Alla har de gång begått sin omsusade Madison Square Garden-debut, hockeyns verkliga superstars.
Maurice ”Rocket” Richard 1942, Gordie Howe 1949, Jean Beliveau 1952, Bobby Hull 1957, Phil Esposito 1963, Bobby Orr 1966, Ken Dryden 1971, Wayne Gretzky 1979, Mario Lemieux 1984, Patrick Roy 1985, Jaromir Jagr 1990, Nicklas Lidström 1991, Peter Forsberg 1994, Sidney Crosby 2005 och Connor McDavid 2015.
Och nu, den kalla och blåsiga kvällen fjärde januari 2024, är det dags för ännu en av De Utvalda i denna sport, en av de ytterligt få som benådats med den sorts genialitet Gud förbehåller sina allra käraste barn, att utföra premiär-showen i The Wooorld’s Most Famou Arena.
Connor Bedard.
Den 18-årige virtuosen från British Columbia som varit föremål för blockbuster-hajp sen innan han hade hår under armarna, var en av tidernas mest givna ettor i sommarens draft och sedan lyckats leva upp till de omöjliga förväntningarna under sin första höst i världens bästa liga…denna happening till yngling kommer till stan med Chicago Blackhawks.
En dopritual, kan man se det som.
Det är ju först när stjärnorna upplevt en kväll i The Bright Lights of Broadway de verkligen visar att de hör hemma på planeten och därigenom så att säga adlas.
Så häng med nu.
Vi skriver lite historia under det välvda cirkustaket i afton.
• • •
Hey, hey, what do you say – de blågula junisarna ska spela final!
Trots att jag sovit riktigt risigt på slutet och hade behövt ytterligare några timmar i hos JB, tog jag mig faktiskt upp och såg semin mot tjeckerna i morse.
Det behövde jag inte ångra, det är ju ren fröjd att se NHL-favoriter i vardande som Jonathan Lekkerimäki, Axel Sandin-Pellikka, Tom Willander, Noah Östlund och Theo Lindstein.
Må de tugga på guldmedaljer om femton timmar.
För övrigt:
Nu kommer inte Mika undan, ikväll ska det pratas JVM…
• • •
Det är just nu så mycket matcher i New York att man som NHL-korre med bas i denna stad känner sig som flygledarna på LaGuardia under tidiga kvällsrusningen, då det lyfter och landar ett plan i minuten där ute i Flushing Bay.
Därför finns det varken ämnen eller energi till matiga intron precis varje gång och ni får helt enkelt ursäkta om kvällens öppning blir lite mer kortfattad.
• • •
Kanadensarna har tystnat och skickar inga sms för närvarande, men istället har det börjat sjuda i relationen med amerikanska kollegor.
”We’re gonna kick your butts”, står det i ett meddelande som nyss landade i min lur.
Så pojkar, det finns inga möjligheter att ni kan förlora finalen mot Team USA.
Då blir kommande dagar alldeles för bittra för min del.
• • •
Inte nog med att vi för första gången får uppleva Connor Bedards första framträdande på drömmarnas scen.
Rangers har kallat upp sin egen Messias, 20-årige Brennan Othmann, från Hartford och går allt som det ska begår han sin NHL-debut i en kedja med Barclay Goodrow och Jimmy Vesey.
Det är också exalterande.
• • •
Rusningen mot LaGuardia om kvällarna är verkligen en syn – och jag har bästa läktarplatsen i stan i vardagsrumsfönstret i holken.
Så fort det mörknar kan jag se planen i ett evigt pärlband söderifrån, mitt uppe i the final approach mot städernas stad.
Befann jag mig i takt med samtiden skulle jag väl banna showen, men i själva verket älskar jag det där pärlbandet och den alla-är-på-väg-hit-känsla det genererar.
• • •
Ja, Leafs-fans, jag förstår att det känns som manna från himlen att se Marty Jones göra två såna matcher i södra Kalifornien.
Men nej, vänner – han är ändå inte mannen att hålla i handen för ett lag som vill vinna Stanley Cup.
En trejd måste till och som vi såg går borde det gå att få Ducks att, till rätt pris, släppa en av sina målvakter.

De har både John Gibson och monstret som sånär knäckte de blåvita, Lukas Dostal.
Go to work, GM Treliving.
• • •
Alldeles strax, i ESPN-sändningen, presenteras de 32 första All Star-spelarna – en från varje lag.

