Ojvoj, Devils sätter 5-4 med 22 sekunder kvar.
Liten slutrapport kommer när jag är hemma igen.

NEW JERSEY – NY ISLANDERS 2-4 (Period 2)
• • •
Outgrundliga äro herrens vägar – och hockeygudarnas likaså.
Efter Dawson Mercers fina ledningsmål knappa fem minuter in i mittakten känns det som att Devils tagit över helt, men – glöm det.
Barzal och Clutterbucken replikerar med två snabba mål och i en hast är det som att hela Prudential Center sveps in i ett svart moln.
Det molnet tätnar sedan när Pageau ökar på även till 4-2.
Aj aj, Devils – vad fan är det som hänt?
• • •
Ännu har inga ”Fire Lindy”-ramsor ekat under takåsarna, men de hänger liksom i luften.
Hemmafansen muttrar surt – man kan verkligen höra det – medan inkräktarna från två floder bort har allt möjligt kul på läktarna.
• • •
Ett kan vi slå fast:

Sorokin är en mycket bättre målis än Vitek Vanecek
Devils kan nog behöva uppgradera på den positionen om den här säsongen ska bli vad de hoppas här ute – men det är ju otroligt mycket lättare sagt än gjort.
Det finns andra med samma önskemål – och inga stjärnkeeprar är tillgängliga.
• • •
– Holtz kommer avgöra, säger Kenny Bania Sjöberg.
Men han åkte alltså till Rahway när han skulle hit, så tipsen från det hållet tror jag vi ska ta med ett kryddmått salt.
• • •
Maple Leafs hade roliga dagar i Stockholm, men som så många andra före dem har de uppenbarligen svårt att komma hem igen.
Det lär dröja innan Shanny går med på att skicka sitt lag över några hav igen.
• • •
Jag fryser.
• • •
Ja, efter fjärde cannolin i fel ugn får Vitek lämna sin post och in kommer istället Tequila-Akira.
Det där börjar bli en vanesak för Vanecek…nej, förlåt.
• • •
Den fina uppslutningen till trots vill jag förvarna om att jag inte kommer blogga ihjäl mig från Garden imorrn.
Det är ingen bestraffning, som jag hotade med igår. Det är bara jag som behöver en night off. Det har varit extremt intensivt ända sedan Hall of Fame-helgen, så det finns inga fler intron att krama fram för tillfället, jag ska bara sitta på den där pressläktaren och invänta after game-partyt. Och peta in nån liten synpunkt då och då.
Alright?

NEW JERSEY – NY ISLANDERS 1-1 (Period 1)
• • •
Amicus meus my ass – och inimicus inimici mei med, för den delen.
Det är kanske inte fullt lika hätskt som när dom där förment glamorösa primadonnorna från Manhattan ingår i ekvationen, men vänner har vi ingalunda på isen.
De två grannarna tycker illa om varandra så det räcker och går upp i en tillbörligt elak liten dans.
Gott så.
• • •
Jämnt är det också – eller snarare jämnt fördelat med ojämnheten, om jag får uttrycka mig så förvirrat.
Momentum skiftar helt enkelt kraftig från sekvens till sekvens i första perioden.
Ena stunden dominerar Devils kraftigt, nästa Islanders – och sedan skiftar det igen. Och igen.
Därför har jag absolut ingen känsla för hur detta kommer sluta.
• • •
Vi har hyggligt med Isles-fans i ladan och de hörs, men de har inte tagit över på det sätt som Den Store Satans supportrar från Manhattan brukar göra.
Säg dock inget till Björn Falk och hans vapendragare om det, ämnet är mycket känsligt…
• • •
Haha, Sjöberg – brädindianen himself – klarar sig inte riktigt utan Papa Bofink.
På väg ut hit från Manhattan för en stud sedan satt han tydligen och kollade gamla klipp med Niklas Holmgren (!) och glömde att kliva i Newark – och eftersom han satt på expresståg var han tvungen att åka med ända ner till Metro Park innan han kunde kliva av och åka tillbaka norrut.
Vilken stjärna!
• • •
Bratt-Wursten får ett riktigt guldläge i början och är så nära att näta första gången sedan sextonde november, men nej – i likhet med många av sina lagkamrater utstrålar han mindre självförtroende och aplomb än tidigare.
Nåt är lite off – och frustrerat.
• • •
Det är ju märkligt, men så grannar och divisionsrivaler de är har lagen i The Rockhhh ikväll bara mötts en enda gång i slutspelet – för 35 år sedan.
Det var i första omgången 1988 och Devils vann med 4-2 – efter att Isles tagit båda sina segrar i OT.
I avgörande Game 6 stod den store Patrik Sundström för två mål och en assist – men även Tomas ”Lill-Affa” Jonsson pangade in två mål i serien.
En repris vore snart på sin plats kan man tycka. Och då borde Lill-Affa få vara med igen.
• • •
Kul att du är på plats, Linyreg – och har bra säte.
En fråga bara: Vilka håller du på? Det har man aldrig riktigt fått klarhet i.
En till fråga: Var står du parkerad, så jag vet var jag ska gå när du ska köra hem mig efteråt…hoho!
• • •
Uppdatering om Sjöberg:
Han klev av på fel station, i Rahway, och där stannar inga norrgående tåg.
Så nu sitter han i en Uber. ETA: 19.17, tio minuter in i Period 1.
Det här är som att följa Seinfeld-avsnittet när Kramer går vilse i downtown.
Fast det är ju Lönta som är Kramer. Sjöberg är mer…Lloyd Braun. Nej, vänta, Mister Lippman. Nja, inte det heller…nu har jag det: Han är en blandning av Crazy Joe Davola, Jack Klompus och Kenny Bania. Och så lite Puddy och Estelle Costanza på det.
Själv är jag Newman – med vissa drag av Izzy Mandelbaum och Babu.
• • •
De har varit ifrågasatta stora delar av säsongen och let me tell you, coachen som förlorar detta derby – alltså Lindy eller Dagobertmackan – kan också förlora jobbet.
Jay Woodcroft väntar där ute i mörkret.
• • •
Uppdatering 2 om Sjöberg:
Han har kommit nu – men hittade inte pressentrén, så han fick krångla sig in bakvägen och hamnade mitt i ett uppbåd knattespelare.
Lite Kramer är det nog över honom ändå – och kanske lite Uncle Leo.
• • •
Det gläder mig väldiga att så många av er hörsammat bofinkens klagosång och slutit upp vid brasan ikväll.
Stort tack ska ni ha!

