Cowboys i stan, del 4
Nashville sätter just 4-1 i tom kasse.
Mer sen.
Nashville sätter just 4-1 i tom kasse.
Mer sen.
NY Rangers – Nashville 1-2 (Period 2)
* * *
Vi får ett tecken på liv, och en liten glimt av briljans, i the woorld’s most famous arena.
Rangers lyckas reducera när Brassard, Richards och slutligen Big Rick Nash – som tidvis ser så likgiltig ut – drar isär Predators-försvaret som Kalle Jularbo drar isär sitt dragspel.
Därmed blir det lite nerv igen, för Preds har som sagt inte mer självförtroende än en kattunge och så fort det blir börjar laget darra som Mike Fishers flickvän Carrie Underwood darrar på stämbanden under innerliga ballader.
* * *
Seth Jones har precis fyllt 19 år.
Med tanke på det är det helt psykedeliskt att tänka på hur klokt och lugnt och begåvat han uppträder.
* * *
Inte för att han heller varit i Hart Trophy-form senaste veckan, men att Captain Callahans knä går sönder behöver ju Rangers ungefär lika mycket som de behöver klamydia.
* * *
Härligt att ha dig med i natten igen, Kometen – trots positionen du befinner dig i.
* * *
Hörnqvist har roligt med sina landsmän ikväll.
I den här perioden ramlar han på Henke också – och har sedan vad som verkar vara en trivsam konversation även med honom.
* * *
In med Ekholm!
* * *
Ovie har alltid trivts bra i Tampa och risken är att avgör målracet med Alex Steen ikväll.
Hat trick på Big Ben – med en period kvar.
Ojvoj.
* * *
DelZotto-Risotto skulle inte platsa i Sportbladets innebandylag just nu.
* * *
Jotack, Eric J – jag är mycket positivt överraskad av Leksands säsong.
Men mot Linköping verkar de inte trivas något vidare…
* * *’
Fast Sportbladets innebandylag är inget att leka med, ska understrykas.
Ros – Front 242-Åke, som vi känner honom som här – ledde trupperna till femte raka mästerskapssegern förra veckan.
* * *
Strålle Strålman, däremot, är en av ytterligt får Rangers-backar som faktiskt spelar riktigt bra just nu.
Lugnt och säkert och utan flash gör han precis som han ska hela tiden.
Skulle inte göra bort sig i OS, säger jag.
* * *
Det här händer inte ofta, men det har i brist på underhållning blivit för mycket kaffe, så nu måste jag faktiskt rusa mot hemlighuset.
Slutord om någon timme, räkna med det.
NY Rangers – Nashville 0-2 (Period 1)
* * *
Rangers får nog ta och låsa in sig och hålla krismöte ikväll också.
Trots allt prat, trots alla försäkringar om hur de ska skärpa till sig, trots Vigneaults skäll är de lika lökiga ikväll.
Lika uddlösa.
Lika oinspirerade.
Buropen haglar över dem när de lämnar isen efter den här pinsamma perioden och verkligen – med all rätt.
* * *
Predators är inte direkt Chicago Blackhawks dom heller, bristen på självförtroende är på sin håll nästan övertydlig, men dom hugger när de får chansen mot Rangers-backar som inte längre verkar veta nånting om den här sporten – först Spaling och sedan Clune.
* * *
Nej, Trotz petade Ekholm igen.
Skitgubbe.
Pojkar med borlängerötter är alltid som bäst på just Garden, det borde han ju för fan veta.
* * *
Hedbä har Mark Howe som bänkgranne uppe på scout-raden.
Där skulle man sitta och lyssna på skrönor.
* * *
Henke gör inte bort sig på något av målen, gnuggaren Clune är ju faktiskt sensationell med sin backhand när han gör säsongens första mål, men igen – han gör inte heller de omöjliga räddningar som en gång renderade honom kungakronan.
* * *
Min gamle dryckesbroder Dominic Chianese – också känd som Uncle Junior – sjunger nationalsången och sätter den perfekt.
Stort – särskilt med tanke på att det var Elaine’s-fest på Cobo igår.
På såna brukar han vara lika glad som under de ystraste kvällarna på Bada Bing.
