Nä, det blev ”bara” 6-7 i den här matchen.,,,
Jisses, det är 1985 igen.
Mer kommer när allt det här har benats ut.

NY RANGERS – DALLAS 3-7 (Period 2)
• • •
Mja, parallellerna med urladdningen i Pittsburgh igår börjar halta.
Mål blir det visserligen hela tiden, men i PPG Paints Arena var det två lag som producerade monumentale.
Här är det ett lag som leker.
Rangers har klappat ihop fullständigt och buas på goda grunder av isen efter mittperioden
• • •
Nu får Henke till och med cat calls från Garden-läktarna.
New yorkarna jublar alltså hånfullt när han stoppar en lös liten strumprullare.
Ouch.
• • •
Det är Greider som till slut gör upp räkningen med Cody Eakin.
Ja, målvaktsrunner mot målvaktsrunner, liksom…
• • •
Hek, på vilket sätt gjorde jag narr av Karl-Oskar-sönerna på Garden?
Jag skrev att de talade småländska.
Är det ett angrepp?
I love smålänningar, tro inget annat.
• • •
Mika styr in en puck i sin comeback och just då känns det som att hemmalaget faktiskt är på väg in i matchen.
Men…well
• • •
Till och med Gnesta IK:s coach, vem det nu är, hade bänkat Brandy Skjei efter det orimliga pojklagsagerandet innan Roussels 4-1-mål.
• • •
Dallas femte mål är nästan repris av Rangers första.
Även Henke står och tittar åt ett helt annat håll när Sharp smyger in pucken vid stolpen.
Ouch igen.
• • •
Om jag nu är så dum att jag uppmärksammar världen på att jag tippade Stars som finallag är det väl inte mer än rimligt att jag också påminner om att jag hävdade att Rangers skulle få svårt att ta sig till slutspel, för på papperet såg laget uddlöst ut.
Ett par månader in i dansen såg även den profetian löjeväckande ut, men inte längre.
Helt klart:
Fortsätter det så här kommer Blueshirts glida utför väldigt snabbt och inom några veckor vara under strecket.
• • •
Gris-Olle har börjat ladda sina redan i vanliga fall mustiga läktaranalyser med könsord nu.
Det hör man ändå inte så ofta.
• • •
Om Raanta varit back-up hade han förstås fått hoppa in för länge sedan, men det vore ju bara grymt att slänga in oerfarne Hellberg i det här moraset.

NY RANGERS – DALLAS 1-3 (Period 1)
• • •
Tja, det kanske var överilat att slå fast att det inte kommer bli samma slags målfest ikväll igen.
Vi har redan fyra, plus ett bortdömt, och bud på mycket mer – och det är öppna autostrador genom alla zoner.
• • •
Dallas powerplay var en syn för gudar hela förra säsongen och det tycks i sanning ha tagit fyr igen.
De krymper med vindlande snabba passningar ihop Rangers box till ingenting och sen bara smäller det.
• • •
Stackars Antti Niemi blir så grundligt lurad av Greider och Stepan efter 27 sekunder att han mest påminner om Karl Kakyl och står och tittar åt ett helt annat håll när den sistnämnde fäpplar in pucken.
Dråpligt, är ordet,
• • •
Nej, det går inte bra för Henke ikväll heller.
Nåt är – återigen – off.
Han verkar osäker och obekväm och ser inte ut som att han själv tror att han ska stoppa lägen som när Jamie Benn glider förbi fågelskrämmorna i hemmaförsvaret och lägger in den mellan benen på honom.
Samtidigt är Rangers defensiv faktiskt frapperande usel, varken mer eller mindre.
• • •
Garden buar vredgat varje gång Cody Eakin nuddar pucken och just ja, det var ju han som manglade Henke i i Dallas för en månad sedan.
• • •
Det hade jag missat, men Rangers kommer ha blågult i kassen även om Henke går sönder eller släpper in arton puckar i andra.
Reslige Magnus Hellberg backar upp i skadade Antti Raantas frånvaro, nämligen.
• • 
Uh-uh, Rangers-fansen som brukar hävda att ryktet om att Greider kör över målvakter är överdrivet.
I den här perren sänker han Niemi och släpar med honom ända ner i sarghörnet.
Aldrig har en goaltender interference-avblåsning varit med mer given.
• • •
Det är Maserati som sponsrar kvällens match.
Jag utgår från att det betyder att alla som är här och skriver om tillställningen får varsin fin bil.
• • •
Bra där, Emil.
Raggmunk är ett ypperligt förslag.
• • •
Garden jublar ordentligt en gång under inledande 20.
Nej, inte vid det tidiga hemmamålet.
När en Giants-stjärna blir inzoomad på läktaren.
• • •
Du är inte det minsta fördomsfull, Paula.
Däremot överskattar du min villighet att lyssna på så kloka råd.
Vegetariskt…
• • •
Det var i andra-perren lavinen gick igår.
Jag bara säger det.

