Jaha, 2-2.
I feel for you, Leafs-fans.

Era pojkar har ju förlorat momentum och risken är, känns det just nu som, överhängande att ni får våndas ett dygn till innan den här maran når sin ändpunkt.
• • •
Den där jävla Sesito alltså…
Det är skam att det finns NHL-lag som vill ha en sån grobian i laguppställningen.
Naturligtvis är det han som knockar Andersen i huvudet och det ser inte alls bra ut när vår danske vän mycket långsamt tar sig av isen.
Jag förespråkar inte vedergällning och våld, men det är inte ute att man i hemlighet hoppas lite på Matt Martin nu…
• • •
Lill-Nyllets passning till Bozak vid 2-1-målet är en sån där som visar att han är byggd av gyllene hockey-DNA.
Jisses.
• • •
Man kan ju inte låta bli att tänka på hur det skulle låta i västra Pennsylvania om en sån som Sesito gjorde mot deras stjärnor vad han gör mot andras.
Men låt oss inte ha den diskussionen igen…
• • • 
Fin Meatloaf-kopia i vit cowboy-utstyrsel kameramännen hittar på läktaren i ACC.
Den är den looken jag siktar på, tror jag.
• • •
Islanders tar sina två poäng i Newark.
Nu behöver de bara vinna mot Ottawa hemma i Brooklyn imorrn – sen KAN de alltså tassa in i playoff i sista stund.
Det skulle vara veckans skräll.
• • •
Nylander är ju fan bäst på isen i den här perren.
• • •
Jag tyckte också det var festligt med Don Cherrys bläckfiskar i förra pausen, men så har jag efter alla år i The Joe en särskild fäbless för de blötdjuren.
• • •
Hur är det nu, Blues säkrar tredjeplatsen i Central om de vinner ikväll, right?
Då gör dom det.
Wild är dröm-motståndaren för alla i väst…

Ojvoj….Phil Kessel!
Han tar syret ur hela Air Canada Centre med sitt karaktäristiska 1-0-mål.
Och ja, är det nån som ska sänka Leafs Nation i det här läget är det förstås han.
Men James van Riemsdyk – som står för karriärens period, typ – svarar snabbt på den chockbaljan och sen handlar det ju nästan bara om löven.
Det är verkligen ett helt annat bett i spelet än mot Tampa, en helt annan hunger, en helt annan beslutsamhet.
Vad sa vi?
Happy Days are back?
Snart så.
• • •
Man skulle, som någon påpekar på twitter, kunna bygga en rätt vass ”core” bara av Penguins healthy scratches ikväll.
Malkin, Murray, Hagelin, Kunitz, Hörnqvist, Rust, Dumoulin, Ruhwedel, Bonino…
Men Sid spelar, så hey – Sullivan vill vinna!
Säger vi.
• • •
En annan fråga vi ska ha svar på innan helgen är över:
Når Connor McDavid 100 poäng?
Han står på 97 och Oilers har två matcher kvar, så det ska gå och det vore skoj.
Säsonger utan 100-point-players är inga riktiga säsonger.
• • •
Lill-Nyllet har en pärla klockrent i stolpen också och det vet man ju nu:
Han är inte den typ av begåvning försvinner i stora matcher.
• • •
Likaså: Håller Rocket Ricky Rakell undan i toppen av svenska målligan?
Filip Forsberg och Viktor Arvidsson – som båda står på 31, mot Rockets 33 – har sista chansen i Nashvilles pågående bortafajt mot Winnipeg och ska de klara av det måste de börja producera nu…
• • •
Ytterligare tre unga svenskar står, eller kom stå, för sina NHL-debuter i dag, för övrigt.
Jakob Forsbacka Karlsson – som de förstås älskar att kalla JFK i USA – spelade spelade med Bruins under eftermiddagen och Gabriel Carlsson fanns på isen under Columbus matiné mot Philadelphia.

Senare ikväll är det dags för Rasmus Andersson med Calgary också.
Därmed har 89 blågula vikingar spelat minst en match i världens bästa liga den här säsongen.
• • •
Nu ska jag fira Saturday Night med nybryggt Mawell House-kaffe.

