Fick en länk av Hefo till prosharks där det pågår en intressant diskussion på forumet. Eller intressant är väl att ta i men rätt underhållande om man kan ha lite perspektiv på det. Det handlade om att tjejer som jag, Cicci Nordenstam och Birgitta Johansson gått sängvägen till våra pokerkarriärer. Jag undrar hur sex kan påverka ens resultat. Dessutom sen NÄR hade jag en pokerkarriär? Jag kommer väl kanske att ha en någon dag men just nu är jag en heltidsarbetande bloggare/fotograf som spelar lite poker och har klonkat nån gång då och då.

Det antyddes att Anette Obrestad gått med hedern i behåll för hon hade hållt trosorna på?!

Att jag, Cicci, Birgitta och många andra pokerspelande tjejer har eller har haft pokerspelande pojkvänner är väl ändå inget konstigt. Vet ni hur lätt det är som tjej att hitta en kille som inte spelar poker? En person som aldrig varit inne i denna värld har rätt svårt att acceptera och förstå den och det liv man valt att leva. Vi jobbar inte måndag till fredag nio till fem. Vi sover inte alltid på nätterna utan på dagarna. Det är inte ens lätt att få en pokerspelande pojkvän att förstå en alla gånger. Dessutom kan jag bara tala för mig själv men jag träffar inte så många killar som inte spelar poker eftersom det är mer eller mindre bara på touren jag går ut…

3,5 timmars sömn och ett syrefattigt kasino…jag håller på att somna stående. Fick ett tips från kollegan: ”nästa gång tycker jag du ska försöka gå och lägga dig dygnet innan du ska gå upp”. Han har ganska rätt i det. Att vara på nattklubb till sju på morgonen är väl så där det också…

I middagspausen spelade jag, William och Pontus lite Wii Bowling inne i PS-loungen. Kan meddela att det inte var jag eller Pontus som vann…snacka om utklassning. Jag har erbjudit William att utmana mina kompisars fyraåring så att han får lite otstånd till nästa gång (obs, inte ironi) 😉

Det blir tidigt i säng ikväll…kolla en film o bara ha det bra.
 

Vissa killar skulle nog tycka det var lite gay att sitta med ett par chockrosa hörlurar och en rosa Ipod när de spelar poker men inte Johnny Lodden.

På varje EPT så lånas min ipod varje gång. Antingen av Johnny eller så är det William eller så är det Sorel. I veckan som var köpte jag ett par nya hörlurar till den. Stod och valde mellan de olika färgerna och beslöt mig till slut för att ta de chockrosa och på vägen hit kom jag att tänka på min ipodutlåning och tänkte att pojkarna troligen inte skulle vilja låna den men icke sa nicke. Lodden frågade så snart turren var igång, jag förvarnade om hörlurarna och han skrattade bara. Kom ner med dem och han satte på sig dem gladeligen och sitter nu hur nöjd som helst och lyssnar på min schitzofrena musik 😉

Jag undrar om William kommer att vara lika glatt inställd om han behöver låna dem imorgon (vilket jag förmodar då han inte haft en ipod med sig på fyra EPT:er i rad nu).

Detta är rakt ut ett litet mysevent med betoning på litet. Bara 99 spelare idag vilket är rekordlite för en EPT om man tittar tillbaka på de senaste tre åren men vi klagar inte. Med ett så fullspäckat turneringsschema som det är känns det faktiskt skönt att få ett där det inte är full press hela vägen.

Igår var vi ute, vi var och åt på ett ställe som hette Cinnamon vilket är det enda ställe jag ätit middag på förut i Warszawa. Bra mat och trevligt tillsammans med 17 andra. Sen gick vi till nattklubben Platinum. Dit kom även norrbaggarna Lodden och Stephan Kjerstad för att göra oss sällskap. Lite senare stötte jag på lite andra sköna människor. Bland andra Ghena från Stockholm.

Åt precis middag med Lodden, Illari, Andreas Hagen och några andra. Skrattade från början till slut och detta främst på grund av Illari. Sjukare kille får man leta efter men samtidigt mycket trevlig och rolig att vara runt. Han fick mig att skratta hur mycket som helst när han berättade hur han lyckades busta 300k på nätet…och inte på poker utan på black jack. Jösses säger jag.

Tillbaka till jobbandet. Ikväll blire utgång eftersom det bara är sju nivåer och vi är klara vid 23. Hepp, hepp!

Trött som f****n. Sov knappt inatt och kunde inte riktigt sova på flyget eftersom jag hade glömt min ögonbindel så blev typ en halvtimme eller nåt. Visserligen var den halvtimmen typ halva flygtiden *haha*.

Fint rum. Lite annorlunda mot de jag bott på här innan som har sett exakt lika dana ut allihopa. Det bästa med detta rum är att det är på femte våningen som tillhör Regency Club och innebär att vi har en egen frukostbuffé, en lite lyxigare variant och på kvällarna mellan 18-20 serveras här drinkar och kanapeér. Inte för att jag kommer att ha tid med det sistnämnda och frukost äter jag kanske en gång per EPT i snitt så kanske inte får uppleva något av dem men alltid skönt att känna att man har lite extra VIP 😉

Ikväll ryktas det om middag men om jag ska orka ens en bit mat måste jag sova först vilket är planen nu då alla mail är besvarade, bloggen på Stars uppdaterad osv…jag är fri tills morgonmötet vid 11 imorgon!

