Ingen lyssnade på min uppmaning så jag kan härmed meddela att Adam Larsson blir stor hjälte och avgör i spel tre mot tre.
3-2.
Ha!
Mer kommer när jag är tillbaka på Manhattan. Nån gång….

NEW JERSEY – ARIZONA 1-0 (Period 2)
• • •
Kill me now.

NEW JERSEY – ARIZONA 0-0 (Period 1)
• • •
Om Varpu suttit på sin stol strax till höger hade hon för länge sedan lutat sig tillbaka, suckat djup och utbrustit:
– Kill me now.
Det gjorde hon nämligen alltid när det var tråkig hockey och are you kidding me?
Den här perioden var till och med osexigare än de mest pessimistiska hade kunnat föreställa sig.
Coyotes avlossar alltså sitt första skott på mål när det gått drygt 18 minuter och dessförinnan har hemmalaget fått iväg tre.
Målchanser?
Ja, man kan väl räkna sekvensen när Palmieri bryter sig loss i friläge efter att Domi fäpplat med pucken på blålinjen – men då skjuter han utanför.
Jag är skyldig byggnadsnämnde i Torsby en ursäkt.
Så här stentrista sammanträden finns det inte en chans att de någonsin hållit.
• • •
Se där, Crosby spräcker alltså målnollan.
Men ni i anti-sid-klubben kan ju alltid fortsätta tjata om att han inte assisterat till ett enda mål ännu…
• • •
Några till har förstås kommit sedan värmningen, men det är fortfarande fler tomma stolar än upptagna i The Rock.
Och vem kan klandra de som stannat hemma? De tog i sanning rätt beslut.
• • •
John J, kan du inte varva upp och dra några dåliga skämt så kvällen inte känns helt bortkastad?
• • •
Till slut kom skottstatistiken ändå upp i 4-2 här…
• • •
Torskar Blue Jackets ikväll också, då kommer coachbytet och jag skojar inte – hetaste ryktet här borta är att Tårtan får ta över.
Vilken dröm!
• • •
Nu måste det fan bli lite roligare här.
Annars ska jag också be att få bli dödad.

Bloggen calling – from the Jersey side!
Nu blev ni till er, va?
Nä, jag kan förstå om nationen inte sätter sig raklång i den kollektiva tv-soffan och tänker ”Åh, nu väntar festlig all nighter” för att jag meddelar att jag ska se New Jersey Devils spela mot Arizona Coyotes i Prudential Center.
På papperet är det ju faktiskt svårt att föreställa sig en mer meningslös hockeymatch; den har samma air som ett sammanträde i byggnadsnämnden i Torsby kommun, ungefär.
Men jag behövde visa mig här för att försäkra mig om att säsongsackrediteringen inte annulleras, så nu blir det så här.
En bloggafton i downtown Newark
• • •
Tar NJ Transit-tåget från Penn Station under eftermiddagen och allt är som vanligt.
Halvsovande Jersey-bor på väg hem från jobbet på Manhattan trängs med nervösa turister som ska flyga från Newark International och undrar om de verkligen släpat in sina skrymmande väskor på rätt tåg, träsken på andra sidan tunneln glittrar förrädiskt i höstsolen och bortanför Secaucus väntar den amerikanska östkustens mest suggestiva industrilandskap, så filmiskt rostigt och kantstött att man inte behöver någon fantasi alls för att få för sig att man befinner sig inne i ett rått Mad Max-äventyr.
På bänkarna utanför stationen i Newark väntar samma ruffiga karaktärer som vanligt och några tycker jag mig sett så många gånger att jag nästan hälsar, men de verkar mest roade över att någon kan vara så dum att han klär sig i kostym så jag trampar vidare längs den gamla uppgångna stigen mot The Rock och fem minuter senare är jag framme.
Ah, gamla rutiner.
Det är en särskild sort tjusning att haka i såna efter ett halvårslångt uppehåll.
