Islanders vinner – på straffar.
Mer sen.

NY ISLANDERS – NY RANGERS 1-1 (Period 2)
• • •
Nu är det slutspel i Brooklyn.
Eller…det är det ju inte.
Men det känns så.
Matchen har sån nerv, sån explosiv edge – och inramningen är så brakande laddad – att man i morgon kommer få lätt overkliga ögonblicksbilder för näthinnan och tänka…wow, var jag verkligen där?
Hallelujah!
• • •
Det känns ett tag som att Rangers får smaka egen medicin i the land of the hipster.
De spelar riktigt bra och dominerar långa stunder – men det är Islanders som gör första målet, i ett fem-mot-tre-PP.
Så många gånger tidigare under säsongen har det varit precis tvärtom, så det får väl ses som karma.
• • •
Yes, Yes,Yes-hoppet lever i Brooklyn – och inte sedan förra vårens ljuvliga slutspelsbataljer mot Capitals i Fort Neverlose har det genomförts med lika mycket lust och emfas som efter kapten Tavares 1-0-mål.
• • •
Men Viktor Stålberg knäcker alltså karman – for now – med ett riktigt krigarmål.
Det kunde han behöva
• • •
Halak är verkligen en lysande keeper när han vill.
• • •
Det låter nästan som det är extra tryck i skällan när Barclay’s, för att nu tala på bänkgrannarnas språk, piper åt Zuke.
Förmodligen är det Islanders-fansen som hakar på och piper – alltså buar – på riktigt.
• • •
Det är ledsamt att vi inte har några Isles-fan med oss i spåret en sån här helig kväll.
Björn Falk, var är du?
• • •
Min bild är Rangers för första gången på hela säsongen är både heta, hungriga och kvicka – och noggranna i varje beslut och varje handling, också defensivt.
Lätt förbluffande att se, faktiskt.
• • •
Nu har Clark Gillies vinkat i jumbotronen också.
Bara Mats Hallin kvar då.
• • •
Nämen, Barclay’s-DJ:n kan ju inte spela trudelutten Dancing Larry brukar dansa åt på Garden.
Det ger ju gästerna moralisk boost.
• • •
Skulle jag alltså nu lämna min plats här ute i den kokande hallen och gå ner och sätta mig i pressrummet för att det är bekvämare?
Fuhgeddaboudit!

NY ISLANDERS – NY RANGERS 0-0 (Period 1)
• • •
Ja, jag sa ju det:
Fuhgeddaboudit!
Det har kanske inte blivit så fysiskt och fult och grälsjukt som vi förutspådde.
Ännu.
Men det ligger i luften hela tiden.
En känsla av vad-som-helst-kan-hända-här vilar över varje sekvens och varje skär.
Och framförallt:
Det spelas satan så intensiv, rapp och febrig hockey.
Hittills är det Rangers – i sitt bästa framträdande på veckor – som skapar mest och tidvis virvlar frenetisk nere hos Halak, medan Islanders inte riktigt någon gång lyckas etablera de långa anfall de söker.
Men allt är fortfarande up for grabs i första Brooklyn-derbyt.
Glad I’m here.
• • •
När ramsorna ”Let’s go Islanders” och ”Let’s Go Rangers” ekar samtidigt, från alla håll och kanter, på concord-volym blir effekten i sanning rätt häftig.
• • •
Sa ju att det var nåt muttrande tyst över Grabovski.
Då sparkar man trasiga klubbor omkring sig.
• • •
Jag har norrmän på bägge sidor om mig på pressläktaren – nu föremål för samma trängsel som crosstown-bussen på 34:e gatan i rusningen – och vi är rörande eniga om det förbluffande i att Glass får spela i tredjerecken…
• • •
Antti Raanta berättade i morse att det är med så här mörka läktare kan vara svårt för målvakterna att se pucken.
När det är folktomt alltså.
Nu är det ju inte det, så den ursäkten är inte tillgänglig
• • •
Självfallet lovar jag hjälpa till också när den ene av guttarna frågar om jag efteråt kan leda vägen ”ner till garderoben”.
