NY RANGERS – DALLAS 3-1 (Period 2)
• • •
Ja, nu är det ju officiellt.
Det här är Rangers två bästa perioder sedan vi ställde om klockorna till vintertid.
De kombinerar noggrannhet och skärpa med explosivitet och energi – och bara när de gör det är det här ett bra lag.
Samtidigt fortsätter Dallas ha acklimatiseringsproblem i Metropolitan Area.
Men:
De låg under med 5-2 efter två i Brooklyn – och kom sånär tillbaka i tredje.
Comebacker är lite deras grej, så optimistiska Blueshirts-fans vet.
• • •
Kommer allt oftare på mig själv med att sitta och låta som Rain Man när det är på väg att hända nåt i hockeymatcher.
– Uh-uh, säger jag så fort nåt nån tar sig över blålinjen och får ett halvhyggligt läge.
Någon borde kanske ta mig till Vegas och se om jag kan räkna kort vid blackjack-borden också.
• • •
Den ende jag hittar under pausfikat är Scott Burnside från ESPN och han är sannerligen ingen främling.
Så:
Vad var det för gök som var här och Perade mig och allt före puckdrop?
Jag kommer ligga vaken och tänka på det om jag inte får veta.
• • •
Ja, det är lite jobbigt för Burger när klubbhelvetet går av just som han ska spela upp pucken från djupt nere i egen zon och Jayson Megna hinner plantera en hel rabatt blommor framför Niemi innan han avslutar.
Eller som vi säger här på pressläktaren:
– Uh-uh
• • •
Ha ha, ett par biffar från Jets – som spelade bort sina slutspelschanser i söndags – blir inzoomade och Garden svarar med att bua åt dem så det rister i sargerna.
Man ska akta sig för att göra new yorkers besvikna…
• • •
Laura Behanti, är hon bekant?
Hon är här i alla fall – och har sån status att hon får vinka i jumbon.
• • •
Det är ju för rart att Tobias P och Taddson lyckas koka en beef fast Rangers är här och Capitals i Boston.
• • •
Nu blir det spännande tredjeperiod.
Uh-uh.

NY RANGERS – DALLAS 2-1 (Period 2)
• • •
Deja vu all over again, för att citera lokale filosofen Yogi Berra.
Det håller håller ju på att bli samma slags målfest som i Barclay’s för 50 timmar sedan.
Men får ge serieledarna det.

Dom är inte bara briljanta, många kvällar är dom verkligen generösa också…
• • •
Idén om att Hank ska re-become Hank får en liten repa i lacken när Klingberg serverar en halvstekt ostburgare och den på något sätt glider in under benskydden på landsmannen.
Men hey, såna helsvenska sekvenser uppskattar vi på den här delen av pressläktaren.
• • •
Stars pratade om två saker efter debaclet på andra sidan East River.
De skulle sluta ta så många utvisningar – och de skulle spela mer samlat och strukturerat i egen zon.
Med de intentionerna har det gått…sådär.
• • •
Lundqvist revanscherar sig dock när firma Seguin-Benn kommer i två-mot.-en-läge.

Då brukar mål vara lika givna som frågan ”ska det vara frimärken också” på posten, men Henke säger nej.
• • •
Wiener Sängerknaben är här och sjunger nationalsången.
Ser det ut och låter som i alla fall.
Lugubert.
• • •
Jag vet inte om det i första hand beror på att Stars emellanåt öppnat sig som en nyskild Woody Allen på psykiatri-soffa, men offensivt känns Rangers farligare än de gjort sen vi åt Thanksgiving-kalkon i USA.
De snurrar, de skapar chanser, de ser obevekliga ut.
Frågan är bara vad som händer om Stars, som brukligt, borstar till sig och gör några snabba mål.
Då brukar stålet som bekant smälta och bli mjukost.
• • •
Rob 4, den där Sean Avery-historien är gammal, men han gjorde ju en illuster halvsäsong som Dallas-stjärna och kom då tillbaka till New York med sina nya lagkamrater.