Dagen efter Börje Salmings debut med Maple Leafs 1973 deklarerade Toronto Star-kolumnisten Jim Proudfoot förbehållslöst:
”Happy Days are back again!”.
Ikväll kan det vara dags att reprisera den kungörelsen.
För om den upplaga NHL:s största och mest förmögna klubb 44 år senare skickar ut på isen vinner grundseriens näst sista match mot Pittsburgh Penguins är de klara för playoff och i så fall har den nya big time-eran i Big Smoke inletts på allvar.
Jag tror de gör det.
Sure, kidsen var lite bleka mot Tampa i torsdags, men då hade de själva spelat kvällen innan, stod inför clinch-scenariot för första gången någonsin och mötte en synnerligen motiverad motiverad motståndare.
Nu är de utvilade, har fått erfarenhet av verkligt skarpt läge och spelar mot pingviner som bara väntar på nästa vecka.
Happy days kommer att vara tillbaka om några timmar.
• • •
Tidigare under dagen slog Ottawa – utan Erik igen – Rangers och har därmed säkrat andraplatsen i Atlantic-divisionen.
De kommer alltså få börja hemma mot antingen Boston eller Toronto.
Och lagom till första matchen lovar EK65 att vara tillbaka.
– Ge det några dagar bara, sen har jag inga issues, säger han.
Hm.
Nåt säger mig fortfarande att de kan ställa till med en del.
• • •
Hur har ni det där hemma?
Okej ändå, hoppas jag.
Stockholm visade sig ju från sin allra bästa sida efter det vidriga dådet igår, precis som den här stan för snart sexton år sedan, och som alla säger – det är genom att fortsätta leva som vanligt och ägna ännu mer energi åt det dessa vanvettiga dödsfetischister betraktar som dekadans man besegrar dem.
Så fuck those motherfuckers – här älskar vi hockey mer än nånsin!
• • •
Det är mycket fokus på om Tampa helt mirakulöst kan fixa det här på upploppet, men det är ju faktiskt inte säkert det hjälper att de slår Buffalo imorrn samtidigt som Leafs torkar mot både Penguins och Blue Jackets.
Om Islanders under samma förutsättningar vinner mot Devils ikväll och Senators imorrn – och det känns ju inte det minsta omöjligt – är det istället the outsiders från Brooklyn som smyger in i sista stund.
Now, det vore nånting…
• • •
Skallen ekar i Newark.
Patty, Patty, Patty!
Patrik Elias har ju bestämt sig för att lägga av och var innan hemmafinalen mot Islanders med på en sista uppvärmning i The Rock.
Good for him.
Bra man.
• • •
Bloggen tog sitt farväl av Joe Louis Arena redan i måndags, som bekant.
Nu samlas alla andra i plåtlådan vid Detroit River för ett sista tvådagarsparty när The Joe-eran avslutas med matcher mot Montreal (ikväll) och Devils (morrn).
Bland många, många andra finns Lidas, Homer och Andreas Lilja (yes!) på plats.
Lidas och Homer svarade på läsarfrågor DRW:s officiella twitter-konto tidigare och och när någon undrade vem som var roligast i omklädningsrummet under alla hans år replikerade han:
– Homer. Oftast utan att han förstod det själv.
Ha!
• • •
Som vi konstaterat flera gånger tidigare hade det gärna fått vara lite mer spännande kring strecken så här under slutklämmen, men alldeles oavsett:
Jag älskar den här sista grundseriehelgen, som nästan alltid sammanfaller med vårens ankomst i New York.
När samtliga serier i första omgången framåt nattkröken i morgon är spikade och spelschemat släpps börjar mitt hjärta alltid slå med en ny intensitet och hela den 36 timmar långa spurten dit känns som en…lisa.
Så var med mig i korresoffan ikväll, please.
Det kommer bli grymt!

För att Pontus Larsson på twitter kräver – kräver! – att det ska finnas ett nytt inlägg att posta kommentarer under så, well, here it is.
7 april 2017 är dock inte ett datum då jag kan krama fram rätt sorts engagemang för att ha kul med hockey så det blir nog inget mer än så här.

Så the beat goes on…
Sorry, vänner i Leafs Nation, men den här spänningen är just vad vi andra vill ha under den avslutande helgen.
• • •
Ottawa har clinchat.

De inte bara tog poäng utan vann mot Boston – trots att EK65 saknades.
Bra, nu kan han vila över helgen – och komma tillbaka i rungande slag när playoff startar.
• • •
Ja, Pansarkryssaren från Fäbodvägen är ju alltid som bäst när det gäller som mest.
Och självklart ska han ha den tredje Norris-nomineringen – efter Burns och Erik – och få åka till Vegas i sommar.
Jag ser fram emot att lära honom spela craps.
• • •
Nyss blev det exakt så här

• • •
Lightning måste dock fortfarande vinna allt som är kvar, inklusive back-to-back-matchen mot Habs i Bell Centre imorrn.
Där brukar de inte trivas.
• • •
Nu ska jag skriva och titta lite på potentiella konferensfinalen mellan Ducks och Hawks.
Nya tag i helgen, alla!