* * *
Istället för på legendarerna Hedbä och Howe får jag lyssna när de tre helt ointresserade kollegorna sitter och yappar om allting annat än hockey.
Det är svårt irriterande, men man kan inte gärna klaga – det är inte som att det händer saken på isen som kräver deras uppmärksamhet.
* * *
Det håller på och bli gurgel mellan Hagge och Hörnqvist redan efter första avblåsningen – men ser jag inte fel slutar det med att de står och skrattar och så snälla gossar kan omöjligen bli osams på riktigt.
* * *
Det är inte direkt som att Asham kommer in och räddar Blåskjortorna, nej.
* * *
Sen håller Dorsett på och blir förbannad på Hörnqvist också – och då skrattas det verkligen inte.
Vad är dealen med det?
* * *
Jag tror inte ens ni kan förstå hur dyster – för att inte säga direkt deprimerad – Henke kommer att vara om det blir förlust ikväll också.
Det är ju under den pågående homestand Rangers njuter av nu den här säsongen liksom ska räddas, men det håller på att bli precis tvärtom.
* * *
Nu gör Viktor Stålberg mål.
Det bara känns så.
Mandela är lagd i välsignad jord, nobelprisen utdelade och höstens första riktiga snöoväder i New York över.
Så nu kan vi titta på lite hockey igen, tycker jag.
Nashville Predators är på besök i storstan och ska gå upp mot New York Rangers i the woooorld’s most famous arena.
Båda behöver seger som de som steppar loss i sista dansen på Stadshuset just nu kommer behöva en Treo i morgon bitti, så med lite tur ska det – trots dagform på de inblandade – kunna bli en sevärd föreställning.
* * *
Jovisst, det har snöat i världens huvudstad idag.
Under några timmar mitt på eftermiddagen fullkomligt vräkte the white stuff ner.
Då blir det ofelbart kaos på gatorna och en bloggare ser förstås till att inleda resan västerut, rakt över Manhattan Garden, redan fyra timmar före matchstart.
Rutin, mina vänner, rutin…
* * *
Jag trodde hans NHL-karriär var över, men se på fan – Rangers har kallat upp Arron Asham från Hartford igen.
Hans namn i laguppställningen brukar betyda att coacherna vill se hårda tag, men nu handlar det snarast om att något – vad som helst, nästan – bara måste hända.
Det här laget får inte uppträda lika anemiskt och tandlöst och opassionerat i ytterligare en match.
Då kan Vigneault lika gärna kalla upp resten av Hartford Whale också.
* * *
Brian Engblom står och rättar till sina blonda hårtester vid en zambonin när bloggen promenerar förbi.
Då vet man:
Det är NBC-kväll ikväll.
Så luta er tillbaka och räkna med lika mycket reklam som hockey.
* * *
Predators är en av säsongens stora besvikelser, tycker jag.
Sure, att truppen har sin brister – att den saknar balans och är ihålig både här och där– gick att se redan på förhand, men jag hade en känsla av att de i vanlig ordning skulle sluta sig samman och utmana på ren passion, ren grit och ren sammanhållning.
Men med Pekka Rinne och Shea Weber på skadelistan har ingenting funkat och nu ser de snarare ut som rena rama slagpåsen.
Drömmen om finalveckor på Tootsie’s Orchid Lounge på Broadway förblir tydligen en dröm.
* * *
Fan, jag hamnar längre och längre ut på kanten på den nya, flashiga pressläktaren och sitter snart i knät på Gris-Olle.
Det kan bero på att the big sshots – beat-reportrarna från New York och gästande lag – får två platser vardera numera.
Men jag är inte bitter. för att citera Avesta-Tony. På riktigt. Dom är pressläktarens stars och ska behandlas som såna och en sån som jag ska vara glad att jag alls får vara här
* * *
Vigneault var tydligen riktigt förbannad under sin presskonferens i morse.
En mig närstående Daily News-reporter menar till och med att han hade sitt första ”Stop-coaching-moment”.
Allt börjar med andra ord bli sig likt i New York igen…
* * *
George Jones, Emmylou Harris, Gram Parsons, Louvin Brothers, Kris Kristoferson, Hank Thompson, Dolly, Johnny Paycheck, Bob Willis, George Strait, Patsy Cline och The Carter Family.