Fiendens fiende är min vän, heter det.
Eller på latin, om vi nu ska försöka vara lite fina här i NHL-bloggen:
Amicus meus, inimicus inimici mei.
I enlighet med den logiken står New Jersey Devils och New York Islanders varandra nära till vardags.
De har har ju en gemensam nemesis, döpt i blod, i New York Rangers – den stöddiga, arroganta, ohemult rika Manhattan-klubben som styr och ställer och äger allas lokala tv-rättigheter och får all thunder i media och har alldeles för många fans som inte går att stå ut med.
I båda klubbarnas hemmalador gapas det ständigt om ”Rags” och hur de suger – även när de inte är där.
Det säger allt man behöver veta om den emotionella dynamiken på den här hockeymarknaden.
Men ibland ställs de ju också mot varandra och då händer…ja, vad? Absurt nog har jag aldrig tidigare bevittnat ”Det andra derbyt” i Metropolis live och kan liksom inte ”läsa” det som de infekterade kvällarna när Rangers går upp mot sina lokalkonkurrenter.
Men nu är det dags att ändra på det.
Denna bistra tisdag i slutet av svarta november har jag tagit mig ut till sunny downtown Newark för att se GAIS vs Örgryte, höll jag på att säga.
Det ska bli mycket, mycket intressant – särskilt som båda något överraskande, om än av olika skäl, trängs i kön under strecket
Är ni med mig?
Det är allt bäst det…
• • •
Dagens jetlag- och sömnrapport:
Tyvärr, Pelle Bofink är zombie monumentale idag med.
När jag var färdig med sista punkterna i Nattens NHL-svep igår somnade jag verkligen som om Robert DeNiro dammat baseball-träet från ”The Untouchables” i pallet på mig – men efter bara några timmar vaknade jag och låg sen med den där vidriga, krypande oron i kroppen och kunde omöjligen somna om.
Det är obegripligt, att åka i den här riktningen brukar inte innebära några problem alls.
Men det var nåt med det där jävla svenska novembermörkret, det rymde demoner och de har följt med mig hit och förstört mitt liv.
Nu finns det bara en väg kvar:
Dry martini!
Imorrn, efter Detroit-matchen på Garden, inleds den verkliga motoffensiven…
• • •
Woah, Showtime i Motor City!
Tidigt i morse – när jag helt miserabelt förstås var vaken – tillkännagavs alltså att Patrick Kane skrivit på för Detroit Red Wings.
Det var en nyhet som fick suset mellan öronen att upphöra för några ögonblick.
Några snabba reflektioner:
1. För bara några år sedan hade Kaner i Red Wings varit en lika omöjlig tanke som Kennedy Bakircioglu i AIK. Hawks och Wings var riktigt bittra rivaler i slutet av 00- och början av 10-talet – och Chicago och Detroit, två metropoler vilka man kör mellan på knappt fem timmar, har alltid haft en Stockholm- och Göteborg-artad relation (eller Borlänge-Falun-realtion, för att hetta upp liknelsen riktigt ordentligt!).
2. Det är minst sagt kittlande att Showtime & The Cat, alltså DeBrincat, återförenas.
3. Att en stjärna av Kanes dignitet väljer Red Wings höjer klubbens status i ett slag. Han tror uppenbarligen att de är på riktigt och då är de det.
4. Det kan vara lite dåligt för Lucas Raymond, detta. Om Kane är sig själv lär svensken sjunka ned ett hack i hierarkin och få mindre istid.
5. Men frågan är om Kane verkligen ÄR sig själv. Han har genomgått samma slags höftoperation som Bäckis och tyvärr har det ju visat sig att det inte är givet att den hjälper. Den 35-årige stjärnans kondition avgör antagligen om det för första gången kommer spelas playoff-matcher i Little Caesar eller inte.
• • •
Helt rätt, Tobbe Sunesson – Bjurres Brutala Besvikelse är ingen lek!
Ikväll utgår jag från att såna som Mcemilfish, Lappen, aloeveralindstrom, Art Vandeley, Idsint, Sorgringo, Jesper L, BostonMolle, HEK, Vanessa, Zydden, Duquoin, Hyttmyra, lambo_robin, MN Johan, Tottson, Kmannen, Jim Gullberg, Ulrika LGR och Julia inte har mage att hålla sig borta från lägerelden.
Chall-Åsa är på väg hem från Sverige, så hon är ursäktad – och övriga räknas antigen som inrotade medlemmar frukostklubben eller behöver inte efterlysas, som Linyreg, Gaston och Silicon Valley-Nicke.
• • •
Åtskilligt står verkligen på spel i Det Andra Derbyt ikväll – och framförallt mer än Devils hade hoppats och trott vid det här laget.
De har inte råd att förlora, då halkar de tillbaka ner i tabellens undre skikt igen – medan Islanders har en gyllene chans att haka på i wild card-racet på allvar och den chansen vill de definitivt inte försätta.
Förutsättningar för minnesvärd action finns.
• • •
Gårdagens omgång hade inte ens Ace Rothstein i ”Casino” lyckats sätta, men som vanligt: Vi plöjer vidare med våra dubiösa profetior.