Sedan ska fansen – ni – rösta fram de återstående tolv som också får åka till Toronto på firmafest i början av februari.
Så saknas såna som Lill-Nyllet, Filip Forsberg, Elias Pettersson, Rasmus Dahlin, Mika och Wild Bill i den första given räknar jag med att spåret skrider till verket och jobbar in dom.
• • •
Ikväll får jag tretton rätt på tipset med döljande tecken:

•Boston – Pittsburgh 1
•Montreal – Buffalo 1
•NY Rangers – Chicago 1
•Philadelphia – Columbus 1
•Dallas – Colorado 2 (OT)
•Minnesota – Tampa 2
•Nashville – Calgary 1 (OT)

•St Louis – Vancouver 2
•Arizona – NY Islanders 1
•Seattle – Ottawa 1
•Vegas – Florida 2
•LA – Detroit 1
•San Jose – Winnipeg 2

• • •
Ja, Christian Karlsson, ikväll är det åter finalrepris – på Strippen. Men nej, det är ingen jättegrej den här gången heller.
Men jag håller koll, det lovar jag.
• • •
Svenska målskyttar fjärde januari: Mika, Hedman, Hästpolo-Gustav, Filip, Nils Höglander, Tranås-Simon, Burra, Lill-Fimpen, Jonathan Lekkerimäki.
OK, den sistnämnde vore en skräll, men så mördande som han varit i Scandinavium vill jag nämna honom ändå – om inte annat som övning inför framtida uppräkningar av samma sort.
• • •
Mm, Hyttmyra, såg du vad Peter Lundin påpekade?
Utsålt är inte samma sak som fullsatt och i Göteborg just nu är det uppenbarligen en väldig massa kanadensare som köpt plåtar men inte går på match eller rentav åkt hem.
Likadant är det ofta här på Garden. 18 006 biljetter har alltid sålts, men många säsongskortsinnehavare stannar hemma om det är mindre kittlande matcher.
• • •
Snart händer det, snart ringer kassaapparaten hemma hos familjen Nylander som en Megamillions-maskin i Vegas när Arvika-Anton fått in en av sina jackpots.
En saftig kontraktsförlängning kommer enligt uppgift snart tillkännages och jag törs nästan ta gift på att han inte kommer få mindre än tio miljoner i årslön de kommande sju-åtta åren.
Vad säger de blåvita fansen om DET då?
• • •
Hoppsan, vi har en ny svensk riddare.
Golden Knights tog just Tobias Björnfot på waivers av Kings.
Hoppas han får spela mer på Strippen än han fått i LA senaste åren.
• • •
När jag begick min Garden-debut som journalist, hösten 2005, var Connor Bedard tre månader gammal.
Det är bisarrt att tänka på.
• • •
Efter floppen mot Hurricanes behöver Rangers återupprätta sin status som absolut elit på momangen.
Alla har en kväll off, det viktiga är alltid hur man uppför sig i nästa match – och ett nytt haveri mot nästjumbon från Illinois skulle så alla möjliga slags tvivel i Manhattan-rabatten.
• • •
Dock, jag vill ha fört till protokollet att jag begick min ur-debut i denna hall, som åskådare, redan 1994.
Då var det elva år tills Bedard överhuvudtaget skulle födas – och Mika Zibanejad hade just fyllt 1…
• • •
Ok, det är återigen showtime på Broadway – med en stor och en liten Messias på scenen.
Enjoy!

Hey folks, idag tar vi det lite piano i bloggen, för jag sov dåligt och gick sen upp och brände krutet på årets första podd.
Kanske faller andan på under Leafs sena framträdande i Orange County, men don’t count(y) on it, förmodligen kommer övningarna inskränkas till denna korta tipsrad:

•Washington – New Jersey 2
•Anaheim – Toronto 2

NY RANGERS – CAROLINA 1-6 (Slut)
• • •
Man, nu blev det en sån där ursinnig nattmangling vid tangenterna igen.
Men när Lill-Nyllet med två mål blir förste svensk att nå 50 poäng, när EP leder i dansen i en first period onslaught mot Senators och prickar in NHL-karriärens 150:e fullträff, när Hästpolo-Gustav vevar på i sin bästa poängsvit någonsin, när Markan på egen hand sänker Wild, när Gustav Forsling slåss, när Bruins tränger sig förbi Rangers i tabellen och när Connor McDavid når platån 900 poäng som den femte snabbaste i historien…då får det vara värt det
Read all about it på sportbladet.se
• • •
Efter alla sentida våndor med Samsonov får Marty Jones nolla i downtown LA ses som en försenad julklapp till Maple Leafs Nation.
Det hade ni inte räknat med.
Nu vill vara bara se Dennis Hildeby från Järfälla upprepa bravaden i Orange County imorrn.
• • •
Storfinken kom nyss hem och gick och lade sig och ja, nu ska jag också checka in hos Herr Blund – och ladda om för årspremiär med Ondskan.
Spetsa öronen natten till torsdag.

Rangers blir ordentligt tillplattade av ett förträffligt Carolina. 1-6 står det med drygt tre minuter kvar och bloggen börjar röra sig mot environgerna.
Vi hörs när jag parkerat i soffan igen.

NY RANGERS – CAROLINA 1-3 (Period 2)
• • •
Well, när man ska reparera nånting trasigt är det förstås viktigt att inte slå en spik rakt i egen tumme också.
Men det gör Rangers.
De lyckas vrida sig ur sydstatarnas strypgrepp i andra, tar sig fram på ett helt annat sätt och lyckas få till en reducering, efter ny superb styrning av Greider-Kreider.
Men sen bara ger dom motståndarna ny tvåmålsledning och jag är rädd att det är lite blågul mess som leder till det haveriet, gamla skolkompisarna Mika och Erik G glömmer att kommunicera.
Slikt har man inte råd med när man jagar Hurricanes.
• • •
Kochetkov i Canes-kassen känns så stabil och säker att dansken nog får finna sig i en roll som back-up när han återvänder.
• • •
Ojvoj, om Mikas tidiga variant mellan egna ben gått in…då hade vi haft mer än JVM att fråga om.
• • •
Zydden, jag säger ju det: Det kan inte vara meningen att områden där det kan bli minus 33 ska vara befolkade av människor.
Och inte värmer Dallas förstaperiod heller, kan jag tänka.
• • •
Off topic – så det ryker om det – men mitt i den här perioden får jag ett mail med inbjudan till ett community board-möte där jag förväntas ha synpunkter på att en miljardär vill bygga ett kasino på en ödetomt precis i mitt kvarter.
Känner mig för ett ögonblick som Phoenix-bo inför folkomröstningen om den där nya Coyotes-arenan.
Skillnaden är förstås att jag inte har mer emot tanken på ett kasino runt husknuten än Tony Soprano skulle ha.
• • •
Men vad är det för slags meltdown som pågår i Pittsburgh?
Kära nån.
• • •
Efter ett upphåll till Romjulens ära ska vi, förresten, spela in årets första podd imorrn.
Den som har pigga förslag på ämnen är välkommen att presentera dem i spåret nu.
• • •
Missnöjet med domarna är ganska massivt på Garden, i bägge ringhörnor, och så brukar det bli när Justin Kea håller i pipan.
Han är inte direkt Nordamerikas Dag Olsson.
• • •
Liam Neeson är en annan institution på plats i afton – och kanske kan han gå in i hemmalaget omklädningsrum och lära dom att dra den där ”I will hunt you down”-ramsan.
• • •
Reklamavbrott med 38 sekunder kvar av en period – det är ju parodi.
• • •
OK, 20 till.
De kan bli nåt.
Tror jag.