Ojvoj, nu är det hispigt och ängsligt i ACC.
Jag kan höra de dunkande hjärtslagen på läktarna ända ner hit till Manhattan.
Tampa i ledning inför tredje…
Men vadå, Leafs har ju två lätta matcher efter den här.
Först kommer Penguins till ACC och sedan Blue Jackets.
Nej, vänta nu…
• • •
I Örby lovar jag att Mowgli skrek Kuuuuuuuuuuuch efter det snygga 2-1-målet så det ekade ända till Älvsjömässan.
Trots att han säger att han redan gett upp…
• • •
Ja, lille Arvy har uppvisning i Texas, spränger 30-målsvallen och har ett hattrick på lut.
Det betyder att Nashville nu, som blott sjätte lag i NHL-historien, har två svenska 30-målskyttar.
Hela listan över tvåpipiga Sverige-pickadoller ser ut så här (och jag tackar eminenta Twitter-kontot ”Svenskarna i NHL” för gedigen research!)
Kenta Nilsson (31) och Håkan Loob (30), Calgary 1983-84.
Kenta Nilsson (37) och Håkan Loob (37), Calgary 1984-85.
Mats Näslund (43) och Kjell Dahlin (32), Montreal 1985-86.
Henrik Zetterberg (33) och Tomas Holmström (30, Detroit 2006-07.
Johan Franzén (34) och Henrik Zetterberg (31), Detroit 2008-09.
Filip Forsberg (31) och Viktor Arvidsson (31), Nashville Predators, 2016-17.
• • •
Men den briljante räddningen dansken gör när Drouin kommer igenom på slutet, den kan vara värd allt.
• • •
Nu har jag beställt Chicken Pao, för ni vet ju hur det ligger till:
Biffens likes his chicken spicy!

Intressant, ändå.
Maple Leafs darrar lite när de nu har sin clinch inom räckhåll – och Tampa har betydligt mer att säga till om än mot Boston i förrgår.
Jag förstår att de hispiga Toronto-fansen i spåret inte tycker om mig när jag säger det, men för mig får ju spänningen gärna leva kvar ända till på söndag…
• • •
Hörrni, här är en artikel som visar vad gjorde i Detroit – förutom att ta farväl av The Joe.
Den var svår att skriva, för ämnet är sannerligen inte lättsamt, men jag försökte skriva så värdigt, och med så stor respekt för Johan och hans familj, som möjligt och hoppas det blev oken
• • •
Islanders gör definitivt vad de ska mot ett till synes omotiverat Carolina och hade länge hjälp av Bruins, men nu har Ottawa-utan-Erik kvitterat i TD Gaaaaden.
Nån som tittat och kan ge en liten rapport?
• • •
Bolts måste dock avlossa åtminstone ett skott på mål under sina powerplay.
Annars blir det väldigt svårt.
• • •
Nej, Auston Matthews får inte bli skadad nu.
Inte.
Inte.
• • •
När jag ändå har er på tråden vill jag ha sagt att jag älskade Don Rickles – ofta sedd gäst på Elaine’s – och hoppas att de dämpar belysningen i Vegas för honom ikväll,

.
Ta ett djupt andetag.
För vad har vi nu om inte ytterligare en skälvande kväll när allt kan avgöras.
Ni vet vad som gäller, gissar jag.
Toronto är helt klara om de slår Tampa hemma i Air Canada Centre och Ottawa clinchar om de tar en poäng borta mot redan kvalificerade Bruins i Boston – och i så fall går ridån slutligen ner för Tampa och New York Islanders, vilket den oavsett andra resultat också gör för Islanders om de tar mindre än två poäng.
Häftigt, inte sant?
Bloggen sitter parkerad i korresoffan och ska följa allt, men hur många inlägg som blir producerade får vi se, för…okej, full disclosure:
Jag var ute på byn igår och satt och babblade med några Luleåbor på Manitoba’s vid 02-tiden och idag har jag tung betongkeps.
Men spåret är öppet, så ni kan hamra på bäst ni vill.
• • •
Så sent som igår vid lunch stod jag fortfarande fast vid tipset, ursprungligen fört till torgs i oktober, att Pittsburgh Penguins kommer upprepa och bli Stanley Cup-mästare för andra året i rad.
Men nu gör jag inte det längre, för då kom ju beskedet att den ohyggligt otursförföljde Kris Letang blir borta ett halvår med trasig ryggdisk.
Sicken blow monumentale.
Pens är fortfarande ett väldigt bra lag, for sure, men i den knallhårda konkurrens som väntar överlever man inte utan sin nummer 1-back.
No way.
Istället tror jag nu att Washington och Anaheim spelar final – och att Bäckis får lyfta bucklan.
• • •
Idag kom det årliga mail som hör till de allra mest exalterande att få.
Rubrikrad:
Ballot For 2016-17 NHL Trophies, All-Star Team, All-Rookie Team (Per Bjurman).
Ska vara inne före klockan 19.00 på onsdag och oj, vad kul det ska bli att hålla på med fram till dess.
• • •
Tänk vad förkrossade Boston ska vara över Department of Safety-domen i dag.
De får vila sin bäste spelare i de två meningslösa matcher som återstår innan playoff….
Är det bara som babianer som andas med öppen munnen som sitter i den där nämnden?
• • •
Jag tror Toronto fixar det ikväll, Tampa är lite för svaga med alla hel- och halvskadade stars.
Däremot är jag långt ifrån säker på att Senators tar poäng mot Boston.
De får ju olycksbådande nog klara sig utan Hart Trophy-Erik igen, för han skadade foten på nytt i andra matchen mot Detroit, och Sens utan honom är inte ett lag som slår Boston.
Skulle de sedan förlora även mot Rangers på lördag, och Isles samtidigt slår Carolina ikväll och Devils på lördag, då jävlar kan det bli direkt avgörande duell om sista slutspelsplatsen i Barclays Center på söndag.
Jag kommer ansöka om ackreditering, för säkerhets skull…
• • •
Mår lite bättre nu, efter att kramat ur mig den här texten, så who knows, det kanske kommer fler inlägg.
Fast i så fall tidigast i första pausen i 19.30-matchen i Big Smoke, så ni vet det.