• • •
Lika kass som den känns i teorin – och som den framstod INNAN säsongen – ska den här matchen ändå inte behöva bli.
Coyotes har både haft större framgångar och spelat mer underhållande hockey än någon hade kunnat föreställa sig och framförallt – vi får ju se The Duke och The Domi.
De två ungbloden – Anthony Duclair och Max Domi – är säsongens hittills två största individuella attraktioner och tanken på deras potential mot en backbesättning så stabbig som Devils driver ju upp pulsen.
• • •
Att påstå att konsekvenserna av de genomgripande förändringar Devils genomgått som organisation sedan förra säsongen går att avläsa med blotta ögat låter kanske överdrivet, men bara en sån här sak:
De serverar plötsligt glass i pressloungen.
Uncle Lou Lamoriello skulle bli galen, sånt inställsamt tjafs var otänkbart på hans tid.
Då fick vi vara glada om vi fick en kopp kaffe och mer var det inte med det.
• • •
Det är som sagt mycket svenskar i New York just nu och de går alla på hockey.
Så i dagens mailskörd har frågan kommit i åtminstone fyra olika varianter:
”Varför buar dom åt Zuccarello?”
Jag ger upp snart…
• • •
Varpu bor sedan två år i Finland och har inte varit här på två säsonger, men likafullt:
Plats 7 på den här pressläktaren är fortfarande hennes – match efter match.
Dom älskar Varpu i New Jersey – och jag förstår dem.
• • •
Coyotes har faktiskt en svensk per backpar just nu.
OEL i första, Klas Dahlbeck i andra och Grosse Grossmann i tredje.
Så bortsett från i special teams kommer det oavbrutet vara minst en blågul pjäs på isen ikväll.
Bara en sån sak.
• • •
Trevligt att kunna konstatera att organisten i The Rock trots Lamoriellos flytt till Toronto fortfarande framför sina lökiga trudelutter med samma entusiasm som vanligt halvtimmen innan värmningen.
• • •
Coyotes nya bortaställ är riktigt snygga.
Detta är en officiell ståndpunkt bloggen härmed ber att få framföra.
• • •
Eric är alltså redan tillbaka i spåret – men nu som signaturen LK13.
Säsongen är därmed räddad, särskilt för alla som vill ha lite uppdateringar från juniorligorna. Och jag lovar att försöka vara lite mindre otrevlig om vi blir oense om nånting framöver…
• • •
Det är – väldigt – tidig seriefinal mellan Blues och obesegrade Habs i Montreal, så jag har inte bara full förståelse om ni lägger ert fokus på den matchen.
Jag räknar med frekventa uppdateringar i spåret också.
• • •
Att döma av publikuppslutningen under värmningen kommer Coyotes känna sig right att home.
Här är knappt en människa….
• • •
Nu vet jag inte vad mer jag ska säga, så vi låter matchen börja.

NY RANGERS – SAN JOSE 4-0 (Slut)
• • •
Ja, detta blev ju kvällen när The Nordic Light lyste på Garden.
Svenskarna Stålberg och Fast gjorde mål, norrmannen Zuuuuke gjorde mål – och finländaren Antti Raanta höll nollan.
Så sätter man en NHL-reporter från den höga nord i arbete.
• • •
Stavningsprogrammet på nya datorn verkar mindre fantasifullt än det på den gamla, men vill i alla falla ändra namnet Kreider till – Greider.
Det tycker jag är mycket festligt.
• • •
Självfallet är det Raanta som sitter och flinar med The Broadway Hat i Rangers omklädningsrum.
– Our guys defended so well today, upprepar han gång på gång.
Jag funderar på om jag ska kunna ställa några egna frågor på svenske, men den idén häller Jesper Fast kallt vatten på.
– Han förstår nog vad vi svenskar säger, men vill inte prata. Inte än i alla fall, förklarar han.
Vad synd då – och ingen Varpu har jag tillhands heller.
