Ottawa avgör på övertid, Gonchar. Slutspelsstriden i öst är över.
Mer kommer sen.

Washington – Ottawa 0-1 (Period 2)
* * *
Jamenvisst.
Erik sveper iväg ytterligare ett väl avvägt skott från blå – och landsmannen Silfverberg styr in 0-1.
Så kommer man tillbaka!
* * *
Annars är det mest Capitals i den här perren, i synnerhet i början. Att en sån som Mojo inte återfinns i protokollet vid det här laget känns nästan lite provocerande.
* * *
Jag var i några ögonblick övertygad om att det karlssonska skottet gått raka vägen förbi Neuvirth och började dribbla med belåtna formuleringar om att det väl var det jag sa.
Men så roligt skulle vi inte få ha det.
* * *
Stämningen är fortfarande lite pilsner som stått öppen i ett dygn. Det är bara några tjommar på sektionen nedanför pressläktaren som mellan varven försöker sig på några sassa brassa mandelassa-artade ramsor och det får de ärligt talat gärna sluta med om de vill.
* * *
Flipp-passet till Alfie precis när Sens kommer i kontring efter det inledande pp:t…nej, det är inte många som törs göra den. Och ännu färre som kan.
* * *
Ha ha, så Calle står och pratar om ansvaret att hålla staten nöjd och glad.
Ni vet hur det är – alla göteborgare födda på 60-talet har lyssnat sönder hela Nationalteaterns katalog och röstar på KPMLR.
* * *
Man kan ju redan nu konstatera att en eventuell serie mellan de här två skulle bli tajt som en cigarr rullad mellan låren på Bobby Bacceleri.
* * *
Aha, Kometen. Det borde jag fattat. Och nu har jag sett – Koken. Han ger ett ståndaktigt intryck.
* * *
Ja, det var ju en begåvad Rangers-analys av dum-Biffen. Morsning korsning.
Nu gör dom bäst i att krama ur sig precis allt i sista perioden – eljest är det bara att hälsa Devils varmt välkomna till Manhattan på lördag (och jag måste dessutom steka en helkväll på stan imorrn kväll i så fall och det vore det verkligt skandalösa…).
* * *
Det såg ut som att Wings inte heller tänkte ta den enkla vägen ikväll, men nu så.
* * *
Åsberg ser nervös ut i sin fina, tajta kavaj här i pausen – oklart varför.
* * *
Det är, i alla fall för mig, klart underhållande att Devils släpper fram en ny Gelinas ikväll.
Gelinas är nämligen just vad den store Martin Gelin kallas på den här sidan Atlanten.
* * *
Jag tror fortfarande Erik kommer att sätta en på egen hand.
Nu:
Mer popcorn.

Washington – Ottawa 0-0 (Period 1)
* * *
Erik gör sitt första byte efter 37 sekunder – och efter 44 dammar han på ett slagskott från blålinjen.
Och i nästa byte kommer det ett till.
Försiktig och blyg är han ju inte, den unge mannen….
Jag tycker överhuvudtaget det här ser lovande ut. Norris Trophy-mannens blotta närvaro ger Sens en helt annan edge, en helt annan dimension av farlighet.
I ett powerplay – kanske det som inleder andraperren – smäller han in pucken.
* * *
Caps ger samma intryck som mot Jets i tisdags:
De är frustande jäkla bra i offensiven – men inte helt omöjliga att tas med i egen zon.
Kan Sens bara freda sitt eget mål ska slutspelsplatsen kunna clinchas ikväll.
* * *
Det är väldigt långt ifrån fullsatt i den gamla stenhögen i Chinatown – och därför inte heller direkt karnevalsstämning.
Så går det när man dödar spänningen för snabbt.
* * *
Ojvoj, Bäckis genomskärare till Green efter sju minuter…den hade kunnat få en egen staty i Chinatown om Green klappat in pucken.
* * *
De skräms med en väderrapport om inkommande tornade på jumbon efter värmningen och lille Biffen hinner bli lite nervös.
Men det visar sig bara vara en ploj om den storm Capitals är på väg att piska upp.
Vet hut, ansvariga PR-jönsar!
* * *
Och just kedjan med Bäckis, Mojo och The Great Eight är förstås den verkliga skräcken när den får bita sig fast nere hos Craig Anderson.
