NY RANGERS – NEW JERSEY 3-2 (Slut, straffar)
• • •
Vad bittert för Devils.
De tappade sin rättmätiga ledning när Derek Stepan en dryg minut före slutsignalen t styrde in 2-2 – och sedan förlorade de på straffar.
Men that’s the way it goes när man har motlut, då tappar man till slut såna här matcher.
Och vice versa för Rangers – när man är inne i ett stim vinner man även när man är trött och trög i 55 minuter.
• • •
Jag hade ingen aning förrän Räkmackan Rosen berättade, men det här var ju faktiskt en historisk kväll för Henke.
Han tog sin 389:e seger i NHL och tangerade därmed självaste Dominik Haseks rekord för målvakter från Europa.
– Väldigt speciellt. Hasek är en stor idol. Jag hade posters av honom på väggarna när jag var ung, berättar ers majestät.
Ja, och tänk:
Idag är det andra kids som ligger i sina sängar i pojkrummet och stirrar på affischer på Lundqvist.
Och nånstans där ute – kanske i Tranås, kanske i Sundsvall, kanske i Alvesta – finns förmodligen en trettonåring som om ett decennium följer honom i spåren och blir ett nytt svenskt lejon i en NHL-kasse.
• • •
Det blev plötsligt en sevärd match, det här.
Slutet av ordinarie var vådligt dramatiskt, de fem övertidsminuterna hade temperamentet i en påkostad actionfilm och till och med några av straffarna höll världsklass, framförallt Zuccarellos och Cammalleris, men Schneider var tvungen att göra en riktigt kunglig räddning även på Jimmy Veseys försök.
Så borde alla sega söndagar sluta.
• • •
Jag börjar nästan pipa som ett Justin Bieber-fan när Steven Schirripa promenerar förbi i korridoren där vi alltid står och väntar på att bli insläppta i Rangers-rummet.
Jag menar, Bobby Baccala…han är ju en av gudarna, gift med Tony Sopranos syrra och närvarande när de hittar Christopher och Paulie Walnuts efter äventyren i ”Pine Barrens”
• • •
Ni vet vad dom säger om Rangers-rookien, va?
Jimmy Vesey, he makes it look easy!
• • •
Det såg helt underbart ut när Chris Kreider-Greider efter första kvitteringen nästan lyfte Zuke rakt upp i luften.
Men den lille norrmannen förtjänade att hissas i det läget, passningen han smög in genom målgården var ett mästerverk i klass med Ibsens främsta pjäser.
Garden höll med.
Jag tror aldrig jag hört lika tungt eftertryck i det där ”Zuuuuuuke”-vrålet.
• • •
OK, då har vi bara själva julveckan kvar och under den hoppas jag vi får några uppesittarkvällar ihop.

Slut, Rangers vänder och vinner på straffar.
Mer sen.

NY RANGERS – NEW JERSEY 0-1 (Period 2)
• • •
Devils är bättre än Rangers ikväll.
De har mer energi, vill mer, spelar hårdare och mer beslutsamt.
Och större är inte skillnaden mellan över-strecket-lag och under-strecket-diton än att de senare såna gånger tar över matcher.
• • •
Får plötsligt, mitt i allting, ett mail om att jag borde hålla mig till poesi istället för att skriva om sport.
Det ser jag som ofrivilligt beröm.
• • •
Det är en studsande skitpuck som Henke till slut råkar stöta in själv.

Ser ju lite dråpligt ut, men sånt händer, inte mycket att göra år.
Dock:

Det är Schneider som står för målvaktsshowen i kväll.
Han briljerar oavbrutet när Rick Nash – ende hemmaspelaren med lite svikt i steget – kommer i sina frustande kontringar.
• • •
Gris-Olle börjar bli otålig och vrålar ”shoooot” varje gång hemmalaget kommer över rödlinjen.
Det är inte för sin tankeförmåga han kommer att bli ihågkommen.
• • •
Nu jävlar, de spelar plötsligt några snuttar från legendariska Televisions ”Maquee Moon” i en reklampaus.
Det skulle aldrig hända i någon annan arena i världen.
Synd att inte Håkan Steen är här, han hade gått ner i en full, lundqvistsk split av upphetsning.
• • •
Blir upplyst om att detta är första gången på femton matcher som Devils leder skottstatistiken efter två perioder.
Det säger något om hur det sett ut senaste månaden, visst – men också något om hur angelägna att få trycka till Rangers.
• • •
Nu har plåstret på min tumme lossnat helt.
Det är en påminnelse:
Tumma inte på plåsterkvaliteten…
• • •
Ja, bloggen är ju inte sämre än att den härmed gratulerar Tårtan till 500:e segern.
Å det hjärtligaste.
 • • •
Rangers är trötta och hafsiga och slafsiga och tar utvisningar i parti och minut.
Vad som fortfarande kan tala för hemmaseger är att lag med Devils motlut lätt blir ängsliga när den så kallade säcken ska knytas ihop och tappar sina ledningar.
Men just ikväll skulle det förvåna.