• • •
Alltså, nu kommer ju Chris Kreider att vara Göran Greider i fortsättningen.
I alla fall i den här bloggen.
• • •
Quickies och Steelmountains mål var både snygga och lätt dråpliga.
De stod ju för fina soloprestationer, men själva avsluten var ju snudd på missar som omhuldade Martin Jones borde svarat bättre på.
Som en vän på läktarplats sms:ar.
– Hedberg verkar ha en del att jobba med…
Quckie håller med.
– Det var skönt att se pucken gå in för jag hade ju haft en hel del bra chanser även innan. Men det är nästan komiskt att det till slut är en sådan puck som går in, säger han på sin finaste småländska.
• • •
Hajarna simmade verkligen motströms på Manhattan och DeBoer skräder inte orden.
– Det finns ett pris att betala om man vill vinna och det andra laget var mer villigt att betala det priset ikväll. Vi fick vad vi förtjänade, morrar han.
• • •
I morgon är det obönhörligen dags för säsongens första resa över Hudson River; om jag inte inställer mig för tjänstgöring till matchen mellan Devils och Coyotes går min säsonsackreditering i The Rock förlorad och så går det inte att leva.
Så vi hörs därifrån.
Nu:
Taco time!

Och där är det över, Rangers slår Sharks med 4-0 – och Antti Raanta håller alltså nollan i sin debut för Rangers.
Snyggt.
Jag återkommer.

NY RANGERS – SAN JOSE 2-0 (Period 2)
• • •
Ja, nej, Sharks är helt klart off ikväll.
De har spelat tre matcher på fyra dagar – och enligt färska bloggteorier dessutom haft roligt på Manhattan – och trampar vatten i den typ av tröttma som sänker alla några gånger per säsong.
Det blir om inte annat glasklart när den mäktiga powerplay-maskinen från Bay Are får spela både fem-mot-fyra och fem-mot-tre och uträttar absolut ingenting.
• • •
Anders Dahlgren, här går bloggen live med dina hajar – och allt vi sett är ett ynka inlägg under andraperren.
Jag hade trott du skulle vara rena Tobias Pettersson ikväll.
• • •
Jag tyckte det såg ut som att Nash var på pucken men den lille norrmannens skott gick rakt in, så den vinkeln – ”skyttekungens måltorka bruten” – får New York-media vänta med.
• • •
Det kryllar av general managers i Garden ikväll, noterar jag under min lilla få-igång-biff-promenad i pausen.
Utöver redan nämnde Shero sitter även Marc Bergevin, Don Maloney och Doug Armstrong på pressläktarraden ovanför oss.
Ni kan, tycker jag, börja räkna på vad det är för monstertrade de tänker iscensätta…
• • •
Miss USA blir inzoomad i jumbotronen.
Meddelas endast på detta sätt
• • •
Jag känner mig på Eddie Läck-humör och skulle väldigt gärna vilja ha en taco just nu.
Och ett par såna ska väl gå att få fram åtminstone till Jimmy Fallon.
Men först:
20 minuter till av hockey.
Tror ni de blir bra?

NY RANGERS – SAN JOSE 1-0 (Period 1)
• • •
Först händer ingenting i tio minuter.
Sedan sprätter Marc Staal, out of the blue, in 1-0.
Därefter blir det rätt okej.
Jag tycker tempot är lite lågt och Sharks har inte riktigt kommit igång och lyckats etablera ett enda av de där blytunga, långa anfallen de brukar kväva motståndarna med.
Men ändå.
Rangers är rappare än igår, kommer oftare in och ut ur zonerna på det sätt det är tänkt och skapar mycket riktigt lite trafik framför Jones – och San Jose har ändå skapat en handfull fina chanser.
Biffen har talat, som Zeb Macahans hövdingkompisar sa när det var sammanträdde.
• • •
Det är inte precis stämning som på ett skotskt fotbollsderby ikväll heller.