Efter matchen här på Garden lovade han att visa några av dem hur man ”roar sig på Manhattan” – och två kvällar senare, i Jersey, stod de för en insats som beskrevs som den sämsta i organisationens historia,
• • •
Visst fan är det Texans i New York ikväll.
Så många, rentav, att de får hela Garden att hoppa till när de på klassiskt vis klipper in ett eftertryckligt ”Stars” på samma ord i nationalsången.
• • •
Och vem hugger direkt i Buffalo?
Jaromir Jagr.
Börja bygga de där statyerna nu.
• • •
Jag är inget John Oliver-fan, men plikten kräver att jag rapporterar att han är här och föräras en jumbotron-inzoomning.
• • •
Nu ska jag gå och se om han som tror att han känner mig har något mer att säga.

Nu är det tätt på given, som Gustav Nyquist sa när äldre lagkamrater utsatte honom för ytterligare ett hyss.
Vi kör liveblogg för tredje kvällen i rad.
Den här gången från Madison Square Garden – i den självförhärligande marknadsföringen som bekant benämnd The Woooorld’s Most Famous Arena.

Det var inte igår.
Rangers har ju inte spelat hemma sen…ja, får se, när var det…två dagar innan julafton.
Mot Anaheim.
Så det här är ingenting mindre än årspremiär på bloggens hemmaplan.
Välkomna.
Låt synpunkterna, invektiven, skämten, dumheterna, glädjeropen och absurditeterna hagla i kommentatorsspåret.
• • •
I natt blev det ännu senare för en redan utmattad Biff.
 Just när han hade skrivit de sista raderna om Daniel Sedins dentala haveri i Vancouver – som fick mig att drömma mardrömmar om tandläkarscenen med Dustin Hoffman i ”Maratonmannen” – och trodde att jag skulle kunna lägga mig raklång i soffan och zoona ut med ett gammalt ”The Wire”-avsnitt kom jag på att, just ja, det är krönikelämning till tidningen hemma på mammas gata också.
Sånt är ungefär lika roligt som att flyga i tolv timmar, tro att man är framme och sen få klart för sig att man bara ska byta plan och sen flyga åtta timmar till.
I ekonomiklass.
På grund av denna connecting flight tvingas jag steka dagens morgonvärmning, jag hade riskerat en stroke om jag släpat mig hit efter bara en timme i bingen, och därmed går mycket potentiellt blogguld om intet.
Men vi försöker väl mäjka up for it as we go along, för att ännu en gång använda ekeliwskan.
• • •
Det är Stars som går upp mot Blåskjortorna i afton.
Och då menar jag verkligen Stars.

Dallas är ju inte bara bäst i väst längre.
De är först av alla upp på 60 poäng och leder hela showen.
Som vi såg i Brooklyn i förgår betyder det inte alltid att de spelar Stanley Cup-hockey, men idag är laddningen garanterat en annan.
Det blänkte till i Burger Klingbergs ögon bara jag nämnde Rangers efter torsken mot Isles.
– Ja, Rangers på Garden…det är roligaste bortamatchen på hela säsongen. Det ska bli så jäkla kul, sa han.
• • •
En liten anekdot som blev över igår:
När en viss GM kom ut från The Joe för några veckor sedan och såg att en av bilarna som stod parkerad bland spelarnas vrålåk hade gröna fälgar frågade han förbryllad:
– Men…vems bli är det där?
När en av vakterna upplyste honom att ägaren hette GN utbrast chefen:
– Han som just fick ett så fint kontrakt! Det där ser ju ut som nåt en grinder i fjärdekedjan kör.
Mister Holland forever!
• • •
Vad som möjligen talar mot gästerna från Texas är att de får spela i ett klimat de – lucky bastards! – inte är vana vid.
