Gör en kort tv-intervju med Sportbladet – där Ekeliw sitter som en annan Bob McKenzie i studion och domderar – och udner tiden fortsätter det smälla där ute.
Ben Lovejoy får The Rock som hemmaplan i fortsättningen, Jason Chimera är Brooklyn-bound och Jamie McGinn får tio millar för tre år i Arizona.
Ja, vi får vänta tills allt lugnat ner sig innan jag kan samla tanka och säga något mer matnyttigt om allt som hänt.

Det har gått en halvtimme sedan fönstret öppnat, men det har funnits noll sekunder att reflektera och skriva något mer djuplodande.
Nyheterna bara kommer stöt i stöt.
Nu har vi Eric Staal i Wild också, och Dale Weise i Flyers.
Puh!

Det satsas i Alberta.
Troy Brouwer till Calgary och får 4.5 miljoner per säsong i fyra år.
Det tycker jag låter rätt bra.

Men hallå….Kyle Okposo kommer vara Buffalo Sabres-spelare i sju år, Brian Campbell återvänder till Chicago och så är det korrigerat:
Backes får fem år och mycket pengar av Boston.
Då känns det inte lika lyckat, kan jag tycka.

Ja, stitje är det ju inte direkt, jag hinner knappt med.
Frans Nielsen hamnar i Detroit – och David Backes har skrivit på ett ettårskontrakt med Boston.
Bra signingar, för båda klubbarna.

Mer:
Milan Lucic skriver på för Edmonton, och James Reimer – förre Toronto-keepern – är på väg till Florida.
David Perron till St. Louis också.

Det smäller direkt:
Loui Eriksson går till Vancouver – och får spela med tvillingarna de kommande åren.
Samtidigt meddelas att Andrew Ladd får sju år av New York Islanders.

Solen gnistrar åter från klarblå morgonhimmel i Rancho Mirage och poolen nedanför balkongen lockar som nygräddade våfflor lockar en Eken som inte fått äta på ett dygn.
Men nej.
Idag får ”min” solstol ligga öde – åtminstone fram till the cocktail hour.
Nu, när klockan slår 09 här och 18 hos er i Sverige, öppnar ju NHL:s free agency-fönster och att döma av trade-bonanzan för 48 timmar sedan kan det bli action monumentale de närmsta timmarna.
Så jag sitter här vid datorn, på balkongen, med en kanna kaffe room service-personalen just kom upp med, och håller bloggen kokande från the get-go – istället för att kommande ångande i panik när Ekeliw ringt och ylat om blockbuster-affärer.
När det händer nåt av värde, då går vi loss om det hör, och spåret är vidöppet, ok?
• • •
Milan Lucic, Loui Eriksson, Kyle Okposo, David Backes, Andrew Ladd, Frans Nielsen, Mikkel Bödker, Jhonas Enroth, Troy Brouwer, Jason Demers, Eric Staal, Radim Vrbata, Kris Russell, Dan Haimhus, Jason Chimera, Matt Martin, Jason Demers, Ben Lovejoy och Viktor Stålberg.
Där har vi några av de största som under dagen skriver på för nya – eller, i några fall, gamla – klubbar.
Dessutom finns det all anledning att hoppas på mer trejd-ojvoj.
Det går till exempel rykten om att Colorado har saker på gång – och kanske försöker byta Gabriel Landeskog mot Hampus Lindholm.
Ojvoj.
• • •
Gårdagens pass i solstolen blev något splittrat.
Jag försökte fokusera på Kim Wrights resa – i Elvis gamla bil – mellan South Carolinas lowcountry och Memphis i ”Last Ride to Graceland”, och tog till och med hjälp av en och annan banana daiquiri, men kunde inte slappna av; jag var övertygad om att Youngblood Ekeliw när som helst skulle ringa och gapa om att Patrick Kane blivit trejdad till Ottawa.
Det är ett hårt liv…
• • •
Några saker har redan hunnit hända här på morgonkvisten.
Darren Helm har fått ett nytt femårskontrakt av Red Wings (tacka Stamkos, Hjälmen), Radulov sägs vara på gång till Montreal (!) och Patrick Wiercoch landar snart i Klippiga bergen.
• • •
OK, nu går startskottet snart.
Happy Free Agency Day!

