NY Rangers – Florida 2-2 (Period 2)
* * *
Konstig period.
Panthers tar inledningsvis över och hade kunnat gå upp i flera måls ledning om inte Lunkan gjort en hel räcka formidabla räddningar, men får nöja sig med att Upshall styr in en ledningspuck mitt i perren.
Det funkar dock som wake up-call för hemmalaget, som plötsligt börjar köra igen, kvitterar och äger resten av perren.
Men – varför trodde hemmalaget att det var semester första tio?
* * *
Det här med Cam Jenssen och hans målsuccé ute i Newark är ju underbart.
Nu kommer han till Garden som en av ligans hetaste snipers på onsdag.
Hade man inte riktigt räknat med.
* * *
Gris-Olle hade fan gjort mål på Hagges passning under två-mot-en-läget strax efter kvitteringen, men Richards – som är två miljarder gånger så bra form som Gris-Olle och dessutom i 90 miljarder gånger bättre på hockey – lyckas missa.
Det är en beundransvärd bedrift.
* * *
Plötsligt blir Michelle Tratchtenberg inzoomad i jumbotronen.
Ojvoj.
* * *
Upshall, det var ju han som under lockouten twittrade om att han – med en årsinkomst på 3.5 miljoner dollar – kände sig behandlad som en slav.
Så man får unna honom ett mål, det måste ju vara förfärligt.
* * *
Predators måste förstås kalla upp Lill-Foppa igen.
Så här kan det ju inte se ut.
* * *
Ser faktiskt en snubbe som går omkring i Panthers-jersey och ser glad ut i första pausen.
Det har jag aldrig sett utanför Fort Lauderdale förut, och knappt ens där, men kul för honom ändå.
* * *
Okej, Skånske Jan – jag bara drog till med nåt i all hast och mindes att Winn Dixie-skyltar blixtrar förbi när man kör omkring i Florida-solen, men jag tror dig.
* * *
Apropå Panthers-fans…Effe81, hur kommer det sig att du fastnat för detta inte direkt flashiga och glamorösa lag?
* * *
Det är nu, i en tredjeperiod som borde kunna ha lite nerv, Zuke slår till.
Jag är faktiskt helt säker.
* * *
Nu har jag inget mer att säga.
Vi hörs nån gång efteråt.

NY Rangers – Florida 1-1 (Period 1)
* * *
Tja.
Stor show ska ju ingen komma och påstå att det är – men roligare än att sitta hemma och vänta på ”Homeland” på Showtime i alla fall.
Rangers trycker på bra, har några riktigt fina snurrbyten i offensiv zon, gör ett makalöst vackert mål – och även Florida spelar…ja, okej. De är rätt täta i defensiven och inte helt ofarliga när de tittar upp.
Så här ska inte klagas för mycket,
* * *
Ojvoj, klapp-klapp-målet JT Miller gör med benägen assistans av Boyle och Kreider.
Sån grannlåt såg Vigneault på regelbunden basis när två tvillingar i hans förra lag var på humör, men i New York är det en raritet av samma kaliber som ädelfisk i Hudson River.
Man fattar verkligen varför DJ:n spelar Daft Punks ”One More Time” ett par byten senare.
* * *
Tim Thomas har sett bra ut och det är klart. Den hängivne Tea Party-anhängaren vill slå ett New York som just valt en vänsterradikal till borgmästare…
* * *
Men behöver inte vara Tichonov för att inse att Rangers coaching-stab beordrat spelarna att skjuta mer.
Fan, de pepprar ju värre än DeNiro och Pacino i ”Heat” – hela tiden och i varenda satans läge.
* * *
Ganska generallökigt av Girardi och Ronald McDonald att inte få bort returerna när Lundqvist gjort två kanonräddningar ögonblicken innan Barkov PP-kvittering här på slutet.
Vad otacksamt det ska kännas…
* * *
Det är inte bara jag som tvekar kring underhållningsvärdet i den här tillställningen.
Pressläktaren är nästan helt övergiven, jag har fem tomma säten på varje sida om mig och för all del, jag gillar svängrum, men det känns något avslaget…
* * *
Fan, Gomez är ju scratchad. Det känns som att bli blåst på nåt man borde vara glad över att slippa, men helt självdestruktivt vill ha ändå.