• • •
– Be a good person and respect the other team’s fans, manar speakern.
Ha ha.
Han skulle lika gärna kunna ställa sig på gränsen mellan Syd- och Nordkorea och mana till samförstånd.
• • •
Nå, vi får åtminstone Jiggas ”Empire State of Mind” i förintrot efter värmningen.
– Now you’re in Neeeeew York, Neeeew York, Neeeew Yoooork, mässar han.
Vi är ju det.
• • •
Nej, John J – det där är ett klassiskt Sator-omslag.
Har samma singel i en hylla hemma hos Bussen i Borlänge
• • •
Det just nu populära greppet att opera-pipor ska sjunga nationalsången kan jag inte förstå.
Opera passar lika bra på hockey som death metal på Nobelprisutdelningen.
• • •
Mike Bossy inzoomad i jumbon.
Now, där talar vi ändå hockeyadel.
• • •
Jamen, First Division, host host, vi menar ju första riktiga New York-derbyt mellan de här två lagen.
Typ.
• • •
Som Pat Leonard konstaterar:
Man kände inte igen Rangers i den perioden.
Så bra är de ju inte, egentligen…
Man kände å andra sidan inte riktig igen Islanders heller.
Så lite skapar de inte mot Rangers, egentligen…
• • •
Om det funnits kaffe tillhands nu hade jag gått och hämtat en kopp nu.
Men det gör det inte.
Så jag får väl bara sitta här och tänka på hur nice det är att vara i Brooklyn istället.

Så, för första gången i historien:
Ett hockeyderby i Brooklyn.
Ja, man kan rentav påstå att kvällens showdown mellan Islanders och Rangers i Barclay’s Center är det första riktiga New York-derbyt i NHL-regi överhuvudtaget.
Även om de alltid haft förnamnet New York spelade Islanders under drygt fyra decennier som bekant i Nassau County på Long Island och Long Island må vara del av The Metropolitan Area och beläget i delstaten New York, men det ligger inte i stan, lika lite som exempelvis Märsta ligger i Stockholm.
Brooklyn, däremot, är en stadsdel – den mest mytomspunna av dem alla – i New York City.
Det är med andra ord neighbourhood mot neighbourhood nu.
Arsenal mot Tottenham – fast på is i Amerika.
Slaget om East River for real.
Urpremiär för ett hockeyns Subway Battle.
Som dom infödda brukar säga:
Fuhgeddaboudit.
Det blir en kväll att minnas.
• • •
Jag har fortfarande inte vant mig vid att jag kan lufsa över till Grand Central Station och åka till Islanders hemmamatcher med ett skramlande tunnelbanetåg.
Just idag går regnmolnen låga över New York, asfalten blänker förföriskt i vätan och när vi rasslar ut på Manhattan Bridge känns det precis som att jag är inne i en scen i ”French Connection”.
• • •
Vi har nåt för alla haters idag.
Tanner Glass spelar, Tim Peel dömer och Doc Emrick kommenterar.
Låt invektiven flyga!
• • •
Efter första stationen i Brooklyn är jag dock helt ensam i min tunnelbanevagn.
Då känns det snarare som en scen i ”The Warriors”.
Jag förväntar mig när som helst att dörrarna ska slås upp och ett gäng med Yankees-jerseys, baseball-trän och målade ansikten ska komma in och ropa:
– Biiiiffen, come out and play…
• • •
Henke ser fundersam ut när han kliver av isen efter sin allra första morgonvärmning i Brooklyn.
– Helt klart annorlunda arena. Den är väldigt snygg och modern. Men…kanske inte så funktionell, säger han till bloggen under en kort konversation i korridoren utanför gästkabyssen.
Nej, inte precis.
Badtofflan står för övrigt intill och tittar roat på biff och målvakt medan vi pratar.
Han verkar tycka ärans och hjältarnas språk låter lustigt.
Hrmf.
• • •
Äter lunch med några kollegor på en utsökt liten italienare i kvarteret intill Barclay’s.
Vid bordet intill sitter ryska Islanders-duon Nikolai Kulemin och Mikhail Grabovski och petar i varsin pasta.
De är skäggiga och tysta.