Klassiska scener utspelades i Palm Springs idag.

Först, i den arla morgonstunden, spelade jag och Youngblood in en lång, trivsam podcast med vår finskättade kollega Jarkko Päiväniemi – och slog fast att det nog inte skulle bli så mycket action innan de öppnar free agency-fönstret på måndag.
Sedan gick jag till poolen.
Där hann jag ligga i en halvtimme – och hade just kommit in i Kim Wrights ”Last Ride to Graceland” ordentligt – innan själva helvetet brakade loss.
Ekeliw ringde och flämtade, en uppjagad Tobias Pettersson pepprade med privata mess och någon på twitter skrek att jag för i helvete måste blåsa igång bloggen.
Jag trodde först det var ett skämt, att någon på typiskt trade deadline-sätt hade fejkat Lebrun- och McKenzie-konton för att jävlas lite med oss i stiltjen.
Men icke.
Stamkos HADE plötsligt skrivit på en förlängning med Bolts, Edmonton HADE trejdat Taylor Hall till New Jersey för Adam Larsson och – mest överrumplande av allt – Montreal och Nashville HADE bytt Shea Weber och PK Subban.
Så det var bara att stånka sig upp ur solstolen, ta på en skjorta, och hasta iväg mot rummet i smattrande badtofflor och göra att pod-tillägg, skriva krönika och försöka få tag i Skellefteå-Adam.
– In a hurry, frågade den unge, trevliga poolvärden förvånat när jag lufsade förbi.
– Yes, svarade jag jäktat, I have to take care of some business all of a sudden,
– What happened?
– It’s…ah, you wouldn’t understand.
Ja, jävlar.
Några snabba reflexioner innan jag åter trampar iväg till poolen (kvällsdopp innan cocktail hour och middag…det är dagens höjdpunkt!) :
•Adam Larsson är inte fullt så värdelöst utbyte för Oilers som många vill göra gällande. Det finns väldigt mycket potential där och Chiarelli behöver obestridligen backar. Men som den chockskadade Ekan påpekade i poddens extrasändning: Med tanke på hur mycket de genom åren velat ha för exempelvis Eberle och Nugent-Hopkins är det rätt märkligt att de släpper Hall – truppens näst mest talangfulle efter McDavid – så, förhållandevis, billigt. Saker ingen utomstående kan veta något om måste ha spelat in. Kanske har den nya inledningen identifierat Halls brist på karaktär (ja, jag bara spekulerar här) som huvudorsaken till att det trots all ackumulerad talang går åt helvete i Edmonton år efter år.
•Stamkos visar att allt inte bara är dollars and cents och det är ju fint. Men för det första har Florida ingen delstatsskatt så åtta och en halv miljoner i Tampa är i praktiken värt mer än tio i Detroit och, framförallt, högskattelandet Kanada, och för det andra…hur ska Yzerman hålla ihop resten av laget om ett och två och tre år? Jag tror vi kommer få hör Ekeliw stöna olyckligt i framtiden i alla fall.
•Shea Weber kommer säkert bli bra i Habs. Något år. Men han fyller snart 31, har börjat tappa en aning – och tio jävla år återstår på kontraktet. Kan bli besvärligt om ett tag.
•Nashville har en hygglig top 4-uppsättning nu med Subban, Josi, Ekholm och Ellis – 27, 26, 26 respektive 25 år gamla. Eat that, rest of Central Division.
•Vad ska Detroit Red Wings nu göra med de 20 miljoner de har över sedan Coyotes tog över Datsyuk-kontraktet? Det var ju Stammer åtminstone hälften av det utrymmet skulle användas till. Nu får Loui rimligen riktigt bra betalt av Ken Holland och sedan…ja, you tell me.
•Enda frågetecknet för Nashville är, förstås, hur Subban kommer att passa in i ”gruppen”. Han var mycket omstridd i Habs i omklädningsrum, det fanns – har det sagts mig – spelare som tyckte direkt illa om honom och han är ju inte precis blyg. Preds framtår som en tajt samling unga män som hyllar ödmjukhet och alla-för-attityd. Med fansen blir det dock inga problem. Nashville älskar showmän och NHL har inga större showmän än PK.
•Kommer det mer nu – eller blir Free Agency-racet ett antiklimax? I så fall sitter jag ändå nöjd. Vi fick ju den här onsdagen!
• • •
När vi hörde senast lovade jag en liten rapport om T-Mobile Arena – hallen i i Las Vegas där det 31: NHL-laget börjar spela om 16 månader.
Jag såg ju Garth Brooks i lokalen förra veckan och tja, första intrycket var helt ok. (men jag gick efter tio låtar; är det något jag inte klarar längre är det att sitta av konserter jag egentligen inte vill se; jag ägnade ett halvt yrkesliv åt den sortens övningar).
Exteriören är förförisk och omgivningarna givetvis de roligaste i ligan. Själva arenan känns hyggligt modern – som en blandning av The Rock och Barclay’s, med några stänk Consol Energi i mixen – men entréhallen och utrymmena bakom läktarna är något sterila och själlösa.
Det behöver spelas några matcher innan stället får karaktär, helt enkelt.
Mest uppseendeväckande: De har, på flera håll, balkonger för rökare.
Only in Vegas, baby.
Här är några bilder.