* * *
Man får trösta sig med att det verkar ännu deppigare ute i Newark. Joshua Cooper, den utsökte skribenten som har Preds-beatet för The Tennessean, twittrar om att han kan höra nålar falla och jag tvivlar inte på det, men undrar vem fan som har nålar med sig på hockeymatcher…
* * *
Ja, nej, Effe81, du har uppenbarligen följt Panthers mer noggrannare än vad jag gjort och har säkert en poäng i det också.
Jag väljer fortfarande att tro att det kunnat gå bättre om han inte blivit utsatt för den misstroendeförklaring det ändå innebar att plocka in TT – fast visst, som du säger, ska man vara förstemålis i NHL ska man kanske klara av att hantera såna utmaningar.
* * *
Det hette ursprungligen att Oilers hade Hemsky som healthy scracth i Chicago ikväll, men det ändrades tydligen i sista stund.
Likafullt:
Snart är tjecken trejdad.
Frågan är var.
Det talas om Rangers och att Del Zotto kan vara den som får flytta till Alberta.
Hemsk(y)t för honom i så fall…
* * *
Har inga springare alls här ikväll, så nu får jag gå och hämta mitt eget kaffe.
Tänk vad man ska behöva utstå…

Söndagkväll på Garden.
Rangers mot Panthers.
Känns inte direkt…jättehett.
Jag hade ärligt talat tänkt åka ut till Newark och kolla Devils-Panthers istället, men så kom beskedet att Preds skickat Filip Forsberg till Milwaukee och då bestämde jag mig för att kolla in Jacob Markström istället.
Och naturligtvis – nu visar det sig att Panthers skickat ”Markan” till San Antonio också.
Så nu sitter jag här utan att ha nåt särskilt alls att fokusera på.
Men vi får väl hoppas att det blir bra hockey ändå, att nåt spektakulärt händer, att Bork Bork Hagelin gör sitt livs match – eller nåt.
Är det nån som hänger på?
* * *
Det är trångt och stressigt och allmänt stökigt i Gardens pressrum redan två och en halv timme före första nedsläpp.
De lugubra basketskribenterna sitter kvar och deadline-surfar, nämligen.
Jo, det är en sån söndag:
Knicks lirade under eftermiddagen. Sen har läktarna tömts och planen i all hast byggts om till rink – och nu ska det bli hockey.
Det blir alltid underligt de kvällarna, nåt av det forcerade och onaturliga i hela situationen hänger liksom kvar – och dessutom blir isen en ännu större katastrof än vanligt. Det hade varit lättare att åka skridskor på kuberna ni hade i drinken igår kväll, jag lovar.
Sen är det dom här basketskribenterna som sitter kvar och tar plats och skräpar ner och ser ut som att de tycker att de är lite finare än de sjaviga hockeykollegor som plötsligt stövlar in…
Nej, det känns inte som det ska.
* * *
”Nu inleds Markström-eran”, proklamerade general managern Dale Tallon när han plockade upp den förre Brynäs-hjälten från AHL förra säsongen.
Den blev nästan lika kort som för den där påven som checkade ut efter 33 dagar på sin post.
Att den tänkte förstemålisen skickas tillbaka är ju ett grovt underkännande, svårt att tolka på nåt annat sätt än att han gjort sitt i Florida.
Men min mening har ju hela tiden varit att klubbledningen förstörde Jacobs säsong när de precis innan seriestarten plockade in Tim Thomas.
Det kunde ju han, vad han än sa offentligt, omöjligen uppfatta som något annat än att coacher och general manager inte satte någon större tilltro till honom. Då sabbar man en målvakts självförtroende och sabbar man en målvakts självförtroende är det kört.
Förhoppningsvis slutar hela den här härvan med att Jacob får en annan klubbadress framöver.
Han är värd en chans till. En riktig en.
* * *
Rangers får hoppas att systerklubben i blått och brandgult inte satte tonen med sin insats tidigare under dagen.
San Antonio Spurs vann med 30 poäng – en av de sju värsta noteringarna i Knicks historia.
Ojvoj.
* * *
Det är nu inte bara Markström som haft problem i Panthers
När Tallon häromdagen sparkade coachen Kevin Dineen förklarade han att det bara berodde på att han inte kunde sparka 23 spelare.
Nej, det hade varit något drastiskt, men tydligen har åtskilliga av dem de senaste tio matcherna tydligt visat att de inte vill spela i Fort Lauderdale.