Jaha, har ni som var kloka nog att stanna uppe igår hämtat er från den rent exalterande eruptionen i de lummiga backarnas Pittsburgh igår?
Inte jag heller.
Men det är bara att ta ett djupt andetag, för nu kommer det mer.
Rangers möter Dallas Stars i ett regnigt New York och inte för att de två halv-strugglande enheterna lär ställa till med samma sorts uppseendeväckande uppvisning, men ändå.
Man blev ju så nykär i hockey för ett dygn sedan att hjärtat sjunger bara jag får se nyspolad is och höra ljudet av båsdörrar som öppnas och stängs igen.
Så sätt er till rätta, vänner.
The Greatest Show on Earth fortsätter nu.
• • •
Jag trodde det var under Bruins-coachen Claude Juliens fötter det började brännas efter kraschen i TD Garden igår.
Istället nås vi under eftermiddagen av nyheten att Islanders sparkar Jack Capuano.
Det har ju fansen krävt hela säsongen – ramsan ”Fire Cappy” har ekat i Barclays Center nästan nonstop – men det känns som att det kommer lite sent.
Dessutom går problemen mycket djupare så.
Det handlar framförallt att Snön faller och Islanders med den…
Det var general managern Garth Snow som med sina ingrepp i truppen i somras fuckade upp det som var på att väg att ta formen av en contender, och i förlängningen slösade bort ännu en säsong för John Tavares, så först när det, så att säga, blir töväder i Brooklyn lär det bli ordning på torpet igen.
• • •
Senast vi såg honom i action låg han på vid kortplanket bakom bortakassen på Garden-isen med ett ben vridet i så vidrig vinkel att det knappt gick att titta.
Men nu, efter två månader, gör Mika Zibanejad comeback igen.
Väldigt kul, tycker jag.
Han var, framförallt under den inledande grundseriemånaden, en av de verkliga hockey attratktionerna i The Metropolitan Area och kom dessutom alltid med begåvade synpunkter i min intervjubandare.
I ett jävla slag verkar den DJ:ande 23-åringen, trots en holiday season på kryckor, vara också.
När Rangers testade honom ute i Tarrytown häromdagen hade han bättre värden än under campen i somras.
Vad månde bliva, som sportjournalister frågade på 50-talet.
• • •
Öppnar min trådslitna dataväska i pressrummet under sena eftermiddagen och upptäcker att jag glömt elsladden hemma i östra Midtown.
Skämmes, tammefan.
Ett dylikt rookie-misstag ska man inte kunna göra sig skyldig till efter tolv år i NHL-rapporterandets tjänst, det är nästan som om en veteran som Dan Girardi plötsligt skulle missa markeringen helt framför sin egen målvakt (hmm…).
Dessbättre befinner vi oss ovanpå på Penn Station, så det är bara att hasta ner i källaren och köpa en ny sladd, men den kostar drygt 50 bucks och de stålarna hade definitivt kunnat användas till något roligare.
• • •
Riktigt varför jag är dum nog att påminna om det vet jag inte, men i stora finaltipset i oktober vill jag minnas att jag utsåg Dallas Stars till Stanley Cup-finalist.
Den spådomen framstår ju som så lagom klyftig när halva grundserien är avklarad.
Hockeyhjältarna från älskade Lone Star State har haft bakhalt hela säsongen och ligger just nu under strecket i västra tabellen, med fyra poäng upp till sista wild card-platsen.
Det finns dock legitima förklaringar – de flesta möjliga att läsa av på skadelistan – och jag tror fortfarande på potentialen i det kvicka, explosiva, kreativa manskap som bjöd upp till såna ljuvliga skådespel förra året.
