Ja, förlåt.
Det var fantasilöst.
Men, tja, det är ju grundseriens näst sista torsdag – och jag ville ge er ett nytt inlägg att kommentera under ifall ni är vakna och ska se matcher.
Själv sitter jag vid skrivbordet och randar krönika till nöjet, jobbar med en liten valtext och förbereder en lista till imorrn.
Så det blir väl inte så mycket bloggat, men please – be my guest i spåret.
På lördag, för övrigt, blir det en bra blogglördag.
Då börjar vi med Isles-Pens i Barclays på dagen och fortsätter efter en tunnelbanetur in till Penn Station med Rangers-Sabres på kvällen.
Hurra för den dan!

Ja, det är ju det.
Grundseriens näst sista tisdag alltså.
Det säger inte så lite, för tisdagar och torsdagar och lördagar är alltid de kvällar då det spelas mest matcher.
Sedan är det ungefär lika mycket på måndagar, fredagar och söndagar – medan onsdag av någon anledning för det mest är en stilla NHL-natt.
Tisdagar råkar emellertid också vara dagar då det är mest aktivitet under primärvalen och jag ska hålla koll på ett republikanskt town hall-möte i Wisconsin på CNN ikväll, så det blir inte så mycket bloggat här, men spåret är öppet.
Keep it coming.
Viktiga matcher är det ju som avgörs. Till exempel Bruins-Devils, Canadiens-Red Wings, Pens-Sabres, Avalanche-Blues (med Alex Steen comeback), Wild-Blackhawks och Predators-Stars.

Crosby styr in avgörande 3-2 i sudden.
En slutrapport kommer senare.

NY RANGERS – PITTSBURGH 2-2 (Period 2)
• • •
Jo, det här är en bra match nu.
Tajt och intensiv.
Spelad i högt tempo, av unga män med hunger i hjärtat och skills i händer och fötter och huvud.
Spännande.
Eken är nöjd och därmed även jag.
• • •
Så det här är kvällen när Eric Staal slår igenom som Brodway-artist?
Han plaskar in sitt andra mål när pingvinerna glömmer honom nere hos Blomman och samtidigt begår inte helt lyckad turnover mitt i slottet.
• • •
Det tog en minut efter att jag satt punkt i förra inlägget.
Sedan stod en rykande pappmugg vid datorn.
Så vackert!
• • •
Det är en gammal sanning att det brukar bli bäst om Lundqvist stannar i kassen.
Särskilt angeläget är det när geparder från Nykvarn är på isen och det borde han förstås känna till efter alla år de kamperat ihop…
Ojvoj.

Den där situationen får kanske inte riktigt samma konsekvenser som ett mål signerat nummer 26, men kan ändå bli en stämningsdödare runt framtida middagsbord…
• • •
Krockar med GM Rutherford på toan i pausen.
Han ser mycket sur ut.
Vad är dealen med det, han har väl all anledning att le?
• • •
Vad sa vi förra säsongen om att Crosby och Bengan passar lika bra ihop som gin & tonic?
Well, i så fall är ju Phil Kessel och Hagge som vodka och tomatjuice.
Jäklar vad roligt de har ihop, och vilka farligheter de oavbrutet ställer till med.
Ett radarpar made in heaven.
• • •
Åh, hade glömt.
Springsteen & E Street Band spelar här i morrn kväll, på Garden.
Det innebär ju att hans grejor är här nånstans, backstage, och att scenen börjar byggas så fort slutsignalen gått ikväll.
Man får nog ta och dröja kvar några extra timmar den här gången…
• • •
Hagge kommer verkligen närmare och närmare och närmare en balja också.
Jag förvånas inte om det säger pang innan aftonen är över.
• • •
OK, nu kommer tredjeperioden Eken drömt om.
Den sista.