Men när de går nickar Grabovski mot oss och muttrar:
– Hey, guys.
Hej på dig själv du.
• • •
Räkna med högtryck i Barclay’s-ladan ikväll.
– Det kommer blir ”the biggest atmosphere” vi haft här, inget snack om saken, säger coach Capuano och slår sedan fast att det blir svårt för spelarna att inte dras med i känslosvallet.
Frågan är bara hur fördelningen mellan fansen kommer att se ut i Brooklyn.
Ute i Coliseum-skjulet brukade det vara ungefär 60-40 till Islanders fördel, men när slaget nu står mer centralt tror mina mer lokalt bevandrade kollegor att siffrorna snarare blir de omvända.
• • •
Ser man på, Radko Gudas får tre matchers avstängning för att han headhuntade Mika Zibanejad igår.
Rätt rimligt.
Men Department of Player Safety-folkets beslut träffar ungefär lika godtyckligt och förvirrat som Amors pilar.
Ibland blir det rätt, ibland helt förnuftsvidrigt – och aldrig är det riktigt logiskt.
• • •
Den där bilen på en kortsidan i Barclay’s alltså…kolla själva:

Visst får man känslan av VM-turnering i Bratislava?
• • •
Badtofflan Vigneault vet hur man häller extra bensin i flammorna.
– Heter dom Islanders fortfarande, skrockar han efter den korta resan ut till Brooklyn.
Den kommentaren kommer Isles-fansen verkligen uppskatta…
• • •
Och vissa av läktarsektionerna…

Jag vet inte om det riktigt framgår, eftersom jag inte precis är Bruce Bennett, men Rangers-spelarna på bilden tittar alltså ner om Henkes kasse – och sektionen ovanför dem är riktad åt andra hållet.
Att hamna där måste vara som att få sitta bakom scenen på en bra konsert.
• • •
Att John Scott leder All Star-omröstningen är ju nästan lika roligt som om Zäta skulle göra det.
Fast av andra skäl, om man säger så.
Men tro mig, hans peers skulle älska om Scott kom till Nashville.
Även om oddsen för att han ska vinna skills competition inte är bättre än oddsen för att NHL flyttar verksamheten till Uruguay råkar han vara en genuint sympatisk sång- och dansman – utanför isen, that is – som alla tycker om att vara kring.
• • •
Apropå begränsade skills…att Badtofflan valt att plocka upp Tanner Glass från farmen istället för, säg Megna, beror på att han tror att smockorna kommer vina i luften i just den här matchen.
Det tror Isles-sluggern Cal Clutterbuck också.
– Det finns mycket hat inbyggd i den här rivaliteten och vi ser verkligen, verkligen fram emot att få spela mot Rangers.
Ojvoj.
• • •
Quickie Fast fyller år idag.
24.
Jag har ingen aning om vad jag gjorde på min 24-årsdag, 1991, men ett är säkert:
Jag spelade inte professionell ishockey i Brooklyn.
• • •
Det kommer att bli en del gurgel på läktarplats också, det är i princip garanterat.
– Ja, säger Josh Bailey, fansen är passionerade och tar det som händer personligt. Så det blir mycket burop och mycket jubel och ett och annat handgemäng i bänkraderna. Det är roligt att vara del av.
Roligt var ordet.
• • •
Jag har svart kostym och ljusblå skjorta idag.
Kan det misstolkas?
Nej, det är en biff bespetsad på något alldeles extra som tagit sig ut till hipster-land.
• • •
Barclay’s pressläktare är, som ni som följde bloggen under premiären med Chicago minns, en story för sig.
Belägen högst upp i ett hörn, trång som en auxillery-konstruktion i gamla Igloon i Pittsburgh under Stanley Cup-finaler och helt öppen, varmed glada fans obehindrat kliver in med öl i nävarna och vill ”diskutera” med sina favorit-skribenter.
Många tänker tydligen se matchen på tv-skärmar i pressrummet istället och jag kan förstå lockelsen i det, men så fan.
Är jag här så vill jag fan känna på den uppskruvade stämningen och flyttar ner till katakomberna tidigast i tredjeperren.