I såna lägen borde det bli trejdkarneval, så att ynglingarna HHuberdeau och Barkov får motiverade lagkamrater, men Tallon har byggt sitt lag på sånt som blivit över när andra fullbordat sina trupper och det är nog inte så lätt att få napp på the Scott Gomez och the Tomas Fleischmanns of the world…
* * *
Han som ansvarar för krubbet i pressloungen ser mer avslappnad ut idag. Glad rentav.
Ryktet har uppenbarligen nått honom:
Eken är upptagen med annat denna söndagafton,
* * *
Jag fattar å andra sidan inte att man inte bara är lycklig och spelar sitt livs hockey om man är exempelvis Sean Bergenheim eller Brian Campbell och får kontrakt med Panthers.
Få har det bättre
Dom bor i Florida och kan säsongen igenom åka till och från alla träningar i shorts, de slipper all press som spelare som verkar på riktiga hockeymarknader lever med men får lika mycket pengar, de blir aldrig igenkända när de åker till Winn Dixie och handlar, behöver mycket sällan svara på journalisters enfaldiga frågor och trovärdiga vittnen – vi kan kalla honom Samme – säger att stämningen i klubben är väldigt avslappnad och trevlig.
Fast det är väl kanske det som är problemet.
Det blir för trevligt, för angenämt, för skönt och avkopplande.
* * *
Faktum är att presslounge-mannen sitter och pratar om svensk mat när jag råkar titta förbi för att fylla på kaffekoppen.
– Jag har hört, säger en av hans kollegor andlöst, att det finns olika sorts mat där också.
Vad har han fått det ifrån? Det väl varje amerikan att vi bara äter köttbullar, lyssnar på Abba, kör Volvo och handlar på Ikea dygnet runt…
* * *
Är det någon som vet hur förödande hjärnskakningar kan vara är det ju Sidney Crosby och därför har han enligt uppgift kontaktat Rick Nash för att ge stöd och råd – över demarktionslinjen, så att säga.
Fint gjort.
Men både han och Rangers-fansen kan andas ut.
Big Rick har precis börjat åka skridskor igen, säger att han mår bättre och bättre och om sådär en tio dagar gör han förmodligen comeback.
Good news för Blueshirts, det.
* * *
Scott Gomez, ja. Det var inte igår han uppträdde på Garden, slår det mig. ”Kärt återseende” vill jag verkligen inte kalla det, men…kittlande, på ett lätt perverst sätt.
* * *
Har mailsammanträde med Ekeliw om vilka ämnen vi ska upp när vi spelar in nästa podd i morgon kväll och ett står redan klart:
Vi kommer inte komma undan ämnet Tampa…
Någon som har andra förslag på nåt ni vill höra oss babbla om? Alla seriösa idéer tas i beaktande – och alla oseriösa med, bara de är roliga!
* * *
Akkurat!
Så säger jag dels för att välkomna bloggens coola norska läsare, dels för att det är dags nu.
Zuke spelar i Rangers mest energiska kedja, med Stepan och Kreider och det enda som saknas är att den lille tuffingen gör mål.
Och ikväll händer det.
* * *
Har sagt det förr, men det tål att upprepas många gånger:
Det finns få ljud jag gillar mer än det som fortplantas genom en ishall när materialarna kommer ut och slänger ut puckar på nyspolad is innan en matchvärmning.
Det är lika suggestivt, och lovar lika mycket, som ljudet av fågelkvitter en solig sommarmorgon i Dalarna, av en knattrande Harley Davidson-motor i fjärran när man sitter på en veranda i i Palm Springs en ljummen vårkväll, av de första tonerna i vinjetten till ett nytt Sopronas-avsnitt back in the day.
Kort sagt:
Det är ren poesi.
* * *
Zuke har förresten fått ut en riktigt moppe-mustasch, Movember till ära.
Ingen norrman har sett coolare ut sen Turbonegro slog igenom.
* * *
Det mest av helgens förkylning har dunstat av, men yours truly är fortfarande aningen matt, så ha överseende om det blir lite serielund över bloggen också.

Sorry, jag glider in och ut feberdimmorna här, så både bloggande och själva hockeytittandet blir lidande.
Tråkigt, men så blir det ibland
Jag ska försöka se till att administrera kommentatorsspåret under återstoden av kvällen åtminstone.
* * *
Jag trodde Wings hade det när Zäta prickade in sitt andra för kvällen.
Men den här säsongen kommer Bolt tydligen alltid tillbaka och i övertidsperioden trycker Purcell alltså in avgörande 3-2.
Starkt.