NY RANGERS – CAROLINA 0-2 (Period 1)
• • •
Hurricanes är tillbaka.
Det ser ju åter ut som i deras allra bästa stunder under den pågående Rod The Bod-eran.
De nyper till direkt, i ett tidigt PP, och ser sedan till att göra det svårare för Rangers än någon annan gjort på väldigt länge; stressar dem med obeveklig forechecking så uppspelen bara blir blaha, kloggar effektivt igen mittzonen och försäkrar sig, de få gånger hemmaspelarna kommer så långt, om att de inte får något syre alls i anfallszonen.
Precis i slutet av perren föräras de ett nytt powerplay och då smäller det återigen på en gång.
Vem, frågar man sig, är det egentligen som leder divisionen?
• • •
Jag utgår från att Storfinken gör vad han kan vid rinkside, men det tidiga Hurricanes-målet verkar synnerligen menligt på stämningen i den omsusade ladan.
Tidvis är det tystare är man tror att det ska kunna vara med 18 006 själar ombord.
• • •
Medan Canes är helt skoningslösa när de får spela med en man mer kan Rangers hittills enda PP för kvällen vara säsongens hittills mest tandlösa.
De har alla möjliga problem att alls ta sig över blålinjen – och när de till slut gör det händer ändå ingenting.
Then again: Det är Canes som gör det extremt besvärligt för dem.
• • •
Varför buar Garden så fort Aho nuddar pucken?
Det kan inte rimligen vara så att han ska ha skit bara för att han är så bra, så töntigt kan inte ens Gris-Olle uppföra sig.
• • •
John Brancy borde verkligen sjunga alla nationalsånger – överallt, varje kväll.
Blir svårt logistiskt, men måste lösas på något vis.
• • •
Storken har verkligen varit ute och såsat med puckarna några gånger.
Det vittnar om bristande skärpa och vad sa vi? Den som inte är tillbörligt fokuserad denna tid på året blir uppäten av verkligheten.
• • •
Tim Robbins blir inzoomad i jumbon.
Men han är ju frekvent Garden-gäst att de lika gärna skulle kunna zooma in pucken.
• • •
Sure, Rangers kan göra saker och ting mycket bättre än så här, framförallt genom att skruva upp tempot i sina egna aktioner, men att komma tillbaka från 0-2-underläge när Rod The Bods killar spelar på det här viset…det är inte lättare än att ta sig över Atlanten med eka.
• • •
Nu ska jag ha en kaffe, faktiskt.

Alright then, tillbaka till vardagen – på riktigt.
Nu är det slut på högtider och ferier och konstiga klämdagar och jippon under bar himmel.
Nu väntar istället 30 raka, hårda januaridagar med alldeles vanliga serielunksdueller, alla spelade under intensiv press i fullsatta hallar, och den som i det alltmer komprimerade schemat tar sig friheten att slappna av och tänka på annat blir snabbt uppäten av verkligheten.
Nu jävlar, helt enkelt.
I New York inleder vi denna skoningslösa fas – och det nya året – med något så tufft som en tidig divisionsfinal.
Det är ju Carolina Hurricanes, tvåan i Metropolitan, som kommit till Manhattan för dejt med NY Rangers – ettan i samma gruppering; tillika etta i konferensen och ligan.
I denna showdown kommer ingen, föreställer jag mig, lägga fingrarna emellan och därmed sätts tonen för resten av månaden.
Buckle-up, amigos.
The Stenkross part of säsongen är här.
• • •
Joey, Joey Joey…
De som kan sin rockhistoria tror kanske att jag plötsligt snöat in på Dylan-dängan Johnny Thunders gjorde en magisk version av, men nej – jag bara citerar de 47 000 fansen på baseboll-stadion i Seattle igår.
Joey Daccord, min vän från Palm Springs, höll ju historiens första Winter Classic-nolla och blev i ett folk hero i The Pacific Northwest och det värmde verkligen ett gammalt bofinkshjärta.
• • •
Det är inte bara två lag on a roll som går i clinch i The Wooorld’s Most Famous Arena denna årets första tisdag.
Två av rykande smash hits till spelare – båda för närvarande hetare än Human Leagues ”Don’t You Want Me” vid nyåret 1981 – möts på den skrovliga Garden-isen också.
Artemi Panarin och Sebastian Aho.
Brödmannen har flugit över isen som landsmannen Nurejev – världens bäste dansare back in the day – hela säsongen och satte grandios krona på 2023 med uppvisningen i Tampa dagen före nyårsafton, medan Sebastian från Satakunta verkar ha fått raketbränsle i julsnapsarna för i de tre matcher Canes spelat sedan uppehållet har han sprutat in elva poäng.
– Det är nog bästa sekvensen i min NHL-karriär, menar han själv och det vill ju verkligen inte säga så lite.
En av dem blir Kung av Broadway kväll.
Vem?
• • •
Det är först när det, som nu, blir vardag efter nyårsfirandet det på allvar går upp för mig att det faktiskt är januari – månaden när onde demonen Kung Bore opererar på den absoluta toppen av sin förmåga och försöker knäcka oss med hänsynslös kyla och sataniskt mörker och tomma bankkonton och brutna lårbenshalsar och leda och ångest och hopplöshet.
Så nu krävs förmåga att bita ihop och härda ut och stå pall.
Gud, giv mig styrka – och en flygbiljett till The CEO of Everything i Florida….
• • •
Säg inget till vännerna norr om gränsen, men det är svårt att inte klucka lite skadeglatt åt det rödvita ödet i Göteborg.
Kanadensare blir lätt överdrivet chauvinistiska vad beträffar nationalsporten och en svidande motgång då och då – ja, en liten påminnelse om att fler länder faktiskt kan spela hockey – är bara nyttig.
• • •
Nej, jag försöker inte vara otidig här, regionen Aho kommer från råkar heta Satakunta, det kan inte jag göra något åt.
• • •
NY Rangers fyller snart 100 år – 2026, händer det – men faktum är att de aldrig inlett ett nytt år i dylik triumf.
Med 5-1-segern mot Tampa nådde de milstolpen 25 segrar och sprängde 50-poängsvallen – och det är första gången klubben gjort det så tidigt.
Varför?
Well, vad jag tror om den saken kan man läsa i en maffig krönika i papperstidningen i morrn, så gå och köp.
Redan nu kan avslöjas att namn som Peter Laviolette, Artemi Panarin, Erik Gustafsson, Nick Bonino, Mika Zibanejad, Blake Wheeler och Jonathan Quick nämns.
• • •
Det hann bli lite svettigt när de blågula grabbarna på Scandinavium lät Schweiz hänga kvar ända till förlängningen, för om de förlorat hade jag verkligen fått äta några sms jag skickade till Kanada ett par timmar tidigare…
Men det var ju lugnt, det är ändå bara Sverige som har spelare från Malmberget.
• • •
Hurricanes hör, som vanligt numer, till denverkligt tunga Stanley Cup-favoriterna men har haft vissa svårigheter att hitta in i sitt sedvanliga groove under hösten.
Men med Aho i den här formen, och en Svechnikov som börjat hitta rätt igen, är de svåra att stoppa och det var väl bara förr de blev lite byxis när de kom till storstan – eller hur, Emil Ullbrand?
• • •
Ännu så länge har jag alla rätt på tipset 2024 – och nu fortsätter vi i samma stil med den här raden:

•Columbus – Boston 2
•NY Rangers – Carolina 1 (OT)
•Pittsburgh – Washington 1
•Dallas – Montreal 1
•Minnesota – Calgary 2
•Nashville – Chicago 1
•Winnipeg – Tampa 1
•Arizona – Florida 2 (OT)
•Colorado – NY Islanders 1
•Edmonton – Philadelphia 1
•Vancouver – Ottawa 1
•LA – Toronto 1
•San Jose – Detroit 1

• • •
Allra mest lättade över sudden-segern i GBG törs jag lova att våra killar i Jersey – Bratten och Holtzen – är.
De har fyra Schweiziska lagkamrater och skulle fått leva i ett oavbrutet spöregn av pikar om inte Axel Sandin Pellikka smekt in den där strumprullaren.
Toscatårta kommer med bud från Newark, unge man.
• • •
Svenskar som, inspirerade av just Sandin Pellikka, skickar puckar i nätmaskorna i NHL ikväll: Mika, Erik K, Rakell, Nils Lundkvist, Elias Lindholm, Eriksson Ek, Jonsson Fjällby, Ekman Larsson (ja, det är dubbelnamnens dag idag!), Filip, Fabian Zetterlund.
• • •
Jesper Fast åkte på en smäll mot Toronto i lördags, så tyvärr – vi får inte se honom jaga i sina gamla hoods på Manhattan i afton.
Det tycker jag är mycket tråkigt.
• • •
Jodå, Storfinken är på plats i The Woooorld’s Most Famous Arena ikväll med – på fancy plats längst ner vid sargen på kortsidan bakom Carolinas kasse i första och tredje.
Kolla efter en snygg jävel i hästsvans, det är han.
• • •
Mika gläds med ungbloden även han, garanterat, men han stålsätter sig också, för han vet att mina redaktörer snart kommer beordra mig att skaka fram en hälsning till JVM-laget från Sveriges senaste guldhjälte.
Haha, det ska bli ett sant nöje!
• • •
Det blir Rangers och Jets i final i år.
Nä, skoja bara.
Men jag slängde just upp den bollen här i pressrummet och omedelbart utbröt diskussioner om att det inte går några direktflighter mellan New York och Winnipeg.
Really, Air Canada? Vad är det? Up your game!