•New Jersey – NY Islanders 1
•Toronto – Florida 2
•Philadelphia – Carolina 1
•Minnesota – St Louis 1
•Nashville – Pittsburgh 1
•Winnipeg – Dallas 1
•Chicago – Seattle 2
•Arizona – Tampa 2
•Edmonton – Vegas 2
•Vancouver – Anaheim 1

• • •
Patrick Kane kommer förstås inte spela på Garden imorgon, några träningar lär behövas innan han är redo för action, men han kanske kommer dit och sitter på pressläktaren och bara det vore ju lite härligt.
• • •
Svenska målskyttar i novemberknaset: Alexander Holtz, Bratt-wursten, OEL, Joel EE, Filip Forsberg, Wenny Wennberg, Victor Hedman, Wild Bill, Nils Åman.
• • •
Jo, det blir nog ganska garanterat en John Hynes-effekt i St Paul ikväll.
Men det betyder ingenting på sikt, tro mig.
• • •
Att skaka ut till Newark på NJ Transit-tåget till Newark i rusningen den här tiden på året innebär att få en förnyad förståelse för begreppet glåmighet.
Och då har vi inte ens nämnt hemresan sent ikväll. Men under den har jag i alla fall sällskap av Sjöberg och slipper vara så rädd…
• • •
Den var rätt fantastisk, scenen i Ottawa igår när domarna skickade varenda jävel av isen för misconduct.
Mer sånt!
• • •
Läsare som varit med länge minns att en mytisk man som hette Eken – och också gick under smeknamn som Royal Oak, Oak Man och Sätras största Britney Spears-fan – var den här bloggens förste sidekick.
Han flyttade tråkigt nog hem för över tio år sedan, men imorrn kommer han hit igen och ska bo hos mig i holken några dygn.
Så NYC får hålla i hatten, det kommer bli rajtantajtan till Britneys bästa nätterna i ända…
• • •
Som väntat: Kaapo Kakko blir borta länge efter den obehagliga skadan på Garden igår – om än inte hela säsongen. Bra det då. Men fan vad ont han ska ha haft den gånga natten. Usch.
• • •
Det blåser i den här delen av världen idag och varje gång det gör det tackar jag gudarna för att jag inte behöver vara ute och flyga. NJ Transit-tågen är skakiga nog.
Apropå knöt det ihop sig i magen när jag nyss läste att Färjestad tidigare ikväll inte kunde landa i Skellefteå på grund av våldsamma vindar och istället fick flyga vidare till Luleå.
Fatta hur jävligt det ska ha varit medan de låg och cirklade i stormen. Stackars, stackars värmlänningar.
• • •
Corey Perry har spelat sin sista match med Blackhawks.
Han sattes under dagen upp på waivers , i akt och mening för att klubben ska riva kontraket – enär han ”uppfört sig oacceptabelt, i strid med villkoren för sitt kontrakt och Blackhawks policies gällande professionell och säker arbetsmiljö”.
Vad är det jag och Ekeliw brukar säga? Denna liga är en sån drama queen. Det händer något uppseendeväckande precis hela tiden.
Exakt vad Perry gjort är fortfarande inte känt, men det snaskiga ryktet från igår dementeras på nytt – och det är vidrigt att så många höhöande grabbgrabbar glatt sprider det vidare. Andra än den den påstådde förövaren drabbas och drabbas hårt.
Låt mig dock säga att min chock över att just Perry i alla fall på något sätt visat sig vara att arsle är begränsad.
• • •
Det kan vara så att Flip Forsberg slår till med ett hattrick mot Penguins.
• • •
Men det skulle ju inte förvåna om något annat lag tar Perry på waivers nu.
Det finns gott om good old boys där ute som inte alls förstår varför de inte kan ha Stan Bowman som GM och en coachstab bestående av Mike Babcock, Bill Peters och Joel Quenneville.