Det kan vara det mest ohyggliga massförstörelsevapnet Washington tagit fram sedan neutronbomben.
* * *
En tant precis framför pressläktaren blänger surt för att jag inte står upp och jublar när Capitals kommer in på isen.
Hon har missförstått rollen, känns det som.
* * *
Caps känns betydligt elakare och tuffare än back in the day. Det är förmodligen den så kallade Calle Johansson-effekten.
* * *
Jaså, de skryter upp den blågula medianärvaron på CSN?
Helt fel har de inte.
Det är jag och Nordström från Expressen – och så SVT-artisten Åsberg.
Men bara två tidningar alltså – de som räknas!
* * *
Det är bara när de har ledningen Rangers verkar kunna spela effektiv hockey, så att Rangers gör två mål i första lär få avgörande betydelse för streckdramat i öst.
Eller så här;
Nu vore det då fan ynkedom om de inte klarade det.
* * *
Koken, Kometen, vad menar du? Eller sitter du och är otidig och menade nåt med u istället?
Den har jag inte sett…
* * *
Calle J ser ut att klucka glatt när han blir intervjuad i båset under en reklampaus.
Vad säger den gamle skojaren?
* * *
Att lill-Foppa fått åka till Milwaukee beror enbart på att Predators inte vill bränna hela hans rookie-kontrakt.
Vad skulle de annars ha för anledning att inte låta honom fortsätta skaffa erfarenhet i NHL?
* * *
Silfverberg gjorde några riktigt bra byten i första också, inte minst i numerärt underläge.
Han har hjärta den pojken.
* * *
Kvällen till ära ska jag nu gå och hälla upp en stor bytta popcorn.
Det här ju lika stor underhållning som den bästa film.

– Okay guys, det är öppet, ropar PR-Brian genom korridoren.
Varmed hela den ivriga mediahopen som efter avslutad morgonvärmning stått och trängts i skrubben utanför stormar in i Senators omklädningsrum med monstruösa tv-kameror, surrande voice-recorders, vassa pennor och
Där står han och väntar, Erik Karlsson, med ett brett flin klistrat över hela nyllet.
– Nå, flämtar den förste kanadensare som kommer fram, nu vill alla veta: Spelar du ikväll?
Då blir flinet ännu större.
– Ja, vad tror DU?
Sedan följer en kort konstpaus innan han utbrister.
– Yes, I’m in.
Så there you have it.
Den svenske backen som kallas världens bäste, smålänningen som vann den första av måna Norris Trophy i somras, gör comeback när Senators gästar Capitals här i Verizon Center i kväll.
Grattis inte bara till Senators som får tillbaka sin allra bäste spelare.
Grattis till hela hockeyvärlden som får tillbaka en av de mest sevärda attraktionerna i hela National Hockey League.
* * *
Ah, Washington om våren när plommonträden blommar och isen klirrar i glasen på uteserveringarna…febrade jag inte om nåt sånt bara häromdagen?
Det gjorde jag verkligen rätt i.
Den här gången verkar det visserligen inte som att jag hinner se så mycket mer än hotellrum och ishall, men ändå.
Den korta promenaden genom Chinatown, till pressentrén på baksidan av Verizon, räcker för att bli påmind om hur underbart det är i huvudstaden den här tiden på året och minnesbilderna från några av de mest fantastiska hockeystunderna i mitt arma liv bara bubblar upp i hjärnbarken.
Kvällen när både Crosby och Ovetjkin gjorde hat trick, Lundqvists uppvisningar i första playoff-serien mellan Caps och Rangers, Habs brutalt täta defensiv i DEN slutspelsserien, mellandagarna i sportbaren i källaren bort på Grand Hyatt med Eken och ToJo, Fedorovs avgörande mot Rangers 2008, Tampas totalhockey 2010…
Jag säger det igen:
Ah, Washington om våren.
* * *
Att Karlsson faktiskt knyter på sig grillorna och dansar ut på isen ikväll är ett runt under.
Det är bara tio veckor sedan han opererade sin söndertrasade hälsena och en normal människa hade knappt varit förmögen att ta en normal promenad förrän älgjakten i oktober.