Det är lika besinningslöst kallt idag och en hård vind träffar i kinderna som djupfryst, rostig kätting på 34:e gatan.
Därmed får jag första gången sedan slutet av februari ha både mössa, väntar och sjal när jag går på hockey.
Skandal.
• • •
Big E såg inte alltför omtumlad ut efter Matteaus monsterpropp i The Rock igår.
– Nej, det gjorde faktiskt inte särskilt ont. Det var mest egot som fick sig en smäll, flinade han efteråt.
Som för mig när John J kommer in och rättar mina språkliga kullerbyttor…
• • •
Ett steg framåt, ett – eller två… – steg bakåt.
I den inte särskilt vägvinnande takten marscherar Rangers sedan en dryg månad tillbaka.
De gör en bra match – med den de förlorade mot Islanders i Brooklyn som särskilt utropstecken, faktiskt – och såna som T Pettersson får upp hoppet, men sedan kommer nya floppar direkt i tät följd.
Fortsätter det likadant får de inom en snar framtid titta uppåt om de vill se strecket.
• • •
Jag är lika slö som Mårten Gås, men alltså…de som tar den sega jävla Garden-hissen för att åka en enda våning, de chockar till och med mig.
• • •
Tack vare Dan Rosens mixtrande med en fjärrkontroll som ligger och skräpar i ett hörn ser vi slutet av JVM-finalen i pressrummet under eftermiddagen och det jublas rätt rejält när Kapanen avgör.
Särskilt mycket hojtar jag, för contrary to popular belief är jag väldigt förtjust i Finland och finska hockeyspelare och gläds i hjärtat åt de unga lejonens triumf.
Jag önskar bara Varpu var här så jag fick krama henne.
• • •
Det börjar bli fet press på Lunkan nu.
Badtofflan mer eller mindre singlade ut honom igår.
– We need Hank to re-become the Hank he’s used to, for us, and from there, I think everything else should fall into place.
Tuffa bananer.
Det är upp till the dedicated follower of Fashion från Åre alltså – alltihop.
Blir intressant att se hur han reagerar på det. Med viss ilska, gissar jag – och det kanske är det Badtofflan är ute efter.
• • •
De allra finaste tv-bilderna från Helsingfors är de på Teemu Selännes och Saku Koivus extatiska jubel.
Så vackert!
• • •
Henke har koll på att det är en fellow göteborgare med hyggliga skills på isen ikväll.
– Ja, Klingberg…han påminner om Erik Karlsson, säger keepern till Daily News.
Han gör ju det.
• • •
– Och tänk, imorgon är det finsk helgdag också, säger de amerikanska kommentatorerna i Helsingfors.
Really?
Är det Vappu nu?
Fram med whiskeyn, John J!
• • •
– Jag har erfarenhet av den här sortens situationer, säger Rick Nash när Rangers slump kommer på tal under en intervju med Pat Leonard.
Ja, han spelade ju i Columbus i jättemånga år…
• • •
Hittar de usual suspects på listan över närvarande scouter, men inte bara.
Kvällens match ses också av två representanter för – Toronto Raptors.
Det är väl, om jag inte tar helt fel, ett NBA-lag.
Ska dom värva Zuke?
• • •
Johnny Oduya gillade alltid, och var allt bra, när han spelade på Garden med Devils.
– Det är roligt att få tyst på publiken i den här hallen, sa han efter en segermatch en gång.
Så håll ett extra öga på den tvåfaldige Stanley Cup-mästaren med nummer 47 på ryggen.
• • •
Kommer, sovmorgonen till trots, i synnerligen god tid till sjunde avenyn och hinner därmed gå till de kubanska kungarna på Penn Station och få pjucksen putsade.
De glänser nu som Garden-isen när Frank kört ett extravarv med zambonin.
Aldrig känner man sig saltare.
• • •
Enligt Brooksie är Rangers alltså väldigt lystna på Jonathan Drouin – the wonder kid som begärt att bil trejdad från Tampa.