NY RANGERS – PITTSBURGH 1-1 (Period 1)
• • •
Det märks, i alla fall inledningsvis, att båda lagen var in action så sent som igår.
Vi får se seg och och slarvig hockey – och fler icings än söndagsdarriga homo sapiens ska behöva utstå.
Kom igen, boys.
Det är sista gången ni showar för Eken som true american.
• • •
Snacka om karaktäristiskt Eric Staal-mål.
Trevor Daley hänger på honom, men den förre Carolina-kaptenen är så fruktansvärt stark att han obekymrat stångar sig vidare och kan stöta in den fina passningen från Hayes med enhandsfattning.
• • •
Men vi ska inte vara orättvisa, det tar sig ju efter hand.
Sista sju-åtta går det i alla fall att ana att det är två contenders som genrepar inför playoff.
• • •
Jag tror först det är Henke som inte kniiiiper ordentligt, men det är ju Cullen som lurar honom med finfin styrning och sedan stöter in sin egen retur.
• • •
SOM Hagge vill göra mål på sin kompis i Rangers-kassen. Och SOM den kompisen vill hindra honom från att uppfylla den drömmen.
• • •
Kunitz är med ändå.
Tänkte väl.
Så hårt tacklas Datsyuk inte.
• • •
En i Penguins värmer utan hjälm.
Bengan Hörnqvist.
Vilken hjälte.
• • •
Allra bästa Eken-resan hade, om vi nu ska fullborda nostalgin, inget med hockey att göra.
Den ägde rum sommaren 2014, när jag hämtade honom på flygplatsen i Fargo i North Dakota och sedan hade honom som sällskap på passagerarsätet i ett par veckor under en episk coast-to-coast-to-coast-tripp.

Magi upplevdes i Mount Rushmore, Montana, Yellowstone, Portland och San Francisco,
Men sånt blir det ju ändå mer av, det är givet.
• • •
Bill Guerin går omkring på pressläktaren och ser stor och tuff ut – som en påminnelse om andra tider.
• • •
För att fullända kvällens old school-känslan har jag Varpu som sällsynt pressläktargranne ikväll också.
• • •
Speakern kan inte uttala nationalsångsvokalistens namn och hackar genant på stavelserna.
Fast jag kommer inte ens ihåg vad han heter nu när jag ska försöka skriva nåt kul om incidenten, så jag ska inte säga nåt.
• • •
Säga vad man vill om dig, Taggen – men ditt minne är ju knivskarpt.
Vilka Eken-klassiker du radar upp!
• • •
När Crosby accelererar över isen…den power han lösgör då, det är alltid så man drar efter andan.
• • •
Nu får vi se då, hur lång tid det tar innan en kopp kaffe ställs fram på skrivbordet…