Men kanske är det som Zäta, med tounge in cheek, sa om sin kompis på telefon från Detroit igår kväll:
– Det läker fortare när man inte har några muskler…
Fast jag tror mer på kraften i det småländska läkköttet – och på det obevekliga i den lika småländska målmedvetenheten.
Karl-Oskar gav sig inte förrän varenda jävla stenbumling på den torra gärdet utanför Algustboda var bortfraktad och Erik gav sig inte förrän den förbannade senan hade vuxit ihop igen.
* * *
Tog sent Acela-tåg ner igår kväll och kan rekommendera alla som vill gå på party att göra likadant.
Det är nämligen , till vild glädje för affärsresenärer på väg hem från konferenser up north, fri sprit på de tågen och jisses, det var rena rama backstage-området på Hultsfredsfestivalen som dundrade in på Union Station vid tiotiden.
Fast med slips.
* * *
Det här är ju en sann happening nu, men det hade varit en stor match även om Erik K suttit på läktaren.
Senators kan ju säkra en slutspelsplats – eller, om de förlorar, sänkas ner i oro och ovisshet inför de två återstående matcherna.
Och kvällens – den klart hetaste i årets grundserie – är ju full av fajter med lika höga, eller ännu högre, insatser.
Jag ber lättsårade Ducks-fans om ursäkt redan på förhand, men det är framförallt den här kvartetten matcher som känns andlöst spännande.
•Carolina – NY Rangers
•Detroit – Nashville
•Winnipeg – Montreal
•Dallas – Columbus.
Jag kommer hamra som en vettvilling på ”Scores”-knappen på nhl.com för att hålla mig uppdaterad, men hoppas också att världens bästa läsare står mig bi med utförliga rapporter.
* * *
Såna här kvällar plockar vi fram det tunga artilleriet ur garderoben.
Kort sagt:
Jag går till strid i den glansiga maffia-kostymen.
Gör Erik Karlsson comeback så gör han.
* * *
Capitals säkrade ju sin slutspelsplats redan i förrgår och kommer att bli trea i konferensen vad fan som än händer.
Således behöver de inte spela tarmarna ur sig ikväll, men make no mistake:
Vinna vill de ändå.
Om inte annat så för att de mycket väl kan komma att få möta just Senators i första omgången och den serien har de ingen som helst lust att inleda med en färsk förlust i ryggen.
– Nej, vi vill inte ge dem mer tillförsikt. Det har de redan så det räcker, säger Troy Brouwer till Post.
Vi får med andra sidan se att bra Washington ikväll också.
* * *
På vägen tillbaka under min ceremoniella promenad mellan pressrummet och zamobi-entrén – ett måste under besök i Verizon – har jag sån fruktansvärd otur att jag går rakt in cheerleader-tjejerna uppvärmningsövningar.
– Hey sir, kvittrar de glatt.
Sir, kom nu ihåg att det är så jag ska tilltalas.
* * *
Du har rätt, Edin – Erik pratar verkligen kanadensisk engelska.
Men han pratar ju göteborgsk svenska också – fast han kommer från småländska höglandet.
Det är helt enkelt lite Zelig över backstjärnan.
Om Rangers värvar honom kommer han förmodligen låta som Al Pacino i ”Carlito’s Way” inom några veckor.
* * *
Om Rangers förlorar nere i Raleigh ikväll kan man efteråt säga att Carolina staal matchen…
Även Jared Staal ska ju spela ikväll, i sin allra första – så de har tre bröder från samma mamma och mamma på isen.
Det är bara för jävla synd den fjärde i syskonskaran, Marc, inte kan spela för Rangers.
Hade ju varit helt psykedeliskt, det.
* * *
Han försöker smussla undan bevisen när jag kommer vaggande, men jag hinner se.
Robin Lehner har ett halvlöst korsord liggande vid sin plats i omklädningsrummet.
Det är ju den känslan man alltid haft – han är lite smartare än andra hockeyspelare!
* * *
SVT-Åsberg, den store, har ett udda uppdrag med sig från redaktionen hemma i Stockholm.
Han ska fråga Alfie om VM.
Nu!
Det går dock bra och när kameran slås av pustar han:
– Tack för svaret, Daniel. Jag var lite rädd, på Bjurman lät det som att jag skulle få en smäll på käften om jag ställde den frågan.
Lagkaptenen skrockar glatt.
