Statistiken beror på flera saker. Det är inte lika många proffs som spelar längre. Dels för att inköpet blivit för högt för att de ska köpa in sig själva och färre som fått sponsorskontrakt. De flesta som spelar är inkvalade spelare och mindre rutinerade i livesammanhang. Liveerfarenheten är ett måste även för en superduktig spelare.

Varför är inte lika många proffs sponsrade längre? Är de för dåliga pokerspelare? Nej självklart inte. Däremot är de för tråkiga. Låter säkert som ett påhopp men efter att ha hört mig för med många spelbolag så har jag insett att det är deras starkaste argument. Vi syns för dåligt. Ger vi inte mediauppmärksamhet är vi inte heta som sponsorsobjekt. Ett spelbolag sponsrar dig inte bara för att du har ett antal segrar eller för att du är en duktig spelare. De söker folk som drar till sig media.

Vårat absolut hetaste namn är William Thorson. Spelbolagen slåss om att få sponsra honom inte bara för att han är sjukt duktigt utan för att alla journalister och fotografer älskar honom. Han sticker ut. Det är inte många andra jag kan säga det om tyvärr. Vi måste sluta vara så svenska.

Med ”för svenska” menar jag att vi umgås för mycket i grupper och två, tre, max fyra åt gången och dessa grupper är högst privata och vi släpper inte in någon och håller oss helst för oss själva. Ingen vet vilka vi är. Om jag namndroppar svenska spelare som vi anser våra bästa har ingen en aning om vilka de är. Börja socialisera er på touren. Lär känna folk. När ni åkt ur en turnering, gå inte till rummet och grinda tills det är dags att åka hem sök kontakt med media.

Något helt annat! Ni måste gå in och läsa Per Hildebrands ”liverapportering” från rättegången i Grebban. Den hittar ni HÄR! Inte bara fantastiskt underhållande och välskriven utan mycket informativ.