Som sagt…om 16 månader. Då avgörs NHL-matcher här.
• • •
Okej, fredag.
Då finns jag här igen – ifall det händer något.

Ja, nej, jag vet inte – det finns väl inte egentligen inte så mycket att säga om det där nu efteråt heller.
En del priser hamnade i fel händer – främst Norris Trophy – men inte i några oväntade.
Vi visste ju att det skulle sluta så här.

Det hindrar inte att det fortfarande känns lite surt att Erik blev robbad.
Som kollegan Gunnar konstaterade:

Det hade varit mycket mer logiskt om Doughty vunnit ifjol och Karlsson i år än tvärtom.
Men vill NHL – och PHWA – att man ska få de här priserna för lång och trogen tjänst snarare än för sina prestationer får de väl ha det så.
De, priserna, tappar ju lite i tyngd.
• • •
Jag tycker kvällens stjärna var Valter Sedin, Henrik nioårige lintott till son.
Han satt med pappa på podiet i pressrummet efteråt och när ”Henke” skojade om att de skulle gå ut och ”göra stan” ikväll nickade han ivrigt i instämmande.
Jag kände igen mig själv som nioåring i det ögonblicket!
• • •
Alltså, fatta.
Om bara sexton månader spelas den första NHL-matchen – The Inaugural Game – i T-Mobile Arena på Strippen.
Såvida jag fortfarande är vid liv:
Räkna med Biffen i pressboxen.
• • •
Will Arnett är den bästa värd NHL någonsin haft på ett evenemang av det här slaget.
Vass och småelak, men aldrig plump.
Den distinktionen trodde jag samtida komiker saknade insikter om, men ibland blir man positivt överraskad.
• • •
Förmodligen blir det mot någon av Pacific Division-konkurrenterna, kanske Kings, Las Vegas Flamingos – ja, jag tycker de ska heta så! – spelar den där första matchen i oktober nästa år.
Vilka svenskar ingår i truppen då?
Jag vet några jag definitivt skulle vilja se på isen…
• • •
Fyra svenskar slog sig in bland de tio främsta i Norris Trophy-omröstningen.
Erik Karlsson (tvåa), John Klingberg (sexa), Victor Hedman (sjua) och Oliver Ekman-Larsson (nia).
Det är pretty fucking cool, det.
• • •
Nu går jag på semi-semester, hörrni.
Närmast ska jag vara kvar här i två dygn och fira 49-årsdag och se Garth Brooks på T-Mobile Arena på fredag kväll (fast det är i första hand arenan jag ska se; I can’t wait!), sedan åker jag på en liten roadtrip i öknarna.
Det betyder att jag inte – inte! – är på draften i Buffalo i helgen.
Men helt är sässen ändå inte över i bloggen, jag kommer nog göra några inlägg – från typ Midland i Texas – när free agency-fönstret öppnar och sedan följer stora säsongsavslutningen.
Peace, vänner.