Igen, grattis till alla Björnar.
B’s är tillbaka på rätt sida strecket – där lag anförda av Patrice Bergeron och Tuukka Rask ju ändå hör hemma.
Och jag tror de kan bli en saftig utmaning för vem som helst i den vals som börjar om en dryg vecka, särskilt när de nu dödat det här sista-veckan-spöket.
Watch out.
• • •
I Örby hissar en Stig Dagerman-kopia jag känner flaggan på halv stång, för nu är det till sist kört för Bolts.
Ja, det finns fortfarande en teknisk chans.
Om de vinner samtliga matcher som återstår i ”regulation” eller på övertid, samtidigt som Toronto inte vinner mer, eller Ottawa inte tar en endaste poäng, då tar de sista wild card-platsen.
Men det halmstrået är tunt det, och går av snart.
• • •
Eric tillbaka och kommentarer juniormatcher i spåret…då är det vår i bloggen!
• • •
Nu gick Islanders, om jag förstår saken rätt, om Tampa också, för de slog precis Nashville på övertid i Bridgestone.
Chansen är lika liten för deras del som för Tampas, men den finns i alla fall.
• • •
Visst ser det konstigt ut att Boston på tredjeplatsen i Atlantic-divisionen har ett X vid sitt namn i tabellen – samtidigt som Ottawa på andraplatsen inte har det.
Men när man, som de två rivalerna, står på samma poäng värderas minst antal spelade matcher högst i grundserietabellen, medan ROW (Regular- och OT-vinster) gäller i i sluttabellen.
NHL vet hur man förvirrar…
• • •
Ja, Mathias, jag har glufsat i mig min BBQ, men nej – jag ska inte blogga om de sena matcherna.
Där, i vst, gör de bara upp om vem som ska möta vem i förstarundan och ah, jag orkar inte lägga energi på det.
Stora saker väntar nu.
Bara en vecka kvar, folks, bara en vecka…

Nu är Bruins tvååriga slutspelstorka snart över – och det är ju alls ingen tillfällighet.
Den här truppen kanske inte kan beskrivas som avsevärt mycket bättre än de två närmast föregående, men lite ändå – och framförallt:
Den mentala mobiliseringen är en annan i år.
Ifjol, och 2015, såg de ängsliga och rädda ut under de sista, förödande grundserieveckorna och lyckades fälla sig själva.
Nu är spelet resolut och beslutsamt och killer-instinkten i avslutningarna oböjlig.
• • •
Meh, Erik gör ju mål på nästan exakt samma sätt som i The Joe igår – från samma sarghörn.
Han kan kanske borde bosätta sig där.
• • •
Bolts har ju sin chans i det fem minuter långa powerplay som följer på Marchands kastreringsförsök, men åstadkommer inte ett skit.
Klent.
Men samtidigt är Bruins grymma sin kill också, man får ju inte glömma det.
• • •
Ojvoj, ser ut som regerande mästarna visar musklerna hemma i PPG Paints Arena.
• • •
Kan Ekeliw Boys samla sig till säsongens period nu när det behövs som allra mest kan de kanske, kanske vända på det här.
Men jag tvivlar.
Motståndet är för bra och för motiverat.
• • •
Nu ska jag smälla i mig lite ribs de just kom trampande med från Hill Country Barbeque.
Lyckos mig!