NY RANGERS – NEW JERSEY 0-0 (Period 1)
• • •
Njae, det är väl ingen tidig julklapp till battle of Hudson-match tomten plockat upp åt oss ur sin malätna säck.
Båda lagen är märkta – om vi ska använda ett så dramatiskt begrepp – av att de spelar andra matchen på ett dygn och har svårt att sparka igång spirorna.
Rangers lyckas bäst i början, sedan vänder Devils på tillställningen – men några mål blir det inte.
That’s the lägesrapport so far.
• • •
Lugubert nog är Rangers mycket farligare under penalty kill än i powerplay.
De skapar inget alls när Miles Wood sitter utvisad, men kommer flygande i sammanlagt fyra kontringar under de två tillfällen då de har en man mindre på banan.
• • •
I Devils-land muttras det om att Corey Schneider inte varit sig själv den här säsongen, men ikväll har han hittills varit allt fansen kan be om och lite till.
• • •
Gardens läktare är osedvanligt välfyllda denna regniga söndagkväll några dygn innan dopparedan.
Inte så konstigt kan tyckas, när det är derby och allt, men Devils-fansen är – åtminstone vad det går att se – påfallande få under Newark-lagets utflykter över Hudson-floden nuförtiden.
I ett läge när favoriterna är inne i en så svacka undviker de flesta helt att åka in till Manhattan och utsättas för de odrägliga Rangers-supportrarnas spott och spe.
• • •
Henke, å sin sida, har inte precis utsatts för karriärens svåraste utmaningar under de inledande 20, men han uppträder med ny pondus och säkerhet, tycker jag det känns som.
• • •
Det är en ung tös, såvitt jag förstår helt blind, som sjunger nationalsången och hon har en helt fenomenal pipa.
• • •
Att det är få Devils-fans på plats hindrar inte Gris-Olle från att bli osams med några av dem…
• • •
Usch, Puempels tackling i ryggen på Bennett är inte snygg och borde renderat mer än två för crosschecking.
• • •
Jude Law trodde i alla fall jag att jag aldrig skulle få se på hockey.
Men det var just vad vi fick
• • •
Yayo Josefson gjorde igår kväll comeback efter sju raka matcher som healthy scratch, men åkte tydligen på en upper body-skada mot Ottawa och sitter på läktaren ikväll igen.
Trist.
• • •
Bobby Schirripa – alias Bobby Baccala i ”Sopranos” – känns det mindre överraskande att se inzoomad i jumbon.
Men det är likafullt angenämt, han är en sann hjälte!
• • •
Snön ligger tung på taken och endast bloggen är vaken, eh?
Var är ni?
Come oooon, ge mig en liten, liten kommentar…det är The Holiday Season!