Men final?
Det var att ta i…
• • •
Men det kunde varit värre.
När jag efter en Awards-show i Vegas för ett par år sedan öppnade samma trådslitna dataväska i securityn på McCarran-flygplatsen i Vegas låg visserligen sladden där den skulle.
Men inte datorn.
Den stod kvar på rummet på Caesar’s Palace.
DET kan man kalla wojne wojne-situation.
• • •
John Klingberg, en av fjolårssäsongens stora sevärdheter, hade en tung höst också i individuell mening.
Främsta anledningen:
Motståndarna kan göteborgsburgaren nu.
– Jo, sa han på telefon från Big D förra veckan, det märks tydligt att de scoutat mig. De går på mig snabbt när vi får pucken i egen zon, men avvaktar betydligt mer när vi anfaller. Det blir ju så, alla lag i den här ligan tittar på video hela tiden
Därför tvingades den elektriske backen göra några små ändringar i sitt spel i november – och nu skjuter han skarpt igen.
– Mm, de senaste 20 matcherna tycker jag det gått jäkligt bra. Jag får mer användning av min kreativitet igen.
Watch out, alla.
• • •
Tänk om även Dan Girardi fick hosta upp 50 dollar varje gång han begick ett misstag.
Då skulle han – fast han, absurt nog, tjänar sex miljoner dollar den här sässen – tvingas sitta utanför busstationen på åttonde avenyn och tigga för att överleva.
• • •
Det känns inte särskilt rättvist att en viss sorts Rangers-fans – vanligt förekommande på HF Boards och på twitter – tycks ha vänt sig mot Henke Lundqvist.
Ja, det har varit fyra skakiga månader för Lundy och något var tidvis definitivt off både mot Toronto och Montreal – några puckar såg ut att gå rakt genom karln – men att plötsligt rasa om att en ikon som i så många år burit hela klubben ska säljas uppåt floden för att det går lite tungt under delar av en halv säsong…man tar sig för sin förskräckta panna.
Men sådana är ju dessa bisarra tider – och så är New York
• • •
På förekommen anledning vill jag ha sa sagt att vissa vinterkavajer är onödigt tunga.
Jag har att släpa så det räcker, om man säger så.
• • •
Men vilka BLIR det i final i vår då.
Ja, det blir ju Minnesota och Washington.
Häpp!
• • •
I morgon kommer Bullen – bästis sedan vi var handbollsspelande valpar i 80-talets gryning – inflygande från Borlänge och ska bo hos mig i tre veckor.
Det betyder att jag har en fullfjädrad kock i hushållet och kommer kunna beställa hemlagat under korresoffan-sittningarna.
Har ni några förslag på vad han ska få laga åt sin värd?
• • •
He he, strax innan värmningen kommer två storögda åskådare ut på läktarsektionen intill min pressbox-flank och granskar sina platser.
Vad som sägs där hörs väldigt bra in till oss, så det går inte att missa att de – är smålänningar.
– Kolla, här sitter vi ju kanonbra, säger den ene på klockren Niklas Hjalmarsson-dialekt.
– Ja, och vilken hall. Titta, det är ju så häftigt, svarar den andre på samma dialekt.
Rart.
Men de har inte träffat Gris-Olle ännu…
• • •
Burger Klingberg har en stor hipstermössa på sig när gästerna kör sin tvånuddsfotboll vid zamboni-parkeringen strax före värmningen.
Nu vet ni det.
• • •
OK, en till Hockey Night börjar nu på Manhattan.
Hoppas ni kör så det skvätter i spåret.

