Åker hem från sandlådan på fredag. Är dock färdig med Vegas redan nu och redo att åka hem till sonen som jag saknar fantastiskt mycket.

På Rio är det ganska öde och rätt deprimerande faktiskt. Det är ju nu det intressanta börjar men att det är så folktomt som det är gör att det känns lite smådeprimerande att sitta här och titta ut över den tomma spellokalen. Jag är dock förvånad över hur mycket railbirds det är kvar. Säkert en 300-pers som står och kollar på de 160 kvarvarande spelarna.

Jag förstår faktiskt inte varför Harrahs varje år envisas med att vara kvar på Rio eller i Amazonrummet när man kommit till detta skede. De borde flytta bort allt till typ Ceasars för att ge allt en lite mer glamfaktor plus att jag tror att fler människor skulle intressera sig där. Många pallar inte att åka till Rio om de inte ska spela. Gudarna ska veta att jag inte har satt min fot här en enda gång utan att det varit i jobbsyfte.

Funderar på att dra bort till Bellagio en sväng sen för att kolla in WPT:n som drar igång idag.

Chris Björin är inte bara en fantastiskt duktig pokerspelare utan även en mycket bra värd. Ikväll tog han med sig oss, ett gäng reportrar, för att bjud på middag på sin favoritrestaurang i Vegas. Fantastiskt gott och mycket trevligt. Kom hem för någon timme sen. Helt proppfull av en massa god mat. Det är inte ofta jag säger nej till dessert men idag fick jag avstå. Fick inte plats med en tum till i magen.

Tagit ett bad och packat upp alla saker. Imorgon är det dags för mera jobb. Det har varit två väldigt tidiga kvällar nu eftersom vi förlorat spelare i en rasande fart. Tror dock att de djupa stackarna och alla de kvarvarande spelarna som är riktigt bra kommer att lunga ner spelet från just imorgon. Ska se till att få en ordentlig natts sömn så jag är pigg och fräsch imorgon. Förkylningen känns bättre även om jag nyser mycket så mår jag inte dåligt.

Poker Magazines Anton, Turken, Daniel och Krister, Poker.ses Juggler, jag, Docke och en kompis till Anton blev det på middagen. Tack igen Chris!

Sikka stabila grabbar vi har kvar i maineventet. Rifat och Docke (Chris Björin). Sjukt roligt att ha dem kvar att följa och rapportera om. Docke för att han tillhör det gamla gardet plus att han är en riktigt stabil pokerspelare. Rifat är ju rolig eftersom han är helt galen av sig *skrattar*.

Jobba nuuuuu!!!! Vill så gärna se att en svensk tar sig till finalbordet.

Verkar som att vi kanske får sluta tidigt idag igen. Igår var det klart vid 19. Verkar bli så även idag. Nere på 204 spelare. Ska ner till 175 har de sagt men verkar ju löjligt att skicka iväg folk på en middagspaus med det ändamålet vilket turneringsledningen också förstår. En sak är i alla fall säker och det är att ikväll kommer det inte bli någon alkohol och inte heller något nattklubbande. Så det så!

Efter turren igår gick jag och vilade lite innan jag gjorde ”dag 4 wrappen”. När jag vaknade mådde jag plötsligt mycket bättre från förkylningen så när Johanna föreslog middag på Bellagio lät ju det toppen.

Middagen ledde till ett par drinkar och plötsligt lät ju utgång på XS som en alldeles lysande idé (hade tydligen glömt bort min jätteförkylning vid det här laget). En Rolls Royce kom och hämtade oss på Bellan och tog oss till VIP-entrén på Wynn. En kort promenad senare var vi vid XS. Då var vi faktiskt på väg att vända för jag har aldrig sett så mycket folk köa i hela mitt liv. Typ 400 pers. Inte så konstigt med tanke på att det var lördag och med tanke på att det var UFC-gala här igår. Vi kommer fram till repet där man egentligen inte får stå och det första vakten gör är att släppa in oss. Han kände igen J som är på VIP-listan av människor som inte ens ska behöva köa (tänk om man hade det så bra alltid). Vi släntrade in på nattklubben före alla UFC-stjärnor och andra människor. Väl där inne insåg jag direkt varför detta är världens bästa nattklubb. Har aldrig varit på en snyggare och bättre.

Efter en stund där sprang vi på Ilari, durrrr, David Williams och en massa andra pokerspelare som hade bord. Efter salsa med durrrr och shots med Ilari insåg jag strax innan fyra att det var en bra idé att bege sig hemåt. Har ju faktiskt ett jobb att göra här.

Sov väl sex timmar inatt innan klockan ringde. Kom till Rio fem minuter i tolv och i galet dåligt skick. Börjar väl må bättre nu efter tre timmar här men jösses va jag har lärt mig en läxa. Dunderförkylning+baksmälla+jobb är en mycket, mycket dålig kombo. Ikväll blir det lugna gatan det är en sak som är säker.