What a difference a week makes, för att travestera bedårande jazzsångerskan Dinah Washington.
För precis en vecka sedan slog målvaktskontroversen ut i full blom på Manhattan.
Lundqvist bänkades för tredje matchen i rad, Antti Raanta höll sin andra raka nolla, tronskifte förkunnades…
Sju dagar senare?
Björn Henrik från Åre och Göteborg har gjort comeback, spelat säsongens mest inspirerande hockey i två fantastiska matcher och ska stå ikväll igen – fast det handlar om the bottom of a back-to-back och det mest logiska egentligen vore att vila honom
Nån som är förvånad?
Inte jag.
Den eld som brinner i Henkes bröst liknar ingenting annat jag stött på i idrottssammanhang, han är ett vinterns rytande lejon och svarar alltid så när han blir utmanad och pressad och ifrågasatt.
Med rungande kanonprestationer.
Men ändå.
What a difference a week makes…
• • •
Ikväll blir det kortare intro än vanligt och det får ni skylla på redaktörerna Jarkko och Oskarshamn-Fredrik hemma i Stockholm.
Just som jag kom hit under sena eftermiddagen bestämde sig de för att de ville ha en krönika i ett specifikt ämne och då är det bara att sätta papper i maskin, som vi sa på stenåldern. Jobbet består de facto i första hand av att leverera reguljära texter, inte att blogga.
Men vi tar igen det as we go along, alright?
• • •
För andra söndagen i rad är det The Battle of Hudson som avgörs i the wooooorld’s most famous arena.
Det förra var ojämnt och konsekvent tänkande säger kanske att detta borde bli likadant, för darriga Devils har förlorat fem raka och Rangers – med femton poängs försprång – vunnit fem av sina sex senaste.
Men uh-uh, glömt det.
Det är derby och Devils ger alltid precis allt mot sin snorkiga ärkerival och har nu dessutom revansch för förra helgen att utkräva.
Så var redo för en fin urladdning.
• • • 
På min vänstra tumme sitter just nu ett plåster som envisas med att lossna hela tiden.
Det är fruktansvärt irriterande.
• • •
Devils är för övrigt ett bra exempel hur hård konkurrensen, och hur liten skillnaden mellan topp och botten, just nu är i National Hockey League.
Det känns som de är en eller möjligen två pjäser – helst en högkvalitativ back – från att vara riktig playoff-cointender.
Men tills den lilla detaljen är ordnad är avståndet upp till toppen ungefär just femton poäng
• • •
Then again, man ska köpa bra – alltså dyrare – plåster som sitter fast.
Det är – häpp – en tumregel…
• • •
Det fortsätter att inte alls gå åt helvete för Tårtans Columbus.
Ojvoj, nio raka.
Hur länge ska det här hålla?
• • •
Frågan är om Henke orkar en match till av samma krävande sort bara ett dygn efter uppvisningen i Nashville?
Han bar i Rangers i tredje perioden, det var Arvidsson och Neal och allt vad de heter mot den svenske målisen – och även om nu Devils också spelade igår, i Ottawa, kommer de att pressa lungorna ur sig för att göra den här kvällen till en lika stor utmaning.
Men jo, han orkar nog. Björn Henrik är inne i ett glödande stim, hela karln har tagit fyr efter senaste veckans turbulens.
Han sa det själv på telefon från Tennesse igår kväll.
– Att jag fick lite press på mig har hjälpt, hette det.
Mm, det verkar onekligen så…
• • •
Idag fyller Keith Richards 73 år.
Det är ett under mer mirakulöst än Jesus alla tricks i bibeln och firas härmed med ett rungande hurra.
• • •
Så här en knapp vecka innan dopparedan pumpar de julsånger på Garden.
Såna ska man hata, har jag förstått, men jag blir upprymd och sentimental och romantisk till sinnes.
Om de nu bara kan plocka fram Darlene Love också, så blir det här derbyt ett enda stort pysmys.
• • •
Träffar en god vän och kollega som följt Devils nära den här säsongen och frågar vad som varit problemet.
– Det känns som att de aldrig har pucken, svarar han.
Well, då blir det svårt…
• • •
Nä, hörrni – nu avslutar vi sista helgen innan Santa Claus comes to town med ett explosivt derby.

Jag är lite under the weather, måste skriva på andra saker som ska vara klara innan måndag morgon och har inte hunnit fylla på julmustlagret.
Så det blir nog sparsamt med bloggande ikvöll.
Men spåret är öppet, så please – the floor is yours, kommentatorer.

DALLAS – NY RANGERS 0-2 (Period 2)
• • •
Han tar ju sällan till några överord och nöjer sig även den här kvällen, på telefon från Texas, med att det ”inte är något att sticka under stolen med att det var väldigt skönt”
Men var så säker.
Den sanslöst tävlingsinriktade Mister Lundqvist är exceptionellt belåten med den här revanschen.
Såna som han försöker stänga ut allt noise i tidningar och på sociala medier, men naturligtvis sipprar tugget om att han skulle vara ”slut” och att Raanta nu tagit över genom den stängda dörren då och då.
Ni såg ju själva…fokuset, desperationen, sisun.
Och detta var självklart repliken han önskade att få leverera.
• • •
Jaha, nu väntar vi bara på att Pettersson ska vakna i den kalla Medelpad-morgonen.
Vilket liv det kan bli…
• • •
Cody Eakin försäkrar att han inte hade för avsikt att knocka Lundqvist och det intygar även coach Ruff och det tror i alla fall jag på, men det blev ändå en brutal smäll och Vigneault har rätt när han i sin tur kräver att ligan ändå sätter ner foten för att stävja dylika attacker på målvakterna.
• • •
Det är först när Robert Lundbäck påpekar det i kommentatorsspåret jag ser och kolla själva

Min must, min Christmas soda, heter ju ”Grandpa Lundqvists”.
Ha ha, vilket sammanträffande.
Det är bara att stövla tillbaka till Sockerbit och köpa en ny back till lördagens matcher, för nu är den sista droppen urdrucken.
• • •
Rick Nash, som avgjorde hela showen med ett helvetiskt rappt skott, förstod att det som hände skulle hända.
– Hank är en av världens bästa målvakter, jag hade på känn att han skulle hålla nollan, säger han till MSG.
Och med facit i hand kanske man ska hylla Badtofflan för besluten senaste veckan.
Han kan åtminstone hävda att han fick Henke dit han ville med de fyra petningarna….
• • •
VoteZetterberg!
• • •
Nu ska jag drar ner gardinen i östra Midtown.