Men nu lär Ekeliw dessvärre bli som en finländare efter blåvitt VM-guld.
* * *
Typiskt Islanders-flyt att Vanek tvingades lämna isen com Columbus och tydligen är skadad.
* * *
Det jag lyckats se från Scottrade har inte varit riktigt lika oerhört som jag hade hoppats, intensiteten är ju inte i närheten av den mellan Penguins och Bruins förra veckan.
Men det ska kunna bli en väldigt intressant tredjeperiod.
Ska ni se den?
Jag ska göra mitt bästa, men vi får se hur mycket jag orkar skriva.

Då fick Steven Stamkos lära sig något nytt:
Man kan inte begå misstag när Zäta och Pavel är på isen. Då får man obönhörligen betala.
Han slår pucken rakt till Zäta i slottet och morsning korsning.
* * *
Filppula har, kan bloggen exklusivt avslöja, skickat bilder på palmer och stränder till sina gamla lagkamrater i kalla Michigan under hela säsongen.
Nu ska de försöka ge igen och tvåa till hans solbleka lag, men hittills känns det som det är liten fördel Filp.
Mig förvånar det inte om han snart sätter en puck också.
* * *
Det känns som att jag har sett Ryan Malone göra mål i The Joe förut. Han lirade ju för Penguins under finalerna 08 och visst satte han väl nån puck då? Jo, det tror jag.
* * *
Jag vet inte varför men sedan de spelade med honom i VM i Stockholm kallar Detroit-spelarna Victor Hedman för Victor ”Tack för allt” Hedman och de har väldigt roligt när de gör det, så kolla när han går i clinch med Zäta i nån närkamp, Zäta säger förmodligen ”Tack för allt” hela tiden.
* * *
Ja, dags att flytta fokus till Scottrade då.
Det kan mycket väl vara den kommande Stanley Cup-finalen vi ser där…

Det är som vanligt.
Man vänder ryggen till i ett par dygn – och plötsligt har helt osannolika saker inträffat.
Mister Universe Bryzgalov återvänder, Claude Giroux gör mål, Florida byter coach, Tampa går upp i konferensledning och Dallas Stars är heta.
NHL är ingen förutsägbar liga och hockey ingen alldaglig sport, that’s for sure.
Nå, nu är jag med i matchen igen och tänkte, trots en förkylning som drabbat alla jag känner och nu gör en offensiv även mot gamle Biffen, blogga lite från korresoffan.
Är ni med?
* * *
Han var hutlöst överbetald i Philadelphia, men Bryzgalov håller definitivt högre klass än Dubnyk och kommer bli bra för Edmonton.
På isen.
Frågan är väl bara vad han gör med stämningen – och det allmänna förståndet – i omklädningsrummet…
* * *
En hel räck fina matcher finns på menyn ikväll.
Tänkte jag ta Red Wings-Lightning som aptitretare, Blues-Penguins som huvudrätt och Kings-Canucks som dessert.
* * *
Tampa alltså. Etta i öst. Det hade man ju inte riktigt räknat med. Men inte mig emot, jag har alltid gillat Bolts och vill ständigt åka ner dit och sitta på en balkong på Marriott Waterfront och sen knalla de hundrafemtio metrarna bort till pressentrén på baksidan.
Men det finns ett problem med den här framgången?
Hur ska jag få youngblood Ekeliw att prata om något annat i podden?
* * *
De har inte mycket till historia och inga moderna beefar vad jag vet, men ändå – jag tror det kan bli riktigt testy mellan Blues och Penguins.
Men som sagt – först Red Wings och Ekeliws lag.

NY Rangers – Pittsburgh 5-1 (Slut)
* * *
The word efteråt är att den här matchen i praktiken avgjordes av Kung Lundqvist under de inledande sekunderna.
Om virtuosen från Cole Harbour gjort mål på honom där, då hade det blivit en helt annan historia.
– Den räddningen kändes extremt viktig. Han flyger fram där och börjar han med att lägga in den blir det tung uppförsbacke direkt, säger målvaktsstjärnan själv när jag och Oak Man lyckats snubbla oss fram mellan trunkar och skridskor.
Ja, istället blev det tvärtom.
Penguins sjönk tillbaka och gjorde en rätt dålig match och Rangers gjorde sin bästa för säsongen och – 5-1.
Det hade man inte räknat med.
* * *
Stämningen alltså.