• • •
I skrivande stund äter jag en kaka.
Förlåt.
• • •
Ännu en gång tvingas jag upplysa upphetsade murvlar från the land of the Free att det inte är DEN Peter Forsberg som är uppsatt på sittplatsschemat.
De ser lika snopna ut varje gång.
• • •
Matt Martin, Clutterbuck, Glass, McIlrath…det är namn som kommer upp tidigt i referaten från den här matchen, det är vad jag tror.
• • •
Förnedras inte med något förnedrande ”suit” på väg upp till pressläktaren ikväll, men det är gott om duktigt påstrukna fans i hissen den här gången också och de tittar med en blandning av förakt och klentrogenhet på min utstyrsel.
De kan, förstår man, inte för sina liv begreppa att någon går på klädd som en kontorsslav.
Men sorry boys, this IS the office…
• • •
The Ghost – Shayne Gostisbehre – framstår ju allt tydligare som det bästa som hänt Flyers sedan Claude Giroux slog igenom.
Inte gör det heller något att han ser jävligt cool ut.
• • •
Islanders kommer trejda till sig ett spektakulärt svenskt namn senare den här säsongen, jag bara känner det på mig.
Toby Enström…låter inte det exempelvis som ett förträffligt tillskott i Brooklyn?
Skulle Snow nypa honom – i en stor Hamonic-affär, till exempel – kommer jag vallfärda hit vecka ut och vecka in.
• • •
Jay-Z är i första hand basketfan, men ändå – han har, eller hade åtminstone, ägarintressen i den här hallen och borde ju förgylla tidernas första derby Brooklyn-side med sin närvaro.
• • •
Dagens rubrik i Aftonbladet tyckte jag var den här:
”Bono tar med sig fan till olycksplatsen”.
Det var som – häpp – fan.
• • •
Till de norska kollegornas bestörtning överväger Patrick Roy att scratcha Andreas Martinsen i morgondagskvällens match inne på Manhattan.
Därmed berövas de ju den happening det skulle innebära att få se Zuuuuke spela mot en annan gutt i NHL.
Det är nästan så ligans PR-avdelning borde gripa in och se till att vårt grannfolk får uppleva det.
• • •
Ingen ska komma och påstå att det är för mycket benutrymme på min pressläktarrad.
• • •
Okej, derby, baby.
I Brooklyn.
Otroligt coolt.

NY RANGERS – CAROLINA 4-3 (Slut)
• • •
Bäst ikväll:
Jag hinner, som allra hastigast, träffa Eddie utanför Canes omklädningsrum och får se tacon han har tatuerad på ena armen.
– Fin, visst är den, jublar han.
Fin och fin…men den avgör ju kampen om vem som är den store taco-kungen i svensk idrott.
• • •
Ingen i Rangers gör sig några illusioner om att de spelade tillräckligt bra ikväll – eller att samma slags insats kommer att räcka mot Islanders i Brooklyn på onsdag.
Men i nuläget handlade det bara om en sak.
– Två poäng, säger Lundqvist.
Sen säger han det igen:
– Vi fick två poäng. Det var vad det handlade om ikväll.
• • •
För att bevisa för Ullbrand och andra att jag inte har något emot Hurricanes per se – att det bara är mötena med Rangers här på Garden som genererar den här känslan av grådaskighet – lovar jag att ta en weekend i Raleigh någon gång under säsongen.
Det var alldeles för länge sen jag såg Gavlerinken-kopian de har i tallskogen utanför stan – och alldeles för länge sen jag åt ribs på The Pit.
• • •
Själv har han hunnit försvinna in i duschen när media släpps in i Rangers omklädningsrum.
Kvar på Rick Nashs plats i omklädningsrummet står en handväska av den sort gamla tanter går omkring med i Sverige
Make of this what you want.
• • •
Inser först nu att jag inte längre kan svara er direkt på Diqus; mina repliker blir helt enkelt inte publicerade.
Så nu vet Taggen inte att jag ser det som en skymf att jämföra gamla småländska isterband med den magiska falukorven.
Skandal.
