Devils är med i racet igen.
För inte nog med att de helt rättvist slår ett lamt Washington – trots att de tidvis får gå runt på sju forwards i tredje perioden.
Samtidigt sänker Chicago Columbus i Nationwide Arena – när tre sekunder återstår av ordinarie matchtid.
Därmed är det plötsligt bara tre poäng upp till strecket.
Oh, the drama…
* * *
Capitals var bra i första.
Sedan blev de bara sämre och sämre för att till slut spela som ett bakfullt korplag sista tio minuterna.
Alltså, Mike Greens tafatta viftande med klubban när Carter glider igenom och avgör matchen…sånt hade vi fått örfilar till och med i Kvarnsvedens Pojkar C2 på sjuttiotalet – och då utgick alla inblandade ändå från att vi var fullständigt odugliga.
I och med att Jackets åkte på den där hjärtskärande förlusten finns fortfarande en teoretisk chans att Caps kan komma ikapp, men glöm den.
För första gången på många år blir det en vår utan besök i huvudstaden.
* * *
Det är inte helt avgjort i The Joe heller. Detroit har slutat spela och gett Buffalo vittring.
3-2 nu.
Vore just snyggt om Wings förlorar mot jumbon efter den gloriösa segern mot serieledaren.
Då är de också indragna i smeten – istället för att dra ifrån.
* * *
Enastående bra av Devils, förstås, att stå upp så bra i tredje när såna viktiga pjäser om Henrique och Elias försvinner, liksom Yayo, och Brunner dessutom är borta i några minuter för att fixa med utrustning.
Men blir de borta länge..nej, då blir det här förstås ännu tuffare.
* * *
Ah, nu kommer det mat – från kvarterets bästa italienare. Caprese-sallad och sen en scallopini parmigani.
Det är ju fredag…

Ja, Devils-backen Gelinas har vi ju hört en del om i den här bloggen i år – och det är han som drar iväg det fina skott Ruutu kan styra in kvitteringen på.
Det känns rättvist. Även om det är deras tur att bränna ett saftigt numerärt överläge – i fyra minuter – den här perren tar Devils över och ser, åtminstone fram till de sista minuterna, till att stänga ner The Great Eight effektivt.
Nu borde det kunna bli en killer till avslutningsperiod.
* * *
PK Subban spelade tydligen 37 sekunder i första perioden i Ottawa.
Och var minus två.
Heja..
* * *
Chockerande nyhet:
Min gamla favorit Vanmassenbassen – också känd som Don Van Massanhoven – dömer efter 20 år sin sista NHL-match i natt, i The Joe.
Fan, det känns lite som när Bill Wyman meddelade att han skulle lämna Rolling Stones; inte direkt sorgligt, men…fel på nåt sätt.
* * *
CLar86, Zäta kan tidigast spela en bit in i slutspelet, men det finns inga garantier ens för det.
* * *
Det är kul att Youngblood Adam Larsson får spela igen, för övrigt. Sorgligt, bara, att DeBoer inte velat se mer av honom tidigare under säsongen. Det är ju inte som att självförtroendet blixtrar om den unge talangen nu.
* * *
MN Johan, det är en dag – och kväll – i morgon också…
Och även Grönborg är här.
Var vad det nu man skulle hälsa honom från dig?
* * *
Berätta gärna mer om EK65:s slagsmål. Det har jag missat helt.
* * *
Bara det nu inte blir straffar i The Rock.
Då dör spänningen, liksom…