Det kan man ju förstå.
Men såvida han inte blir erbjuden kvalitet av rena rama Oliver Ekman-Larsson-kalibern tror jag inte Yzerman kommer att vilja göra några affärer alls.
Vad 20-åringen och hans agent vill och inte vill spelar mycket liten roll.
Sorry, TP.
• • •
Med tanke på hur det såg ut i Stars defensiva zon i söndags kan ju jag tycka att det är något förbluffande att Ruffen inte ger Patrick Nemeth chansen ikväll.
• • •
Plötsligt kommer det fram en man jag aldrig sett tidigare, tar i hand, ler vänligt och säger, på engelska:
– Hallå, Per, det var länge sen. Kul att se dig igen.
Sen går han igen.
Och här sitter jag med uppsynen hos ett gökur och förstår ingenting.
• • •
Tar Panthers tionde raka ikväll, i Buffalo?
I så fall flyttar jag till Fort Lauderdale.
Nej, det gör jag inte.
Men jag kan väl få drömma lite.
• • •
Vam VAR han?
Det här är ju scary, creepy och hilarious på en gång.
• • •
Stars har bara en beat-reporter som följer dem på roaden (som alla svenska hockeyspelare säger; jag tycker det låter underbart) nuförtiden – den förträfflige Mike Heika från klassiska Dallas Morning News.
Förr hängde en fruktansvärt elak och cool kvinnlig krönikör från Star Telegram med ibland också.
Jag har glömt namnet, men var oss emellan lite förälskad för att hon alltid fick till så fruktansvärt vassa formuleringar.
No more, dock.
Allting blir bara sämre…
• • •
Något överraskande är det faktiskt en försvarlig mängd Stars-fans som samlats runt bortabåset under värmningen.
Jag trodde inte de hade den sortens fans.
• • •
Jamen amigos i januarinatten, nu tar vi väl och släpper pucken i Garden för första gången nådens år 2016.
Enjoy!

NEW JERSEY – DETROIT 0-1 (Slut)
• • •
”Overnight – bitterly cold”, står det på väderleksrapporten som fladdrar förbi på en display på tåget tillbaka till Manhattan.
Tell me about it.
Jag känner mig som Amundsen på Svalbard under den korta promenaden från The Rock till Newarks Penn Station.
Det kan verkligen inte vara meningen att homo sapiens ska vistas i den här sortens klimat.
• • •
Hästpolo-Gustav förnekar å det mest bestämda att hans frånvaro i morse berodde på avsaknaden av tillräckligt bekväma Uber-bilar.
– Nej. Nej. Nej. Så var det inte. Den som påstår det ljuger, säger han.
Well, jag bara återger information vanligtvis tillförlitliga källor levererar…
• • •
Det blev ingen målfest precis.
Men jag klagar ändå inte.
Det enda målet ju ett av säsongens tio snyggaste – och det spelades hygglig hockey även i övrigt.
• • •
Uppgifterna att han har sämre värden än Bacon viftar unge Nyquist bort med en fnysning.
– Det där beror jag ju endast på att Bacon bara äter sallad nuförtiden. Han har fått för sig nåt, heter det.
Ha!
• • •
Vid min gud, bilderna på Daniel Sedin när han öppnar truten efter att ha fått en puck mitt i garnityret borde vara barnförbjudna.
Eller åtminstone förbjudna för oss med tandläkarfobier.
• • •
Zäta, med en fin tvättbjörnsring runt ena ögat, håller med om att målet höll viss klass.
– Den där passningen ser man inte ofta i NHL nuförtiden, konstaterar han.
Nä.
• • •
Någon moteld kommer inte från Hästpolo – trots uppgifter om att somliga skrattat sig skelögda på bussen till flygplats efter matchen.
– Nej, hälsar han, jag är en bättre människa än så…
Ha igen!
• • •
Nu – kort vila.
Men imorrn brassar vi på igen.