• • •
Badtofflan säger att Dan Boyle var bra ikväll.
Var han?
• • •
Vilka ni NHL-fans än håller på kan ni trösta er med att det kunnat vara värre.
Ni kunde varit basketfrälsta och följt Philadelphia 76ers.
De har inlett säsongen med arton raka förluster – och räknar man med förra säsongen är förlustsviten 28 matcher lång.
Det kan man kalla tungt.
• • •
Kommande natt är alla bloggar på bladet, inklusive denna, nere för underhåll.
Not to worry, jag ska vara tillbaka i the swing of things lagom till derbyt i Brooklyn på onsdag.
• • •
Hej då, Movember-mustascherna.
Ni var fula – och roliga att se.
• • •
Nu: Tom Selleck, jag är på väg hem för fortsatt Blue Bloods-maraton med dig!

Rangers vinner, efter viss möda, med 4-3.
En avslutningsskvätt är att vänta om några timmar.

NY RANGERS – CAROLINA 4-2 (Period 2)
• • •
Stackars Ullbrand.
Rangers har tolv skott på mål efter 35 minuter – men fyra kassar i protokollet.
Och varje gång det känns som att Canes har lite vittring – som vid den tidiga reduceringen och efter ett fint powerplay här i slutet – skiter Ward en lök.
• • •
Nja, Taggen, jag tycker tvärtom Rask är raskare än han får cred för.
Fast inte lika quick som Fast förstås…
• • •
Jag älskar allt som har med Småland – Sveriges Texas – att göra, alla andra uppgifter är felaktiga.
Yellbear, Vilhelm Moberg, den gamla baren på hotell Hulingen, Emil i Lönneberga, Håkan Steen, Vetlanda-Posten, Nina Persson, Ölandsbron, Ola Salo, Mats Wilander, The Mule, Cuba-cola och EK65…fem plus alltihop, ju.
• • •
Lundqvist kan släppa en och annan softie han med – och just Rasken tackar för generositeten.
• • •
In med Eddie!
In med Eddie!
In med Eddie!
• • •
Jamen, sorry för den negativa tonen då.
Jag förstår att det låter lite bortskämt och att det på så många sätt är ett privilegium att sitta här och titta på världens bästa hockeyspelare kväll efter kväll.
Men allting blir vardag och efter drygt tio år är det ovedersägligt faktum att vissa NHL-matcher är tråkigare än andra, särskilt under den långa Grind vi just klivit in i, och jag kan inte sitta här och låtsas att det är bal på hockeyslottet såna här gånger.
• • •
Lill-Pröjsarn är här på ett av sina årliga besök och blir som vanligt grundligt bejublad under jumbotron-presentation.
• • •
Redan på onsdag väntar för övrigt tiderna första NHL-derbyt i Brooklyn.
Då blir det garanterat mer liv i bloggluckan.
• • •
Att Gardens DJ plötsligt börjat spela Chuck Berry i reklampauserna är en lika oväntad som uppskattad happening.
• • •
Bara för Bogusa då:
JÄVLAR vad roligt det ska bli att se den här tredjeperioden!

NY RANGERS – CAROLINA 2-0 (Period 1)
• • •
Ja, jag vet inte om jag har så mycket att säga nu heller.
Zuuuuke och Prins Oscar gör varsitt fint powerplay-mål, men så mycket mer händer inte.
Canes?
Vår vän Ullbrand får ursäkta – de är förbluffande bleka och tunna och har, ser man på hela den kollektiva hållningen, förlorat redan när första baklängesmålet är ett faktum.
Efter en dryg minut.
• • •
Ja, tänk att dom buar åt Zuuuuuuke när han går och gör sitt elfte mål för säsongen och allt…
• • •
Nå, när Brassard har öppet mål och bara ska sprätta in tvåan får man ändå säga att Ward vårdar puck…nej, skärp dig nu bloggtönt, inga såna dåliga skämt.
Och likafullt:
In med Eddie Taco!
• • •
Megna fick vara med på värmningen, men roligare än så blev hans måndagkväll inte .
De har dock rätt goda popcorn i pressboxen!