• • •
Ja, jag är medveten om att det finns en Jan Guillou-bok som heter ”Fiendens fiende”.
Det var väl den bästa i hela Hamilton-serien, no?
• • •
Sebastian Aho spelar inte ikväll. Jo, i Philadelphia gör han säkert det. Men inte The Rockhhh.
Känn på den en stund – och maila mig sedan, som så många gör, och upplys mig om att jag är fläng som inte vet att Sebastian Aho spelar i Carolina…
• • •
Om du tycker att det strulat på jobbat idag kan du tänka på Henke Sjöberg.
Han fick info om att Devils skulle ha en skate idag, så i arla morgonstunden åkte han ut till Newark, krånglade sig förbi de jobbiga Prudential Center-vakterna och satte sig tillrätta på läktaren i träningshallen – bara för att få beskedet att träningen ställts in i sista stund.
Det kom en eftertrycklig svordom i min lur, kan jag meddela.
• • •
Sabres har skickat Devon Levi till Rochester och Akira Schmid är nu uttalad andrekeeper i New Jersey och framöver ska jag ringa Erik Granqvist och få förklarat varför det är så vanligt att unga målvakter är svinbra när de först får chansen och sedan har så svårt att leva upp till förväntningarna säsongen därpå.
• • •
Mössa på idag – för första gången sedan, tja, någon gång i början av mars, vad jag minns.
Bedrövligt.
Men den behövs i den brutala vindtunneln längs Market Street från Penn till The Rockhhh, fy fan.
• • •
Vi har nu första fjärdedelen av grundserien bakom oss, så nu återstår bara 75 procent – eller 60 omgångar, typ.
Ojvoj.
Snart sitter vi i vårsolen och dividerar om vilka som går vidare från första playoff-omgången.
• • •
Kyle Davidson säger nu rakt ut att Perry-situationen inte har något att göra med övriga spelare eller deras familjer.
Så kan vi sluta fnissa nu?
• • •
Det är ju nästan oförskämt, jag har inte sett en match här ute sedan säsongsstarten – men en stol i prime location på pressläktaren väntar på mig ändå.
Det är kanske här jag borde hänga hela tiden. Hyresgäster har precis börjat flytta in i en bostadsskrapa tvärs över vägen och den ser trivsam ut.
Men…nä, trust me – jag ska inte flytta till Newark…
• • •
Islanders har just aktiverat Matt Martin från IR-listan och han kan komma att spela ikväll, enligt hemlighetsfulle Dagobertmackan.
Det skulle onekligen ge den här tillställningen ännu mer edge.
• • •
Oak Man, han som kommer hit imorrn, är egentligen inte alls nåt Britney Spears-fan men han hade enligt mitt förmenande ganska tveksam musiksmak, så när Britneys version av Rolling Stones ”(I Can’t Get No) Satisfaction” började spelas på bilradion när vi körde mellan Detroit och Pittsburgh under finalerna 2008 utspelades följande replikskifte.
Bjuppie (ett smeknamn just Oak Man lanserade): – Du tycker ju att Britneys version av den här låten är bättre än Stones original.
Oak Man: – Nej du, det gör jag verkligen inte.
Bjuppie: – Kom igen nu, erkänn.
Oak Man: – Men jag tycker ju inte det!
Bjuppie: – I min blogg gör du det.
Sen stod det just så i nästa inlägg från Igloon i Pittsburgh.
Det tyckte jag var väldigt roligt då och, mja, det tycker jag nog fortfarande.
• • •
OK, fiendens fiender – ta nu och visa oss vad som händer när den verkliga fienden inte förenar er.
We can’t wait, det är fullsatt runt hela lägerelden…