Rangers och Stars på Garden.
Alla ska med i spåret, ok?

Wings håller undan och vinner med det enda mål Larkin gör i första.
Så kan det gå.
Jag ber att få återkomma – efter hemkomst till Manhattan.

NEW JERSEY – DETROIT 0-1 (Period 2)
• • •
Joho, nog får Hynes ner några skvättar glykol i maskineriet.
Devils kommer närmare och närmare närmare.
Men so far:
Ingen guacamole.
• • •
När jag i pausen går och hämtar kaffe kommer det fram en scout från Arizona och säger att ena skonsnöret är oknutet.
Så omtänksamt.
• • •
Wings gör som, det brukar heta, en riktigt bra bortamatch och släpper trots motståndarnas tilltagande iver inte till särskilt mycket.
Men de har haft en olycksalig förmåga att tappa ledningar senaste veckorna, så coach Blashill skulle inte ha något emot om Hästpolo fick fart på buggarna och hängde ett försäkringsmål när tredje börjar.
• • •
Ojvoj, Stefan Matteau kliver upp sänker Big E med rena rama Kronwall-proppen.
Då blir dom glada i The Rock.
• • •
Det känns som det blir skarpt läge nästan varje gång Per-Erik Larkin befinner sig inne i Devils zon.
Där har Red Wings verkligen en superstar i vardande.
• • •
Det vore, på alla sätt, väldigt fint med en bra svensk i Florida.
Kan vi få några förslag på blågula pjäser som skulle kunna bli trejdade till solen?
• • •
Ännu gladare blir hemmafansen när någon drar den klassiska visselsaluten för då får dom, ännu en gång, skrika:
– Rangers suck!
• • •
Det har överhuvudtaget varit skandalöst få svenska hockeystars som haft Fort Lauderdale som hemadress under mina år på denna kontinent,.
Magnus Johansson var där ett år och Niclas Bergfors likaså. Sen kom Micke Samuelsson och gjorde några säsonger och så var det Markan som aldrig riktigt etablerade sig.
Vad är dealen med det?
• • •
Oscar, tyvärr – det verkar inte så hoppfullt för The Mule.
Han kände sig ju bra inför den här säsongen och spelade de två första matcherna, men hjärnskakningssymptomen kom tillbaka och nu är det väl tveksamt om det ur ren hälsoaspekt är så värst klokt med fler comeback-försök.
Istället får han, som exempelvis Mattias Öhlund i Tampa, sitta av kontraktet.
För jäkligt är det.
I love The Mule.
• • •
Jag har redan börjat samla mig för den isande promenaden tillbaka till Penn Station om en knapp timme.
Fy fan, det kommer bli säsongens prövning.
Men först ska vi ha ett slutresultat.

NEW JERSEY – DETROIT 0-1 (Period 1)
• • •
I en halv period händer ingenting i The Rock.
Sen sitter vi plötsligt och nickar som trimmade bobbleheads allihop.
Det går inte att reagera på annat sätt när Brad Richards friställer Dylan Larkin med överjordiskt snygg passning över hela banan och den excellente super-rookien vänder bort Schneider med värsta Per-Erik Eklund-movsen.
Bästa shownumret på den här adressen sen Mick Taylor gästade Stones i ”Midnight Rambler” för två år sedan.
• • •
Hästpolo ser vi inte mycket av – förrän han i sista minuten träffar Schneiders gavel med några lösa skott.
Så går det när man ligger och finsover efter room service-frukosten på morgnarna!
• • •
Håller med om att Youngblood Adam uppträtt med särdeles fin pondus hittills.
Annars känns det som det hackar lite i Devils motor ännu så länge.
Men Hynes vet nog hur man rengör den kollektiva förgasaren och får upp speeden till andra.
• • •
Dom har – som vanligt utan att föräras tillbörlig uppmärksamhet – fått till en satan så läcker pre game-show i The Rock.
