NY Rangers – Minnesota 1-1 (Period 1)
* * *
Det är ett kvalitetslag från väst på Garden ikväll, ett som tidvis spelar hockey på en nivå som östlag av Rangers sort knappt känner till.
Så ska Blåskjortorna, sitter jag och tänker, ha minst chans måste de ta vara på de få chanser de får, särskilt i powerplay – och just då styr Pouilot riktigt snyggt in 1-1 bakom Bäckström.
Se på fan, höll jag på att säga.
Men jag är ändå skeptisk, det är svår att se att det ska kunna sluta på något annat sätt än med bortaseger.
Wild är bättre.
* * *
Det känns som att Bacon Brodin och den mäktige Ryan Suter spelar hela tiden och det gör de ju nästan också, såvitt jag förstår är de inne vartannat byte.
Kan man kalla matchning– och den är inte alls svår att förstå.
Bacon uppträder, så tjugo år han är, med sån pondus och sån kyla och sån lidströmsk jag-KAN-inte-begå-misstag-aura att man blir alldeles varm i bröstkorgen.
Så svaret på din fråga, Victor, lyder:
Ja, Brodin finns med i min OS-trupp.
* * *
McDonagh har i princip öppen kasse efter ett par minuter, men lyckas träffa stolpen.
Sen gör Pominville 1-0 i bytet därpå.
Det är väldigt mycket Rangers vintern 2013 över det.
* * *
Var det ingen som tyckte det där med The Contest var kul?
Då kan ni er Seinfeld för dåligt.
* * *
Suter slår en genial passning till Pomminville vid första målet, men likafullt kan man tycka att John Moore inte ska stå och tänka på hur mycket pepparkaka han får äta på juldagen.
* * *
Nej, Sjölla – JVM är en big deal i Kanada, men inte mycket större än bandyallsvenskan i USA.
* * *
Cooke har – eller har haft – sina sidor, men proppen på Zuke är det ju faktiskt inga fel på.
Skoningslös , men ren.
Väl?
* * *
Gamla Rupp-pruppen är ju här också och följs normalt manus för säsongen kommer han göra mål.
* * *
Okej, John J, jag förstår dig. Men då kan du använda din fina penna till att serva oss med fina rapporter från Rogers Arena. Ser jag fram emot.
* * *
Här ska det väl inte behövas, ni har ju koll, men det är lika bra att redan förbereda sig på Bäckström-parentesen i referatet.
Skriver jag att Niklas Bäckström var bra i Wild-kassen kommer det ofelbart mail om att jag är tidernas idiot som tror att Brynäs-hjälten är målis och spelar för Wild…
* * *
När Rangers gör mål jublar Garden – tämligen sömnig fram till dess – så vådligt att pressläktarbalkongen börjar gunga.
Eller så är vi för många korpulenta murvlar som lutar oss tillbaka samtidigt…
* * *
I pausen visar de bilder från nåt välgörenhetsgala där Rangers serverat mat åt behövande och Del Zotto visar sig i kockmössa.
Om det inte var så elakt skulle jag säga att han äntligen dragit på sig dumstruten.
* * *
Nu ska jag gå och smaka lite på den där imaginära julmusten.