• • •
Till absolut ingens förvåning passerade Samsonov waivers utan att någon plockade honom, men det betyder inte att Leafs skickar honom till Marlies.
Han ska, säger Keefe till media där uppe, bara vara från laget för en ”mental re-set” den här veckan.
Så länge ens chefer inte tycker att man behöver en sån får man vara glad.
• • •
Dagens kioskvältare: Artem Anisimov har skrivit på ett tryout-kontrakt med Hartford Wolf Pack.
Now, DÄR har vi a blast from the past, honom har jag inte tänkt på sedan…well, sedan den där matchen 2011 när han firade ett mål på Tampa med sniper-celebration och Ekeliws grabbar, alltid extra känsliga, blev gramse.
Så lite stunning är det ju att se honom back in action igen.
Det tyckte tydligen Ryan Callahan med, för när han hörde nyheten i morse stormade han ut på Twitter och hojtade åt Brandon Dubinsky att damma av grillorna.
– Let’s get the kid line back together!
Hehe.
• • •
Det blåser en elak Fairytale-of-New York-vind i stan idag och det gillar inte en bofink med Florida-abstinens, men sen ser jag hur de har det i Kvikkjokk och slutar svära så mycket.
Minus 43.
Säg vad ni vill, men det kan inte vara meningen att artren homo sapiens ska vistas i sådan miljö.
• • •
Här är klippet med Anisimovs sniper-sekvens – från Road to Winter Classic.

Roligast: Sean Averys flin när han kommer i omklädningsrummet i pausen – och eftertrycket i Tårtans ”Fuck!”.
Sen blir man ju också nostalgisk över hur bra den där dokumentären var på den tiden, innan ligan började censurera allt verkligt och ersatte med den barntillåtna versionen, utan svordomar och äkta känslor.
• • •
Minnesota Wilds skadelista är ingen rolig läsning just nu.
Det är ju fan att det varje säsong är minst ett bra lag på uppgång som ska fällas av dåligt tajmade skador.
• • •
By the way, har här vi bröderna Bofink på flykt genom New York-natten.

Varför Storfinken är suddig? Well, det blir ju lätt så när man är ute sent…
• • •
I pressboxen gläds vi åt att Peter Baugh ikväll begår sin debut på Rangers-beatet för The Athletic, ihop med den store Arthur Staple.
Peter har i flera år varit excellent Avalanche-reporter åt samma organisation men nu alltså skickats hit.
Självfallet ska vi försöka se till att han får göra ett eget rookie-varv i omklädningsrummet efteråt!
• • •
Det börjar dåligt för Hurricanes. När jag går förbi deras för-värmning i zamboni-garaget har någon lyckats sparka upp fotbollen ovanpå en belysningsramp och får inte ner den, hur de än försöker med kvastar och jämfotahopp.
– You idiots, skriker en skrattande Jordan Staal.
Inte ett omen, får de hoppas.
• • •
Till helgen hade vi tänkt ge oss ut på lite roadtrip, Storfinken och jag, men den första riktiga snöstormen på 700 dagar – en klockren Nor’easter – är under insegling just då, så sorry BostonMolle och Reinholdsson, planerad vistelse i Boston och TD Garden ställs in.
En annan gång…
• • •
Kommer han till Detroit redan nästa sässe, Sandin Pellikka?
Det tycker jag han ska, för det var för länge sedan jag låg på rull till Motown.
Dags nu.
• • •
OK, nu låter vi alltså 2024 börja på riktigt.
Rakt in i mörkret – utan bromspedal!

SEATTLE – VEGAS 3-0 (Slut)
• • •
Jaha, applåder till Krakarna. Det är ju ändå en prestation att nolla mästarna – oavsett inramning.
I övrigt kan vi väl bara säga: Same procedure as last year.
Winter Classic är bara en årlig påminnelse om hur fint och skönt vi har till vardags.
Och thank god – imorrn börjar den vardagen igen, med tretton alldeles vanliga matcher.
En av dem avgörs på Garden och dit ska jag gå, så vi hörs då!