• • •
Jag brukar då och då äta middag på ett trevligt ställe på Upper East Side som heter Pesce Pasta.
Det här känns som en lämplig kväll att berätta det.
• • •
Ha ha, Petter Westlund – Novemberkåsan forever. Och tro inget annat än att jag under gårdagen blev upplyst om att Ljunggren vann i år igen…
• • •
Susan Sarandon vinkar i jumbotronen.
Hurra!
• • •
Tungviktarna från svenska hockeyförbundet dyker aldrig upp – och de kollegor som skrattade klentroget åt mig när jag försökte förklara att det finns en annan Peter Forsberg i den blågula hockeysfären kommer aldrig tro mig.
• • •
Nu börjar andra perioden.
Kul va?

Det händer inte ofta, men idag har jag suttit och stirrat på ett blankt dokument i laptoppen i timmar, helt oförmögen att komma igång med det här introt.
Jag hittar ingen ingång.
Jag har inget att berätta.
Jag vet inte vad jag ska säga.
Men så är det en serielunksgäspning mellan Rangers-Hurricanes sent i november som ska avgöras också.
Mer grå vardag, mer känsla av sammanträde under nakna lysrör i kommunhuset i Nässjö och intorkade marmeladfläckar i ett frukostbord i Skarpnäck, mer osexigt och intetsägande, det blir det helt enkelt inte i världens bästa hockeyliga.
Jag övervägde länge och väl att till och med ta en night off och stanna hemma ikväll, men för det första kom jag inte på nåt bättre jag skulle kunna göra där och för det andra kan bloggen inte svika så lojala läsare som Emil Ullbrand, Sveriges om inte ende så i alla fall Sveriges mest hängivna Canes-supporter.
Så introkramp eller inte – vi kör en livesändning ikväll med.
• • •
I morgon kan ni börja rösta på vilka fyra stjärnor ni vill se som All Star-kaptener och bloggens order är den gamla vanliga:
Se till att Detroits skäggige kapten äntligen, äntligen får vara med om en happening han drömt om sedan han var liten knatte hemma i Njurunda!
• • •
Coach Peters hade kunnat hotta upp den bistra måndagkvällen genom att ställa Taco-Eddie i kassen och åtminstone ge oss en blågul målvaktsmatch, men nä.
Han tröskar vidare med Cam Ward.
Skit på sig, gubbe.
Nå, vi får i alla fall se svenska forwardstrion Elias Lindholm, Victor Rask och Joakim Nordström.
Det är ändå inte så illa.
• • •
OM jag stannat hemma hade jag fortsatt binge-titta på ”Blue Bloods”.
Det är en serie jag alltid tyckt verkat trevlig när jag råkat hamna mitt i ett avsnitt, men aldrig riktigt engagerat mig i på allvar.
Den gångna helgen började jag dock kolla på första säsongen, från början, på Netflix och är nu helt hooked.
Jag kan inte sluta titta, hur sent det än blir. Jag vet att jag borde gå och lägga mig men tänker ”äh, bara ett avsnitt till”.
När det blir så….mycket lite här i världen är bättre.
• • •
Hurricanes har enligt uppgift – från nämnde Ullbrand – vunnit en av de senaste sjutton matcherna mot Rangers, men är det någon gång de ska förbättra den svidande sviten är det nu.
Rangers är på deken.
Å andra sidan:
Är det någon gång Rangers ska stoppa the bleeding är det mot en motståndare de vanligen har så lätt mot.
• • •
Svenska hockeyförbundets ledning frälser oss med sin närvaro ikväll, enligt sittplatsschemat.
Både Boustedt och Forsberg och ytterligare ett par big shots ska sitta på raden bakom bloggen.
Om jag vet vetat det hade jag duttat på mig lite mer lukta-gott innan jag gick hemifrån.
• • •
Rangers har kallat upp Jayson Megna från AHL under dagen och det är game time-decision om han eller en icke namngiven, men frisk och hel, forward ingår i uppställningen mot Canes.
Spelar han – då gör han mål.
Så blir det ju alltid.