PITTSBURGH – WASHINGTON 8-7 (Slut, OT).
• • •
Nej, jag har inte skrivit fel siffror.
Årets NHL-match slutar verkligen 8-7.
Helt sanslöst.
Till slut avgör Conor Sheary på övertid.
– Galnaste match jag spelat, säger han till Pierre McGuire just som jag skriver detta.
Jotack.
Nu ska jag ringa Bengan Hörnqvist och skriva en text.
Vi hörs från Garden imorrn.

PITTSBURGH – WASHINGTON 6-5 (Period 2)
• • •
Oh, baby!!!
Jag SA ju att det här skulle bli en minnesvärd Blue Monday!
Det känns som Caps drar de sista fjädrarna av pingvinerna när Game 7-Justin gör 3-0 med ett enkelt skott på Matt Murray.
Men sannerligen inte.
Plötsligt lyfter hemmaflocken, likt ankorna i Tony Sopranos pool, i ett kollektivt jätteryck och gör fem raka mål inom loppet av…ja, vad…drygt åtta minuter.
PPG Paints håller förstås på att lossna från trossbotten och rasa nerför backen mot Fifth Avenue.
Men bara för att rädda spänningen till sista 20 kommer gästerna förstås tillbaka och både reducerar och kvitterar strax därefter.
Men uh-uh, Pens är inte klara. Malkin – som snillet som driver den här bloggen gnällde på i första – hinner göra 6-5 och fullborda ett hat trick också.
Grattis till oss som är vakna och tittar.
Det här är ju säsongens galnaste match.
• • •
Braden Holtby såg ut som självklar Vezina-kandidat i första perioden.
Not so much i andra.
Fast de två sista fluke-målen är ju faktiskt mest jävligt oturliga.
• • •
Skottpassningen Crosby slår till Conor Sheary vid 3-2-målet är så vacker att jag nästan blir gråtfärdig.
• • •
Den som vill läsa en Pittsburgh-skribent som vet hur man saltar formuleringarna med sarkasm ska ju inte missa Dave Molinari på Twitter.
• • •
Innan upphämtningen är inte heller Bengan Hörnqvist på sitt mest sprudlande glada humör, om man säger så…
• • •
Leaving New York never easy, sjöng R.E.M.
De skulle de bara vet hur det är att vara kvar i New York när Eken åker hem.
Han lämnade oss idag igen och nu är det lika tomt här som i hemmaprotokollet i TD Garden tidigare idag.
• • •
Nu kommer det en tredjeperiod när agnarna skils från vetet och pojkarna från männen.
Håll i er.

PITTSBURGH – WASHINGTON 0-2 (Period 1)
• • •
Javesst, som Svennis skulle sagt.

Det är en förträfflig dust som pågår i regerande mästarnas hemmarink.
Caps är ju klart bäst, framförallt i starten, men efter 0-1-målet är det som att Pens minns att de faktiskt är ett bra hockeylag, blir förbannade och börjar spela med lite sisu.
Det kommer att hända saker att minnas ikväll, det känner jag mig helt övertygad om.
• • •
Visst hör Lill-Burra hemma på listan över de hetaste svenskarna.
Det är han som drar first blood – för andra gången på ett dygn.
• • •
Nog är det väl lite märkligt att Malkin efter alla år fortfarande har så lätt att bli frustrerad när det tar emot litegrann?
Jag tycker det.
• • •
Bäckis sätter tvåan – och har nu gjort poäng i sju matcher i rad.
Jo, det rullar på…
• • •
Ser att Victor Hedman blev sjuk innan bortamatchen mot Kings tidigare idag,
Det händer de bästa under besök i LA…
• • •
Alltså, det är inte bara det att Capitals har tionde raka segern på lut.
Det har gått sju perioder sedan någon – som av en händelse Pittsburgh – överhuvudtaget gjorde mål på dem.
• • •
Per Bohman är en av de stora fotbollskungarna hemma på redaktionen, så det var ju en ren ära att få låna hans namn i den så kallade puffen på sajten under en kvart…
• • •
Det verkar som den blå måndagens mörker slukat nästan alla; inte ens John J är inne i spåret och rockar.
Men jag fortsätter ändå försöka pigga upp med lite verbal Xanax.