Dessvärre har jag inga bilder från igår. Glömde kameran hemma men det var nog lika bra det 😉

Bubblan här i WSOP i år tog hela två timmar *pust*. Något tråkigare än att kolla på bubbelspel finns nog inte. Jo förresten att koll apå när målarfärg torkar slår nog det.

Nyser fortfarande som en galning. I början av WSOP var det Brad som var dålig, efter några dagar var det dags för nästa bloggare och så har det fortlöpt tills det att det bara var jag och Howard kvar men nu är även vi båda sjuka och febriga. Apjobbigt är det men tack vare en massa fina piller här i USA som tar bort de flesta symptom går det faktiskt rätt bra att jobba.

Idag flyttade jag in på Palms (det tog två hela timmar att flytta på grund av hotellens strul). Är så sjukt deprimerande att Cicci åkt hem. Svårt att förklara men när man bott ihop med någon i flera veckor och hängt väldigt intensivt så blir det sjuuuukt tomt när denne åker hem. Speciellt när det är en riktigt nära vän som är fullständigt underbar att ha i sin närhet (finns få jag skrattar så mycket med).

Nu är det bubbeldags i mainevent. Rifat har fått hela sitt bord på tilt *s*. Bland annat fick jag höra hans motståndare fråga dealern: ”what’s the penalty for choking someone at the table?”.

Nyser som en galning. Antar att jag åkt på samma skit som alla andra har just nu men mår inte speciellt dåligt faktiskt.

Rummet på Venetian ser ut som ett fullständigt kaos. Jag och Cicci är i full färd med att packa ihop. Hon åker hem imorgon och jag flyttar till Palms. Jag har shoppat på tok för mycket insåg jag när väskorna fylldes en efter den. Har ångest över att ens får hem allt.

Nu ska vi gå ner och köra slotmaskiner sen sova. Upp rätt tidigt imorgon för att checka ut o checka in innan jag börjar jobba klockan 12. Pust!

Attjo! Attjo! Prosit!

Efter en mycket seg dag börjar jag bli mig själv igen men först krävdes det att få skälla ut en taxichaufför för hans otrevliga attityd och lite roomservice. 

Drog till hotellet i middagspausen. Tog en powernap på 20 minuter innan roomservicen kom vilket var välbehövt.

Måste berätta om hur sjuk taxichauffören var idag. Alltså de är ju giriga här. Det visste jag ju. Man ger inte 10 procent som man gör hemma men samtidigt kan jag inte sitta och tippa dem übermycket varje gång heller med tanke på att jag åker taxi i snitt fem resor om dagen. Så på vägen från Rio är taxichauffören hetsig. Sitter och skriker på medtrafikanterna osv men ändå tar han mig till hotellet fort vilket är att föredra. Jag ger honom tre dollar i dricks för resan som bara kostade nio. Rätt bra tycker jag. Men så hade jag bara 20-lappar så jag ger honom en sån och ber om åtta tillbaka. Han suckar och ger mig åtta (nähe det var tydligen inte tillräckligt). Sen ber jag om ett kvitto. Han ger mig ett kvitto och fräser ”om du ska hålla på och åka korta resor får du fan ta och se till att ha växel med dig”. Jag svarade honom att jag gladeligen bara ger honom tio iså fall för det kunde han få kontant. Han fräser tillbaka att jag ska kliva ur hans bil och samtidigt som jag kliver ur muttrar han en massa svordomar.

Tillbaka till jobbandet. Heja Rifat, Oskar, Thuritz, Samer och de andra svenskarna som är kvar i ME!

Det är ett segt gäng som sitter och bloggar för PokerStars idag. Som min chef sa: ”det är tur att jag fortfarande har en hög procentandel alkohol kvar i kroppen annars hade jag mått mycket sämre”.

Det blev ett partaj igår utan guds like. Nelly på scen, fri bar och en massa underbara människor att hänga med natten lång. Sen vet jag faktiskt inte vad som hände men jag tappade alla pengar, mitt körkort och rumsnyckeln. Tror det var när jag och Cicci hoppade framför scenen till Nelly. Får ringa till Rain när de öppnar och kolla om de hittat körkortet. Tur det inte var passet i alla fall.

Dagen på Rio är seg. Det känns som att jag blivit överkörd av en lastbil faktiskt. Vill bara hem till sängen och sova…återkommer när jag är människa igen.

Vätskebrist?

Lina: ”Ska vi gå ut med skandinaverna eller amerikanerna?”

Cicci: ”Jag vet inte vad tycker du?”

Lina: ”Jag vet inte. Det spelar väl ingen roll vi kan ju alltid multitabla när vi är där.”

Nu bär det av till LAX på Luxor!