Jag trodde det var kört för Caps när de sumpade sitt långa fem-mot-tre-läge, för är det något som brukar kosta i täta NHL-matcher är det just det.
Men Ovie får en gratischans i spel fem-mot-fem istället och då smäller det.
Som DeBoer själv säger:
– Vi kan inte bara ge bort pucken, i synnerhet inte när Ovetjkin är på isen.
Nej, den idén har sina brister…
Så:
1-0 till Caps och det med mersmak, för gästerna har känts lite hungrigare och lite vassare.
* * *
Säga vad man vill om Adam Oates, men han har en snygg slipsknut ikväll.
Windsor, tror jag det är.
Såna har jag aldrig fått till.
* * *
Det har inte ens hunnit gå en period uppe i Ottawa, men Senators har redan lyckats tappa en tremålsledning mot Montreal.
Känns bekant på nåt sätt…
* * *
Nej, Norström – det ser inget vidare ut när Ovie skiter i defensiven och gör det så demonstrativt som mot Dallas.
Men han fick skäll av Oates efteråt och verkar ha tagit det på rätt sätt, för ikväll slår det gnistor om The Great Eight.
Det är, vill jag påstå, ingen tillfällighet att han gör sitt första mål i spel fem-mot-fem på över en månad – ja, faktiskt– i just den här matchen.
Och – när det ser ut så känns det som att det någon gång ändå ska kunna hända något under hans era…
* * *
Även om just den här tacklingen var ren kan man ju tycka att brutale ynglingen Wilson skulle kunna se lite mer bekymrad ut när han dunkat in Elias huvud i plexikanten.
* * *
Korma, John, korma!
Men jag hamnade i ett slags koma efteråt…
* * *
När Fayne och Greene tillsammans ger bort pucken till Ovetjkin är det inte utan att man beklagar att Hällegerd slutat kommentera i spåret…och just när jag skriver det kliver han in.
Välkommen – och please, osäkra revolvrarna!
* * *
När gör Hästpolo sitt första mål för kvällen?
Bäst gissning belönas med en stor prilla Ettan om vi ses nån gång.

Eh, host host, hrmf…sa jag inte något om att bloggen alldeles självklart skulle vara på plats i The Rock ikväll?
Jo, det jag gjorde jag nog – och så var det tänkt.
Men det kom annat jobb emellan även idag och jobb måste man sköta, så jag är kvar i Midtown ikväll också.
Men:
I gengäld blir det riktig helkväll i korresoffan, med inledande fokus just på matchen i Newark, därefter Columbus förehavanden mot Chicago, Datyuks comeback i Hästpolo-Gustavs lag och såsmåningom Phoenix försök att skaffa sig initiativet i den västra streckstriden.
Jag hoppas några av er vill vara med i alla fall.
* * *
Läget är i sanning tillspetsat ute i The Rock.
Både Devils och Capitals måste ovillkorligen vinna.
Det är långt ifrån säkert att ens det hjälper, ingen av går till slutspel utan hjälp, men det är förmodligen definitivt kört för den som torskar ikväll.
Så jag tycker vi har rätt att förvänta oss lite do-or-die-desperation de kommande timmarna.
* * *
Det dröjer ett tag, det står fortfarande en stor kanna kaffe på vardagsrumsbordet, men någon gång under kvällen ska delivery-krubb beställas.
Förslag mottages i vanlig ordning med öppna armar.
* * *
Oates parar tydligen ihop Ovetjkin och Bäckis ikväll igen.
Ja, jag har inte riktigt fattat varför han överhuvudtaget särat på dem, och laborerat så mycket med kedjorna, de senaste veckorna.
Tårtan har redan visat att den sortens otålighet aldrig leder någonvart.
* * *
Hans comeback betyder inte lika mycket som den skulle gjort om inte Hästpolo-Gustav hade stått för ett så rungande, underbart genombrott, men ändå – när en puckpoet som Pavel Datsyuk återvänder efter en dryg månads frånvaro, då rätar hockeyvärlden ändå på ryggen.
Så hisnande skoj det ska bli att se honom igen.
* * *
Andra sidan, är ni klara?

Ja, det blev ju inte så mycket med det här, men häng med fredag kväll istället – då spelar Devils och Capitals säsongens viktigaste match i The Rock och bloggen är på plats.

Jag är fortfarande inte klar med det jag ska göra, det går extremt trögt såna här dagar, men jag ser matchen mellan Rangers och Avalanche med ett halvt öga och den verkar väl så där.
I övrigt:
Imponerande av Blue Jackets att nolla Flyers, nu hakar de på Hästpolos rädvingar på allvar – men vad klantigt av Dallas att tappa spelkulorna mot Carolina.
I Toronto skulle det väl inte förvåna så jättemycket om Bruins vänder, för övrigt…
Här kom det just en tjomme och levererade indisk mat.
Chicken korma regerar.