NY RANGERS – BUFFALO 1-5 (Slut)
• • • 
Kort sammanfattning:
Rangers gjorde en av sina sämre matcher för säsongen – vilket det redan i första bytet gick att se att de skulle göra – och Buffalo gjorde en av sina bästa.
Därför vann de senare helt rättvist med 5-1.
Tillägg 1: Ukko-Pekka stod för årets räddning när Jimmy Vesey hade öppet mål – och var mästerlig även i övrigt.
Tillägg 2: Mikas direkt-bomb i PP i tredje satt där den skulle, för att uttrycka det försiktigt.
• • •
Nu ska Bofinken åka hem och – efter sedvanligt referat-hamrande – sova.
Sen, imorrn, åker han till Newark för att se ”det andra derbyt”.
Då krävs en annan uppslutning runt lägerelden, ok?

Sabres sätter 4-1 i tom kasse och säkrar en välförtjänt tvåpoängare på Manhattan.
Liten, liten slutskvätt kommer vad det lider.

NY RANGERS – BUFFALO 0-1 (Period 1)
• • • 
Kan det verkligen vara så att Rangers underskattar Buffalo Sabres?
Det är de fan inte i någon position att göra och de får, precis som de i så fall ska, betala ett högt pris.
• • •
Nu har näsan frusit till is – som Gundes i Lahtis på 80-talet.
• • •
Sabres gör ingen andraperiod värd att skriva poesi om de heller.
Precis som hemmaspelarna verkar de plötsligt oskärpta och slafsiga och lite off i alla detaljer – och det leder till att Rangers trots allt får rätt mycket puckar på mål.
Men där står Ukko-Pekka och han är allt annat än off.
Matchens lirare, om ni frågar mig – och det skulle ni ju gjort om ni inte valt att bara lämna mig och Linyreg åt vårt öde ikväll.
• • •
Ha, tre glada Rangers-veteraner – Brian Boyle, Michael Del Zotto och bloggens gamle kompis Colton Orr – zoomas in när de sitter och skålar med ölburkar.
Ibland är livet som pensionär trivsammare än det som aktiv.
• • •
Aj och fy fan, det ser ut som att Kaapo Kakko vrider sönder ena knäet alldeles fullständigt.
Honom ser vi inte på ett tag, törs jag slå fast.
• • •
Hygglig skräll Blue Jackets har på lut just nu.
Ska Bruins förlora tredje raka? Hur är det möjligt?
• • •
Hela Garden tror det är mål när Lafreniere sätter pucken i burgaveln, men nej Gris-Olle – så går det inte riktigt till.
• • •
Nästa match på Garden, på onsdag, ska jag bara sitta här och titta och inte blogga alls.
Det blir min stilla protest mot ointresset ikväll.
• • •
Och i Ottawa har sig katterna Sam & Sm en kväll.
Nu kommer Filip Wiklund spinna gott när han vaknar.
• • •
Problemet för Sabres är förstås att de inte fått ut mer av sitt tidvis stora spelövertag och bara har enmål…sitter jag och skriver när Tuch krigar in 2-0 med 26 sekunder kvar.
Det var ett viktigt mål det.
• • •
Buuuu!
Ja, det var riktat till er som inte syns till i spåret…