Man inte bara hör spelarna hojta på isen; det är fan så vi hör ner de ber materialarna om sportdryck också.
Monday Monday, can’t trust that day, som Mama & The Papas sjöng.
• • •
Jo, det ser ut som att Rick Nash gett sig fan n på att bryta måltorkan i natt.
Detta var hans bästa period för säsongen.
• • •
Precis innan nationalsången är det nån som krafsar mig på axeln.
Hedbä, visar det sig.
Så då vet vi det:
Sharks nya ass- och goalie-coach sitter på läktaren.
• • •
Raanta har inte satts på prov med svårighetsgrad liknande den i ekvationerna Stephen Hawkins brukar lösa, men det han behövt göra har han ju gjort med ackuratess.
• • •
Så rart, det är några Sharks-fans – åtta stycken för att vara mer precis – som samlas runt bortabåset under värmningen.
De har knappast rest med sina favoriter, de råkar bara var Bay Area-bördiga som bor i New York.
Här har vi verkligen alla sorter.
• • •
Det här är, påpekas det från sekretariatet, första gången någonsin Rangers har spelar från Sverige, Norge och Finland på isen samtidigt.
Det låter som vi kan göra en rolig historia av det.
”En svensk, en finländare och en norrman kom in på en hockeyrink i New York…”.
Liksom.
• • •
Nu är det åter så där kallt i hallen att Eken hade hållit att vredgat anförande värdigt FN:s generalförsamling om han varit här.
Jag får, faktiskt, sitta och blåsa på fingrarna.
Ska det behöva vara så?
• • •
Man vet att det är lite segt i inledningen när bloggen och Dave Lozo efter fem minuter sitter och försöker räkna ut hur många icingavblåsningar vi sett live.
4000, kommer Dave fram till för egen del.
• • •
Nu – en liten promenad i korridorerna för att få igång en gammal biff.

Då kör vi igen då.
Det är ju match på Garden ikväll med.
Rangers mot San Jose Sharks.
Borde kunna bli nåt.
Hajarna åkte ju på säsongens första, eh, ja, torsk mot Islanders i förrgår och är säkerligen angelägna om att snabbt återvända till their winning ways – och Rangers har inte råd med en fjärde raka förlust.
Ska ni kolla?
Gör det, finns ju inget annat att se eller göra…
• • •
Jag nämnde att det är mycket svenskar i stan i gårdagens blogg, gjorde jag inte?
Well, sent i natt var jag med några av dem vid jukeboxen på Manitoba’s i East Village.
Jag tror det dansades, jag tror det sjöngs allsång till Roy Orbisons ”Only the Lonely”, jag tror det skålades i små shotglas.
Och idag är det som det är…
• • •
För Rangers börjar det, som nyligen bortgångne vardagsfilosofen Yogi Berra uttryckte det, bli late early.
De har inte bara förlorat tre raka matcher – de har sett platta ut medan de gjort det också. Bleka. Oinspirerade.
Vigneault sa igår att ingen mer än Lundqvist är on top of his game och idag får de som befinner sig längst från acceptabel form stå på rad i lokal media och ta emot verbala loskor.
Dan Girardi, Derick Brassard, Chris Kreider, Ryan McDonagh, Keith Yandle, Kevin Hayes, Dan Boyle…
De gör bäst i att vakna snart.
• • •
Jag har ont i en fot också, för till just ”Only The Lonely” vill jag på en särskilt takt dunka klackarna i Manitoba’s slitna parkett och sånt ska 48-åriga gubbar tydligen akta sig för.
• • •
Trots att han är den ende som behagar coach Badtoffla får Lundqvist efter sex raka starta vila ikväll.
Det betyder att det slutligen är dags för Antti Raantas debut i Rangers-kassen.
Tuff match att börja med. Pavelski, Thornton, Marleau, Hertl, Burns, Ekeliw-favoriten Wingels och finska sensationen Donskoi är pojkar som vet hur man gör mål.