Inte enda en gång den här säsongen – och definitivt inte ikväll – har den varit värdig en arena som kallar sig världens mest berömda.
Åskådarna får till lite tryck i det där Fleury-hånet några gånger, men det är allt.
Så här kan det ju inte fortsätta, då blir det som att sitta på södra läktaren på Domnarvsvallen Borlänge och titta på Brage.
* * *
– Men titta vad katten släpat in, hojtar Lundqvist när han får syn på Eken.
Det tycker jag är mycket kul.
* * *
Svenskarna i Predators verkar ha en rolig afton i Klippiga bergen. Viktor Stålberg har äntligen gjort mål och såväl Filip Forsberg som den fine Mattias Ekholm stått för assist.
* * *
– Sloppy, säger en dyster Dan Bylsma, vi var sloppy i vår puckbehandling och sloppy i egen zon och de skapade mer chanser på oss.
Ja, så kan det ju sägas.
* * *
Ha ha, kolla det här – Chicago egen Gris-Olle snor hjälmen av Winnipegs Adam Pardy när han blivit tacklad rakt genom plexiglaset i United Center.
Obetalbart.
* * *
Det är jäktigt och uppjagat i Rangers-rummet efteråt, materialarna far som rena tedenbyar mellan killarnas platser, för något firande av den här oväntade segern ute på stan väntar verkligen inte.
De ska omedelbart kasta sig på planet och flyga till Columbus.
Tillvaron i NHL är härd och skoningslös.
* * *
Apropå Gris-Olle måste han eller någon av hans gelikar ha tagit sig in i Gardens environger under förra säsongen, för kontrollen av ackrediteringarna är plötsligt så rigorös att Vita huset säkerhetsarrangemang framstår som rena skogsmulle i jämförelse.
Vid fyra olika tillfällen på vägen in till Rangers omklädningsrum är det nitiska ordningsvakter som spänner ögonen i den lilla brickan och som alltid får man känslan av att de blir besvikna när det visar sig att man har behörighet.
* * *
– Så jag kan slå en signal när du börjat panga in dina mål, sa jag i förrgår till Hampus Lindholm när jag bad om hans telenummer.
Och se.
Det var bara det som behövdes.
* * *
Tack för i natt, det var som vanligt roligt att ha er med under ”sändningen”.
Nu kommer jag att ha helt hockeyfria dygn, så det blir tyst i rutan här.
Men ha tålamod, mina goda vänner – vi hörs från nätets mest omtalade soffa på lördag.

Jaha, slut här. Eller…ja, om 44 sekunder. Rangers leder 5-1.
Så jag pyser.
Lite mer kommer det sen.

NY Rangers – Pittsburgh 4-1 (Period 2)
* * *
Ja, jag vetifan.
Det känns som att Penguins gör en ganska dassig match ikväll.
Rangers är hungrigare och kvickare och vinner såväl närkamper som rusher och – inte minst – tekningar; Sid har faktiskt förlorat nästan allihop, vilket man i princip aldrig ser.
Man tror ju att de ska komma igång när Letang reducerar, för så brukar det kunna bli, men direkt efteråt styr Kapten Callahan in 4-1 på ett lurigt skott från Hagelin.
Vem hade räknat med det?
* * *
Lundqvists rån när han dyker rakt fram i två-mot-en-läget strax innan reduceringen skulle imponerat till och med på Clark Olofsson.
* * *
Brian Boyle har inte gjort en bra match sen de inledande slutspelsmatcherna mot Ottawa 2012, men ikväll är långskånken faktiskt inspirerad.
* * *
Varför är dom så arga på just Zuccarello?
Förmodligen säger han nåt, den lille norrmannen har sin oskyldiga framtoning en tunga lika vass som tyget i en lusekofta mot naken hud.
* * *
Det gjorde han, ja. Dupuis. Jag trodde han kom från Atlanta. Men det var väl likafullt olyckligt att tappa bort honom efter bara sex matcher.
* * *
Det här att Sid plötsligt förlorar alla tekningar…vad gjorde hon som sitter bredvid mig med honom i morse egentligen?
* * *
Nu har Eken hittat en svensk kompis och sitter och pratar så mycket att han snart kan få problem med en annan svensk kompis…
Bristande fokus i pressboxen är en styggelse i klass med folkmord, vad mig anbelangar
* * *
Jag saknar Tyler Kennedy i Pittsburgh, slår det mig helt plötsligt.