NY RANGERS – BUFFALO 0-1 (Period 1)
• • • 
De första minuterna påminner Rangers inte mer om en serieledare än vad Åsa Nisses äventyr påminner om en Scorsese-film. De lyckas slå fler felpassningar än vad som borde vara möjligt under så kort tidsrymd och får tacka Storken för att de alls överlever.
När det börjar så brukar tonen vara satt och mycket riktigt – JJ Peterka ser till slut till att ge gästerna en mycket rättvis ledning.
Som kommer bli större om inte Laviolette häller lite saltsyra i paussaften nu.
Jag menar…jeez.
• • • 
Det är inte överdrivet kallt på pressläktaren ikväll, men likafullt fryser jag – om näsan.
Lugubert.
• • •
Även om Rangers nu gör sin sämsta period sedan Phil Esposito spelade här – lätt överdrift, men ändå.. – ska Sabres ha beröm.
Det har haft väldiga problem med sina starter pretty much hela säsongen, men ikväll är de verkligen PÅ och attackerar med exakt den aggressivitet Brallan talade om i morse.
• • •
Blake Wheeler får ett mål bortdömt för handpassning – men det är i själva verket en armbågspassning.
Mindre vanlig syn.
• • •
Liten spaning:
Under matchvärmningen står Mika i åtminstone en och en halv minut still i mittcirkeln och bara studerar vad Sabres har för sig.
Det måste jag komma ihåg att fråga om. Vad är det han kollar efter? Inget som han haft nytta av ännu i alla fall…
• • •
Sista fem-sex minuterna skapar hemmalaget åtminstone några farligheter, men då är Ukko-Pekka i Buffalo-kassen alldeles excellent.
Håller han så hög klass verkligen?
• • •
Mitt i allting kommer nyheten att NHL återinför ”draften” under All Star-helgen i Toronto i februari.
Fyra kaptener kommer välja bland de spelare som tagits ut och well, det var ju underhållande i Columbus 2015 – för att alla inblandade hade borstat på rätt bra i ett par timmar.
• • •
Youngblood Rosén har vi kanske inte sett så jättemycket av ännu, men – det kommer.
• • •
Vi har Hockey Fights Cancer-kväll på Garden och som alltid duggar de rörande inslagen med överlevare och drabbade barn tätt.
Man är bra bortskämd som går och gnäller om små sömnproblem.
• • •
Ikväll tycks spåret sova lika djupt som jag gjorde igår. Vore det inte för pålitlige Linyreg skulle det eka lika tomt som på en nattklubb på söndag morgon.
Vakna, människor!

Hej folket – bloggen är åter vid liv och gör sig just nu redo för en föreställning med serieledarna i The Woooorld’s Most Famous Arena.
Det är rätt uppseendeväckande.
Om jag räknat rätt har jag sett runt 700 grundseriematcher på Madison Square Garden sedan jag jag började bevaka NHL-hockey hösten 2005 – och högst en handfull av dem har NY Rangers startat som sammanlagd tabelletta.
Så här på rak arm kan jag inte erinra mig senast det förhöll sig på slikt vis – inte på krokig arm heller, really – men jag utgår från att Kung Henrik baxade laget ända upp i toppen vid några tillfällen under sina verkliga heydays mellan 2012 och 2015.
Norm och vardag är det dock verkligen inte – lika lite som nyktra kvällar i Gris-Olles liv – så kvällens duell mot Buffalo Sabres står ut, trots att den äger rum mitt under inledningsfasen av Den Stora Lunken.
Jag ämnar läppja på den som man läppjar på en bättre konjak, långsamt och njutningsfyllt, för nej – ännu har ingen lyckats övertyga mig om att det är så här det kommer vara på Broadway i år.
• • •
Jamen, jösses.
När jag vaknade igår kunde jag inte förstå att det fortfarande var mörkt efter 09.00.
Det var det inte.
Klockan hade hunnit bli över nio på kvällen – och jag sovit i tja, femton-sexton timmar.
Något liknande har jag aldrig varit med om tidigare.
Men tydligen behövde systemet den knockout-dvalan och well, för första gången sedan dagarna innan Hall of Fame-äventyret i Toronto kände jag mig utvilad när jag klev upp.
Enda problemet:
När man vaknar halv tio på kvällen, efter en sån maraton-vistelse hos John Blund, är det inte direkt lätt att somna om på vettig tid.
Med andra ord:
Jag är något fucked-up idag igen.
Men nu biter vi ihop, tar oss genom denna måndag och knäcker jetlag-monstret med en normal natts sömn när vi är klara framåt småtimmarna.
På något annat sätt kan det inte få bli…
• • •
Själva verkar Blåskjortorna betydligt mindre överraskade över sin succé än vi som rynkade våra fåniga expertnäsor när Lavy tog över – och alltjämt minns genomklappningen i slutspelsserien mot Devils.
– Vi har hela tiden vetat att vi har ett riktigt bra lag, men jag tycker faktiskt inte spelat vår bästa hockey ännu, kungjorde K’Andre Miller i lördags.
Ojvoj.
Vad som verkar helt klart är att Laviolettes idéer – till min häpnad, det ska erkännas – tagit skruv på Manhattan på ett helt annat sätt än i Washington. För medan Caps bara såg fyrkantiga och obekväma ut under hans befäl opererar Rangers som ett verkligt helgjutet kollektiv i Lavy-systemet – på ett sätt jag aldrig sett här, ens under Tårtan-eran.
Så, well, jo – kanske ÄR det så här det kommer vara i stan nu.
• • •
Check out the kid!