Första gången jag såg honom, inför en Rangers-match på Gardens gamla pressläktare hösten 2006, undrade jag vad det var för spoling som plötsligt hade dykt upp för att försöka konkurrera ut mig i Henke Lundqvist-bevakningen.
Han såg kaxig ut. Lite överlägsen. Aningen dryg. Som Gävle-bor tenderar att göra.
Inte alls sant, skulle det visa sig – bara efter ett par drajjor kvällar när Brynäs vunnit SM-finaler.
För i andra periodpausen var det någon som introducerade oss och den unge man som sträckte fram kardan och sa ”Hej, jag heter Henrik Ek” har sedan dess kommit ett bli en av ytterst få ”made guys” i Biffen-världen.
Kort sagt:
En av mina bästa vänner, dryckesborder monumentale, biktpräst, kaffehämtare – och dessutom den mest klassiska av alla sidekickar i den här bloggen.
Ikväll, nästan tio år senare, gör han – Eken, som han kommit att bli känd som för er – sin allra sista match på Garden.
Eller…inte i teknisk mening.
Han kommer dyka upp och då även i fortsättningen.
Men inte lika ofta och inte som fast New York-korre.
Eken ska flytta hem och visserligen fortsätta resa men ha Stockholm som bas tillsammans med sina ljuvliga hustru Emma.
Så, mina vänner, this one’s for Eken.
En sista gång.
• • •
Var ni tvungna att gå över till sommartid borta i Europa redan i natt?
Nu blir jag allt som vanligt igen.
Sent för er – och jag måste lämna texter till morgonredaktören redan vid halv tolv på nätterna.
Den där extratimmen har varit underbar.
Men allt ska ju bara krånglas till…
• • •
I matchen därpå den där hösten för ett decennium sedan kom Eken till pressläktaren med Brynäs-keps och han brukar påstå att jag omedelbart gick fram och sa att han inte kunde ha den på sig.
– Det är som att gå runt med en svastika på mössan.
Riktigt så drastiskt tror jag inte att jag uttryckte mig, men det låter ju roligt.
• • •
Kallt igen i New York, kan meterologen från nedre Tjärna meddela.
Det är halsbrytande skillnader från dygn till dygn nu.
Tjugotre plus ena dan, tre nästa.
Get lost, Kung Bore.
Det är över för dig nu.
• • •
Pingvinerna, starkare än på många år, stormar in på Manhattan ikväll.
En händelse som ser ut som en tanke när Eken tar farväl.
Det var under de eviga bilresorna mellan Detroit och Pittsburgh under finalerna 2008 och 2009 vi verkligen blev vänner – och Eken verkligen en bloggkaraktär.
En gång, när vi passerade delstatsgränsen mellan Ohio och Pennsylvania för hundraåttionde gången, kom Britney Spears version av Rolling Stones-klassikern ”Satisfaction” på hyrbilsradion och jag vände mig till Eken, känd för sin högst dubiösa musiksmak.
– Erkänn, du tycker bättre om den här tappningen än om Stones original.
Eken ruskade eftertryckligt på skallen.
– Nej, nej, absolut inte. Så dum är jag inte.
– Jo, du gillar Britney bättre än Stones.
– Nej, Per, jag tycker inte att Britneys version är bättre. Hör du det nu, jag tycker INTE så!
– I min blogg gör du det.
Och så stod det så sen…
Klart en en sån kille blir publikfavorit.
• • •
Exakt när jag första gången började be Eken att gå och hämta kaffe minns jag inte, men det dröjde säkert inte länge.
På den tiden var den murvel som ville dricka kaffe tvungen att lämna pressboxen, promenera ner över två läktarsektioner och tränga sig in i det gamla kyffet till pressrum och gav jag mig ut på såna äventyr hann jag inte skriva några blogginlägg.
Så han var en användbar kamrat, om man säger så.
Nuförtiden har jag kaffekannorna precis bakom ryggen, så den sortens tjänster har blivit överflödiga.
Men just ikväll måste han naturligtvis gå och hämta en rykande kopp.
For old times’ sake.
• • •
Meh, Flyers hade gyllene chans att göra ett litet ryck igår kväll.
Då får de på nöten av Coyotes.
Det här är så ologiskt ibland.
• • •
Jag tror också jag kvällen till ära måste gå och hugga in på media-buffén.
Det har ju varit ett annat av Ekens många kännemärken.
Han är, sin nätta lekamen till trots, glupsk som en romersk kejsare. 
Första gången jag noterade det var i The Rock i Newark. Han sopade i sig kycklingklubbor så han till slut hade fler avgnagda ben på tallriken än lagen som skulle spela hade klubbor – och då gick han och hämtade mer.
Så har det sedan fortsatt.
Överallt.
Högst upp på hans inofficiella presskrubbslista kommer, vet jag utan att fråga, Bostons slutspelsbuffé (där har det hänt att han suttit kvar och frossat när matcherna börjar, jag skojar inte…) och längst när den torra ”some-kind-of-chicken”-smörjan i Verizon Center i Washington.
• • •
Jag tror Penguins vinner ikväll.
För som sagt:

De är bättre än de varit på väldigt länge, kanske ända sedan de där gångerna när vi låg på rull mellan Motown och västra Pennsylvania.
Mike Sullivan är en förträfflig coach och GM Rutherford, som fått så mycket skit, har fasat in exakt rätt sorts pjäser mitt i steget – som Trevor Daley, vår vän Calle Hagelin, Tom Kuhnhackl, Bryan Rust Conor Sheary.
Happy days kan vara tillbaka i Steeltown.
• • •
Eken hade kombinerad fest och lägenhetstömning nere på första avenyn igår kväll.
Man fick sätta post it-lappar på eventuella grejor man ville ha, så jag är nu stolt ägare till en drinkvagn och en brödrost.
Dessvärre tömde vi barskåpet också, så ingen av oss gör särskilt många knop idag.
Men det, ja, hm, får väl gå.
• • • 
Jättelätt är det dock långt ifrån säkert att det blir för de pumpade pingvinerna, för även Rangers ser för tillfället rätt vassa ut.
Herregud, igår kväll vann de ju till och med i Montreal.
Det händer normalt inte oftare än Eken tackar nej till en portion till.
• • •
Jag har fortfarande inte riktigt vant mig vid att se Hagge som gäst på Garden, men när jag pratade med honom efter urladdningen i Detroit igår framgick att han själv börjar komma över det främmande med att spela mot sina gamla polare.
– Jag har gjort det antal gånger och bland annat spelat två matcher på Garden, så det känns inget särskilt den här gången, försäkrade han.
Må vara hänt.
För oss vid sidan om är det ändå en underlig syn.
• • •
Victor Rask bara pumpar på.
Två kassar mot Devils idag alltså – efter två perioder.
Det är ju det jag säger, han borde få en av de sista World Cup-platserna.
• • •
Det är game time på Chris Kunitz, tydligen.
Han tacklades sönder av Pavel Datsyuk igår.
Det kan inte ha hänt många i historien.
• • •
Knallar på väg till presshissen förbi zamboni-parkeringen där Pens en dryg timme före matchstart värmer med lite fotboll och Bengan Hörnqvist kliver rakt fram och tar i hand.
– Är inte du ute på nån politik, skrockar han.
My reputation precedes me, eller vad det heter.
• • •
Professor Hugosson, Linus från PRO Hockey, är här igen.
Många vill ta farväl av Eken.
• • •
Det här kan mycket väl vara genrepet inför ett slutspelsmöte om lite drygt två veckor.
Just nu står ju Penguins och Rangers mot varandra i tabell.
Det är ett skäl till att det här borde kunna bli en kul match.
Ett annat, det främsta, är att det är Eken sista dans.
Ge honom vad han förtjänar, boys