Men det var så här han ville ha det och nu får han visa att han förtjänar chansen.
• • •
Jag kan bli gruvligt less på slentrianmässig och slapp kritik mot NHL, men var kanske onödigt barsk mot Eric J när han la ut texten om spelschemat och det faktum att det bara spelas en match ikväll.
Han tog tydligen illa vid sig, har lämnat Disqus och fimpat alla sina drygt tusen inlägg.
Det var ju trist, Eric hör i sin egensinnighet till, men han har försvunnit förr och sedan kommit tillbaka efter några veckor av tystnad.
Vi får hoppas på en likadan utveckling nu, för det lär väl gå att starta nya Disqus-konton utan problem.
• • •
Jag saknar The Melkman.
Det här hade, både blogg- och referatmässigt, varit så mycket mer kittlande om han spelat.
• • •
Hey, nu är det bara några dagar tills den här juvelen finns i butikerna där hemma

Du kan dock köpa den redan genom att trycka på den här länken
Gör det, både jag och Ekeliw har skrivit som satan i denna bibel.
• • •
San Jose-hajen Mike Browns mustasch är ingenting annat än episk. Han – och den – hade passat perfekt i baksätet på en Cheva på rull runt Maximtorget i Borlänge 1978.
• • •
Vi har en fin stund här i pressrummet när Dan Rose knyter sin slips medan han pratar med mig – och sätter den perfekt. Utan spegel, utan att ens ägna knuten minsta blick.
Robert Redford på NHL.com!
• • •
Något oväntat känns det som att Big Buf återetablerat sig som oemotståndlig NHL-profil de senaste dagarna.
Först avgjorde han Jets hemmamatch mot Calgary med en soloräd män i hans viktklass inte borde vara förmögna, sedan sänkte han han Bouwmeeester med säsongens monstertackling igår.
Men inte mig emot, han har länge varit Biffen-favorit – jag gjorde till och med Helan & Halvan-reportage om honom och Toby Enström i Atlanta en gång – och får gärna göra hela den här säsongen till sin.
• • •
Prisa gud, han som brukar prata sönder matcherna på pressläktaren – om allt annat ÄN hockey – har åkt till Chicago för att följa New York Mets och är således inte här.
Jag har inte varit så glad över någons frånvaro sedan en ligist som hette Janne inte kunde komma när Lena Lång hade nioårskalas på Slingergatan.
• • •
Jag såg inte Thornton på Manitoba’s i natt, men Sharks har bott på Manhattan ända sedan i fredags och jag har en alldeles bestämd känsla av att just Jumbo Joe och ytterligare några av de mer ärrade karaktärerna i den truppen inte sitter och tittar på tv varje kväll under en sådan vistelse.
Det kan vara Rangers hopp…
• • •
Sällsynt många scouter på plats ikväll. Blues, Canadiens, Jets, Predators, Coyotes, Devils, Sabres, Hurricanes, Avalanche, Stars, Ducks och Capitals är alla representerade med ett eller flera par ögon.
Ja, Devils har faktiskt en hel delegation, anförd av GM Shero, in the house. Det är lite udda då de just spelat mot både Sharks och Rangers. Skojig trejd på G?
• • •
Fast det lär inte gå lika illa för San Jose som för Dallas den gången Sean Avery spelade i laget och efter en match här på Garden tog på sig att visa några yngre lagkamrater ”hur man har kul i New York”.
Kvällen därpå, i Newark, svarade Stars för sämsta insatsen i hela klubbens historia…
• • •
Hur är det nu, står Hedbä i båset med DeBoer – eller sitter han med oss på pressläktaren?
Honom kan ju bloggen inte missa.
• • •
Inget kaffe idag.
Alls.
Dagen efter, ehum, allsång tycker jag alltid det smakar apa.