Man vet att lag har problem när journalisterna som följer dem känner sig tvingade att citera George Costanza – och det är precis vad som hänt New York Rangers nu.
Efter fredagens debacle mot Islanders föreslog Brooksie på New York Post att blåskjortorna verkligen ska tänka igenom vad de gör före sina matcherna och sedan, likt den evige Seinfeld-hjälten bestämma sig för att DO THE COMPLETE OPPOSITE.
Det är både roligt – och ett tänkvärt förslag inför kvällens dans med sällan sedda Garden-gästen Minnesota Wild.
George fick stor framgång, framförallt med damerna, när han gick emot alla sina instinkter…
* * *
Nordamerikanska kollegor hyllar gårdagskvällens 24/7-avsnitt för att man fick se känslor hos Babcock och Carl Gustaf Lindstedt-karaktären i Toronto.
Jag tyckte det var ett av de plattaste – om inte THE plattaste – i hela serien.
Ja, det sjöng till lite när Babs fick sitt utbrott och i ett regn av hotfulla svordomar slängde ut HBO:s team – och likaså när Carl-Gustaf ryade och skrek på sina spelare efter förlusten mot Florida (hittills har Panthers dominerat årets ”24/7”-upplaga kraftigt…)
Men dessförinnan fick vi ju i praktiken bara en serie referat, garnerade med lite bilder från flygresor och Kadris oväntat ordinära lägenhet.
Värre lär det bli.
Båda Wings och Leafs har portat HBO-teamen från omklädningsrummen efter den gångna veckan– givetvis för att de gått så exceptionellt dåligt sedan de blev verkliga tv-stjärnor.
That’s the spirit när man ska sälja sporten ishockey i ett land med världens kortaste attention span och i bästa fall förstrött intresse för den aktuella produkten.
NHL borde sätta ner foten och häva det omklädningsrumsförbudet, det är ju i förlängningen tittarna – och fansen – tråkmånsarna stänger ute och herregud, inte ens Tårtan sjönk så lågt.
Slappna av, Leafs och Wings. Ni spelar hockey, mitt i grundserien – ni förhandlar inte om fred i Syrien.
* * *
Brooksie var överhuvudtaget i fin form efter fredagens derby och döpte patetiska Metropolitan-divisionen till ”Sidney and The Seven Dwarfs”.
På grund av den ynkligt svaga konkurrensen, och ett riktigt vridet upplägg, är ju Rangers fortfarande – trots att de bara förlorar och förlorar och förlorar – endast tre poäng från slutspelsplats.
Det ska inte kunna vara så.
* * *
Wild ser vi som sagt inte ofta här i storstan och senast vi gjorde det var det inte så att man ville dansa can-can av lycka över att se dem.
Då hade de Jaques Lemaire som coach och spelade, tja, Jaques Lemaire-hockey.
Men sedan dess har det blivit ett helt annat lag, numer till och med späckat med färgstarka profiler, och jag välkomnar dem med stora Biffen-famnen öppen.
* * *
Rangers har redan cammat till sig inför kvällens match.
Cam Talbot står alltså.
Det ska dock, understryker AV, inte ses som att Lunkan är petad utan bara att han behöver ”mental vila” och att det är back-to-back-fest så här precis innan jullovet.
Men om Cammen gör en riktig kanonmatch då…slänger han verkligen in nummer 30 mot Leafs imorrn i det läget?
* * *
Allra roligast med Minnesotas besök är förstås att bloggen äntligen får så Bacon Brodin i live-version.
Tyvärr har det varit sån där korgboll här idag också, så Wild kunde inte hålla någon morgonvärmning och jag inte klämma den glada värmlänningen på sköna citat om hur det känns att vara i New York – lite häftigare än Karlstad ändå, trots att de som bor där inte riktigt vill kännas vid det – och spela karriärens första match i the woooorld’s most famous arena, men vi tar det igen det när han fullbordat vad jag tror blir en yster julfest på den legendariska isen.
* * *
Jag var på Sockerbit i West Village igår för bunkra godsaker över julen och fick fint skvaller om Ranger-svenskarnas snaskvanor.
Bland annat framgick att Strålle mellan varven ringer från Westchester och beställer hem furstliga mängder lösgodis.
Favoritsort framgår inte, men jag gissar på saltlakrits. Det skulle harmoniera bäst med den hårdrockande Tibro-sonens sätt att spela hockey, tycker jag.
* * *
Ikväll ska MN Johan känna sig särskilt välkommen in i kommentatorsspåret.
Han har varit en trogen stammis i bloggen i åtskilliga år, men inte förrän nu fått en liveshow med sitt lag.
Kör så det ryker, Johan!
* * *
Självgick jag all in på violbumlingar, surskallar, kexchoklad och turkisk peppar på Socker.
Är det ju så är det.
* * *
Skulle George Costanzas idéer om att göra THE COMPLETE OPPPOSITE inte funka kan Rangers kanske testa ett annat Seinfeld-koncept:
The Contest.
Undrar vem som skulle vinna…
* * *
Coolt att se Michael Russo, han som har Wild-beatet på Minneapolis Star-Tribune, i pressrummet.
Det är en av mina favoritskribenter, men jag tror aldrig jag ”upplevt” honom live.
* * *
Just nu kan alla NHL-spelare slappna av. Alla rosters är frusna över helgerna, ingen kan flyttas varken hit eller dit – inte ens till, eller från, farmarlagen.
Så nu kanske till och med Big Rick Nash kan spela ut…
* * *
Det börjar bli mycket OS-tugg på pressläktarna nu.
Precis när jag skriver detta har jag till exempel, av aktad nordamerikansk kollega, fått frågan om jag tror den utmärkte Hampus Lindholm får spela i Sotji.
Nä, an lär inte få det, lyder mitt svar – men i World Cup 2016 kommer han vara en av våra stora stjärnor.
* * *
Zach Parise har många fina minnen från den här arenan och jag får för mig att han väldigt gärna vill göra en ny stormatch mot sin gamla ärkefiende.
* * *
Bacon missar första skottet på värmningen, i tom kasse.
Det gör han såklart för att teasa oss som tittar.
* * *
I kväll har de äkta svensk julmust i presspentryt.
Nej, det har de förstås inte.
Jag bara fantiserar lite.
* * *
Hagge har the nu-jävlar-look under värmningen.
Hoppas AV ser och inte slösar bort honom i fjärdelinan igen.
* * *
Nu öppnar vi den här luckan – den nästa sista innan tomten kommer – och hoppas på en riktigt lustiger dans.
Häng med, pojkar och flickor!