DETROIT–PITTSBURGH 2-7 (Slut)
COLORADO – MINNESOTA 0-4 (Slut)
• • •
Lavinen går aldrig i Klippiga bergen.
Wild är för bra och för effektiva och det här kan ha varit avgörandet.
Av’s har visserligen en match mindre spelad, men även om de slår Nashville – borta på måndag – kommer de vara tre poäng efter.
Det krävs alltså att Minnesota, med fem raka segrar, ska trampa snett också. Mer än en gång.
Jag har svårt att se det hända.
• • •
Nu ska jag dutta på mig lite lukta-gott och promenera hem till Eken.
Har vi några hälsningar från läsekretsen innan han försvinner till Sverige för gott?

DETROIT – PITTSBURGH 2-7 (Slut)
COLORADO – MINNESOTA 0-2 (Period 2)
• • •
Red Wings blir, i säsongens hittills viktigaste match, fullständigt krossade av Pittsburgh.
Sju jävla två.
Herregud.
• • •
I Klippiga bergen är det hårt och tajt och emotionellt, men Wild är kallare i avslutningarna.
Nu får Av’s försöka samla sig till säsongens tredjeperiod – eljest kan slutspelschansen gå om intet.
• • •
Fast Pens är ruskiga nu också.
Bäst i öst?
Ja, kanske.
Och – host, host – vi var ju några som sa att de skulle gå till Stanley Cup-final i år…
• • •
Vad vackert att dom hyllar Dogge i San Jose före matchstart.
Han är och förblir en de allra största hjältarna jag haft med att göra under decenniet som NHL-skribent.
• • •
Nu har Red Wings fortfarande en god chans – i synnerhet om Bruins förlorar mot Leafs ikväll.
Men det går att fråga sig vad ett lag som spelar så här, i en så viktig match, ska i playoff att göra?
• • •
Nu ska jag ringa och febra lite med människor som är på väg hem från Tegera…

DETROIT – PITTSBURGH 1-4 (Period 2)
COLORADO – MINNESOTA 0-0 (Period 1)
• • •
Nu är det ärligt talat lite rörigt.
Jag zappar förtvivlat mellan de båda NHL-matcherna – samtidigt som Radiosportens Pelle Marklund ropar från Leksand på datorn.
Så ursäkta eventuell brist på fokus.
• • •
Penguins har vridit på kranarna och kör över Wings i andra.
Samtidigt ger Wings åter så där axelryckningsartat intryck – som att de inte riktigt är införstådda med vad som står på spel.
Men det kan förstås vara Pittsburgh, som är ett bättre hockeylag, som får dem att se ut så också.
• • •
I Pepsi Center vet alla vad matchen gäller.
Inga mål ännu, men det händer saker hela tiden – och smågurgel utbryter efter snart sagt varje avblåsning.
Så härligt!
• • •
Bengan väntar tydligen till tredje, men Hagge hugger redan i mittperioden.
Lysande trejd, det.
• • •
Som sagt, man skulle ju vilja se – jublar Flyers-fansen när såna som Kunitz och Letang piskar in sina mål?
• • •
Ingen kan påstå att det direkt är påskstämning i kommentatorsspåret.
Man ska blogga på nattetid, det är sen gammalt.
• • •
Jag gillar tröjorna Avalanche uppträder i idag – men framförallt kanske för att jag har rätt svårt för det ordinarie stället.
• • •
Men i natt blir det inget bloggande.
Eken ska tragiskt nog flytta hem till Sverige – på semi-basis i alla fall – och har utflyttningskalas nere i East Village.
Naturligtvis måste jag närvara – med svart sorgeband runt vänster kavajärm.