Som dom säger i Michigan:
Gustav Najkvist!
Av allt stort och viktigt han gjort den senaste månaden står det avgörande målet mot Boston igår ut som det mest rungande utropstecknet.
Jag var ute på rajtantajtan igår – för sista gången på ett bra tag; nästa vecka kommer mamma på besök och sen är det playoff! – så jag såg det inte live, men jublade desto mer när jag kom hem och pluggade reprisen på datorn.
Så grundligt frånåkt har herr Zdeno Chara aldrig blivit tidigare…
Nu hör jag röster höjas om att Hästpolo-Gustav borde vara aktuell för Hart Trophy-consideration och..mja, det tror jag inte han kommer bli, för i den sortens omröstningar ser man trots allt till HELA säsongen
Men om man beaktar vad han betytt för Detroit Red Wings under senvintern råder det inga tvivel om att han varit en av de mest värdefulla.
Det är ju den 24-årige hallänningen/skåningen som, i framförallt Zätas och Datsyuks frånvaro burit laget in i playoff och rest löften om att det trots allt kan bli en kul vår i The Joe.
* * *
Nu är det så där igen:
Jag har en annan text jag måste skriva ikväll – en krönika – och kommer i alla fall inledningsvis inte hinna blogga så mycket, men kommentatorsspåret är öppet och jag hoppas i alla fall hinna fokusera lite på matchen i Klippiga bergen.
* * *
Dogge får tre matchers avstängning och det finns inte mycket att säga om det. Han skulle ha lite straff för den där armbågen.
* * *
Rangers har alltså gjort fler mål i numerära underlägen än i numerära överlägen på slutet – och det hänger samman med att Vigneault börjat använda sina bästa offensiva pjäser i penalty kill.
Nu föreslår Brooksie att han ska slänga in sina grinders i PP också – för att fullfölja Costanza-teorin (den om att göra ”the exact opposite” alltså).
Ha ha, Brooks är aldrig bättre än när han blandar in George Costanza i texterna.
* * *
Philadelphia-Columbus och Toronto-Boston…det är framförallt de matcherna jag hoppas nu håller bloggen uppdaterad på här i början av kvällen.

Fan vad jag fick leta nu, NYR.
Det har den här klassikern ni skulle leta efter.

Ja, här skulle det blivit blogg från korresoffan från första nedsläpp ikväll – men Örbys Elvis, Jonathan Ekeliw, kunde inte genomföra podcast-inspelningen under dagen så vi fick sätta igång med det projektet precis när NHL-matcherna började.
Hence:
Jag har inte kommit in i the action förrän nu.
Om någon där ute är vaken och känner sig manad, please – gå loss i kommentatorsspåret.
Sen får vi se om jag har nåt mer att säga under kvällen…

Aj, den smällen kändes i hela Water Tower i Chicago…
Brooks Orpik proppar in självaste Toews i sargen – och kaptenen lämnar matchen med vad som ser ut att vara en axelskada.
Må den inte vara för allvarlig, då reduceras Hawks chanser att upprepa väldigt dramatiskt
Det var dock, vill jag mena, en helt ren tackling.
* * *
Fin tweet från Colorados lagkapten:
”Produktiv dag – kastade äntligen ut julgranen”.
Bra jobbat, Gabbe!
* * *
Det spelar inte så stor roll om Rangers redan börjat tänka på mötet med Tårtan i Vancouver.
Oilers är ju så lökiga att de gör vad de vill och alltså leder med 4-0 efter två.
Big Rick Nash gör hat trick innan kvällen är över, och Talbot håller nollan – det är vad jag tror.
* * *
Rättstavningsprogrammet vill ändra Orpik till ”Skorpig”.
Skorpig?
* * *
Ha ha, ni är skojiga med ert engagemang i mina kvällsvardsbekymmer.
Nu är det dock klart och beställt och det blev – mexikanskt. Lite chili och en chicken burrito.
Godkänt?