Det är listan på namnen jag haft i lurarna under produktionen av det här sega introt.
Är Nashville i stan kan det inte bli på annat sätt.
* * *
Han var skadad när jag såg Preds i St. Louis och tyvärr, Filip Forsberg är skadad nu också.
Det är väl själva fan att jag aldrig får se denne fellow mas live någon gång.
* * *
Henke står igen.
Vigneault har uppenbarligen lyssnat på Brooksies teser om att han är en klassiska arbetshäst som blir bra först när han får spela match efter match efter match och till slut kommer in i sin berömda rytm.
* * *
Det här börjar bli en riktigt angenäm tradition:
Hedbä – Devils hökögon på Garden – kommer fram och hälsar och drar några fina anekdoter en timme innan dansen börjar.
Nu påminner om gången på Café Opera när Tre Kronor hade vunnit VM-guld – 1998 – och han kom fram till bardisken och lyfte mig rakt upp i luften
Dagens lärdom:
Även målvakter kan vara jävligt starka!
* * *
Mattias Ekholm är i alla fall med på värmningen och han är inte bara fellow mas – han är avkomma till en gammal klasskamrat från Borlänge.
Såna vill man förstås extra mycket gott.
* * *
Söndagar var det tidigare, men tydligen kommer HBO köra 24/7 på lördagar i år – och med en en som Big E i en av huvudrollerna är det nog bäst med en mer barnförbjuden sändningstid.
Till helgen går första avsnittet av årets upplaga och mina förväntningar är lika enorma som de brukade vara inför nya Sopranos-säsonger.
Här har ni en liten aptitretare.
http://www.hbo.com/#/sports/24-7-red-wings-maple-leafs-road-to-the-nhl-winter-classic/video/24-7-road-to-the-nhl-winter-classic.html/eNrjcmbO0CzLTEnNd8xLzKksyUx2zs8rSa0oYc5Xz89JgQkGJKan+iXmpjIXsjFyMjKyMbJJJ5aW5BfkJFbalhSVpgIAV3AXOA==
* * *
Det är lite svårt att vänja sig vid Predators strumpor. Det ser ju ut som att de spelar i gummistövlar av den sort svenska kommunalarbetare får dra på sig när det regnar.
* * *
Boyle flyttas upp i förstakedjan med Richards och Callahan – och Big Rick Nash lirar med Hagge och Asham i en tredjeformation.
Skumma ingrepp, om ni frågar mig.
* * *
Bloggen går nästan aldrig i vit skjorta, men ikväll gör vi ett undantag.
Med ljusblå slips till
Jag ser ut som en hel skolavslutning.
* * *
Ni står förstås för uppdateringar från Calgary i kommentatorsspåret ikväll, va?
Att Iginla kommer hem är ju en happening av samma dignitet som Alfies besök i Ottawa förra helgen.
* * *
Teorin om att för mycket av det goda bara är underbart har åftt sig en liten törn.
Det här introt var riktigt segt att få ihop – trots att jag inte kan skylla på vare sig baksmälla eller förkylning eller nånting.
Det har enkelt blivit så mycket på Garden på slutet att det inte finns nånting att skriva längre.
Det här får bli riktigt skoj.
Annars hoppar jag över Columbus-matchen på torsdag.
NY Rangers – Washington 1-4 (Slut).
* * *
En kvart efter slutsignalen är det fortfarande stängt till Rangers omklädningsrum.
Då vet man:
Spelarna har möte.
Och det finns sannerligen saker att diskutera.
Fortsätter det så här, spelar de så här geistlöst och oinspirerat och tafatt, då blir det garanterat inget slutspel i pappa Dolans nyrenoverade hall i vår.
* * *
George McPhee, som ni efterfrågade, syns inte till under matchen – bortalagens stridsledning har fått egna loger på nya pressläktaren – men han är med i hissen ner till omklädningsrummen efteråt och verkar mer avslappnad än han varit i hela sitt liv.
Jag tror till och med han ler.
* * *
När vi väl kommer in i Rangers-rummet går vi rakt in i en monumentalt tryckt stämning.
Det har rensats luft.
– Vi får inte till det och vi har inte tillräckligt många som kör. Så enkelt är det, suckar Strålle.