– Nej, jag har väl bara kallat en och annan reporter idiot ibland…
* * *
Meh, sitter här vid och randar så ivrigt att jag river sönder ackrediteringsbrickan mot skrivbordet.
Hur ska det nu gå?
* * *
Det är en stor vecka för Erik Karlsson på flera sätt.
Inte nog med att han gör comeback ikväll – han började twittra häromdagen också.
Så sent som igår skrev han ”dinner with my fave guys #11 #13 #33 #40.
Det tarvade ju frågan ”where’s 93?”.
Och tänka sig, jag fick svar:
”Already went to dinner :)”.
Men det hade han inte alls.
– Nä, säger Mika med ett förläget leende, jag var lite åksjuk efter flygresan hit.
Mina fulla sympatier.
Det var jag efter DEN tågresan också.
* * *
Masterton- och Good Guy-priserna vi stolta medlemmar i Rangers PHWA-avdelning röstade om i helgen är nu utdelade.
Det första gick till Marc Staal, det andra till Dan Girardi.
Jag tycker Callahan skulle haft det första och Zuccarello det andra, sådeså.
* * *
Alfie överväger också att börja twittra, avslöjar han efter värmningen.
– Jag vet inte riktigt vad det är, men det verkar roligt och barnen börjar bli så stora att jag nog bör ta del av high speed-världen. Jag är inte särskilt orolig över att make a fool of myself, säger han.
Det tror alla, men take it from me, käre lagkapten:
Häll i dig några järn och sätt dig vid datorn ska du få se vad som händer…
* * *
Du vet att jag delar din saknad efter Capstronauten, Granvista.
Tomrummet efter honom i den här hallen är lika stor som det efter Original Gris-Olle i New York.
* * *
Inte för att det direkt varit deppigt under hans frånvaro, men stämningen i Senators omklädningsrummet sedan gamängen från Landsbro tog plats i sitt lilla bås igen.
– Han är en underbar människa, allting blir lite ljusare när han är med på resor och här i omklädningsrummet, säger Alfie.
Eller som ur-göteborgaren Lehner uttrycker det:
– Han är väldigt bra på att tjöta.
* * *
Värmningen har börjat och oh yes, där är han – nummer 65,
Magiskt, faktiskt.
* * *
Det är inte mycket till uppdateringar från Capitals morgonvärmning i det här inlägget, men sorry.
De håller ju även matchdagar till på det där varuhustaket ute i Arlington och det fanns ingen chans att ta sig emellan i morse.
Ni får nöja er med uppgiften att Bäckis ser bra fin ut på värmningen.
* * *
Nu börjar den snart, den stora kvällen när Erik Karlsson gör comeback och åtskilliga draman i årets grundserie kan avgöras.
Det blir en fest.
Och jag ger mig fan på att han gör mål, Karlsson.

Ja, Erik Karlsson gör alltså sensationell comeback i Washington ikväll.
Yours truly Biff är på plats och kommer köra liveblogg.
Första inlägg framåt 01, svensk tid.
Hoppas ni är med.

God afton.
I hopp om en stor comeback imorrn sitter jag helt oförhappandes på ett tåg till DC och eftersom uppkoppling här är högst tveksam, och min jävla laptop fortfarande låter som ett tröskverk och således skämmer ut mig inför medpassagerarna, blir det svårt att följa Wings-matchen här.
Men ni som har twitter – vi hörs där.
Ni andra – var med när nummer 65, kanske, åker ut på isen i Verizon i morgon…

Ja, förlåt för det långa sändningsuppehållet, men det blev extremt mycket att referera här under sena kvällen.
Sju texter är levererade till Stockholm.
Bara att gå in på sportbladet.se och läsa!
* * *
Jaha, är vi något klokare nu då?
Ja, vi vet att Washington och Islanders är helt klara i öst – och att St. Louis och San Jose clinchat i väst, samt att Minnesota med sin imponerande
Men i övrigt är det fortfarande oklart monumentale.
Winnipeg vinner rimligen sista matchen mot Montreal på torsdag och då har de fortfarande en chans att komma ikapp Rangers och/eller Senators.
Framförallt om Rangers torskar även mot Carolina, för då ger de Devils chansen att hämnas på lördag och oh boy, gissa om de tänker rädda sin säsong genom att sabba Rangers precis på mållinjen.