Fan vet om ens is-projiceringarna i Bell Centre varje gång är så snygga.
• • •
Ja, Tobias, jag bloggar hjärtans gärna mer om Wings.
Säg till mina chefer, är du snäll.
Bara jag inte måste flytta till Detroit…
• • •
Däremot är mistluren The Rock använder som målsignal – och testkör oavbrutet under eftermiddagstimmarna – en av ligans allra fulaste.
• • •
Konsertpianisten hann först och kan se fram emot Bobblehead-docka – om jag får någon; ännu har inga mutor distribuerats på den här pressläktarflanken.
Bra det, portot till Princeton är billigt…
• • •
Ha ha, är det sant, Johan W – har ”Bacon” alltså en brorsa som kallas ”Bearnaise”?
Fem plus-information!
• • •
Nu är det så kallt också här inne att vi får slå åkarbrasor och blåsa på stelfrusna fingrar.
Florida…see you very soon!
• • •
Domarna var inte ens i närheten av att blåsa för regelbrott under första 20.
Det säger något om temperamentet – eller snarare bristen därpå.
Men nu tar matchen fyr, säger vi.

Det är fjärde januari 2016.
39 grundserieomgångar har förts till handlingarna.
Racet börjar snart på allvar.
Vid det här laget skulle det New Jersey Devils vi ikväll sökt oss till downtown Newark för att se i duell mot Detroit Red Wings för länge sedan vara historia.
Finito.
Fastnitade i tabellens bottengyttja.
”Lou Lamoriello lämnar ett påfallande ihåligt och taskigt balanserat lag efter sig, utan utsikter att lyckas med…tja, nånting alls”, var det till exempel en självbelåten bloggare som i sin oändliga vishet slog fast dagarna innan seriestarten.
Som Shakespeare uttryckte det:
Upp flyga orden, tanken stilla stå…
I själva verket har den nya upplagan av Devils, Post-Lou-inkarnationen, spelat den bästa hockey The Garden State sett på flera år och ligger inte bara på slutspelsplats.
Om de vinner ikväll går de förbi dödsfienden Rangers, upp på top 3 i Metropolitan Division,
Förbannat bra gjort det, med förutsättningar som de facto inte varit de bästa – och roligt.
Inget är som lag som provar expertisen wrong, för att nu tala lite ekeliwska.
Det känns som ett privilegium att vara här och få följa fortsättningen.
• • •
Eftersom det tar sin lilla tid att få tag i Anaheim-ankor det måste skrivas om när de för första gången sedan grundserien lyckats kravla sig över strecket får jag bara sova några få timmar, men när klockan ringer biter jag ändå ihop och går upp så jag hinner till The Rock i tid för morgonövningarna.
Och for what?
Red Wings visar sig ha en optional skate och alla svenskar utom benhårde Bacon Andersson ligger kvar på hotellet och trynar.
– Ja, suckar Bacon med ett snett leende, dom är såna. Lata divor.
I’d say!
• • •
– Vad var det jag sa, säger Youngblood Adam Larsson inte när jag springer på honom utanför hemmaskrubben efter Devils värmning.
Men han skulle kunna göra.
Redan i höstas upplyste han ju bloggen om att hans squad skulle komma att bli mycket bättre än de flesta anade.
– Jo, ler han ändå när jag påminner om det uttalandet, det har hållit i sig ett tag också…
I sanning.
• • •
Att ärrade gamla krigare som Zäta, Järfälla-mangeln och Fabio Ericsson kan behöva en sovmorgon då och då går kanske att förstå, men att Hästpolo-Gustav – jämförelsevis alltjämt rookie – redan tar sig sådana friheter är lite frapperande.
– Well, säger en anonym källa till bloggen, tydligen fanns det bara Uber X tillgängligt i morse och Hästpolo åker inte sämre än Uber XL Black.
Ni hör ju…
• • •
Mycket av Devils oväntade succé bottnar enligt samstämmiga röster i det faktum att John Hynes är en jävligt bra coach.