Och de som inte gör det har fått höra om saken, förstår man….
* * *
Jag hör inte vad som sägs, och vet inte vem ilskan riktas mot, men det hörs tydligt när Brad Richards fräser ”That’s a fucking dumb question”.
Ojvoj.
* * *
– Det var en dålig match, man märkte att båda lagen hade spelat igår, säger Bäckis.
Av lätt förklarliga skäl är han glad ändå.
– Ja, det var verkligen en skön seger.
* * *
Vigneault – som, kommer jag helt osökt att tänka på just ikväll, har en småhes sängkammarstämma och kan ses som coachernas Julio Iglesias – är inte överdrivet impad över att spelarna haft bakom-stängda-dörrar-möte.
– Det är bara ord. Ord måste bli action, säger han.
Väldans sant.
* * *
Nu ska jag åka hem och titta på Homeland.
Imorrn blir det hockeyfritt för min del, det behövs efter fyra raka kvällar, men vi hörs på tisdag igen.
Två minuter kvar och Caps leder med 4-0…nej, 4-1.
Men det är över och jag rör mig härifrån.
Liten snutt till ska vi få ihop innan aftonen är över.
NY Rangers – Washington 0-3 (Period 2)
* * *
Plötsligt säger det pang och sen säger det pang igen och på 25 sekunder har Washington avgjort.
Egentligen ska det förstås inte vara klart bara för att det står 2-0, men ikväll så.
Rangers är så sömniga och kraftlösa och lama att man bara vet att de inte klarar av att komma tillbaka.
Sen blir det 3-0 också, på straff, och då kan Blåskjortorna definitivt packa ihop, hänga ner skylten och gå hem och lägga sig.
* * *
Softa mål, var det vi inte skulle se, nej.
På det första ligger Henke och gör snöänglar och allmänt kaos utbryter innan Chimera krigar in pucken och det andra…ja, han är ju skymd på Oleksys skott.
Helt.
Men man är inte riktigt van vid att se så många mål av den sorten gå in och jag vet inte jag, nånting är lite off.
* * *
Capitals gör inte heller en match av den sort de kommer sitta och rabbla minnen från i sommar, men de känns lite vassare och snabbare och hugger när de får chanserna.
Det är så man ”hittar ett sätt att vinna”.
* * *
Man har nåt slags humor när man går på Rangers-match i Scott Gomez-tröja och det har en gubbe som sitter till vänster om pressläktaren gjort.
* * *
Herr Lundy svarar dock för några riktigt mäktiga räddningar när Caps tittar upp i numerärt underläge – och följer upp med en snygg tv-plock här i slutet.
Men det är tyvärr inte det någon kommer att minnas, eller prata om imorrn.
* * *
Rangers har inte direkt haft tur med domsluten det senaste dygnet och den här straffen, well, klockren kan den ju inte kallas.
Däremot är det ett sjujävla Fredrik Pettersson-skott Grabovski drar på.
Woha, för att citera Al Pacino i ”En kvinnas doft”.
* * *
Zuke får ovationer för sitt slit i numerärt underläge och nåt ska man ju jubla åt.
Men för all del, den lille norrmannen är den ende i hemmatröja som har åtminstone lite energi.
* * *
Zydden, elaka, elaka människa.
Du VET att du inte kan nämna julmust sådär helt plötsligt.
Nu kan inte jag tänka på nåt annat än att jag iunte har tillgång till denna gudarnas dryck.
* * *
Han verkar rätt bra, nye Caps-målisen Grubauer och det känns som hockeyklubben från The District det senaste decenniet varit rätt bra på att plötsligt skaka fram nya målvaktstalanger mitt under pågående säsong.
Plötsligt står en Varlamov, en Neuvirth, en Holtby och nu en Grubauer där och är lysande.
Sen tar de aldrig riktigt det avgörande steget mot superstardom, men det här kanske kan vara undantaget?
Det skulle inte gör Capitals något om de fick en riktigt mästerlig keeper.
* * *
Eh, jag tror jag går och pratar med Bäckis och Mojo efteråt.
Sen kommer det någon form av slutrapport.