• • •
Intresset nere i North Carolina är så blekt – eller den mediala situationen så förtvivlad – att lokaltidningen News & Observer inte längre skickar beat-repotern för Canes på bortamatcherna.
Istället får min kompis Denis, från Queens, hoppa in som stringer åt dem ikväll.
Det är ju som när jag jobbade på sporten på Borlänge Tidning på 80-talet och chefen Bjarne Solum tyckte det var för dyrt och krångligt att skicka egen reporter till Mjällby och istället ringde nån ung förmåga på Bleking Läns Tidning som sen fick tre hundra kronor för det ärofyllda uppdraget att fråga Göran Arnberg vad han tyckte om matchen.
Häpnadsväckande.
• • •
I ett tidigt ”Blue Bloods”-avsnitt sitter Tom Selleck faktiskt hemma på Staten Island och tittar på en Rangers-match på tv.
Sånt livar upp, tycker jag.
• • •
Det surras ju oavbrutet om att Canes förr eller senare kommer trejda ikonen Eric Staal och meddelas kan att Boston Bruins har inte mindre än tre scouter in the house ikväll.
Ja, det skulle ju inte förvåna om Don Sweeney är intresserad – och ger upp Bergeron, Krejci och Pastrnak.
• • •
Oavsett hur det blir har vi november – den satens skitmånaden – bakom oss efter den här matchen.
Då återstår bara december, januari och februari – sedan återvänder livsandarna.
• • •
Henke Lundqvist har rätt fina stats mot Canes senaste åtta matcherna.
Eller vad säger vår vän Ullbrand om 8-0-0, 0.85 GAA, .972 SV% och en nolla?
• • •
Ryan Suter är en fåntratt som gnäller över att han inte gillar att spela med Bacon Brodin för att värmlänningen inte är rightare.
Sånt luftar man inte offentligt – någonsin.
• • •
Roligt:
Den andra Peter Forsberg – han på förbundet – är alltså här, men de amerikanska mediafigurer som ser namnet på sittplatsschemat tror att det är den riktige Foppa som ska komma och blir alldeles till sig.
– Åh, honom måste jag intervjua, säger en särskilt entusiastisk filur från en lokal nyhetsbyrå.
Förvirring som kommer uppstå…
• • •
Titta, det blev ju nåt slags intro ändå.
Och tänk vad lite som nu krävs för att vi ska tycka det här ändå är okej…

NY RANGERS – PHILADELPHIA 0-3 (Slut)
• • •
Flyers har tre poäng upp till en slutspelsplats och spelar de så här borde de kunna vara med i racet hela vägen.
Det finns ju både begåvning och hjärta i truppen och som Hakstol säger efter nollningen på Garden:
– I haven’t seen any cracks in the armor the last few weeks.
Solen kommer nog snart gå upp och lysa lyckligt över Broad Street.
• • •
Lundqvist är, av förståeliga skäl, inte heller helt nöjd med Claude Juliens kommentar igår.
– Det var respektlöst, sättet som han sa det på. Jag har aldrig filmat och kommer aldrig att göra det, klargör han.
• • •
Vi skulle bara ha en svensk på Broad Street också.
Oliver Ekman-Larsson till exempel.
Jag kan inte riktigt förklara, men jag får en känsla av att han nån gång kommer uppträda i Flyers-jersey.
• • •
Stoll tar en av de mest korkade utvisningar jag någonsin sett när han i, numerärt underläge, helt opåkallat åker fram och slashar klubban ur händerna på Mason.
Det är nästan som att jag på pin ki skulle orsaka strömavbrott på redaktionen hemma i Stockholm under skarpast tänkbara nyhetsläge.
• • •
Gris-Olle-senioren som påstod att han hade varit på alla Rangers-matcher sedan 1946 och aldrig haft tråkigare än idag kan ju alltid trösta sig med att det blir stormatch mot Carolina redan på måndag…
• • •
Nu blir det mer hockey på Garden.
Boston University går upp mot Cornell – och några av kollegorna stannar faktiskt, för sitt höga nöjes skull.
Me, not so much.
Jag ska gå hem och finsova en timme och sen göra mig beredd för en classy steak dinner med Gävles finest.
Later, folks.