Under hans ledning tränar de hårdare än någonsin tidigare, är mer engagerade i varandra – och lär sig mer om sporten de håller på med.
Som John Moore, backen, sa till Mike Morreale på nhl.com häromdagen (tack, Konsertpianisten, för research):
– Lärdomarna den här coach-staben delar med sig av liknar ingenting jag tidigare upplevt på NHL-nivå.
• • •
Igår hade Red Wings stora tester och då visade det sig – enligt samma källor som ovan – att Hästpolo hade högre procent kroppsfett än självaste Bacon Andersson.
Now, just DET ämnet aktar sig den här bloggen att skoja så mycket om – man ska inte kasta cheeseburgare i glashus – men med tanke på hur mycket den skånska societetens representant i NHL brukar tracka just Bacon för, ja, ehum, bacon-intaget, är det ju rätt…underhållande.
• • •
Spenderar hela dagen i centrala Newark och får åter bekräftat att det inte finns så jättemycket att göra här – åtminstone inte för oss som inte deltar aktivt i konflikten mellan Crips och Bloods.
Men jag äter i alla fall en hygglig catfish på BBQ-haket runt hörnet från The Rock.
Servitrisen överdriver dock NÅGOT när hon hävdar att New Jersey har ”BBQ som hör till landets bästa”.
Det är som att påstå att den bästa reggaen spelas in i Österrike.
• • •
Mer Hästpolo:
Han har fått tillbaka bildäcken som i början av december stals och ersattes med gröna skönheter.
Fast – bara tre av dem!
– Ja, vi får se om han får också det tredje. Det beror på hur han beter sig, säger en annan bloggen närstående källa.
Hi hi!
• • •
Vi har inte sett en snöflinga i den här delen av världen ännu och är mycket tacksamma för det.
Men goddamned, nu har kylan kommit.
Till och med Ola Skinnarmo hade svurit några förbannelser i den svidande vinden som sveper längs Market Street under morgonpromenaden från tågstationen.
• • •
Det är kanske bäst att påpeka att jag tycker väldigt mycket om Hästpolo och inte avser att mobba honom (bara lite…)
När jag publicerar uppgiftslämnarnas upplysningar om honom brukar det dock – ofelbart – sluta med att han anlägger moteld och då blir det bra blogg…
• • •
Det är Bobblehead Night i The Rock, vilket innebär att vi alla får varsin Cory Schneider-docka.
Jag älskar visserligen bobbleheads och har en försvarlig samling, men det är Elvis, Joey Ramone, Homer Simpson, Vincent Vega, Debbie Harry, Vito Corleone, James Brown och såna som står och noddar på min American Shrine-hylla – inte Devils-målisar.
Så om jag får med mig mitt ex kanske det finns några NJ-fans – till exempel Konsertpianisten – i läsekretsen som skulle vilja ha ett paket på posten?
• • •
Surt med JVM-semin, men tänk på Bacon – han hade det garanterat värre än de flesta av er.
Han såg matchen i omklädningsrummet före morgonvärmningen – på Teemu Pulkkinens padda.
– Det var för jävligt, suckar gormanden från Munkedal.
• • •
Att Devils kan gå om Rangers ikväll är inget som undgått de som tillhör klubben, om man säger så.
Adam lyser upp i hela ansiktet när jag tar upp ämnet.
– Det vore ju för jäkla gött, säger han.
Aversionerna visavi Rangers behöver man inte spela så jättelänge i Devils för att få i blodomloppet.
• • •
De tycks ha slutat med glass i mediapentryt i pressboxen i The Rock nu.
Antagligen tyckte de att procenten kroppsfett hos oss murvlar, på Nyquist-sättet, blev för alarmerande…
• • •
Yayo Josefson får vi tyvärr inte se i afton.
Han är skadad – men av allt att döma dessbättre inte fullt så allvarligt som man befarade häromdagen när han hoppade omkring med gips om ena fossingen.