NY Rangers – Washington 0-0 (Period 1)
* * *
Men satan så segt…
Det är ju inte jag som är flegmatisk.
Det är den här matchen.
Långa stunder ser det ut som att vi har tio Hal Gill på isen och försök själva blogga nåt fyndigt och läsvärt om det.
Nu får Calle och Uffe ställa väckarklockorna i omklädningsrummen så det händer.
* * *
Några enstaka chanser skakas dock fram, John Carlson sätter en klockren i stolpen i PP:t här på slutet, Big Rick Nash håller på att slå in en volley och så har Bäckis ett halvt friläge efter fint förarbete av Mojo – och brakar rakt in i Henke.
Det blir något att diskutera på planet till Sotji om – precis, i morgon– två månader.
* * *
Ni ser ju å andra sidan själva i vilket värdelöst skick isen är.
Det hade knappt gjort någon skillnad om de behållit basketgolvet, tammefan.
* * *
In med Urbom!
* * *
Här som var sånt tryck igår…
Ikväll är det verkligen söndag och dagen efter.
Men look who’s talking, kan vi ju säga om det.
* * *
Att se en Ovetjkin med vittring på chans ta sats och skjuta fart över isen, som en Ferrari som accelererar, är en av hockeyns mest klassiska syner.
Så explosivt, så snyggt.
* * *
En tjomme i Frölunda-tröja går förbi på vår ”balkong”.
Med nummer 35 och namnet Lundqvist på ryggen.
Landsmännen syns alltid.
* * *
Jag trodde kanske något skulle hända när Caps fick matchens enda PP här på slutet, deras förstauppställning har ju länge varit en av den här ligans stora attraktioner, men bortsett från Carlsons mörsare är det riktigt platt och blodfattigt, det också.
* * *
Nu har de äntligen hittat mer kaffe och öppnat pentryt.
Tur det, annars hade det här VERKLIGEN inte gått idag.
* * *
Nej, Taggen, aldrig mer.
Och skulle det vara så går jag hellre på Captain Tony’s – Sloppy’s är för mycket turistfälla.
* * *
Tänk, om exakt en vecka sitter vi och tittar på första avsnittet av 24/7 på HBO.
Man blir ju varm i hela bröstkorgen bara av att tänka på det.
* * *
Back to back även för John Amirante – och han sätter nationalsången ikväll också.
Starkt jobbat.
* * *
Skånske Jan kliver in i Orpik-debatten…ojvoj.
* * *
Som sagt, nu får alla inblandade vakna.
We want hockey, som det hette den här tiden för ett år sedan.
Hej, Hal Gill här.
Näääää….det är förstås samma gamla vanliga Biffen.
Men i något mör version.
Jag sa ju för mindre än ett dygn att jag kanske skulle gå ut och fira lördagkväll och att jag i så fall sannolikt skulle komma ha ett mer Hal Gill-liknande klipp i steget idag.
Så blev det.
Ett glas med gamla Elaine’s-vänner på Neary’s på 57:e gatan blev fler glas och sen ytterligare några och nu är det verkligen mer sävlig jätteback än Hagelin-speed i såväl tanke som takten fingrarna dansar över tangentbordet.
Lägg därtill att det inte direkt hunnit hända så särskilt mycket sedan senast och ni hajar:
Det blir en mer korthuggen och flegmatisk liveblogg idag.
* * *
Tråkiga nyheter från alla håll och kanter idag:
Loui sitter med sin andra hjärnskakning på 45 dagar och kan tragiskt nog komma att missa OS, Orpik lider av samma åkomma efter Thorntons gangbang-liknande överfall och här meddelar Vigneault två timmar före matchstart att stackars Marc Staal – otursförföljd som en hel Sami Salo nuförtiden – också har ”symptom” efter smällen igår.
Jeez, det var en brutal lördagkväll i National Hockey League.
* * *
Fan vad härligt att få fyra av ett ”flegmatisk” så här en sömnig söndageftermiddag. Den var ni inte med på!
* * *
Vad ska man tro om det här då?
Rangers och Capitals är två lag som känner varann som Tom och Jerry känner varann och de brukar kunna bjuda upp till rätt ystra danser.