I väst fuckade Dallas, på karakäristiskt vis, upp allting genom att tappa 2-1-ledning när fem minuter återstod.
Hur kan de alltid lyckas med sånt? Goddammit, jag vill tillbaka till Texas!
De har fortfarande en chans eftersom de möter Columbus och Detroit i de avslutande två matcherna, men för att det ska finnas något kvar att spela för på lördag krävs att Detroit förlorar åtminstone den ena av hemmamatcherna innan dess.
* * *
Förlåt min usla gastronomisvenska.
Kalvskivor…
Det var förstås kalvfilé jag fick hem från Notaro.
Och de smakade himmel.
* * *
Eftersom Dallas möter både Detroit och Columbus fattar jag inte riktigt hur Phoenix kan ha någon chans alls kvar, men det var det där med matematiken.
Ni kanske kan förklara?
* * *
Dustin Brown är förtjust i att sätta armbågarna i ansiktet på folk och den på Pominville i natt var riktigt ful.
Shanahan borde ringa.
* * *
Såvida ni som kan räkna inte kommer med sensationella uppgifter om Phoenix chanser inskränker sig mitt tittande imorgon natt till matchen i Detroit.
Jag hoppas vi hörs då, på samma plats.

Det blev lite svettigt för Caps ett tag, men till slut fläskade Ovie alltså in 5-3 i tom kasse.
Så:
Capitals vinner Southeast-divisionen, igen, och går till slutspel.
Verkligen inte mig emot, de där vårdagarna i DC…dom är som ALLRA bäst när det är playoff.
* * *
Men Rangers försätter alltså den gyllene chansen att säkra en plats på den stora scenen.
Nu måste de vinna mot Carolina på torsdag.
Annars får Devils chansen att förstöra säsongen för dem på lördag och då kan nog Mårts komma hit och hämta Lundqvist direkt…
* * *
Jo, Islanders kunde tydligen förlora mot Carolina (och det kan Rangers också, make no mistake…)
Men det spelar ingen roll.
De tog en poäng och har clinchat ändå.
Så vi får se playoff på Long Island.
Det känns lite overkligt.
* * *
Nu väntar framförallt en väldigt spännande tredjeperiod i St. Paul.
Den ska jag avnjuta till just levererade kalvskivor från den lokale italienaren.

Okej, 4-2 nu.
Perioderna börjar när perioderna börjar men det var det ingen som hade berättat för Capitals så efter sexton sekunder såg Evander Kane med ett inte direkt otagbart skott till att det här blev match igen.
Jadå, Jets hinner kvittera också – innan radarparet Ovie-Bäckis snabbt återställer ordningen.
För Caps dominerar fortfarande så grovt att de SKA vara i ledning, men det blir lite vårdslös i egen zon ibland.
Det känner man också igen från back in the day…
* * *
Rangers ser jag bara när det är speluppehåll i DC, men det ser ut som att de framförallt har problem med Big Markström.
Vore typiskt Blåskjortorna att torska mot jumbon när de kan clincha.
* * *
– M-V-P, skanderar fansen i Verizon åt Ovie.
Ja, nog blir det svårt att helt bortse från The Great Eight när Hart Trophy-namnen ska plitas ner.
* * *
Det var lite långsökt, Robin Söderlund, men okej: Ja, vissa likheter finns mellan Biffen och Byfuglien. Inte heller han ser direkt ut som Markus Schenkenberg när han tar av sig tröjan, om man säger så…
* * *
Pavelec är rätt storartad när Bäckis bara ska stänka in den i ett läge tidigare i perioden.
* * *
Det verkar inte bara vara annat än utflyttade new yorkers i…ja, få se, hallen i Sunrise byter ju namn som jag byter snusprillor, och nu heter den…BB&T Center. Klatschigt namn. Nå, Rangers har i princip hemmaplan och det gillar dom.
* * *
Det känns helt exotiskt att se namnet Wade Redden i ett målprotokoll i NHL igen.
* * *
Själv tyckte jag National Car Rental Center var det allra bästa namnet på den där sällsamma arenan intill Sawgrass Expressway.
Var hämtar man bilnycklarna, liksom?
* * *
Old Gary dyker upp i rutan också.
Honom har jag inte sett sedan han stod och låtsades darra av ilska vid det mytomspunna podiet på Westin uppe i Hell’s Kitchen i december.