Fan, jag hade hoppats straffläggningen skulle fortsätta ytterligare några omgångar så vi fått se Yellbear Hjalmarsson med några magiska moves framför Läck. Det är alldeles för sällan coacherna tvingas – då blir straffturneringarna RIKTIGT rafflande.
Men nu lyckas Kesler alltså finta bort Raanta Claus redan i sjunde omgången, eller vad det är, och så är det avgjort.
Det hade man inte riktigt räknat med efter första perioden.
* * *
Tack för att ni fick mig att tänka på sushi.
Den råa fisken satt precis där den skulle – och för en gångs skull sitter er Biff inte proppmätt och jäser i sin fina soffa efteråt.
* * *
Eddie Läck är den bästa Eddie som uppträtt i offentligheten sedan Eddie Cochran.
C’mon Everybody!
* * *
Jag sitter i telefon med den svensk som producerar mest av alla just nu – en ledtråd; han har samma dialekt som Masken Carlsson – när Daniel Sedin kvitterar, så jag missar Daniel Sedins kvittering.
Men det får det vara värt.
Han som låter som Masken är alltid trevlig att prata med.
* * *
Det ser onekligen ut som att Filip Forsberg är redo för JVM.
Han gjorde två mål i comebacken med Milwaukee i natt.
* * *
Matchen mellan Hawks och Canucks var bra – för en som mestadels ser lökiga östlag är det alltid en uppenbarelse att se elitlagen från out west gå i clinch; vi glömmer bort att man kan spela hockey på DEN nivån – men kanske inte riktigt den klassiker jag hade föreställt mig.
Det blev lite för snällt för att vara de två lagen, blev det inte?
* * *
Imorrn blir det kul.
Först har vi Maple Leafs mot Red Wings i Air Canada Center.
Sen direkt efteråt sänder HBO andra avsnittet av 24/7 – med samma två lag i huvudrollerna.
Popcorn-tajm alltså!
Bloggen ber dock att få återkomma på söndag kväll, när vi tar en första live-titt på Bacon Brodin.

Tårtan har framfört en och annan synpunkt i pausen, ser det ut som – för Canucks kommer ju ut som ett helt nytt lag och
Men Raanta Claus är verkligen The Miracle of Christmas – och sen sticker artisten Kane upp och trollar in 2-0 istället.
Då tror man att Hawks dödat showen, men till slut belönas gästerna för ansträngningen, lyckas reducera
* * *
Skånske Jan, vem har klagat på nån sång?
Jag älskar min ”Chelsea Dagger” – de har varit soundtrack till många magiska hockeyminnen.
Du är bara på dåligt humör för att din kompis i ”Duck Dynasty” har problem, hi hi.
* * *
Quenneville kan också få underhållande psykbryt emellanåt – som vid too many men-utvisningen hans lag helt korrekt åker på i mittakten.
Men snälla farbror Midwest-producenten, en kamera ska vara riktad på hans kollega i andra båset hela tiden!
* * *
Islanders har inte vunnit sedan vi hade uteserveringar på gatorna, men på Garden är dom som vanligt bra och två poäng är alltså bärgade.
Björn Falk, det måste kännas ovant.
* * *
Eddie Läck är ju helt fenomenal emellanåt; om Mårts sett räddningen här i slutet hade han fått ännu mer att tänka på.
* * *
Jag börjar bli helt övertygad om att Rangers missar slutspel.
Då blir det mycket resa för bloggen i april – och det är ju bara skoj.
* * *
Nu kom det en liten gubbe med en sushi-sashimi combination.
Den ska nu inmundigas.
Sen går vi all in i en sistaperre i United som borde kunna bli riktigt festlig.