Men de har varit vingliga på slutet, spelade båda igår och det finns skavanker i truppen, så nej – jag håller inte direkt andan inför första nedsläpp (och skulle jag göra det skulle jag då, för när det skrivs är det fortfarande 90 minuter till match…)
* * *
Jag är en förlåtande figur och tycker alla ska få en chans att förklara sig, men det är lite svårt att hänga med när Shawn Thornton säger att det som hände i Gaaaaden igår inte var avsiktligt.
Snubblade han in i Orpik, råkade vräka ner honom i isen och tog emot sig själv genom att dunka honom i huvudet några gånger – eller vad?
Sällan har nånting varit mer uppenbart avsiktligt!
* * *
Har sån tur att Capitals kommer vandrande uppför uppfarten bakom zamboni-entrén just som jag smyger förbi på traditionell spionpromenad i environgerna.
Det är just sånt en snokare vill se.
Bäckis – i fin svart slips och lurar i öronen – stannar och tar i hand och lovar att försöka pigga upp bloggaren med bra hockey.
Det lovar ju ändå gott.
* * *
Del Zotto kliver in i Rangers-uppställningen i Marc Staals frånvaro.
Kolla noga om ni gillar honom, det kan vara sista gången han uppträder på Garden.
* * *
Det låter som att spelare och general managers först nu förstått hur det nya slutspelsformatet kommer fungera och det är bra konstigt eftersom det var just spelare och general managers som förhandlade fram hela skiten.
Ni är med, va, och har koll på det här wild card-upplägget?
I dagsläget skulle vi få följande följande match-ups i första slutspelsomgången
ÖST
•Pittsburgh – Toronto (ettan i Metropolitan/ettan i öst mot sämsta wild card-laget)
•Montreal – Tampa (ettan i Atlantic mot bästa wild card-laget)
•Boston – Detroit (tvåan mot trean i Atlantic)
•Washington – NY Rangers (tvåan mot trean i Metropolitan)
VÄST
•Chicago – Phoenix (ettan i Central/ettan i väst mot sämsta wild card-laget)
•Anaheim – Minnesota (ettan i Pacific mot bästa wild card-laget)
•St Louis – Colorado (tvåan mot trean i Central)
•San Jose – LA Kings (tvåan mot trean i Pacific)
Klart som korvspad, eller hur?
* * *
Henke står, som sagt, ikväll igen och det beror inte bara på att han alltid gillat att spela mot Washington och Ovetjkin.
Ledarstaben har insett att Kungen är en arbetshäst, att han ska spela mycket, att han blir som bäst när han får spela frekvent och kommer in i sin berömda rytm.
Men inga såna softa mål ikväll, nu.
Då kommer Talbot-diskussionen att ta fart igen.
* * *
Det där sista glaset Pinot kvart över tre…det var verkligen, verkligen, verkligen nödvändigt!
* * *
Ikväll, när alla andra är lite seg och trötta, kommer Bork Bork Hagelin att explodera och göra två.
Kom ihåg var ni läste det först.
* * *
Calle Johansson vs Uffe Samuelsson…
Ja, det är ju en match i matchen mellan två svenska ass också.
Två assisterande alltså…
* * *
Man vet att det är en SÅN kväll när man bryter av gaffeln när man sitter i pressloungen och karvar i nåt som ska föreställa kyckling – och ögonblicket därpå skär sig i fingret på ett blad i pressklippbunten.
Hallå.
* * *
Jo, det luktar fortfarande lite bränt i den gamla hallen.
Krutröken efter Gelinas sudden-bomb har såklart inte riktigt lagt sig ännu.
* * *
Ni minns vad jag sa igår va?
Efter ytterligare en basketmatch idag på eftermiddagen – när Celtics mosade kackiga Knicks med 41 poäng – är isen en somrig Gavleån ikväll.
Ha överseende med det som kommer se ut som pinsamma misstag där ute.
* * *
Björn Falk, om det kan vara till någon glädje går det intensiva rykten om att Isles tänker sparka Capuano och ersätta honom med gamla bekantingen Peter Laviolette.
Nåt måste göras, right?
* * *
Sitter och tittar på den korta julledigheten i spelschemat och tänker:
Florida.
Key West.
Ett rum på Pier House med balkong och utsikt över det turkosa, karibiska havet.