På lördag öppnar vi några nya Grandpa Lundqvists ihop, tycker jag.

Ha ha, så typiskt Henrik Lundqvist.
Han håller nollan i sin comeback!
Och jag – jag återkommer sen.

DALLAS – NY RANGERS 0-0 (Period 2)
• • •
Plötsligt utbryter en slutspelsmatch in the heart of Texas.
Satan så intensivt och explosivt och emotionellt det blev i mittperioden.
Det var framförallt en sekvens i mitten när det gick minut efter minut utan avblåsningar och chanserna bara avlöste varandra.
That’s entertainment.
• • •
Lundqvist är ingenting annat än svinbra just nu.
Vi ler brett i soffan, jag och mustflaskorna.
• • •
Jamie Benn – som otroligt nog aldrig producerat en endaste poäng mot Rangers – missar så många chanser att Micheletti tror att han måste ”gå och prata med nån i morgon”.
Ha!
• • •
Antti Niemi är kunglig i hemmakassen också.
Det ser lite panikartat och fäppligt ut emellanåt, men han stoppar puckarna.
• • •
Den vanligtvis mjuke och försynte Steve Valiquette, Drottningen kallad i den här bloggen sedan åren han var back-up åt Henke, är mäkta upprörd i MSG:s studio i första pausen.
– Jag har följt hockey i hela mitt liv och aldrig sett någon headhunta en målvakt på det där viset, rasar han.
– Det var fult och själviskt och korkat. Verkligen synd att inte alla Rangers-spelare på isen hoppade på honom.
Ojvoj.
• • •
Burger Klingberg är synnerligen aktiv och vill verkligen göra mål.
Kompisarna är alltid värst i den här sortens situationer.
• • •
Apropå Valiquettes utbrott tror jag vi kan vara överens om att det är bra att Tobias Pettersson ligger och sover hemma i Sundsvall och inte såg Eakins knock.
Jag tror han hade blåst ett par proppar i hjärnkontoret av ilska.

DALLAS – NY RANGERS 0-0 (Period 1)
• • •
Men fan i helvete.
Henkes comeback ser först ut att pågå blott i en halv period.
Sen sätter Cody Eakin en axel i huvudet på honom bakom kassen så masken far av och flyger genom zonen och Lundqvist själv brakar i isen.
Den svenske målisen blir därefter liggande en stund innan han snabbt tar sig ut i omklädningsrummet.
Då är vi – jag och julmustflaskorna här i soffan – lite skakade, får jag erkänna,
Dessbättre kommer han tillbaka efter några minuters hjärnskakningskontroll och fortsätter matchen.
Fruktansvärt fult var det ändå och Eakin får ett välförtjänt matchstraff och ska ha en avstängning också, för …alltså, så där GÖR man inte på en målvakt.
• • •
Under de minuter han ändå spelar ser Henke helt okej ut.
Han har inte mycket att göra första fem minuterna för då lånar Stars knappt pucken, men sen har de ett powerplay då han gör några fina ingripanden.
En svettig dubbelräddning precis i slutet vittnar också om att han är synnerligen fokuserad – och inte fått några märkbara men av Eakins övergrepp.
Jag får samtidigt intrycket att utespelarna gett sig satan på att spela lika tajt och noggrant i defensiven som när Antti står – och det vore ju trevligt för Björn Henrik.
• • •
Jag kanske är färgad av att jag känner dem och vet hur trevliga de är, men tror att jag även om det inte vore så skulle uppskatta MSG:s kommentatorsduo Sam Rosen och Joe Micheletti
De har en trivsam ton och varm ton – och även om de såklart i första hand fokuserar på Rangers, som de är anställda för att kommentera, är de medvetna om att det är två lag på banan och både informerar om, och berömmer, Dallas.
• • •
Einstein som sköter Stars twitter-konto beskriver det som att Lundqvist och Eakin ”kolliderade” bakom kassen.
Då är man inte blott enögd.
Då är man…well, man har begränsat med studieskulder, kan vi väl nöja oss med att säga.
• • •
Rangers gör, som helhet, en bra period, men det är svagt att de inte lyckas åstadkomma någonting under det fem minuter långa powerplay som följer på ”kollisionen”.
Istället får ju hemmalaget en boost i det läget.
• • •
Fantasifull konspirationsteori där, Lappen…
• • •
Nu ska jag försöka lugna ner mig med en panerad kalvstek de just kom med från den lokala italienaren.