Läste precis om taxichauffören i Vegas som hittade 1,4 millar i baksätet på sin bil. Jag vet inte hur många pokerspelare jag känner som tappat eller glömt väskor i taxibilar som de aldrig återsett. Eller för att inte tala om hur oändligt många iPhones som legat kvar (fråga Johnny Lodden…tror han har en borttappad i snitt per EPT *s*). 

Jag minns för några år sen när vi var i Warszawa och en av mina svenska pokervänner kom dit direkt från Master Classics. Stackarn hade gått bra men hade lyckats glömma datorväskan som också innehöll €40k i kontanter i sin taxi på väg till flygplatsen i Amsterdam. Vilken ångest! Jag led något enormt med honom. Samtidigt så förstår jag inte hur det kan ske. I min värld skulle det vara omöjligt för om jag (vilket iofs aldrig kommer att hända) skulle ha en årslön lite drygt i min väska så hade jag hållit i den som om den vore en av mina söner. Jag hade inte ens vågat lämna den i bagageluckan på bilen. 

Men detta visar hur ”lite” pengar betyder i pokervärlden. Det betyder inte mer än papperspengarna i monopol i princip. Jag tänkte på samma sak när jag satt och railade galningarna i kinapoker. De spelade om mer per hand än vad jag tjänar i månaden. Som om de spelade ettöres. Pengar i pokervärlden är inte vad de är någon annanstans. Det är läskigt för man blir snabbt fartblind. Pengar omsätts så fantastiskt fort i så stora mängder. Jag träffar killar som går runt med 500 euro-sedlar på fickan som om de vore 20-lappar i min egna. Lite knögliga. Slarvigt nerstoppade. Som om det inte vore hela världen om man tappade en eller två. Man hade ju fler. Det var ju bara lite växelpengar. 

Jag skulle vilja ha en valuta enbart för pokerspelare. Istället för monopolpengar skulle jag kalla det för dumdum-pengar eller varför inte kalleankapengar?