Jag tycker det låter som en plan.
* * *
Fan nu då.
Dörren till presspentryt bakom pressläktaren är stängd och låst.
Josefson och Tedenby måtte ha tömt lagret igår.
* * *
Precis som jag var inne på igår börjar det surras om att Barry Trotz – den ende coach organisationen nånsin haft – är på väg att få lämna Nashville.
Då tycker jag Niklas ”Larionov” Eriksson, just nu i Almtuna, ska kallas in och flytta till Music City.
* * *
Blackhawks har två scouter på plats ikväll – och Lightning, Canucks, Avalanche och Flames varsin.
Var vill du helst spela, Del Zotto?
* * *
Ovetjkin – tillsammans med Bäckis och Troy Brouwer – bara flyger ut på isen när värmningen börjar.
Det ser ut som att han vill spela hockey.
* * *
Vad menar Oates och Calle J med att peta Urbom?
Jag ville ju se honom på Gardens slaskiga is.
* * *
Jag vet inte om det här blev så särskilt flegmatiskt, men det är under det hård kaskadskrivandet under perioderna Hal Gill-faktorn brukar ge utslag, så jag manar fortfarande till överseende.
Nu åker vi.
NY Rangers – New Jersey 3-4 (Slut, övertid)
* * *
Ja, det här var ju tveklöst roligaste matchen på Garden i år.
Big drama på isen, heta debattvågor i kommentatorsspåret och för en gångs skull bra drag på läktarna också.
Jag trodde dom hade byggt bort all stämning, men ett passionerat Hudson-slag är tydligen allt som behövs för att det ska bli skoj igen.
* * *
Jag tror möjligen att det ska ta lite längre tid, men så fort det står klart att Callahan, helt korrekt, får dubbel minor för sin synnerligen nonchalanta klubbsving känns det avgjort.
Pucken kommer dock snabbt till Gelinas och goddammit:
Jag har sett raketuppskjutningar i Florida, jag har sett högtalarna bågna när Motörhead vrider upp volymen till elva och jag har sett Los Angeles rasa i 3D i ”2012”.
Nu har jag sett Gelinas skjuta direktskott från blålinjen också.
Det är samma sak.
* * *
Henke anser inte att det finns nån större poäng att prata om Janssen-målet, han tyckte det var spark men dömt är dömt och en diskussion bara akademisk.
Han är mer besviken över att han släppte in mindre omstridda mål.
Han tycker att han ska vara mer tålmodig på Ryders skott och att han ska reagera snabbare på Gelinas-bomben.
Det senare är dock som om höra ett träd säga att det skulle ha försökt flytta sig ner blixten slog ner.
* * *
Brooks Orpik är i alla fall såpass okej att han kan flyga med Penguins hem till Pittsburgh.
Skönt det, det var lite Bertuzzi-Moore-vibbar precis efter överfallet.
Likafullt har ju Thornton en lång, förhoppningsvis svidande avstängning att se fram emot.
* * *
Gode Hällegerd, ha ha, du är obetalbar.
Ingen går snabbare från hopp och glädje till bottenlös förtvivlan – en hockeykänslornas Lamborgini!
Det är ju en olycklig utvisning på Zajac och sen blir det sex mot fyra och då SKA ju Rangers göra mål
* * *
Vi fick alla en underbar påminnelse om varför Jagr är – eller snarare ska vara – alla hockeyälskares idol.
Förarbetet innan Zajacs kvittering…holy macaroni, det var ju rena Datsyuk-poesin.
* * *
Henke står imorrn också, meddelar Vigneault.
* * *
78 kommentarer i del 3, mitt i natten.
Fan vad bra jobbat, mina vänner.
* * *
Det känns som att DeBoer vänder sig direkt till vår vän Hällegerd när han på sin presskonferens plötsligt utbrister:
– Jag tycker Harrold var excellent idag.
Hi hi.
* * *
Jag undrar jag…kanske Biffen ska ta sig ut i natten också.
Det finns flera lockande alternativ i telefonen just nu.
I så fall får ni ha överseende med en mer Hal Gill-artad takt i inläggen i morrn.
Men jag är här i alla fall, oaktat vad som händer.
Väl mött då, hoppas jag.