* * *
Däremot ser det rent trivsamt ut när Crosby och Kreider står och konverserar under gurglet här på slutet.
A fisherman know a another fisherman from afar, eller hur var det nu Gordon Gekko sa?
* * *
Det känns fortfarande lika förvånande att konstatera att Rangers powerplay – ett sorgebarn i den här hallen sedan de lärde sig att konstfrysa is, har det känts som – faktiskt ser helt okej ut den här säsongen.
* * *
Coolast ikväll:
Linjemannen Jonny Murray, som hamnar mitt i en närkamp, blir intacklad i Penguins bås och ställer sig upp som om ingenting har hänt och blåser offside.
Ha ha.
* * *
Välkommen upp till ytan , Frippe38. Här behövs i sanning fler kvinnor, så jag hoppas verkligen du stannar uppe på ytnivå.
* * *
Som nu till och med den store Dave Lozo konstaterat på twitter:
Inte ett enda ”Crosby sucks” har hörts från läktarplatsen.
Garden har blivit mjukis.
* * *
För bli förlåten för det här pladdrandet – som tack vare glasskivan framför oss ”stängs in” och ekar i mina öron – får han fan hämta tre kaffe, en banan och helt också en Maker’s Mark on the rocks.
* * *
Vi ?
Vi hörs efteråt.

NY Rangers – Pittsburgh 2-0 (Period 1)
* * *
Jag skulle just säga att Rangers undvikit att begå samma slags defensiva misstag som senast, men att det andra problemet mot riktigt bra motstånd – oförmågan att tillvarata de få chanser som vaskas fram – består.
Då säger det plötsligt pang och pang igen och snacka om att ta vara på chanser.
Man kliar sig lätt i huvudet.
Fram till dess har ju Penguins, utan att direkt briljera, sett klart starkare ut, men, ja, så blir det ibland.
* * *
Sid är på väg att leva upp till intro-hypen redan efter några sekunder.
Det hade varit väl mycket signed, sealed & delivered över den öppningen.
* * *
Mackan som Zuke slår till 2-0-målet är definitivt ett konstnummer av den Ry Cooder-klass jag talade om i introt.
Men samtidigt – både Letang och Niskane går ju på honom båda två och det fick till och med vi usla backar i Kvarnsvedens Pojkar C2-lag lära oss att undvika den smällkalla vintern 1978.
* * *
Hemmalaget har lite flyt också. Ett Penguins-skott sitter ju klockrent i stolpen – och ett är på väg in mellan benen på Lundqvist och blott Kapten Callahans rediga ingripande hindrar pucken från att glida över mållinjen.
* * *
Jag vet inte om det är den här glasskivan vi har framför som stänger ute ljudet, men för femte matchen i rad känns det som att det är riktigt sömnig och ljummen stämning här inne.
De griniga gamla gaphalsarna på Gris-Olle-sektionen har inte ens orkats stämma upp i en enda anti-Sid-ramsa.
Dom byggde bort nåt elementärt med lyxrenoveringen här, verkar det nästan som.
* * *
Tänk att Sather hade Dupuis har säsongen 06-07 – och skickade honom vidare till Pittsburgh efter bara sex matcher.
Hur tänkte han då?
Well, den frågan har man ju behövt ställa så många gånger, i så många situationer, att den nästan är meningslös.
* * *
Fast okej då, lite atmosfär blir det, till sist, under slutminuterna.
* * *
Rättelse, det är inte bara finska läsare som kommer njuta frukterna av lakritsdrottningens one-on-one med Crosby.
Texten kommer i Pro Hockey.
Så:
Håll ögonen öppna framöver.
* * *
Det är fortfarande små glitches på nya, fina jumbotronen.
Precis innan första nedsläpp presenterar de Pittsburghs förstauppställning som Anaheims förstauppställning.
Oops.
* * *
Lill-Pröjsarn blir inzoomad i jumbotronen och blir som vanligt välkomnad med en fin ovation.
* * *
Det har varit ett okaraktäristiskt snällt ”hatmöte” det här.
En enda utvisning utdömdes i första – och den var det inget särskilt med.
Nåt säger mig att det kan bli annat ljud i skällan när matchen nu fått en annan dynamik och Bylsma skällt lite i den där fina, rymliga gästkabyssen.
* * *
Det var fint i pressrummet och före värmningen.
Men det är när Eken kommer med en kaffe nu i pausen det verkligen känns som julaftonsmorgonen och tomten öppnar sin säck.