Risken är stor att Canucks får höra rätt mycket av ”Chelsea Dagger” ikväll, tycker jag det känns som.
Dom är inte dåliga, möjligen lite sega efter resan från Texas igår bara – men Hawks, med all sin dånande firepower, spinner på nästan alla cylindrar och då kan nästan alla säga godnatt.
Fan, dom har ju fyra kedjor som skulle kunna agera förstalina åt de flesta lag här ute i öst.
* * *
Hm, sushi, Kejsaren, det var ett intressant. Länge sen jag frossade i rå fisk. Kan bli så.
* * *
Hittills är det Eddie Läck som sett till att The Fratellis inte gått på repeat i United.
Han kanske ska vara med i OS-diskussionen han också.
* * *
Jersey-vänner, dom jag läser menar att det var ett gravt misstag av DeBoer att inte ta timeout i samband med den icing som Ducks sen kvitterade på.
Håller ni med?
* * *
Raanta Claus, som dom fyndigt kallar nye Antti i Chicago så här i jultider, visar klass han också.
Framförallt begår han ju väpnat rån på Higgins friläge.
* * *
TV-producenterna i Chicago måste ju fatta att de ska zooma in Tårtan i Canucks-båset lite oftare.
Hans reaktioner hör ju till hela NHL-upplevelsens stora kittlingar.
* * *
Ojvoj, vilket ryck Jets gör helt plötsligt. Hur ser det ut för Markan?
* * *
Kommentatorerna i Windy City är verkligen inte bara partiska när de hyllar Duncan Keith.
Det är Norris Trophy-kaliber på varje byte just nu.
* * *
Jag fattar inte riktigt det här, ni ville att jag skulle blogga om matchen i United Center – och så handlar alla kommentarer om Rangers och Devils i alla fall.
Här blir det aldrig några folkomröstningar igen…
* * *
Rå fisk…jo, det får bli så.
Tack för förslaget.

Ja, nog händer det spektakulära saker på Garden.
Rangers får tre powerplay – och släpper in två mål.
Sen gör dom till slut ett PP-mål också, snyggt dessutom, men ändå.
Sicket spektakel.
* * *
Jag noterade förstås strörösterna på The Rock också.
För all del, det är två lag i väldigt fin form som spelar även där.
Men just just nu känner jag mig för bekväm för att en stökig fredagkväll strax för jul krångla mig fram och tillbaka till Newark och igen – Blackhawks-Canucks känns som en happening man inte kan missa.
* * *
Kan någon komma hit och klia mig på ryggen?
Den här torra vinterluften – som inte borde kunna vara torr när det är så förbannade fuktigt andra tider på året – New York gör att det sticker och kliar och är otrevligt överallt.
* * *
Det är en rätt egenartad straff Islanders tilldöms, såvitt jag kan se står McDonagh bara för ett fint defensivt ingripande.
* * *
Nu när jag gjort som ni sagt hoppas jag fler är med och röjer lite i kommentatorsspåret också.
I så fall kan ni få komma med förslag delivery-krubb i första pausen i Chicago.
Jag är lite inne på kinesiskt, det mest klassiska i New Yorks delivery-världen, men är alltså öppen för läsarförslag också.
* * *
Nu osäkrar vi bössorna i United Center.
Mycket nöje.