Idag är det Blue Monday – enligt otvetydiga vetenskapliga rön den deppigaste dagen på hela året.
Helgerna är över, pengarna slut och den närmaste framtiden bara ett kallt hål av januari- och februarimörker.
Då griper NHL-bloggen förstås in och försöker lindra den allmänna mjältsjukan med lite live-sändning.
Jag tänkte slå ner ändalykten i korresoffan och titta på den potentiella klassikern till showdown Pittsburgh Penguins och Washington Capitals – hetast i showbusiness – ska kriga sig genom i PPG Paints Arena.
Så ställ undan brännvinsflaskor och Xanax-burkar nu.
Bloggen är här.
• • •
Boston Bruins är inte alldeles lätta att förstå.
De ska inte kunna bli nollade av New York Islanders – allra minst på hemmaplan.
Men det var just vad de blev i Martin Luther King Day-matinén i TD Garden för några timmar sedan.
Kan någon vänlig själ i läsekretsen som bevittnade debaclet– till exempel Bostonmolle – förklara?
• • •
Till och med Taddson – som bloggen ibland har kontakt med i privata kanaler – försöker hyscha ner hypen.
Då vet man att de verkligen lärt sig läxan i Capitals-land.
Den här gången ska förväntningarna INTE få växa sig för stora bara för att det slår gnistor om grundserieshowerna i januari.
Men djävulen.
Om man slår Chicago med 6-0 på fredag och Philadelphia med 5-0 på söndagen får man, oaktat historien, leva med att man får imponerade blickar riktade mot sig.
Det här KAN vara året…
• • •
Under några timmar idag låg Detroit Red Wings sist i den östra tabellen.
En oerhörd syn efter halva grundserien, fullständigt otänkbar för bara några år sedan.
Den – synen – skakade tydligen om dem själva också, för alldeles nyss gick de ut och vann en tajt fajt i The Joe mot Montreal med 1-0 och hävda sig några snäpp uppåt igen.
• • •
Alla går igenom svackor, påstås det.
Tydligt det.
Penguins – som nyss föreföll snudd på oslagbara – går in i aftonens drama med tre raka nederlag i röven.
Det är ingen avancerad gissning att de försöker samla sig till årets urladdning för att bryta den skitsviten ikväll.
• • •
”Blue Monday” är en väldigt bra låt med New Order också.
Den dansade den tonårige Biffen till under otaliga extatiska kvällar på Kongresshallen i Borlänge i 1980-talets gryning!
• • •
”Bäckis” har fler poäng på de senaste sex matcherna än jag har snusdosor i kylskåpet, trots att det kom en ny laddning från Sverige med UPS så sent som idag,
Om det säger han ungefär så här när jag ringer upp och vill ha några upphetsade citat:
– Jo, det rullar på…
Att få Valbo’s Finest att säga något mer självförhärligande än så är svårare än att få Donald Trump att skratta åt sig själv.
• • •
Fats Dominos ”Blue Monday” är min själ inte dum den heller.
• • •
Det är ändå fan att Kris Letang ska vara skadad så förbannade ofta.
• • •
Nicklas Bäckström, Patrik Berglund, Victor Hedman, Filip Forsberg, Mikael Backlund, Jakob Silfverberg, Elias Lindholm, John Klingberg, Rickard Rakell, Anders Nilsson, Andre Burakovsky, Henrik Zetterberg och William Nylander.
Om jag hade listat de hetaste svenskarna just nu hade Top 13 sett ut just så.
• • •
Det har sagts mig att uppemot 20 svenska Habs-fans 4 februari träffas i Växjö för att se matchen mellan Montreal och Capitals.
I Växjö trodde jag bara det bodde Flyers-fans, men alright.
Arrangörerna hälsar att även andra lags fans är välkomna, mer info ska finnas på Svenska Fans.
• • •
Breaking News:
I morgon, när Dallas gästar Madison Square Garden, gör Mika Zibanejad comeback med Rangers.
Bloggen är garanterat där.
• • •
Apropå Montreal gläder det en gammal svenskfetischist att Jacob De La Rose fick begå säsongsdebut mot Detroit idag.
Hoppas han får stanna och gör succé; jag vill ha anledningar att åka till en av Nordamerikas coolaste städer och se matcher i Nordamerikas absolut coolaste arena.
• • •
OK, gametime närmar sig i downtown Pittsburgh.
Det blir alltid mer eller mindre spektakulärt när Penguins och Capitals – och därmed Crosby och Ovetjkin – möts.
Så häng med nu.

NY RANGERS – TORONTO 2-4 (Slut).
• • •
Jag säger ju det.
Unga Maple Leafs håller, mitt i steget, på att bli ett annat, smartare och mognare och mentalt starkare lag.
Så sent som för en och en halv månad sedan hade de garanterat schabblat bort den här tredjeperioden.
Inte nu.
Jag gläds med spårets hängivna Big Smoke-fraktion.
• • •
Nej, det var ingen inövad variant från garageuppfarten i Greenwich Lill-Nyllet tillämpade när han spräckte den gamla lekkamratens nolla.
– Då var det ofta ”Henke” som gjorde mål på mig. Jag ville vara målvakt och stod de flesta matcherna, säger han något oväntat och drar ner sin hipstermössa i pannan.
Well, ändå.
Väldans fin storyline.
• • •
Washington-Chicago 6-0.
Det är ändå ett resultat som lyser i eldskrift i januarikvällen.
• • •
Blogen råkar kliva Old School Lou på tårna i presshissen.
– Excuse me, säger han då.
Det var väl konstigt?
• • •
Med risk för att åter dra på mig stränge läsaren Skinkans vrede meddelar jag härmed att jag måste ägna resten av helgen åt det stora feature-projekt jag håller på med och att det därför kan bli lite glest mellan inläggen här.
Men först:
Ett par rackabajsare vid lämplig bardisk med Glimmer Twins Eken och Kramer från Hörnett.
Hej på’re!

Slut, Toronto vinner rättvist med 4-2.
En liten skvätt till kommer innan jag tar rygg på Oak Man och Kramer ut på byn.