Han verkar gladare nu – men jag gissar att han, den sanne advokatsjälen, är lika ljummen hela tiden.
* * *
En gång såg jag U2 i den där Florida-hallen, en annan gång Mötley Crüe. Och så har jag stått intill Elvis Costello i en pissoar.
Tänkte ni ville veta.
* * *
Ja, jag undrar också – vad är det som hänt med Habs?
Så här ska det inte se ut en vecka innan slutspelet startar.
Julia, du får börja städa lite.
* * *
Man kan bara älska att det plötsligt dyker upp norska läsare som frågar om jag ska beställa delivery från Gemini.
Min anspråkslösa diner har blivit bloggkändis in it’s own right i två länder!
* * *
Blues imponerar inte heller nu när the going gets tough. Enligt Denver Post-Dater är Avalanche klart bästa laget i nattens match och ”kommer att vinna”.
Men just som jag läst det gör St. Louis 1-0.
* * *
Gud – Gud! – vad gott det skulle vara med en öl ikväll.
Men det blir det inget med, buhu.
* * *
Men Wild verkar slutligen ha laddat med torrt krut ikväll.
2-0 mot Kings är väldigt bra.
* * *
En Forsberg har alltså gjort avtryck i ett NHL-protokoll igen.
Nästan lite högtidligt, är det inte?

De är verkligen för jävla bra emellanåt, Caps.
Det ser ut som…ja, ni vet när.
Men det där andra målet behövdes verkligen, för trots att de var utspelade hade Jets ett par riktigt saftiga chanser att kvittera. Pucken som dansade på mållinjen borde till exempel få en öl Old Ebbitt ikväll.
Det är förstås fortfarande inte klart, en sån här kommer Jets aldrig sluta spela.
* *
Det verkar vara klassiskt tryck i Verizon Center, sånt där så man bara ser att Eken på stolen intill pratar men inte hör ett skit av vad han säger.
Fan, man skulle ju varit där…
* * *
Pro Hockey-Hugosson – känd från Front 242-Åkes tv-show på sportbladet.se, inte minst – sitter i Wells Fargo och ser Flyers-Bruins i natt.
Inget jättedrama direkt, men han får se en av Liljas sista NHL-matcher och är därför värd ett grattis i alla fall.
Han följs med fördel på Twitter – @linushugosson
* * *
Ha, Calle Johansson är rena Dick Clark när han blir intervjuad i båset i ett spelavbrott.
En sann stjärna!
* * *
Redaktörer i Stockholm mailar och säger att de vill se en bild av den berömda korresoffan.
Det skulle kännas som grym lyteskomik.
Jag menar, man hänger inte ut vänner som drabbats av puckelrygg, klumpfot och vattskalle – och i ungefär det tillståndet befinner sig den gamla soffan efter 33 år som grundsten i varje Aftonbladet-korres möblemang i olika Manhattan-lägenheter.
* * *
Säg inget till nån, men jag ska smygkolla lite på basket ikväll också. Knicks är ju mitt uppe i en slutspelsserie mot Celtics…
* * *
Nä, Hawkeye, det kan jag inte hålla med om. Jag tycker ”This is 40” är fyndig och rolig – och så är ju Graham Parker med.
Men man kanske måste ha passerat 40, och förstått storheten i ”Heat Treatment”, för att uppskatta den?
* * *
Malkin, Letang och Fleury gör comeback för Penguins mot Sabres, hör vi.
Då är det bara Crosby och Neal kvar då – sen är världens bästa lag komplett.
* * *
Jodå, herr Ullbrand – jag håller lite koll på Islanders också. Men jag tycker ärligt talat att dom känns klara redan och så fan att dom kan förlora mot Canes.
* * *
Den där streckmatematiken fuckas ju också upp av det förryckta divisionssystemet, men det blir vi ju dessbättre av med nästa år.
Tacka gud för allignement!
* * *
Jag envisas med att tycka Postma är ett nästan vulgärt – och roligt – namn som Clitsome.
* * *
Alexander Urbom spelar för Devils ikväll.
Det tycker jag är roligt.
Cool katt, det.
* * *
Och Yayo Josefson passar på att göra sitt första mål för säsongen.
Boston tackar och tar emot.