22 röster för soffan, 13 för Garden….
Så här sitter jag, nergrottad i den goa pjäs som snabbt etablerat sig som vardagsrummets härskare och självklara medelpunkt
För som jag i sant demokratisk anda lovade – majoritetens förslag ska följas.
Ni tretton som ville ha iväg mig till Garden – och i de flesta fall säkerligen är Rangers-fans – får trösta er med att det alltid händer något spektakulärt de få gånger jag inte är på plats.
Henke håller nollan, Hagge fullbordar ett hat trick, Strålle slår Clutterbuck på käften…något sådant kommer inträffa.
* * *
Bloggens fokus kommer i första hand att ligga på urladdningen i United Centermellan – också det i enlighet med majoritetens vilja.
Det känns som det kan bli en av säsongens stor klassiker.
Hawks och Nucks har ungefär samma relation som Israel och Palestina och ställer ju alltid till med sevärda slag – men nu är bägge dessutom i prima slag och gör, i alla fall inofficiellt, upp om vem som är herre på täppan i väst.
Ha krockkudden aktiverad vid tv:n.
* * *
Vad gäller Garden ska det också säga att de haft så absurt många hemmamatcher i december att det bara känns bra för motivation och bloggnerv att stanna hemma och andas en gång.
Jaja, det är derby mot Islanders och derbyn mot Islanders brukar alltid vara sevärda, men de ska de facto spela ytterligare två matcher innan julledigheten och dom är jag på – på söndag mot Minnesota för att jag aldrig sett Bacon Brodin live, och på måndag mot Toronto för att dan-före-dan-kvällarna alltid har en särskild sorts lyster.
* * *
Shanahan gav en lika grundlig som vettig förklaring till varför Tom Wilson inte stängdes av för den respektlösa tacklingen i Wells Fargo – även om det är något mycket besynnerligt med idén att väga in skada eller inte skada i bedömningen.
Fine, den var inte regelvidrig.
Men då är det reglerna som ska ändras.
Eller så har vi det så är och låter Zac Rinaldo bomba sönder Bäckis nästa gång Flyers går upp mot Capitals och ingen kan säga nånting om varenda stjärna till slut sitter på pressläktaren med hjärnskakning.
* * *
Eddie Läck startar för Canucks, tydligen.
– Det är en stor match för honom, säger Tårtan.
Jo, så kan man uttrycka det
Men fansen i United blir besvikna, de robbas på en av sina favoritsysselsättningar – att håna Bobby Lou från första till sista nedsläpp.
* * *
Jag tror det kan bli bra för Linus Omark i Buffalo. Där finns liksom inget att förlora, för någon, så dels ska han själv kunna spela utan lika mycket press och rädsla för att begå misstag, dels borde coach Nolan vara mer öppen för att utnyttja hans fängslande kreativitet.
* * *
Då mjukstartar vi med lite bilder från Garden – det är alltid en säregen känsla att se det som i princip är ett vardagsrum på tv.
Sen dundrar vi på med slaget i Chi-Town!

Kan inte avgöra hur jag ska göra på fredag kväll:
Gå och se Rangers spela mot Islanders – eller stanna hemma, grotta ner mig i Nya Korresoffan och fokusera på kriget i United Center mellan Blackhawks och Canucks.
Så:
Nu för bestämma.
Hur sska jag göra?
Jag följer majoritetens beslut.

(P.S Allra bäst hade det förstås varit om jag suttit i United och det fanns såna planer, men det ska bli dåligt väder över helgen och svårt att flyga hem innan jul, så jag ställde in. Sorry).

NY Rangers – Pittsburgh 3-4 (Slut)
* * *
Det här är så mycket nattmangling det blir under grundserien.
Klockan är fanimig halv ett när jag gjort alla intervjuer, skickat alla texter till Stockholm och kan börja knacka på de här slutorden.
Rena slutspelsupplägget ju, efter två övertidsperioder eller nåt.
Men så går det när Pierre McGuire och hans NBC-kollegor ska vara med och leka.
* * *
Naturligtvis försöker Kunitz inte smälla på Henke medvetet, det är en olycka, men det ser bra mardrömslikt ut när Tre Kronors givne förstemålis i Sotji ligger på isen och tar sig för huvudet.
Men det är dessbättre ingen större fara med Kung Lundqvist.
– Jag känner av nacken bara, och vet att jag kommer vara så jävla stel imorrn. Men det ska inte vara nån fara, säger han när vi ses efteråt.
* * *
Philip blir alltså den som kan stryka tjockast strängar senap på skinkskivorna när familjen Samuelsson samlas för att fira jul på tisdag.
Måste kännas väldigt fint att få dra the old man vid näsan.
– Jo, men ska försöka låta bli att vara för kaxig. Man vet aldrig när vi möts igen, säger han på det där vackra, Fagersta-färgade dalmålet.
* * *
Jag tyckte inte Rangers straffar var särskilt värdelösa. Det var Fleury som var riktigt, riktigt vass under avgörandet. Den mannen har bra självförtroende just nu. Tänk om det kunde sitt i när det blir slutspel också.
* * *
Michael Del Zotto….
Nä, jag säger inget mer.
Det är ju snart ett skällsord i sig.
* * *
Det är verkligen imponerande att Penguins bara fortsätter vinna – fast de egentligen inte är Penguins utan en upphottad version av Wilkes-Barre/Scranton.
Hur går det överhuvudtaget till?
* * *
Imorrn är jag ledig och tänker gå på en massa bio.
Men på fredag kör vi igen, med hårt fokus på hatmatchen i United Center mellan Blackhawks och Canucks.
Innan dess vill jag hemskt gärna höra av de stammisar som efterlystes tidigare i natt.
Granvista, Prytzen, BaconBerglund, Julia…ge er till känna!

Sutter avgör för Penguins, på straffar.
Lite mer sen.