• • •
Apropå DeBoer lärde han sig snabbt hata Rangers när han coachade i Jersey och min gissning är att det sitter i.
• • •
Det blir bara mer och mer givande att se Tårtan som expertkommentator på NHL-kanalen.
Han torgför genuint intressante teorier och analyser och jag sa ju alltid det:
När han inte var på Kapten Ahab-humör och inte förde krig med media hade han alltid kloka saker att säga om ishockey.
• • •
Vem i spåret var det som påminde om gången när Joe Thornton sa att Rangers var det softaste lag Sharks hade spelat mot?
Det var en klassiker och just Tårtan blev synnerligen förgrymmad.
– Joe kan gå till historien som de bäste som aldrig vunnit någonting och borde bara hålla käften, fräste han.
Det är för lite sånt.
Big Joe kan gärna ta och klämma ur sig några nya citat ikväll.
• • •
Nästan allt jag äger och har är på kemtvätten just nu.
Så jag uppträder ikväll i grå kostym och ljusblå skjorta.
Det känns lite dubiöst.
• • •
Bortaspelarna på Garden brukar förvärma runt zamboni-entrén, men Joel Ward tar sig ändå in till korridoren utanför pressloungen för att köra några start- och stoppräder.
Han är väl nyfiken på journalisterna, det är ju alla coola människor!
• • •
Att döma av skörden mail med frågor om hur det går till här – och vilka barer Rangers-fansen frekventerar före matcherna – kommer det vara hög svenskfaktor på läktarna ikväll med.
Mitt bästa tips lyder:
Medtag pass om du vill köpa bira.
De kollar ID på alla och godkänner inga andra utländska leg än just passaporte.
• • •
Åker presshiss med Sam Rosen – MSG-kommentatorn, utan släktband till tidigare nämnde Dan – och varje gång den stannar och dörrarna öppnas så att fansen utanför ser honom blir det jubel i busken.
Amerikanska kommentatorer är lika stora som vår egna lasse granqvistar och arne hegerforsar, ifall någon undrade.
• • •
Ja, Granvista, gamle stammis, du skulle nog bli en förnämlig NHL-bloggare.
Men du kan väl börja med att åter börja kommentera lite mer frekvent i ett kommentatorsspår som du en gång ägde?
• • •
OK, pucken ligger färdig på sargkanten och väntar.
Let’s play some hockey!

NY RANGERS – NEW JERSEY 1-2 (Slut, OT)
• • •
God bless den som tog beslutet att NHL-matcher ska avgöras i tre-mot-tre-format.
Utan den slutknorren hade detta varit en eftermiddag så värdelös att den förtjänat en polisanmälan
Men den action som utbryter under övertidsperioderna den här säsongen räddar vilka skitmatcher som helst.
Där har vi en nåd att stilla be om under den kommande serielunken.
Det kan alltid bli oavgjort…
• • •
Yayo Josefson försöker tona ner de omvälvande förändringarna i post-Lamoriello-Devils.
– Allting är fortfarande mycket professionellt i den här klubben, säger han.
Sedan kliar han sig i ett skägg som i sig symboliserar en radikal nyordning; ansiktsbehåring var strängeligen förbjudet under Uncle Lou-regimen.
– Jojo, man får ha lite skägg…
Man får ju det.
• • •
Coach Vigneault är bister.
– Den ende som är ”on top of his game” i vårt lag just nu är Hank, muttrar han under en kort presskonferens.
Ja, ska det sluta med något annat än magplask mot ett San Jose revanschsuget efter torsken mot Islanders vill det till att fler än han stämplar in i morgon.
• • •
Apropå gårdagens diskussioner om High Reps och Whitelist vill jag upplysa om att den finns en blacklist-knapp på admin-sidan på Disqus också.
Den har jag aldrig behövt använda, men…I’m just saying.
• • •
Nu ska ta en kväll off och inte tänka alls på hockey, för det här var en fan så oinspirerad session, men imorrn är vi på’t igen.