Ja, det där är alltså Isak Rosén – den unge leksingen som bara häromdagen plockades upp från Rochester, gjorde NHL-debut med Sabres mot Devils i förrgår och nu ska spela sitt livs första match i The Woooorld’s Most Famous Arena.
Eftersom jag inte har något bättre för mig under morgonen – och inte kan sova… – går jag på morning skate för att höra hur det känns.
– Väldigt cool. Jag var här och såg en match ifjol och har drömt om att spela i denna hall sedan dess. Nu händer det. Det är overkligt, säger han med ögon som lyser av hänförelse.
Som sig bör.
Första framträdandet på Madison Square Garden är en once-in-a-lifetime-happening för alla – idrottare såväl som rockstjärnor, cirkusartister, politiker och påvar.
• • •
Kaffe kaka – femte raka, HEK.
Nashville Predators är ingenting mindre än NHL:s hetaste lag just nu.
Det är ju inte bara det att de vinner. De gör det mot lag som Winnipeg Jets, själva on an imponerade roll innan besöket i Bridgestone Arena, och genom att spela in i helvete bra.
En tripp down south står nu högt på to-do-listan.
• • •
När Simba Sjöberg – ja, på plats igen; han korsar Atlanten lika frekvent som Tranås-borna korsar övergångsstället på Storgatan – ska filma en intervju med Rasmus Dahlin efter träning dånar musiken i omklädningsrummet så HockeyNews.se:s utsände undrar om backstjärnan från Västergötland kan be någon skruva ner volymen.
– Det behövs inte, det är jag som sköter det här, svarar Rallan och tar fram en fjärrkontroll och ser till att det blir tyst.
Haha, det har hänt en del sedan rookie-hösten 2018.
• • •
Det verkligt sura med med att jag i min nya roll som sömntuta monumentale missade gårdagens tipsomgång är att jag tror att jag faktiskt kunnat få alla rätt.
Men ja, jag är ju inte precis med i toppen och tampas, så det kvittade väl – och nu har jag dessutom chansen att kompensera med den här gyllene raden:

•Columbus – Boston 2
•NY Rangers – Buffalo 1
•Ottawa – Florida 1 (OT)
•Colorado – Tampa 1
•Calgary – Vegas 2
•San Jose – Washington 1