Jag pratade med en gammal kompis idag som avundades mitt jobb men inte själva resorna då hon hatar att flyga på grund av tristess. Det gör jag också men sedan typ fyra år har jag bara flugit ett fåtal gånger där jag inte sovit från det att jag satt mig tills det att vi landat (brukar inte vakna av starten men däremot landningen). Detta gäller även USA-resorna. Ibland vaknar jag och äter men brukar somna om lika fort. Trots att jag sover så bra på flyg så har jag alltid fulladdat med böcker, tidningar, filmer på datorn osv bara för att.

Jag har sedan några år en hel process för att kunna sova så gott som möjligt och det är dels stödstrumpor (jag vet sådana som mormor och sjukvårdspersonalen har) men de ser till så att inte ben eller någon annan kroppsdel somnar vilket är läbbigt att vakna av. Jag har en nackkudde och jag har en ögonbindel. Med dessa tre ingredienser är det inga som helst problem att resa så mycket som jag gör för detta bara blir som en siesta 😉 Det enda som är riktigt tråkigt det är taxifärden till Arlanda som jag numera bytt ut till Arlanda Express då det gör att jag bara behöver utstå 20 gånger 20 minuter av tristess (jag taxibilar sover jag aldrig i).

Det är en himla tur att jag ska sova två timmar på flyget till Polen imorgon där EPT går av stapeln eftersom klocka är två på natten och jag ska upp om fem timmar.

Vi hörs från Warszawa och Hyatt Regency som ska vara mitt hem de närmaste sex dagarna.

Så var det dags för nästa EPT. Inte ens två veckor sedan den förra men känns faktiskt som att jag för en gångs skull hunnit med en massa medan jag var hemma detta trots att jag låg jättesjuk första dagarna.

Denna EPT verkar inte bli slutsåld. Jag vet att ja ginte bör säga det men hurra! Känns skönt att få en lugn EPT efter tre riktigt tunga. På de lite lugnare brukar man ha tid att lära känna spelarna man skriver om lite mer, man har chansen att ta lite extra tid på sig att ta bilder, skriva bra bloggar osv. Dessutom så blir det inte lika långa dagar vilket också resulterar i att man är utsövd (om man inte själv slarvar).

Packa var det ja…nej jag orkar inte idag. Får göra det imorgon med risken att jag glömmer något men det gör jag alltid och hittills har det inte varit något jag inte kan jobba utan *peppar peppar*.

Varför reggar man sig till en turnering sent på kvällen när man ska upp morgonen därpå? Att dessutom sitta och försöka överleva bubblan är bara för dumt! 😉

Blir en tröttmössa Nollis får med sig till IKEA imorgon det är en sak som är säker.

Jag vet inte hur det är med er men jag har suttit och försökt följa finalbordet av WSOP under de senaste två nätterna. Dessvärre är ESPN en påse jordnötter om ni frågar mig och hade valt att inte köra det på Pay Per View. Istället fanns några andra verktyg i form av blogguppdateringarna från Stars, PokerNews och så webbradion på Bluff. Det var lite halvkallt även om kommentatorerna var i absoluta världsklass.

Så var det till slut över och det blev den 22-åriga Peter Eastgate från Danmark som kammade hem segern. Han är med andra ord den yngsta WSOP-vinnaren någonsin. Sjukt starkt jobbat och välförtjänt.

I övrigt har jag totalt vänt på dygnet sedan Budapest på grund av nattliga grinder men det har hittills resulterat i plus så det var värt det alla gånger.

Jag mår illa…dagen har varit allt annat än normal. Kännt mig stark i turrarna men haft duktigt oflyt men så kom sista hoppet till Sunday Million. Åker lite jojjo i början som nästan alltid. Jobbar tillbaka till startstack, åker ner igen och har till slut 3k på mörkarna 400 800 efter att ha gjort en hjältesyn mot en vild snubbe på bordet. Lyckas på något mirakulöst sätt hitta händer och dessa får stå och är plötsligt på 30k. Jobbar upp mig därifrån till 100k när det är dags för pengabubblan i turren. Kommer in i pengarna och plötsligt börjar det hända sjuka saker på bordet…

Först slår utg upp till 8k på mörkarna 1500/3000. Jag slår om till 27k positionen efter varpå en short med bara 32k ställer från mitten. Jag synar så klart efter att utg stekpassat två knektar (berättar han i chatten). Jag är uppe mot två ess. Förlorar potten och är nere på 40k på mörkarna 2k/4k. Hittar nu QQ på lilla mörken när följande händer…utg+1, som är en välkänd duktig svensk, höjer. Cutoff går nu all-in och det gör knappen också. Jag steker länge och passar till slut mina damer. De har KK och QQ. Bra pass men sjuk setup speciellt som jag är short och bör ställa där och blunda.

Så ställer jag några gånger utan händer men får pass och har 50k i stacken när jag hittar JJ på knappen. Så går killen två hack till höger all-in för ungefär det samma. Jag tänker en stund och känner att jag ändå måste syna här. De andra viker och han vänder upp 33. Floppen är klöver och jag har färgdraget så nu har han en out kvar men självklart kommer den på turn och jag blankar river. Suck, snyft, blä och bajs är vad jag har att säga om pokerkvällen efter detta.

Over and out från en som nu ska gå och lägga sig och ta nya friska pokertag imorgon.