– Ännu har de inte hittat något som är brutet så förhoppningsvis är inget det heller, säger en med insyn.
Nej, let’s hope.
• • •
Lätt kinkigt sms under sena eftermiddagar, efter några, hm, ja påstötningar:
– Dina uppgifter brukar ju vara så fantastiskt trovärdiga!
Ni får gissa avsändare…
• • •
Prudential Centers eget svar på Konsertpianisten är ovanligt inspirerad när han en timme före puckdrop drar ett par Bon Jovi-dängor i hisstappning.
• • •
På onsdag presenterar ligan de 40 spelare som ska göra Ovetjkin, Jagr, Kane och – hm – John Scott sällskap till Nashville på All Star-festen.
Så räkna med en taggad Zäta i den här fajten.
Det är hans sista chans att spela sig till en plats och förverkliga drömmen om att få visa sina färdigheter i ett så underhållande sammanhang…
• • •
Att Panthers är så här bra samtidigt som det börjar bli svinkallt i New York-området är en händelse som ser ut som en tanke.
Det är dags att åka dit och titta lite.
• • •
Inför varje match har PR-personalen i The Rock guidad tur i hallen för utvalda åskådare och en timme innan första nedsläpp passerar de alltid mitt hörn av pressläktaren.
Då får jag sitta här som en apa på zoo och representera den obskyra arten ”hockeyskribent”.
Jag är glad så länge ingen kommer fram och försöker mata mig.
• • •
Jamen, nämen – hockeytime, folks.
Bästa laget i New York-området mot Hästpolo-Gustav och hans kompisar.
Jag tror det kan bli nåt att se.

NY ISLANDERS – DALLAS 6-5 (Slut)
• • •
Känslan när The Q Train rasslar ut på Manhattan Bridge och hela ön, i sin overkliga kvällsskepnad, plötsligt fyller hela blickfånget…det är som att vara inne i en Velvet Underground-låt.
Så tack ändå, Islanders, för att ni flyttade till Brooklyn.
De här resorna till och från Barclay’s ger livet ännu mer skimmer.
• • •
Sicken konstig match.
När hemmalaget har 5-2 efter två perioder ska det vara slut – och samtidigt måste ett bortalag som gör fem mål ovillkorligen vinna.
– Precis som senast kommer vi tillbaka och det är styrka, att vi aldrig ger upp, säger Burger medan han sitter och fingrar på ett plåster på hakan efteråt.
– Men vi släpper tyvärr in alldeles för enkla mål igen.
• • •
Vad sa vi om statyer till Jagrs ära?
Han gör ett till och sänker Wild på egen hand.
Vilken Golden God!
• • •
Burger håller med om att Stars tog lite väl mycket utvisningar, men tycker att att de kunde fått några fler med sig också.
– För den här till exempel, säger han och pekar på plåstret på hakan, det var också en hög klubba
• • •
Hur än eländig första halvan av Anaheims säsong varit – vinner de ikväll, och det verkar de ju göra, går de upp på slutspelsplats.
Som Lille Fridolf själv säger när detta smått häpnadsväckande faktum kommer på tal:
– Go figure.
• • •
Lindy Ruff babblar om att Clutterback har ”a history of diving”.
Det kanske han har – men idag stod han ju för alla ostar i Frankrike på knä redan när Demers brakade in i honom.
• • •
Just när man tror att det äntligen ska bli vardag och folk hemma i Sverige möjliga att få tag i igen – då ska ni ha trettondagshelg också.
Är inte det lite…overkill?
• • •
Nu ska vi alla hoppas att jag somnar i tid ikväll och kommer upp och kan vara med på morgonvärmning i Newark.
Då blir det en kul blogg i morgon kväll.

Ja, det blev ju riktig nerv i det här till slut, men Isles håller undan och vinner med – 6-5.
Återkommer med liten slutrapport när jag är hemma igen.