• • •
Det är Sjöberg som påstår att Dahlin kallas Rallan, men jag tycker först han säger Brallan och det låter mycket roligare, så…well, ni känner mig, nu blir det Brallan.
• • •
Svenska målskyttar måndag 27 november: Mika, Isak Rosén (jo, jag känner fan det på mig), Wild Bill Karlsson och Fabian Zetterlund.
• • •
Apropå Isaks Garden-debut frågar jag just Brallan vad han minns av sin första match på denna mytomspunna adress.
– Ingenting, svarar han efter en stunds betänketid.
Så mycket för mina teorier om magin på Broadway…
– Men, fortsätter han, jag minns att jag kom fri mot Henke Lundqvist första gången vi möttes. Och jag missade (mungiporna nedåt, demonstrativt).
Well, det är inget att vara ledsen över, det gjorde de flesta.
• • •
Lustigt är det, men jag känner mig övertygad om den där ettan i Sharktank om några timmar.
• • •
Tillbringar lunchen och eftermiddagen på rask vandring i kvarteren runt Garden, för jag misstänker att sömnproblemen i rätt så hög utsträckning beror på att jag bara använder hjärnan och de flesta dagar inte rör på fläsket mer än mellan korresoffan och kaffebryggaren, och noterar att en armada av poliser i kravall-mundering börjar fylla gatorna timmarna innan matchstart.
Kan det bli trubbel ikväll?
Det skulle inte förvåna. Vi har haft talrika, stökiga pro-palestinska demonstrationer på Manhattan senaste veckorna och de brukar gå ut på på störa det som kallas business as usual.
NHL-matcher på Garden är i högsta grad business as usual, så…det är nog lika bra att vara redo.
• • •
Goalofsson då, minns han nånting av sin första showing i The Bright Lights of Broadway?
– Nja…man spelar så många matcher, de flyter ihop. Men jag minns hur det kändes innan, det gör jag. Det var verkligt exalterande.
Tänkte väl.
• • •
Att Dean Evason fortfarande är coach för det Minnesota som nu torskat sju matcher på raken är ett mysterium.
Vad väntar Billy G på? Det är bara att ta bort honom och ställa Jay Woodcroft i båset, för satan.
BREAKING NEWS: En halvtimme efter jag skrivit de raderna kommer nyheten att jodå, nu HAR Guerin sparkat både Evason och hans högra hand Bob Woods.
Men ersätter gör inte Woodcroft utan – John Hynes!
Meh, av alla luftpastejer till namn där ute…
• • •
Det är inte bara svensk media – alltså Sjöberg och jag – som är nyfikna på unge Rosén.
Han är föremål för en regelrätt scrum med Buffalo-reportrar efter skejten och visar sig vara alldeles förträfflig både på att prata engelska och på att föra sig i största allmänhet.
Men så är han ju uppvuxen i Leksand också, då blir det per automatik så.
• • •
Ja, det vore roligt att ha något att rapportera även om Rangers morning skate, men de envisas med gömma sig i skogarna i Tarrytown – 45 minuters bilväg norr om Manhattan – på matchdagar.
Frustrerande.

Det borde vara lag på obligatorisk närvaro i arenan där skådespelet ska äga rum, så en hard working bloggare kan utföra sina arbetsuppgifter!
• • •
Ryktet om vad Corey Perry ställt till med Chicago – inte möjligt att upprepa här, mind you – var riktigt smaskigt, men givetvis inte sant.
Det dementeras å det mest bestämda av välplacerade källor i Windy City och yeah, nån måtta på sjasket får det vara.
• • •
Både Brallan och Goalofsson beskriver insatsen i The Rockhhh i lördags som Sabres sämsta på hela säsongen.
– Men vi har haft väldigt bra möten sedan dess och är riktigt sugna på revansch nu, säger Dahlin.
Ja, ingen ska inbilla sig att det här blir en walk in the park för serieledarna.
• • •
Just Sjöbergs sajt, HockeyNews.se, påminner om att det igår var exakt arton år sedan Marek Malik, den olyckan, satte en av tidernas straffar i denna lada.

I was here, som det heter – och lika chockad som alla andra. Det var ju som att se Dala Dahlqvist näta med en cykelspark a la Zlatan.
• • •
Under sin lediga dag på Manhattan igår umgicks Brallan med bror och farbror, influgna för den här helgen, och till kvällen avnjöt de förstklassig middag på bättre krog – medan storögd Isak Rosén gick på promenad.
Nu vet ni det också.
• • •
Om de tog ett blodprov på mig nu skulle det lukta kaffe, det är jag helt övertygad om.
• • •
Well then. Nu häller vi upp den där konjaken, tar en liten klunk och låter den skölja runt i gommen.
Serieledarna är här – och det är Buffalo on a mission också.

NY RANGERS – BOSTON 7-4 (Slut)
• • • 
Meh, jag har ju inte koll på nånting.
Rangers får med denna aningen egenartade urladdning inte bara fira lördagkväll som herrar på östra täppan.
De går faktiskt upp i sammanlagd serieledning.
Mm, de kan – för att inte säga lär – tappa den ledningen igen när Vegas gjort sitt mot Arizona i T-dojjan.
Men vaddå, den matchen startart först om fem timmar.
Innan dess hinner man ju fira ordentligt.
• • •
Ja, det hade verkligen varit roligt att åka ut till Newark nu, särskilt som Isak Rosén av allt att döma begår NHL-debut för Sabres.
Men tyvärr, mina vänner, jag tror det vore direkt hälsovådligt. Farligt. Bortsett från några korta stunder av slummer i natt har jag varit vaken i 33 timmar i sträck och mår som ett ruttet plommon någon kört över med långtradare.
Så jag styr hemöver och lägger mig i soffan och gör inget alls mer ikväll.
Inte heller imorrn blir det mycket aktivitet i detta forum. Istället jobbar jag med annat och vilar mig i form till början av veckan, då vi har liveshow både måndag, tisdag och onsdag.
Tills dess – som vanligt:
Peace in the valley!