallszonen, skickar den till Oshie och sen ringer det.
Visserligen lyckas Leafs – som aldrig ger sig och ska ha så oerhört mycket beröm för det – reducera en gång till men no, de för första gången sedan Game 1 på skärtorsdagen får de gå och lägga sig som förlorare.
• • • 
Man vet aldrig vilka som plötsligt börjar leverera i playoff.
Det kan vara pjäser som gått genom grundserien som levande gäspningar och stämplats som ”slut”.
Apropå Ottawas Bobby Ryan, alltså.
• • •
He he, ser att en jag känner väldigt väl i speakerbåset i ACC.
Jag trodde han jobbade på NHL-kontoret i Toronto, men tydligen knäcker han extra som telefonist under Leafs matcher.
• • •
Det är verkligen inget fel på Conn Smythe-Eriks skottfint innan Bobby Ryans matchavgörande mål heller.
Man kan utan överdrift – jo, liten, men ändå – säga att det är kaptenen som skaffat Ottawa oväntat slagläge i serien mot Bruins.
• • •
Jaha, MN Johan – då är det väl så vi håller lite tummar för dig.
Som sagt, det skulle kännas trist om en så fin Wild-säsongen slutade med en sweep.
Och yes, där hugger ju Charlie Coyle in ettan!
• • •
Nu skruvar jag på spisen
Nä, skoja bara.
Ska beställa en macka på delivery.

Caps lever farligt, men vinner till slut ett gastkramande drama med 5-4.
Jag återkommer med mer utförligt inlägg när matchen i Boston är slut.
Eller – när tredjeperioden är slut, kanske jag ska säga.

TORONTO – WASHINGTON 2-4 (Period 2)
BOSTON – OTTAWA 0-0 (Mitten av Period 2)
• • •
Som redan The Who slog fast:
The kids are alright.
Milt uttryckt.
Ja, Leafs ligger fortfarande under och de blir, tidvis, fortfarande tämjda av sina glamorösa motståndare, men de reagerar så oerhört mycket mognare och smartare och bättre än Oilers-ynglen igår.
Det är som att de – likt de mest ärrade veteraner – inte bryr sig om att de råkat hamna i underläge.
De bara biter ihop och fortsätter helt oberört spela på samma sätt som vanligt.
Bloggen applåderar.
• • •
Snacka om att de första två minuterna – som Washingtons Kling och Klang, Eller och Orpik, sett till att de ska tillbringa i utvisningsbåset – blir ett defining moment för hela den här serien.
Om Caps överlever tar de detta.
Om Leafs göra mål…hold on to dear life!
• • •
Jag säger ju det.
Holtby är – ordinär.
• • •
Det verkar väldigt jämnt och tajt och ovisst i TD Gaaaaden.
Kan någon som sett mer än jag ge en mer fördjupad bild?
• • •
Tom Wilson tvåmålsskytt – och på delad andraplats, med Sean Monahan, i slutspelets målliga.
Någon med oss skämta aprillo.
• • •
De bästa målvakterna i årets slutspel har hittills varit Jake Allen, Henrik Lundqvist, Pekka Rinne, Frederik Andersen (fram till ikväll) och Cam Talbot (fram till igår).
Minst bra: Craig Anderson (fram till idag, verkar det som), Brian Elliott, Corey Crawford, Devan Dubnyk och Sergej Bobrovsky.
• • •
Annars har Caps dock gjort som de ska och fortsatt hålla svetslågan rakt mot pennbenet på Toronto.
Men det är nu, när de sista 20 stirrar evigheten i ögonen, de verkligen måste visa vad de är gjorda av.
• • •
Jag tycker man får se för lite av dartmannen i ACC.
Men det är väl NBC, de håller sig till sin äckligt kliniska corporate-kultur och törs förstås inte visa skalliga tjockisar med cigarretter i mungipan.
• • •
Såklart håller Kapanen på att göra ett superviktigt mål igen.
När pappa Sami skulle dra den som storken måste han ha blivit nervös och inpräntat vikten av stora mål istället,
• • •
Jag tror fan jag själv ska börja röka igen.
Mådde inte bra av det, men jag saknar det ändå.
För smaken, för lugnet, för looken…
• • •
Här har ni The Whos gamla klassiker.

Den borde vara signaturmelodi i Air Canada Centre