SEATTLE – VEGAS 2-0 (Period 2)
• • •
Ni får ursäkta den negativa tonen, men nu tycker jag detta blev mer än lovligt segt.
Hockey ska spelas inomhus, låt oss en gång för alla vara överens om det.
• • •
Storfinken, om någon undrar, är på plats i holken, men han håller en låg profil idag och ligger för närvarande inne i sovrummet och vilar lite.
Utomhusmatcher är inget för gamla lejon som en gång förfrös tårna på månskensrinken i Sellnäs.
• • •
Först sjutton minuter in i andra perioden kommer matchens första utvisning.
Det säger allt man behöver veta.
• • •
Man saknar ju Romjulen nu när den är över.
Fast ni kanske räknar även sekvensen innan trettondagshelgen som mellandagar?
• • •
Men i det powerplay som följer på Adam Larssons interference-utvisning får riddarna inte mer uträttat än flertalet av västvärldens festprissar just denna dag.
Riktigt risigt, faktiskt – och synd. Matchen hade mått bra av en reducering.
• • •
Jo, Chall-vännen, alla TNT-matcher visas på Max och så har det varit hela säsongen.
• • •
Ja, Lundin – den regeländringen tycker jag låter väldigt intressant.
• • •
Han är int dum, Coachella Valley-keepern Daccord.
• • •
OK, 20 minuter jippo återstår.
Låt oss hoppas att det under de 20 minuterna får lite mer edge.

SEATTLE – VEGAS 1-0 (Period 1)
• • •
Som vi brukar säga de gånger vi inte sövs till koma:
För att vara ett utomhusjippo är det en rätt bra match, med hygglig intensitet och bra tempo och en hel del action runt målburarna.
Men tillräckligt för att återställa Nordamerikas vätskebalans och lätta den kollektiva huvudvärken…nja.
• • •
Finland har dominerat i NHL sedan juluppehållet – Aho och Hintz skulle tävla med Panarin om veckans Hart Trophy… – så det är inte alls förvånande att Tolvanen med en sylvass styrning drar first blood i årets Winter Classic.
• • •
Det går ju så fort att vänja sig, man reflekterar ju inte längre över att Knights och Kraken är nya lag, de hör till den vardagliga given på samma sätt som alla andra.
Men om man verkligen tänker efter är denna match-up something else.
Så sent som nyårsdagen 2016 fanns ingen av dessa organisationer.
Nu går de upp i ett av ligans största årliga event, det som näst efter finalen drar in allra mest deg.
Häpnadsväckande.
• • •
Lill-Burra ser het ut i kylan.
Passningen han slog i slottet redan i första bytet var ingenting mindre än breathtaking.
• • •
Haha, kvick är han i alla fall, Bettman.
När Bissonnette under studio-pladdret innan puckdrop bjuder in honom till sin beramade Spittin Chiclets-podd – i vilken Biz ju gjorde avslöjandet som ledde till Mike Babcocks ousting i Columbus – svarar kommissionären blixtsnabbt:
– Du har en tendens att påverka människors karriärer och jag vet inte om jag vill utsätta mig för det.
Ouch…nånstans sitter Babs och kokar.
• • •
Mja, Hyttmyra, man får dessvärre inte träffa NFL-stjärnorna. Det är möjligheten att få ta del av deras löjligt luxuösa faciliteter som kittlar, men för all del: Levi Stadium skulle jag inte missa – och inte Sofi Stadium i LA heller, för den delen.
• • •
Den var ju en hyllning till Seattle-sonen Jimi Hendrix, den nationalsången.
• • •
Tack, Linyreg, för uppdateringarna om den historiska PWHL-premiären.
Vad det lider måste jag gå och kolla New York, Johanna Fällman från Luleå återfinns ju på blålinjen.
Synd, bara, att de lirar i Bridgeport i Connecticut. Dit är det en bit.
• • •
Långa och många reklamavbrott ingår dessvärre i dealen såna här gånger, eftersom de måste fixa och trixa med isen så mycket.
Och ja, så ska ju TNT ha in the bacon också.
• • •
Haha, Julia. Tandkrämsassocationerna går inte att frigöra sig från nu när du nämnt den.
• • •
Nu ska jag klämma en burgare, den första för året – men gissningsvis inte sista.